Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01



Relevanta dokument
AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen , Dnr KS Reviderad , 5

Samverkansavtal Lunds kommun

KS 2008/10 Hidnr

Samverkansavtal Utgångspunkter

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from

Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner

Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Samverkansavtal för Malmö högskola

Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

Ändrades: :15. Avtal om samverkan och arbetsmiljö

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg

4 Förutsättningar för väl fungerande samverkan och arbetsmiljö- och hälsoarbete. 5 Former/struktur för samverkan och arbetsmiljöarbete

Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna

LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret

FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter

LUNDS KOMMUN (3) Personal och förhandlingsutskott Nr

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA STOCKHOLMS LÄN Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

Förhandling vs samverkan

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.

Hälsa & Arbetsmiljö. Politikerutbildning våren 2019

Samverkansavtal

Personalavdelningens PA-handbok

Utvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun

LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet

SAMVERKANSAVTAL. för Norbergs kommun. Gäller från med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen

Samverkansavtal. Kalmar kommun

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

Samverkansavtal i Kungsörs kommun

AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN

Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan. inom Borås Stad

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FAS-05

Arbetsmiljöarbete.

SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA

Förhandling vs samverkan

V2 k. Psu kör f. KonCernlkontord Koncernstab rrir LoksAt!kollHekevavM om samvorkan. Mats Runsten Janet Parmvi. för Vårdförbundet. i.

Partsgemensam kommentar till Avtal om samverkan och arbetsmiljö

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum

Förhoppningen är att era svar på dessa frågeställningar kan hjälpa er att nå de mål och syften som är viktiga i den lokala processen.

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)

Landstingets lokaler, Södra vägen 9, Halmstad och per capsulam

Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun

Borlänge kommun. Internkontroll KS. Kontrollområde: Facklig samverkan. Beslutad av kommunstyrelsen

För Herrljunga kommun

Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN

Förhandling vs samverkan

SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

Lokal överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen

Råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff

Skellefteå kommuns Samverkansavtal

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Samverkan i Orust kommun

Samverkansavtal Uppsala Kommun

Samverkan i Norrköpings kommun

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. i Växjö kommun

Samverkan. Västra Götalandsregionen

Micke Svedemar Kontaktombudsman

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

INLEDNING SAMVERKAN MALMÖ STAD. Samverkansavtal Malmö stad är ett kollektivavtal mellan Malmö stad och de kollektivavtalsbärande

Avtal om Samverkan inom

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Utmaningar som kräver annat tankesätt

Transkript:

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande betydelse för verksamhetens resultat och utveckling. Därför har de lokala parterna i Uddevalla kommun utformat ett system som beskriver samverkansformerna för att skapa ett långsiktigt hållbart arbetsliv utifrån mål, förutsättningar och behov. Samverkan skall vara en naturlig del av den löpande verksamheten, som inkluderar såväl personal och ekonomi som organisationsfrågor. Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet. Hänvisning även till arbetsmiljöförordning (AMF), kollektivavtal om fackliga förtroendemän (AFF, LAFF) Mål Samverkanssystemet skall ge förutsättningar för ett positivt arbetsklimat och en god hälsa och en arbetsmiljö där inflytande, delaktighet och utveckling är en rättighet för alla medarbetare. Strävan är att alla beslut skall fattas i enighet. Begreppet medarbetare i detta avtal motsvarar lagstiftningens begrepp arbetstagare och kommer fortsättningsvis att användas. Syfte Systemet skall underlätta samverkan mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna samt öka medarbetarnas möjlighet till delaktighet. Samverkanssystemet skall också stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller medborgarnas krav på effektivitet, service och kvalitet. Systemet syftar till att integrera hälsa, arbetsmiljö, medbestämmande och verksamhetsfrågor i samverkanssystemet. 1(6)

Samverkan förutsätter en dialog mellan arbetsgivare, medarbetare och deras fackliga företrädare om verksamhetens måluppfyllelse och resurser. För att uppnå en väl fungerande samverkan skall följande förutsättningar vara uppfyllda: - tydliga mål för all verksamhet - klargjord arbetsfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän - en organisation med tydlig delegering av uppdrag, befogenheter samt fördelning av uppgifter - ledarskap med helhetssyn på verksamhet, organisation, resurser och medarbetare - en vilja att fatta beslut i samverkan - samverkanssystem som följer och löpande anpassas till organisation och beslutsnivåer - tydliga system för det systematiska arbetsmiljöarbetet - samtliga aktörer ska vara väl förtrogna med det regelsystem som ligger till grund för detta avtal Samverkansformerna Systemet bygger på följande Utgångspunkten för samverkan är att så många frågor som möjligt behandlas av dem som direkt berörs av dessa i sitt arbete. På varje arbetsplats är det betydelsefullt att dialogen mellan medarbetare och chef sker så att var och en har möjlighet att framföra sina åsikter. Det sker dels i det dagliga arbetet dels genom regelbundet organiserade medarbetarsamtal mellan medarbetare och chef. Alla anställda skall få regelbundna medarbetarsamtal. Detta skall ske minst en gång/år. Särskilda omständigheter kan dock göra att detta inte alltid kan uppnås. Den som leder samtal skall ha kompetens för detta. Enskilda samtal kan också kompletteras med samtal i naturliga arbetsgrupper. Medarbetarnas inflytande är basen för samverkanssystemet. Arbetsplatsträffen blir därmed ett forum av avgörande betydelse inom systemet. På samtliga beslutsnivåer i organisationen kan samverkan ske mellan arbetsgivarföreträdare och medarbetarnas fackliga organisationer i samverkansgrupper som knyts till beslutsnivåerna i verksamheterna och ansluter till linjeorganisationen. Allmänt 1 I detta avtal är parterna överens om att i samverkanssystemet integrera medbestämmandelagen och arbetsmiljölagen 2 Organisation I kommunen skall finnas en central samverkansgrupp som handhar kommunövergripande frågor. På varje förvaltning skall det finnas en samverkansgrupp som handhar förvaltningsövergripande frågor 2(6)

Varje förvaltning skall överenskomma med de fackliga organisationerna om organisationen av lokala samverkansgrupper och arbetsplatsträffar, som ska knytas till beslutsnivåerna i organisationen. Organisationen av samverkansgrupper kan vara olika utformade inom de olika förvaltningarna. Vid utarbetande av förvaltningslokalt samverkanssystem inom nämnd och styrelses verksamhetsområde skall de av parterna gemensamt utarbetade avtalet utgöra grund. Samverkan i samverkansgrupp och/eller APT ersätter förhandling och information enligt 11 och 19 MBL i de frågor som arbetsledningen har rätt att fatta beslut. På de enheter i kommunen som har en organisatorisk indelning med flera arbetsledare inom samma fysiska byggnad skall det inrättas lokala samverkansgrupper, avseende sådana frågor som en enskild arbetsledare inte ensam kan besluta om. Om parterna är överens kan det inrättas samverkansgrupper mellan arbetsplatsnivå och förvaltningsnivå. Detta kan gälla frågor på förvaltningarna som inte fångas upp av arbetsplatsträffarna eller i förvaltningens samverkansgrupp. Om arbetsledning och närvarande medarbetare är eniga kan de besluta att inrätta en lokal samverkansgrupp för att där behandla en specifik fråga. 3 Oenighet om samverkansavtalets tillämpning Uppstår oenighet i förvaltningarnas samverkansgrupper om tillämpningen av samverkansavtalet skall sådan fråga i första hand behandlas och avgöras i centrala samverkansgruppen. Uppstår oenighet i lokal samverkansgrupp om tillämpningen av samverkansavtalet skall frågan behandlas i förvaltningens samverkansgrupp. Beslut i samverkan 4 Samverkansgrupp och dess beslutsordning Arbetsgivarparten anses ha fullgjort sina skyldigheter enligt 11 och19 MBL om frågan tagits upp i samverkansgrupp. Uppstår oenighet i samverkansgrupp kan parternas avsikt meddelas vid sammanträdet. Detta noteras i protokollet. 1. I den centrala samverkansgruppen skall de fackliga organisationerna utse 2 representanter vardera för Kommunal och SACO, 1 representant vardera för SKTF, Vårdförbundet och Lärarförbundet. För ledamot skall finnas ersättare 2. Förvaltningarnas samverkansgrupper skall bestå av representanter från arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. Gruppens storlek ska vara begränsad För ledamöter skall finnas ersättare. Representanterna skall ha sitt ordinarie arbete i förvaltningen 3. Dagordning vid samverkansgrupper skall i normalfallet skickas ut minst en vecka i förväg och skall följa kommunens styrkort och innehålla frågor kring arbetsmiljö, ekonomi, personal och verksamhetsutveckling. Om en fråga som det krävs informa- 3(6)

tion om enligt 19 MBL (information och dialog) eller primär förhandlingsskyldighet 11 MBL (beslut) skall detta redovisas på dagordningen, se mall. 4. Vid samverkansgruppens möten förs alltid protokoll som justeras. 3. Vid frågeställningar som berör förändring av verksamhet skall bestämmelserna i AFS 2001:1 8 beaktas och följa.( se anvisningar i redogörelsetext) 5 Arbetsplatsträff och dess beslutsordning i MBL frågeställningar Arbetsgivarparten anses ha fullgjort sina skyldigheter enligt 11 och 19 i MBL om frågan behandlats vid arbetsplatsträff. och om enighet uppnåtts. Uppnås ej enighet vid arbetsplatsträffen i frågor som berör 11 i MBL skall arbetsgivarparten snarast, dock senast inom 7 kalenderdagar, efter mötets slut informera berörda fackliga organisationer om detta. De fackliga organisationerna skall inom 7 kalenderdagar efter att de erhållit information meddela om frågan skall hanteras enligt förhandlingsordning MBL. Förhandling sker därefter enligt 11 MBL. Har arbetsgivarparten ej erhållit begäran om förhandling enligt MBL från berörd facklig organisation inom 7 kalenderdagar har arbetsgivarparten fullgjort sina skyldigheter enligt MBL och får fatta beslut i frågan. 1. Arbetsplatsträffen skall ske regelbundet och genomföras minst en gång per månad med undantag för naturliga uppehåll. Medarbetarna som har sin organisatoriska placering förlagd till arbetsplatsen skall delta. Övriga medarbetare som har sitt huvudsakliga arbete förlagt till arbetsplatsen kan delta själva eller genom representation. Detta gäller frågor som berör deras arbete. 2. Dagordning för arbetsplatsträff anslås minst en vecka före mötet. Medarbetarna skall ha möjlighet att notera frågeställningar tillsammans med sin signatur. Sekreterarskapet och ordförandeskapet kan rotera. 3. Dagordning vid arbetsplatsträff skall följa kommunens styrkort och innehålla frågor kring arbetsmiljö, ekonomi, personal samt verksamhetsutveckling. Om en fråga kräver information enligt 19 MBL (information och dialog) eller primär förhandlingsskyldighet 11 (beslut)t skall detta redovisas på dagordningen. 4. Vid arbetsplatsträff förs protokoll som justeras. Där skall det framgå vilka frågor som avser 11 (beslut) och 19 (information) MBL. 5. Arbetsplatsträff skall i första hand ske inom ordinarie arbetstid. Personer som är lediga skall erbjudas att delta. Ersättning utgår enligt AB. 6. Arbetsplatsträff kan även kombineras med facklig information 6 MBL 4(6)

Parterna kan var för sig på eget initiativ välja att förhandla och informera enligt vad MBL stadgar utan att frågan tas upp i samverkansgrupp/arbetsplatsträff. Hälsa och arbetsmiljö 7 Skyddskommitté Samverkansgruppen skall vara skyddskommitté enligt AML:s regler. 8 Skyddsombud/huvudskyddsombud Skyddsombudens uppdrag enligt AML. ( bilaga 1) 9 Utgångspunkter för hälsa och arbetsmiljö Hälso- och arbetsmiljöarbetet skall följa linjeorganisationen, enligt fastlagd delegation. Chefer, skyddsombud och medarbetare samverkar i hälso- och arbetsmiljöarbetet för att främja hälsosamma arbetsförhållanden, identifiera, förebygga och åtgärda risker. Ansvaret för arbetsmiljön åvilar arbetsgivaren enligt uppgjord uppgiftsfördelning. Målet är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv genom att erbjuda medarbetarna en god arbetsmiljö. Utveckling och utbildning 1. Chefen är arbetsmiljöansvarig i verksamheten enligt fördelning och där hälsoarbete ingår som en naturlig del. Chefen har ansvar för att medarbetare och skyddsombud får den information, utbildning m.m. som behövs för att i anslutning till sina arbetsuppgifter kunna medverka i hälso- och arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. 2. Medarbetarna har ett ansvar att vara delaktiga i hälso- och arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. 3. Hälso- och arbetsmiljöarbetet kräver kompetens. Med detta menas teoretiska och praktiska kunskaper inom hälsa, arbetsmiljö- och arbetslivsinriktad rehabilitering som kan omsättas i verksamheten. Såväl chefer arbetsplatsombud/skyddsombud som medarbetare måste ha kompetens inom området. Kompetensbehovet avgörs av den egna rollen eller funktionen i arbetet. Utformning av innehåll, omfattning och kontinuitet i utbildningen fastställs i samverkan mellan parterna. Som ett led i arbetet med arbetslivsinriktad rehabilitering och arbetsanpassning har Uddevalla kommun utarbetat riktlinjer och rutiner för detta arbete samt kunskap om detta. Kommunen har också upphandlat företagshälsovård som ett professionellt stöd i detta arbete. Även andra aktörer kan användas i arbetet kring att höja kompetensen samt bidra till en tidig rehabilitering. Individ medarbetare Arbetsgivaren har ansvar för att medarbetaren får den information, utbildning mm som behövs för att i anslutning till sina arbetsuppgifter kunna medverka i hälso- och arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Medarbetaren har ett ansvar att vara delaktig och stödja hälso- och arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Grupp arbetsplats 5(6)

Arbetsorganisation och arbetssätt måste ständigt omprövas och förnyas. Det är därmed av vikt att hälso- och arbetsmiljöarbetet i huvudsak bedrivs på arbetsplatsnivå där skydds- och arbetsplatsombudens särskilda kompetens är värdefull och skall användas. Arbetsplatsträffar är forum för chefer och medarbetare att tillsammans identifiera och förebygga risker samt föra dialog om utvecklingsbehov. Kompetens i hälsooch arbetsmiljöfrågor byggs upp och utvecklas på arbetsplatsnivå och kan vid behov kompletteras med expertkompetens. Organisation ledning samverkan Samverkansgrupper/skyddskommittéer är forum för arbetsgivare och de fackliga organisationerna att tillsammans identifiera och förebygga risker samt föra dialog om utvecklingsbehov. Utformningen av hälso-och arbetsmiljöarbetet är en uppgift inom samverkanssystemets ram. Detta sker med iakttagande av samverkanssystemets intentioner, gällande föreskrifter och lagstiftning. Arbetsorganisation, arbetsinnehåll och arbetstid ska utformas så att medarbetaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall Expertkompetens Företagshälsovård skall främst arbeta med: att stödja kommunens arbete för att främja och utveckla hälsan hos medarbetarna förebygga risker och föreslå åtgärder på olika nivåer stödja arbetet med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Företagshälsovård ska vara en professionellt oberoende expertverksamhet. Facklig organisation/facklig förtroendeman 10 Medlemsmöten De fackliga organisationerna har rätt, efter överenskommelse med arbetsledningen, att på arbetstid samla medlemmarna på arbetsstället för information. Vid medlemsmöte på arbetstid skall särskild begäran inlämnas i varje enskilt fall till personavdelningen på Kommunledningskontoret. 11 Anställningsförmåner För medarbetare i uppdraget som facklig förtroendeman bibehålls löne- och anställningsförmåner för denne när uppgifter enligt samverkan genomförs. (AFF/LAFF/AML) 6(6)