1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?



Relevanta dokument
AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Samverkansavtal Lunds kommun

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

Samverkansavtal Utgångspunkter

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

KS 2008/10 Hidnr

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen , Dnr KS Reviderad , 5

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

Samverkansavtal. Kalmar kommun

Samverkansavtal för Malmö högskola

Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun

Samverkansavtal

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun

Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun

Förhandling vs samverkan

LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet

Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna

Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna

Kriminalvården lyder under regeringen (11 kap 6 regeringsformen).

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. i Växjö kommun

FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter

Samverkansavtal i Kungsörs kommun

SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN

Utvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.

Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet

Utmaningar som kräver annat tankesätt

Ändrades: :15. Avtal om samverkan och arbetsmiljö

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Skellefteå kommuns Samverkansavtal

4 Förutsättningar för väl fungerande samverkan och arbetsmiljö- och hälsoarbete. 5 Former/struktur för samverkan och arbetsmiljöarbete

Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret

LUNDS KOMMUN (3) Personal och förhandlingsutskott Nr

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Samverkansavtal Uppsala Kommun

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2

Förhandling vs samverkan

LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).

Samverkansavtal. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Samverkan. Västra Götalandsregionen

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA STOCKHOLMS LÄN Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

V2 k. Psu kör f. KonCernlkontord Koncernstab rrir LoksAt!kollHekevavM om samvorkan. Mats Runsten Janet Parmvi. för Vårdförbundet. i.

Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan. inom Borås Stad

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

SAMVERKANSAVTAL. för Norbergs kommun. Gäller från med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen

ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff

Förhoppningen är att era svar på dessa frågeställningar kan hjälpa er att nå de mål och syften som är viktiga i den lokala processen.

Förhandling vs samverkan

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FAS-05

SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun

SAMVERKANSAVTAL 2010

AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN

Partsgemensam kommentar till Avtal om samverkan och arbetsmiljö

Stockholms stads personalpolicy

ESLÖVS KOMMUN. Riktlinjer för arbetsplatsträffar. Planera för arbetsplatsträff. Genomföra arbetsplatsträff

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

Samverkan i Norrköpings kommun

SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.

Lokal samverkansöverenskommelse. för Örgryte Stadsdelsförvaltning 2010

Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande arbetstidsförläggning

Lokal överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen

Transkript:

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna som ger ett positivt arbetsklimat och ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Avtalet ska stimulera kommunens medarbetare till en god hälsa, inflytande, delaktighet och utveckling i sina uppdrag och ge förutsättningar för att se arbetsmiljöperspektiv och mångfald som naturliga delar i planering, uppföljning och utveckling. 2. Medarbetarens inflytande är basen i samverkan. Så många verksamhetsfrågor som möjligt ska hanteras på arbetsplatserna av dem som är närmast berörda. 3. Samverkanssystemet ska garantera information, samråd och dialog i organisationen och delaktighet före beslut. Samverkansgruppen är tillika skyddskommitté 4. MBL, AML och FML är den rättsliga grunden för avtalet och gäller i sin helhet utan undantag. Diskrimineringslagstiftningen styr naturligt den löpande verksamheten.

2. GEMENSAMMA ÅTAGANDEN Vad krävs av parterna för att vi ska uppnå intentionerna i avtalet? 1. Parterna är överens om att utveckla och bevara förtroendefulla och professionella partsrelationer med respekt för arbetsgivarens och de fackliga organisationernas olika roller och arbetsförutsättningar. 2. Arbetsgivaren är ansvarig för beslut och verkställighet i verksamhetsfrågor. Det är alltid arbetsgivaren som efter samverkan fattar beslut och är ansvarig arbetsrättsligt och juridiskt utifrån given delegationsordning. 3. Roll- och ansvarsfördelning för politiker, chefer, fackliga företrädare och övriga medarbetare ska klargöras. Alla ska veta vem som beslutar vad, varför och dessutom var det sker. Chefer på alla nivåer ska ha tydliga arbetsuppgifter och befogenheter. 4. Ledarskapet utgår från Halmstad Leder och Human Resources riktning vision 2020 och i ledarskapet ingår också att chefer arbetar aktivt för att förverkliga samverkansavtalets intentioner. 5. Medarbetarskapet utgår från Human Resources riktning vision 2020 som tydliggör ansvaret men också inflytandet på den egna arbetsplatsen 6. Chefen, medarbetare och fackliga företrädare förväntas respektera de värderingar om samråd, delaktighet och dialog som avtalet bygger på. Medarbetarna och fackliga företrädare ges möjlighet att aktivt arbeta för att förverkliga avtalet. 7. Vi tar tillvara olika åsikter och ser utvecklingsmöjligheterna i vår verksamhet. Arbetssätt och förhållningssätt på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper ska präglas av en vilja att genom samråd nå enighet före beslut. 8. Arbetet med hälso- och arbetsmiljöfrågor skall bedrivas såväl kort- som långsiktigt och resurser skall avsättas så att god hälsa och arbetsmiljö samt eventuellt behov av arbetsinriktad rehabilitering tillgodoses. Insatser som främjar hälsa skall vara en naturlig del av verksamheten och följas upp regelbundet på alla arbetsplatser. 9. Grundläggande arbetsmiljöutbildning ska kontinuerligt genomföras för både chefer och fackliga företrädare. 10. Företagshälsovården är en professionell oberoende expertverksamhet som fungerar som stöd inom områdena förebyggande hälso- och arbetsmiljöarbete, samt arbetslivsinriktad rehabilitering. Företagshälsovården ska, i nära samarbete med förvaltningarna, främst arbeta för att främja och utveckla hälsa och förebygga risker samt kunna föreslå åtgärder både för hela verksamheter och på individnivå. Företagshälsovården ska kontinuerligt redovisa utförda tjänster på såväl kommunövergripande nivå som på förvaltningsnivå.

11. Chefen har ansvaret för rehabilitering och arbetsanpassning inom sin verksamhet. Arbetsgivaren ansvarar också för att det finns en modell för arbetsinriktad rehabilitering som strukturerar och kvalitetssäkrar arbetet med rehabilitering och arbetsanpassning. Detta förutsätter också att chefen har kunskap inom detta område. Det är viktigt att medarbetaren känner ett ansvar för sin egen hälsa och medverkar till goda arbetsförhållanden. 12. Parterna ska uppmuntra till aktivt deltagande och ökat inflytande för medarbetare/arbetsplatsombud i verksamheten. 13. Grundläggande samverkansutbildning ska kontinuerligt genomföras för chefer och fackliga företrädare och stödmaterial ska utvecklas partsgemensamt. Utbildningen skall ge kunskap om samverkan som metod för att utveckla verksamhet och arbetsmiljö samt om den lagstiftning som utgör avtalets rättsliga grund. Uppdateringar skall därefter erbjudas kontinuerligt. Erforderliga resurser ska finnas. 14. I samband med introduktion av nyanställda ska partsgemensam information ges om samverkansavtalets ändamål. 15. Utvärderingen av samverkansavtalet ska både ha en kvalitativ och kvantitativ dimension och ska ske vid de tillfällen och den omfattning som parterna finner lämpligt, dock tidigast två år efter det att ett samverkansavtal har överenskommits. En avstämning av samverkansavtalet ska regelbundet göras av Cesam.

3 MEDARBETAREN 1. Medarbetaren ska ges möjlighet att få information, påverka utformningen av arbetet och sin arbetssituation, medverka i förändringsarbete samt medverka till en god hälsa och arbetsmiljö. 2. Medarbetaren har ett ansvar för att aktivt engagera sig i hälso- och arbetsmiljöfrågor som berör den egna arbetsplatsen. Detta innebär också att man deltar i arbetskamraternas eventuella rehabiliteringsbehov på ett positivt sätt. 3. Varje medarbetare ska årligen ha minst ett medarbetarsamtal. Medarbetarsamtalet ska utgå från verksamhetens mål i relation till medarbetarens uppdrag. Medarbetarsamtalen dokumenteras samt leder till individuella utvecklingsplaner. Kompetensutveckling har stor betydelse för verksamheten och dess utveckling. Chefer och medarbetare har ett ömsesidigt intresse av, och ett gemensamt ansvar för, att kompetensutveckling genomförs. Kompetensutveckling syftar till att den anställde har den kompetens som arbetet kräver utifrån verksamhetsutveckling och måluppfyllelse. Medarbetarsamtalen hålls vid ett annat tillfälle skilt från det individuella lönesamtalet. 4. Medarbetaren har tillgång till individuellt stöd via företagshälsovården i problematik som är arbetsrelaterad. Därutöver har arbetsgivaren lagstadgad rehabiliteringsskyldighet.

4 ARBETSPLATSTRÄFFEN 1. Arbetsplatsträffen är det forum där medarbetare och chef gemensamt planerar, utvecklar och följer upp arbetet inom det egna området. Träffarna ska ge förutsättning för ökat inflytande i verksamhetsutveckling och ansvarstagande för alla medarbetare. På arbetsplatsträffarna har medarbetarna ett direkt inflytande i frågor som rör arbetsplatsen. Arbetsplatsträffarnas synpunkter utgör en del av underlaget inför arbetsgivarens beslut. Chefen ansvarar för att arbetsplatsträffar genomförs regelbundet (minst fyra träffar per år), att de förläggs så att medarbetaren kan delta på arbetstid, att träffarna föregås av dagordning, begränsas i tid samt dokumenteras. Arbetsplatsträffen fastställer själv sin arbetsordning med stöd av det bilagda vägledningsdokumentet. 2. För att uppnå delaktighet och engagemang på alla nivåer i kommunen förutsätts att alla, som har sitt huvudsakliga arbete förlagt till samma arbetsplats, deltar i arbetsplatsträffar. 3. Arbetsplatsträffen kan kombineras med facklig information. Facklig information ingår inte som en punkt på dagordningen. Informationen läggs i anslutning till mötet men ändå som del av den totala mötestiden. 4. Frågor som är av personlig art för medarbetaren tas inte upp på arbetsplatsträffen.

5. SAMVERKANSGRUPPEN Samverkansgruppen är ett möte mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna. 1. Samverkansgrupp(er) finns utifrån de förutsättningar och den samverkansorganisation som är bestämd på respektive förvaltning och ska knytas till beslutsnivåer i verksamheten. Ledamöterna utses bland personer som har anknytning till gruppens verksamhetsområde. Ett huvudskyddsombud eller skyddsombud ingår i samverkansgruppen. En gemensam strävan ska vara att begränsa antalet ledamöter. Vid oenighet mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationerna på förvaltningen kring samverkansgruppens sammansättning och antalet ledamöter överlämnas frågan till kommunens centrala samverkansgrupp för avgörande. Samverkansgruppens synpunkter utgör en del av underlaget inför arbetsgivarens beslut 2. Behandling i samverkansgruppen ersätter förhandling enligt 11 MBL samt information enligt 19 MBL om inte annat överenskommes. MBL 38 kan också behandlas i samverkanssystemet, men enbart i samverkansgruppen på förvaltningsövergripande nivå. Vid oenighet i samverkansgruppen skall förvaltning respektive arbetstagarorganisation kontaktas innan frågan slutbehandlas. Vid fortsatt oenighet gäller reglerna om förhandling enligt 14 MBL andra stycket som påkallas enligt bestämmelserna i KHA. Förhandling enligt 14 andra stycket MBL skall genomföras på förvaltningsnivå. Vid oenighet i Cesam ska förhandling påkallas enligt samma bestämmelser. Om lokal part finner att en fråga ej lämpar sig för behandling i samverkanssystem tillämpas MBL respektive AML i sin helhet i den frågan. Vid sammanträdena skall protokoll föras. Vid oenighet i en samverkansfråga ska frågan lyftas ur dagordningen och hanteras som en sedvanlig MBLförhandling. Protokollet skall justeras av arbetsgivarparten och av minst en närvarande arbetstagarorganisation och därutöver de arbetstagarorganisationer som så önskar. Protokollet ska delges berörda intressenter eller förmedlas på annat sätt som samverkansgruppen kommit överens om. 3. Samverkansgruppen ska medverka i förändringsarbete från dess början. Om förändringar i verksamheten berör arbetsmiljöfrågor tillämpas systematiskt arbetsmiljöarbete. Förändringsarbete betraktas alltid som en viktigare förändring. 4. I specifika fall kan även fråga som berör en enskild facklig organisation lyftas ut och behandlas separat. 5. Samverkansgruppen fastställer själv sin arbetsordning med stöd av det bilagda vägledningsdokumentet. Samverkansgruppens möten planeras och fastställs årsvis. 6. Kommuncentral facklig företrädare kan biträda lokal representant. Efter samråd kan sakkunnig tillkallas. 7. Samverkansgruppen ska hantera samverkansfrågor utifrån ett kommunalt helhetsperspektiv. Enighet i samverkansgruppen ska inte kollidera med kommunens olika tillämpningsföreskrifter, riktlinjer, etc.