Implementering av KMK - ett visuellt samtalsstöd 2009

Kort projektredovisning Nr 2/2009 Implementering av KMK - ett visuellt samtalsstöd 2009 Ulrika Bondesson Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten

Kartlägg med kort KMK Under 2007 har ett utvecklingsarbete inom Barn- och ungdomshabiliteringen (Bou) Habilitering & Hjälpmedel i Region Skåne genomförts där målet varit att öka barn och ungdomars möjligheter till delaktighet i habiliteringsprocessen. Så kallade kartläggningssamtal inleder habiliteringsplaneringen och barnet/ungdomen får beskriva sin vardag utifrån livsområden baserade på ICF. Tanken med att utveckla KMK - ett visuellt samtalsstöd var, att ju mer barnet själv får hjälp att beskriva sin vardag och uttrycka sina tankar och känslor på sin nivå, desto mer delaktig och aktiv blir barnet/ungdomen i kartläggningssamtalet. Denna kartläggning ligger sedan till grund för fortsatt habiliteringsplanering. Syftet med utvecklingsarbetet var att utifrån ICF och ett salutogent perspektiv ytterligare konkretisera befintligt kartläggningsmaterial för att öka barns/ungdomars möjligheter till delaktighet i habiliteringsprocessen. KMK (kartlägg med kort) består av ett visuellt material med tillhörande arbetssätt som kan förbättra förutsättningarna för barn och ungdomar att uppleva ökad delaktighet i sin habiliteringsplanering, i synnerhet i kartläggningssamtalen. Utvärdering av KMK - ett visuellt samtalsstöd, har skett med hjälp av fokusgruppsintervjuer och enkätformulär i personalgruppen inom Bou Region Skåne. För att KMK ska fungera så bra som möjligt är det viktigt att vara bekant med KMK-materialet och dess metodik. Det gäller att personalen som använder KMK har rätt förväntningar på materialet och den process det kan starta. Gott om tid (välplanerad), självmedvetenhet och en metodik för samtalet krävs för att ge barnet eller ungdomen en så stor chans som möjligt att våga uttrycka det som önskas säga. Genom att metodiken i KMK är tydlig och hanterbar för den unge och genom försök att göra innehållet begripligt och meningsfullt, har förhoppningsvis förutsättningar skapats för mer jämlika möten mellan barn och vuxna i kartläggningssamtalen på Bou. KMK materialet har uppdaterats och förändrats i flera omgångar från ett första underlag som gjordes 2005 fram till nu. En manual till materialet har utformats där bakgrund till materialet kort presenteras samt hur arbetsgången är när materialet och metodiken ska användas. Medel från Alternativa kompletterande behandlingsmetoder finansierade att projektets deltagare kunde arbeta vidare med att förmedla KMK-materialet och metodiken till andra enheter. Detta arbete pågick från januari till juni 2008. Implementering av KMK All personal på Bou i Region Skåne fick erbjudande om KMK materialet och fick beställa det antal de ansåg sig behöva. Alla enheter fick sedan avsätta cirka 2 timmar för föreläsning och workshops med KMK-materialet. Upplägget vid föreläsningen var att visa en PowerPoint med stödord och att successivt gå igenom varför och hur materialet skapades, teoretisk bakgrund och tanken med materialet samt dess metodik. Vidare förklarades vilken del KMK har i habiliteringsplaneringen, kartläggningssamtalen, och hur detta kan förklaras för barnet/ungdomen och deras familjer och nätverk. Materialet presenterades via bilder men också på så sätt att personalen fick se och bekanta sig med det rent praktiskt. Under föreläsningen betonades särskilt att varje möte med barnet/ ungdomen är unikt och att det är viktigt att följa barnet/ungdomen i samtalssituationen. Den teoretiska bakgrunden bestod i hur samtal med barn bör gå till 2

samt information om undersökande samtal. Råd gavs om vad som är viktigt att tänka på för att få barnet/ungdomen så aktiv och jämbördig i samtalet med den vuxne som möjligt. Även en genomgång av habiliteringsplanering samt ICF ingick. Föreläsarna, det vill säga Anna Bäckström som är kurator och Ulrika Bondesson som är arbetsterapeut, höll sedan ett kort rollspel där arbetsgången och mötet/samtalet gestaltades. Personalen fick ställa frågor efterhand och även kommentera hur de uppfattat materialet och om det var några oklarheter kring användandet. Efter denna genomgång av materialet hölls en presentation om vad undersökningen i projektet KMK - ett visuellt samtalsstöd visade. All den personal som deltog vid dessa genomgångar fick sedan testa materialet på varandra genom rollspel två eller tre tillsammans i cirka en halvtimme. Under tiden var föreläsarna med när frågor kom upp eller visa hur materialet skulle hanteras. Totalt har 130 personal från 9 enheter tagit del av föreläsningen om KMK samt svarat på enkäten om föreläsningens innehåll (se bilaga 1). Några enheter har varit med i projektet och där använder en stor del av personalen materialet redan, på de enheterna var endast ny personal eller de som inte hört informationen innan med. Det återstår nu en enhet och två specialenheter som ska få information och tillgång till det nya materialet, vilket kommer att ske inom detta projekts tidsram. Projektet skulle enligt ansökan dokumenteras. Detta har utförts genom en enkätundersökning som tidigare nämnts. Enkäten har besvarats i anslutning till varje workshop. I enkäten ställs frågor som vilket yrke personen har och inom vilken tidsram de arbetat på barn- och ungdomshabiliteringen. Detta för att en skillnad har märkts i hur materialet har upplevts av den personal som ingick i utvärderingen av materialet. Om personalen har varit anställd en kort tid inom Bou är det inte säkert att de genomfört kartläggningssamtal själva med barn/ungdomar och har då inget att jämföra med eller falla tillbaka på. Personalen har också fått skatta på en skala hur de upplevt informationen om KMK och hur det ska användas. De har också fått värdera hur intressant de tycker att KMK som metod framstår. Slutligen har personalen fått svara på om de känner sig tveksamma till att använda KMK och vad det kan bero på samt vilka fördelar respektive nackdelar de kan se med att använda KMK i kartläggningssamtalen. Resultat Här följer en redovisning av resultaten. Resultaten redogör för hur respondenterna uppfattade KMK; huruvida de tyckte att det verkade begripligt, relevant och användbart se figur 1 och 2. Resultaten är uppdelade dels på yrkesgrupp, dels på medarbetarens anciennitet. Enkäterna visade att personalen som mottog informationen kring KMK upplevde den positiv och har skattat den högt. Några kommentarer kring denna fråga har varit; Bra upplägg, givande rollspel och egen träning och Bra upplägg varvat med muntlig info och praktiskt få prova, titta på materialet.. Någon annan tyckte att det lät enklare vid genomgången än när de själva hade testat det vid kartläggningssamtal. Det sistnämnda kom från personal på de enheterna som tidigare ingått i projektet och därför hade tillgång till materialet innan det redigerades. Någon tyckte att det hade varit bra att få handouts efter genomgången. Någon tyckte att den första delen där presentation av 3

bakgrund, habiliteringsplanering och ICF kunde kortats ned och att den praktiska genomgången fungerat bättre och var mer intressant. Nedan presenteras genomsnittliga resultatet för yrkesgrupperna där alla är med oavsett hur många år de arbetat inom Bou. Hur upplevde du informationen om KMK och dess användning? < 5 år 2-5 år >2 år 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 1=svår att begripa, 5= lätt att begripa 5,0 Figur 1. Hur upplevde du informationen om KMK och dess användning? Enhetschef Sjuksköterska Logoped Sjukgymnast Arbetsterapeut Specialpedagog Rörelsepedagog Kurator Psykolog 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 1=svår att begripa, 5= lätt att begripa Figur 2. Kommentarer kring hur intressant personalen på de olika enheterna tyckte att KMK framstod vid presentationen var bland annat att de undrade hur ungdomarna hade upplevt kartläggningen med KMK. Någon personal uttrycker att de 4

gärna hade sett att frågorna/meningarna i KMK var uttryckta i positiv mening och inte utgår från att det är problem i vardagen. Några uttryckte att det inte kan användas till alla barn/ungdomar utan urskiljning utan ska användas när det verkar passa det enskilda barnet/ungdomen. KMK kan också användas som ett bra komplement till annan kartläggning som görs av respektive yrkesgrupp. Några uttrycker att de gärna vill prova på och att det framstår som en intressant metod. Någon har uttryckt att Det ökar tryggheten i samtalet för bägge parter. Någon personal uttrycker att det verkar vara mycket efterarbete med att sammanställa påståendena/ meningarna. En ur personalen skrev Jättebra sätt att få barnet/ungdomen delaktig. Resultatet oberoende på antal arbetade år finns sammanställt i de två följande tabellerna, figur 3 och 4. Hur intressant tycker du KMK framstår? < 5 år 2-5 år >2 år 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 1=inte alls intressant, 5= mycket intressant 5,0 Figur 3. 5

Hur intressant tycker du KMK framstår? Enhetschef Sjuksköterska Logoped Sjukgymnast Arbetsterapeut Specialpedagog Rörelsepedagog Kurator Psykolog 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 1= inte alls intressant, 5 = mycket intressant Figur 4. Vidare i enkäten efterfrågades hur ofta personalen trodde att de skulle använda sig av KMK. Någon enhet utvecklar ett eget kartläggningsmaterial som kallas för matchning och kommer att använda sig av det. Denna kartläggning inleds med att ungdomen gör en antingen-eller test, då de gör ett val mellan två (eller fler) alternativ som visas upp med bilder. Bilderna ska kännas lättsamma, tilltalande och välbekanta. T.ex. finns det flera bilder på artister, filmer eller tv-program som är aktuella för tillfället. Exempel på andra bilder att välja mellan kan vara msn-telefon, dagstidning-kvällstidning, ordning-stök, i tid-försenad, sommar-vinter, spara-slösa, bada-duscha mm. Bilderna läggs i två högar, en för valda bilder och en för bortvalda. Den samtalsansvariga plockar sedan upp bilder efterhand och samtalar med ungdomen kring dessa. Samtliga områden inom Aktivitet och Delaktighet, utom Mellanmänskliga interaktioner och relationer finns representerade med bilder. Genom samtal kring bilderna kan man beröra alla de frågor som finns i häftet Aktivitet och delaktighet med resurser och förväntningar. Området Mellanmänskliga interaktioner och relationer berörs genom att ungdomen får fylla i en nätverkskarta. Utifrån denna samtalar man om frågor som har med relationer att göra. Denna kartläggning med matchning görs för att hitta beröringspunkter som känns intressanta och igenkännande för ungdomarna kan man på ett snabbare och naturligare sätt få igång ett meningsfullt samtal. Bilderna ska vara aktuella och lätta att associera till. Ungdomen är aktiv genom att välja och välja bort bilder och blir på så sätt mycket delaktig i samtalet. Likaså har ungdomen en aktiv roll genom att fylla i hur hans/hennes nätverkskarta ser ut. 6

Den enhet som utvecklat matchningen ser KMK som ett komplement till det. Några andra svarade att de använder sig av talande mattor och kan använda KMK när det passar bättre. En del ur personalen träffar endast yngre barn eller barn som inte själva kan läsa och förstå text. Detta medför att det inte gör kartläggningar tillsammans med de barnen. En stor del av personalen anger att de vill använda KMK till de barn/ungdomar där det lämpar sig det vill säga när de klarar av att läsa och förstå skriven text samt reflektera över sin situation eller där personalen kan anpassa det så att det går att använda. Det kan till exempel vara när barnet/ungdomen inte har dessa förmågor som krävs och där barnet/ den unge kan välja område och att den vuxne sedan kan läsa vissa textkort högt. På så sätt blir barnet/ungdomen ändå aktiva i kartläggningssamtalet. Resultatet presenteras i följande tabeller, figur 5 och 6. Hur ofta tror du att du kommer att använda KMK? < 5 år 2-5 år >2 år 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 1=inte alls, 5=varje gång 5,0 Figur 5. 7

Hur ofta tror du att du kommer använda KMK i kartläggningssamtalet? Enhetschef Sjuksköterska Logoped Sjukgymnast Arbetsterapeut Specialpedagog Rörelsepedagog Kurator Psykolog 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 1=inte alls, 5= varje gång Figur 6. Slutligen efterfrågades vad personalen behövde mer för att använda KMK om de var tveksamma. Någon ur personalen efterfrågade bilder som komplement till de barn/ungdomar som inte läser text och som använder alternativ kompletterande kommunikation. Andra menar att det gäller att prova sig fram och börja använda KMK för att veta om det är något de vill ändra på eller som de vill veta mer om för att få det att fungera. Reflektioner över resultatet och idéer för framtiden Efter att ha varit ute på de olika enheterna och föreläst och visat materialet har olika idéer om fortsatt arbete uppstått. Många har synpunkter på materialet och formuleringarna på textkorten. Det kan vara att de tycker de är för ledande, krångligt formulerade eller att de saknar en linje att texten är formulerad antingen positivt eller negativt. Synpunkterna har sparats och vi kommer att ta ställning till dem inför nästa revidering av materialet. Personalen som ingick i projektet under 2007 upplevde inte att ungdomarna tyckte meningarna eller påståendena på textkorten var svåra att förhålla sig till. Vissa textkort har många fått förklara eller förtydliga mer men de har ändå känts angelägna att ha kvar. Det har till exempel varit frågor om barnet/ ungdomen kan berätta om sitt funktionshinder eller om varför han/hon kommer till habiliteringen. Personalens arbetssätt att möta barnen/ungdomarna själva och använda KMK möjliggör att barnen/ungdomarna blir mer aktiva i kartläggningssamtalet och därmed i habiliteringsinsatserna. Den personal som deltog i projektet 2007 menade att barnen/ungdomarna blev mer aktiva och de fick veta mer än de tidigare fått genom traditionella samtal. 8

Hur går vi vidare med spridningen av KMK? Implementeringen pågår på Bou s enheter och vi har även i samband med att KMK - ett visuellt samtalsstöd presenterades i Örebro på forskningskonferensen, fått förfrågningar från 5 habiliteringar i olika län om att få tillgång till KMK. Detta är givetvis roligt men det väcker frågor om hur detta ska möjliggöras. Detta är frågor som hur KMKmaterialet ska tryckas upp och sorteras in i lådor samt hur och var föreläsningar och workshops ska hållas. Vi har redan nu bestämt att om KMK-materialet och metodiken ska komma till sin rätt är det viktigt att materialet inte bara skickas ut till eventuellt andra intresserade habiliteringar i Sverige utan att den personalen får utbildning i hur materialet ska användas. Inbjudan till dem som visat intresse har skickats ut och utbildningsdag blir i april 2009. KMK - ett visuellt samtalsstöd kommer dessutom att presenteras på Kvalitetsdagarna i Växjö 2009. 9

Bilaga 1. Enkätutvärdering till Implementering av KMK - ett visuellt samtalsstöd 1. Vilken yrkesprofession har du? 2. Hur många år har du arbetat inom Barn- och ungdomshabiliteringen? Mindre än två år Två till fem år Mer än fem år 3. Markera på skalan 1-5 hur du upplevde informationen om KMK och dess användning. 1 5 Svår att begripa Lätt att begripa Eventuella kommentarer:... 4. Markera på skalan 1-5 hur intressant du tycker att KMK som metod framstår. 1 5 Inte alls intressant Mycket intressant Eventuella kommentarer:... 5. Markera på skalan 1-5 hur ofta du tror att du kommer att använda KMK i kartläggningssamtal? 1 5 Inte alls Varje gång Eventuella kommentarer:... 10

6. Om du känner dig tveksam till KMK som arbetsmetod, vad skulle du behöva mer av för att börja använda KMK? 7. Vilka fördelar respektive nackdelar tror du att det finns med att använda KMK i kartläggningssamtalen? Fördelar:... Nackdelar:... Tack för dina svar!! 11

Habilitering & Hjälpmedel Forsknings- och utvecklingsenheten Barn- och ungdomshabiliteringen Habilitering & Hjälpmedel, FoU-enheten Universitetssjukhuset MAS, Ing 59, Plan 5, 205 02 Malmö Tfn 040-33 51 50 Fax 040-33 51 40 habhjalp@skane.se www.skane.se/habilitering 12