Textilvetenskap. Vävningen och framtiden. Hur vävintresset kan väckas, ökas och bevaras hos unga. Av: Gunnel Andersson. Handledare: Margareta Nockert

Textilvetenskap Magisteruppsats i Textilvetenskap 30 hp Vårterminen 2009 Vävningen och framtiden Hur vävintresset kan väckas, ökas och bevaras hos unga Av: Gunnel Andersson Handledare: Margareta Nockert INSTITUTIONEN FÖR KONST- OCH TEXTILVETENSKAP Thunbergsv 3 H 751 26 UPPSALA

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte och frågeställningar... 3 1.3 Metod och avgränsning... 3 1.4 Källkritik... 6 1.5 Tidigare forskning... 6 1.5.1 Marknadsplan för Riksorganisationen för Handvävning... 7 1.5.2 MeWe-generationen och dess värderingar... 9 1.6 Vävning under 1800-talet... 10 1.7 Vävning under 1900-talet till nutid... 12 2 Textilstuderandes förhållande till vävning.... 15 2.1 Vävningens betydelse vid ansökan till textilutbildningen... 15 2.2 Tidigare erfarenhet av vävning... 17 2.3 Uppfattning om vävning innan utbildningen började... 18 2.4 Nyttan av vävkunskaperna i framtiden... 19 3 Unga vävares förhållande till vävning... 21 3.1 Från nybörjare till väverska... 21 3.2 Produktion, omfattning, sammanhang och syfte... 23 3.3 Vävningen och framtiden... 27 4 Projektet Aranéa... 32 5 Sammanfattande diskussion... 34 6 Käll- och litteraturförteckning... 41 Bilaga 1-3

1 Inledning 1.1 Bakgrund För 100 år sedan var vävning det dominerande framställningssättet för de tyger som användes till kläder och hemtextilier. De flesta var väl förtrogna med vävning och hade en uppfattning om ur vävstolen fungerade. Stickning på maskin utvecklades i början på 1900-talet. Utvecklad teknik, nya garner och material har gjort det möjligt att producera trikåtyger snabbt och ofta till lägre kostnader än för det vävda tyget. Tryckta tyger har från 1930-talet och framåt använts mer och mer. Genom utvecklad tryckteknik produceras snabbt mönstrade tyger och något avancerat mönstervävt tyg fordras oftast inte. Dagens unga människor vet inte hur vävstolen fungerar. De ser sällan ett tyg växa fram och har liten förståelse för hur tyget är framställt. Det som förr var karakteristiskt för det vävda tyget, att det var mer stumt och mindre töjbart än det stickade tyget är ingen självklarhet. Idag är många vävda tyger, framför allt de som används till konfektion elastiska genom den elastantråd som ofta blandas i tygerna. Det som för bara hundra år sedan var allas kunskap är idag en kunskap för få. För att ha förståelse för vår egen och andra kulturers bakgrund och historia, för att bevara den kulturskatt som finns samlad i museer, på hembygdsgårdar och andra ställen är kunskaper om textil och vävning av stor vikt. Vävningen har kvalitéer som det är mycket angeläget att unga människor får och ges möjligheter att ta del av. Vävning är framställningssättet för omkring hälften av de tyger som vi använder till kläder och hemtextil. Att vara insatt i hur det vävda tyget kommer till skapar en mer medveten konsument. Genom mitt arbete under många år som lärare inom textil utbildning har jag sett hur kunskapen om, förståelsen för och uppfattningen om vävning och vävda tyger har förändrats och minskats. Genom föreliggande arbete är förhoppningen att ge ökade förutsättningar för unga att få ta del av vävningens alla kvalitéer. 2

1.2 Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att undersöka ungas förhållande till vävning och därigenom få en ökad kunskap om hur man kan väcka, öka och bevara intresset för vävning hos unga. För att få en ökad kunskap om ungas förhållande till och syn på vävning ställs följande frågor: Var, vad, hur, när, med vilket syfte och i vilken omfattning väver unga idag? Hur har unga kommit i kontakt med vävning? Vilken uppfattning om vävning har elever som söker till utbildningar med textilt innehåll? Hur kan intresse för vävning skapas, vidmakthållas och ökas bland unga? 1.3 Metod och avgränsning Arbetet inriktas på textilstuderande, unga vävare, handvävning och förhållanden i Sverige. En egen definition av unga vävare har gjorts. Det är då en person som är 35 år eller yngre, som väver, inte deltar i en vävutbildning på heltid när undersökningen görs och själv betraktar sig som vävare. En 35-åring betraktas i vanliga fall inte som ung men med tanke på att medelåldern på dem som väver aktivt idag är hög betraktas de i arbetet som unga. Mål i arbetet är att få ett bra underlag för att kunna intressera fler unga för handvävning och att bevara och öka intresset hos de unga som håller på med vävning. De flesta som idag är verksamma och har kunskap inom vävningens område är äldre. Genom att ta hjälp av de unga, som redan har ett intresse och engagemang i vävning, ökas kunskaperna om unga vävares förhållande till och syn på sitt eget och andras vävande. Unga vävare och textilstuderande har använts som informanter i intervjuer och enkäter som skickats ut. Enkäter har använts som metod för att få en uppfattning om unga textilstuderande och unga vävares förhållande till vävning. Jag har valt enkät som metod därför att den tillåter ett stort undersökningsmaterial. 3

De flesta 1-åriga utbildningar som finns med i foldern Textil- & designutbildningar i Sverige 2008 1, som har textil inriktning och har vävning i sitt innehåll och som ligger under Komvux & KY- utbildningar, fristående skolor, och folkhögskolor har tagits med i undersökningen. Utbildningar med i huvudsak vävning i sitt utbildningsinnehåll, de utbildningar som bedrivs på deltid, samt gymnasie- och högskoleutbildningar har inte tagits med. Boken Att fråga. Om intervjuundersökningar och postenkäter 2 har varit till god hjälp för enkäternas utformning och frågekonstruktion. Enkäten till textilstuderande, bilaga 1 har öppna frågor för att inte styra informanternas svar och den tillfrågade har då själv formulerat svaren. Enkäten som skickats ut till unga vävare, bilaga 2 har haft både frågor med givna svarsalternativ och öppna frågor. I båda enkäterna är informanterna anonyma. För att testa enkäterna, frågornas tydlighet och relevans har enkäterna lämnats ut till en grupp textilstuderande och unga vävare före de egentliga utskicken. Enkätens tydlighet och form diskuterades med de svarande efteråt. Undervisande lärare på 21 utbildningar har ringts upp, fått ge en kort information om utbildningens innehåll och upplägg och tillfrågats om de vill hjälpa till med en enkät. En utbildning valde att avstå på grund av att det inte passade in i undervisningssituationen. Enkäten har skickats ut via post eller mail, och lärarna har då själva kopierat det antal enkäter som behövts och returnerats under vecka 40-42. En utbildning har av okänd anledning inte skickat några svar i retur. Lärarna ombads att lämna enkäten på undervisningstid och samla in den när den fyllts i. De fick också i uppgift att notera antal elever i utbildningen och antal frånvarande vid undersökningstillfället. Svarsfrekvensen är hög på grund av lärarnas delaktighet och intresse och för att de delade ut och tog in enkäterna under undervisningstid. Enkäten lämnades till alla elever i utbildningen. Bortfallet är 22 % och utgörs av de som är över 35 år och av frånvarande elever. Bortfallet kan tyckas stort men med tanke på det stora antal informanter, 211 stycken, som ingår i undersökningen så bedöms underlaget ändå som tillförlitligt. 1 Textil- & designutbildningar (2008) 2 Wärneryd (1990) 4

För att nå unga vävare har upprop gjorts i tidskrifterna Vävmagasinet, Hemslöjden och Solvögat 3, på Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbunds hemsida, Hemslöjdsportalen och på Kravallslöjds 4 hemsida. Kontakter har tagits med de textila hemslöjdskonsulenterna, med lärare på textila utbildningar och vävutbildningar på olika nivåer. Flest kontakter har nåtts genom unga vävare som gett information om andra unga som också håller på med vävning. De unga vävare som ingår i undersökningen har först kontaktats per telefon. De har då fått information om uppsatsens syfte och blivit tillfrågade om de vill delta i undersökningen. Frågor har bland annat ställts för att avgöra om de faller inom avgränsningen för unga vävare. Svaren på frågorna vid telefonintervjuerna har dokumenterats för respektive informant, bilaga 3. Frågeformuläret har skickats ut till 58 unga vävare och 53 har besvarat enkäten, bilaga 2. Svarsfrekvensen är hög. Borfallet är drygt 1 %. Undersökningen har pågått från nov 2008 - mars 2009. Intervju har gjorts med Anna Myrne, en av initiativtagarna och ledare i projektet Aranéa för att ta del av den tankegång, de mål och det resultat som nåtts genom arbetet med att locka yngre vävare till vävstugorna. För att få en ökad kunskap om ungas värderingar och synsätt har jag tagit del av forskningsresultat från Kairos Future 5 och boken The MeWe- generation: what business and politics must know about the next generation 6 som delges i kapitel 1.5.2. En historisk tillbakablick har gjorts, i kapitlen 1.6 och 1.7 genom litteraturstudier av vävningens förhållanden under 1800- talet och fram till nutid. Den tidsmässiga avgränsningen bakåt i tiden har valts till 1800-talets början då handvävning fortfarande var en kunskap som överfördes via de äldre generationerna och i hemmen. Vävningens förhållanden under 1800-talet finns dokumenterade och är 3 Vävmagasinet 2008/4, Hemslöjden 2008/6, Solvögat 2008/4 4 www.kravallslöjd.se, tillgänglig online 2009-01-11, www.hemslöjd.org, tillgänglig online 2008-10-30 5 Kairos Future AB är ett forskningsföretag som arbetar med omvärlds- och framtidsanalyser för den offentliga och privata sektorn. 6 Fürth - Lindgren Lüthi (2005) 5

omskrivna av många författare. Hur förutsättningarna varit under 1900-talet finns inte lika mycket skrivet om. 1.4 Källkritik Enkäten till textilstuderande lämnades ut vecka 40-42. Eleverna hade då påbörjat sin utbildning. Flera av frågorna är relaterade till deras tankar innan utbildningen startade eller till ansökningstillfället och deras uppfattning har påverkats av att undervisningen startat och de fått mer kunskaper om textil och vävning. De öppna frågornas svar i undersökningarna har klassificerats i olika kategorier. En subjektiv tolkning har gjorts av svaren som kan ha påverkat resultatet och i några fall har det varit svårt att avgöra till vilken kategori svaren hört. I enkäten till unga vävare har de ombetts att rangordna sina svar i de fasta svarsalternativen, då fler alternativ gällt. Vissa informanter har gjort det, andra inte vilket påverkat möjligheterna att analysera resultatet. Unga vävare har gett kontakter till andra vävare som de mött i utbildningar och andra sammanhang. Detta kan innebära att de som ingår i undersökningen inte är helt representativa för unga vävare i stort. Några frågor i formuläret är av mer privat karaktär och har inte tagits med i sammanställningen som gjorts. 1.5 Tidigare forskning I de historiska avsnitten, 1.6 och 1.7 ges en bakgrund till vävning och vävningens förhållande under 1800-talet och fram till nutid. I huvudsak är texten en sammanfattning av litteraturstudier som jag gjort. Vävning under 1800-talet och tiden före har behandlats av många författare. Under 1900-talet har handvävning, väverskor och förhållanden som har med vävning att göra inte studerats lika frekvent som under tidigare år. Uppsatsens huvudsakliga inriktning handlar om dagens unga vävare. De har inte behandlats i litteraturen. Gertrud Grenander Nyberg har skrivit om vävning i Så vävde de. Handvävning i Sverige och andra länder (1976). Hon sätter in vävningen i ett kulturhistoriskt och etnologiskt sammanhang och tar upp vävningens ekonomiska betydelse i Sverige under 1800-talet och början av 1900-talet. Gustaf Utterström har skrivit 6

avhandlingen Jordbrukets arbetare. Levnadsvillkor och arbetsliv på landsbygden från frihetstiden fram till mitten av 1800-talet (1957). I andra delen går han mycket grundligt igenom hemslöjdens och hemindustrin från 1700-talet och framåt. Den textila slöjdens betydelse, förutsättningar och utveckling behandlas ingående. Christer Ahlberger berättar i Vävarfolket. Hemindustrin i Mark 1790 1850 (1988), om hemvävningen, hemväverskorna, förläggarverksamheten och fabriksvävningen i det västsvenska slöjdområdet, Sjuhäradsbygden. Han går framför allt igenom utvecklingen under första hälften av 1800-talet i det förläggartäta häradet Mark. Hemslöjdskommitténs betänkande som trycktes 1918 behandlar utförligt hemslöjdens och vävningens förhållanden och villkor som binäring till jordbruket. År 1967 lämnade en ny hemslöjdsutredning sitt betänkande Hemslöjden i Sverige, där hemslöjden, den textila slöjden och vävningens förhållande och förutsättningar för framtiden reds ut. År 1977 kom betänkandet Hemslöjd - kulturarbete, produktion, sysselsättning där hemslöjdens dåvarande roll och utvecklingsmöjligheter utreddes. Flera hemslöjdsföreningar har firat sitt 100 års jubileum och i samband med det gett ut skrifter. Där finns uppgifter om vävning och väverskorna som anlitats av föreningarna. Jönköpings läns hemslöjdsförenings historia är beskriven av Anna Maria Claesson i Frostrosor och tulpaner (2003). Några uppsatser finns som tar upp vävning, väverskor och vävutbildningar, En studie av hemväverskorna och vad de vävde år Skaraborgs läns hemslöjdsförening 1910 1939 (2008) 7, av Gunnel Andersson och Vävundervisning i Sverige före 1900 (2004) 8, skriven av Ulla Ericson. 1.5.1 Marknadsplan för Riksorganisationen för Handvävning År 2007 genomförde studenter på Jönköping International Business School vid Högskolan i Jönköping en utredning åt Riksföreningen för Handvävning. Syftet var att hjälpa föreningen med råd om hur man kunde marknadsföra svensk handvävningstradition bland unga och resulterade i rapporten Riksorganisationen för Handvävning. De flesta föreningsmedlemmarna är över 50 år och man befarar att de 7 C-uppsats vid Uppsala universitet 8 C-uppsats vid Uppsala universitet 7

gamla traditionerna dör ut med sina medlemmar. Genom analys har de kommit fram till att styrkor är medlemmarnas stora engagemang och intresse av att nå ut med handvävningen. Fördelar är också att vävning är en social aktivitet, är avstressande, en konstnärlig verksamhet och att kunna väva gör att man kan vara speciell och originell. Svagheter inom vävningen är den stereotypa bilden, där vävning anses gammalmodig och något äldre kvinnor sysslar med. I föreningen finns en stelhet i förhållningssättet hos medlemmarna. Man vill ha en förändring men ändå saknas fullt stöd för förändring och en dominans finns för ett avsmalnat tänkande mer än ett breddat tänkande. Studenterna har delat upp målgruppen unga vävare i tre grupper, tonåringar mellan 17 21 år med intresse för hantverk, yrkeskvinnor mellan 22-35 år och invandrarkvinnor. De unga konst- och hantverksintresserade tonåringarna vill skapa det egna och personliga. Man når dem på gymnasiet och i shoppingkvarteren. De yrkesarbetande kvinnorna har en dynamisk livsstil och är professionella och arbetar i en stressig miljö samtidigt som de har familj med små barn. De vill få egen tid och möjlighet att minska sin stress. Man når dem på kaféer, i affärscentra och utanför skolor. Invandrarkvinnorna behöver få sociala kontakter och lära sig svenska språket och man hittar dem i hemspråksklasser, affärer och på marknader. I rapporten ges förslag på hur man kan nå grupperna genom olika aktiviteter. Internet är bästa sättet att nå både tonåringarna och yrkeskvinnorna. Hemsidans information och utseende är viktigt för att nå ut till de olika grupperna. Vidare föreslås sommaraktiviteter runt vävteman som är gemensamma för flera kulturer, vävkaféer, efterjobbet aktiviteter och att få prova vävning av kreativa produkter i originella material vid t ex julmarknader. Inspiration från utländska kulturers vävtraditioner kan kombineras med erfarenheter från vårt svenska kulturarv och samtidigt hjälpa invandrarkvinnor lära sig svenska. Föreningens status skulle kunna höjas om man lierade sig med en välgörenhetsorganisation, typ UNICEF 9. 9 Edebol m.fl. (2007) 8

1.5.2 MeWe-generationen och dess värderingar Människor födda under samma tid tillhör samma generation. Varje generation utvecklar en egen karaktär som präglas av gemensamma faktorer. Det som formar en generation är bland annat samtida händelser, hur den uppfostrats och formats av sina föräldrar som i sin tur formats av sin generation. 10 Kairos Future är ett svenskt forsknings- och konsultföretag som arbetar med omvärlds- och framtidsanalyser. De har under en längre tid undersökt svenska, norska och danska ungdomars värderingar och synsätt samt fört diskussioner om konsekvenserna av deras värderingar för det framtida samhället. I boken The MeWe Generation - What Business and Politics Must Know About the Next Generation (2005) finns resultatet av enkätundersökningar till en stor grupp gymnasieungdomar som resulterat i olika trender som karakteriserar dagen ungdomar. Begreppet MeWegenerationen står för de som är födda 1980-89. De är starka individualister och har ofta flera personlighetstyper som de använder vid olika tillfälle. De vill inte bli kategoriserade och inplacerade i specifika fack eller stilar. Livsstilar som finns, upplever de, är skapade av företag och ger inte uttryck för någon egen, personlig stil. Personliga relationer, kunna lita på dem och att ha ett gott förhållande till vänner och familjen är mycket viktigt för att ha ett bra liv. 80-talisterna är också kollektivister, bryr sig mycket om kollektiva idéer och att gruppen mår bra. De reser och rör på sig mycket. Mycket tid ägnas åt deras många relationer och kontakter som finns i hela värden och då är den moderna tekniken en förutsättning för att kunna kommunicera och hålla ihop. Jobbet är viktigt för inkomsten men det måste vara roligt på jobbet för att de ska vara motiverade att gå dit. Det är viktigt att jobbet ger dem möjligheter till självförverkligande, som bland annat sker genom konsumtion, att de får möta vänner, testa och förverkliga sina olika identiteter. De unga kvinnorna verkar vilja ta ledningen och arbeta för karriären medan männen är lättare att tillfredställa och verkar sträva efter ett lugnare liv. 11 Kairos Future har också undersökt värderingar hos de som är födda 1945-54 i boken Rekordgenerationen: Vad de vill och hur de tänker (2005). 10 Lindgren, m.fl. (2005), s 15 11 Fürth - Lindgren Lüthi (2005) 9

1.6 Vävning under 1800-talet Går man tillbaka till tiden före 1840-talet var handvävning det dominerande framställningssättet för de tyger som behövdes för kläder och inredning. Tygerna framställdes till övervägande del i hemmet och alla, män såväl som kvinnor och barn, var väl förtrogna med det vävda tyget, vävstolen och de redskap som användes för vävning. Den kraftiga befolkningsökningen och de stora förändringar som skedde i samhället under 1800-talet påverkade den textila utvecklingen. Några av förändringarna är att kommunikationerna byggdes ut, penninghushållningen ökade, näringsfrihet och frihandel banade väg för nya varor och handelsbodar etablerades på landsbygden. Fabriker och industrier byggdes i städer och större samhällen och folk flyttade från landsbygden. Under början av 1800-talet bildades hushållningssällskapen som skulle verka för jordbruket och jordbrukets binäringar. De uppmuntrade till olika sorters slöjd för att ge möjlighet till en försörjning för de många obemedlade på landsbygden. Gertrud Grenander Nyberg skriver: För många ogifta hemmadöttrar och änkor blev vävningen av mycket stor betydelse. Eftersom de ofta ägde vävkunskaper och efterfrågan fanns bland traktens folk blev det naturligt att de ägnade sig åt yrkesvävning. 12 Under 1700- och början av 1800-talet är det framför allt i de sydnorrländska landskapen och i de västsvenska slöjdbygderna, Sjuhäradsbygden, som vävning förekommit i större omfattning och då även för avsalu. I de norrländska kustlandskapen producerades lin och linnevävnader av mycket hög kvalité. Det sägs att kvinnorna i trakter där textilarbetet hade stor ekonomisk betydelse var mer aktade än på andra håll. 13 I Marks härad i Sjuhäradsbygden producerade befolkningen knappt hälften av sitt behov av spannmål och var tvungen att framställa vävnader eller andra varor för halva sitt levebröd. I området var vävningen till stor del organiserad som förlagsverksamhet. I början av 1800-talet fanns ett 30-tal förläggare i Mark. En av de största hade upp till 2000 hemarbetare, de flesta väverskor, väverskor som bar hem förläggarens garn, vävde och kom tillbaka med det färdigvävda tyget. Den stora produktionsökningen som skedde vid 1800-talets början gjorde efterfrågan på vävare stor och möjlig också på grund av bland annat arbetsfördelning och högt uppdriven skicklighet hos vävarna. 14 Förlagsverksamheten hänger nära samman med bomullen och bomullens tillgänglighet via Göteborgshamnarna. På 1840 stod hemvävarna i 12 Grenander-Nyberg (1976), s. 92 13 Grenander-Nyberg (1976), s. 96 14 Ahlberger (1988), ss. 18, 20, 28, 74 10

Sjuhäradsbygden för 78 % av allt bomullstyg som såldes i landet främst via de kringvandrande knallarna. 15 Det första mekaniska väveriet byggdes i Sjuhäradsbygden på 1830-talet och följdes snart av fler. Fabrikernas produktion av vävnader var i början bara en bråkdel av de hemtillverkade men på 1850-talet ändrades förhållandena. 16 Bomullsvävnader per individ av svenska folket var i början av 1830-talet ca ¾ m per år, i slutet av 1840- talet var den nästan 2 m och under 1850-talet steg den till något över 4 m. Bomullsindustrin och fabriksvävningen av andra tyger gjorde att befolkningen fick en större tillgång till billigare kläder och andra textilier men den största delen av hemmets och familjens behov av kläder och hemtextil måste ha producerats inom självhushållets ram. 17 I slutet av 1800-talet verkade många krafter för att bevara de traditionella kunskaperna som riskerade att falla i glömska när fabrikerna tog hand om textilframställningen. Den folkliga textilkonsten ansågs stå på en hög nivå och det fanns ännu en rik särpräglad och levande hemslöjd på landsbygden. 18 Museer och hembygdsföreningar bildades, samlade in och tog vara på äldre textilier. Väfskolan i Borås startade 1866 för att möta den kommande konkurrensen från utlandet, när införselförbudet på bomullsvaror skulle upphävas. 19 Föreningen Handarbetets Vänner i Stockholm bildades i början av 1870-talet och inrättade 1881 Handarbetets Vänners vävskola. Vävskolan arbetade mycket för bevarande och spridning av kunskaper liksom, Johanna Brunssons vävskola som startade i Dalsland 1873 och flyttade 1889 till Stockholm. 20 De utbildade vävlärarinnorna anställdes sen på folkhögskolor, lanthushållsskolor och inom hemslöjdsföreningarna. 21 15 Persson (1977), s. 4 16 Utterström (1957), s. 164 17 Utterström (1957) s. 221 f 18 Danielson (1994) s. 10 19 Carlson (1966), ss. 71, 83 20 Rosell-Åström (1982), s. 9 f 21 Danielson (1991), ss. 216, 221 11

1.7 Vävning under 1900-talet till nutid I Hemslöjdsutredningen från 1918 kan man läsa att vävnaden var utan jämförelse den mest betydande kvinnliga slöjdgrenen. Antalet väverskor som vävde för avsalu var över 20 000 vilket motsvarade ca 52 % av samtliga kvinnor som var sysselsatta med hemslöjd och hemindustri. Hemslöjden hade sin största betydelse som husbehovsslöjd, dit vävningen räknades, och som binäring till jordbruket. 22 Hushållningssällskapen, lanthushålls- och folkhögskolorna hade vävning på sitt program. Sådan stimulans från den offentliga sektorn hjälpte hemslöjden att leva vidare in i maskinåldern. Detta kunde aldrig ha skett om inte självhushållningen, inbegripet husbehovsvävningen, ännu spelat en betydande roll på landsbygden, skriver Gertrud Grenander Nyberg i Så vävde de. 23 Runt sekelskiftet 1900 startade många hemslöjdsförningar sin verksamhet. De hade kurser i olika vävtekniker, förmedlade mönster och material till landsbygdens väverskor och sålde de vävda produkterna i sina försäljningsmagasin. Flera hemslöjdsföreningar har i sina 100-årsjubileumsskrifter berättat om hemväverskorna. De har varit många, vävt enklare och mer avancerade vävnader i stor mängd. 24 Under 1900-talets första hälft arrangerades utställningar. Baltiska utställningen 1914, Göteborgsutställningen 1923 och Parisutställningen 1925 är några tidiga exempel där svensk handvävd textilkonst visade sig stå på en hög nivå och var en bekräftelse på att handvävd textil hade ett högt anseende. Inredningen av Skandiabiografen i Stockholm och på M/S Kungsholm är andra exempel. 25 Tiden efter andra världskriget ropade samhället efter arbetskraft och många kvinnor gick ut i förvärvsarbete. Levnadsstandarden ökade. De maskintillverkade textilierna producerades i stor mängd, betingade ett lågt pris och konsumtionen av makinvävd textil ökade. I den hemslöjdsutredning som genomfördes på 1960-talet konstaterades att hemslöjden, dit handvävningen räknades, bedrevs på landet, i tätorter och i städerna. Den hade fortfarande en ekonomisk betydelse för många människor, främst kvinnor 22 Hemslöjdskommittén (1918), ss. 16, 36, 60 23 Grenander (1976), s. 159 24 Andersson (2008), s. 15 ff, Claesson (2003), ss 23, 48, 92, 115 25 Danielson (1994), s. 368 12

som inte hade fast yrkesarbete utanför hemmet. Hemslöjden var inte längre en fråga om bisysselsättning till jordbruket utan betraktades mer som en stimulerande sysselsättning på fritiden. I de 1 860 studiecirklarna som ordnats i vävning under studieåret 1964/65 deltog 16 700 personer. Yrkesutbildning i vävning bedrevs vid ett femtiotal yrkesutbildningar i vävning och vid hemtekniska skolor. Ca 3 250 elever gick dessa utbildningar under året 1964/65. 26 Skolslöjden blev obligatorisk 1955. Rekommendationer att vävning skulle ingå i undervisningen fanns i läroplaner för flickornas skolslöjd före sekelskiftet 1900 men togs sedan bort. 27 I början av 1960-talet fanns sex textillärarutbildningar som gav behörighet att undervisa i kvinnlig slöjd och vävning, i de flesta skolformer. Det krävdes förkunskaper i textila ämnen som i vävning kunde fås i någon av de ovan nämnda yrkesutbildningarna. Textillärarutbildningarna förändrades under slutet av 1980-talet då både ämnesdjupet och kraven på textila förkunskaper minskade. 28 Intresset för vävning var stort under 1970- och 1980-talet. I den hemslöjdsutredning som lade fram sitt betänkande 1977 Hemslöjd kulturarbete, produktion, sysselsättning, konstaterades att antalet vävcirklar inom studieförbunden hade ökat kraftigt sedan utredningen 1967. Enbart vävcirklarna samlade mer än 96 000 deltagare verksamhetsåret 1978/79. Inom den kommunala vuxenutbildningens kurser på en eller två terminer deltog mer än 5 000 personer i de vävkurser som anordnades 29. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund gjorde 1978 en inventering av förekomsten av vävstugor i landet. Det fanns då över 500 vävstugor men utredarna var övertygade om att det fanns betydligt fler. Vävstugorna utnyttjades av 3 800 personer och åldern anges variera mellan 9 90 år. 30 En ny vävstugeinventering gjordes 2008 av Sveriges hemslöjdkonsulenter. Då fanns 613 vävstugor i landet som hade totalt 9 344 medlemmar. Från Kronobergs län finns uppgifter om medelåldern i vävstugorna. Där finns 17 vävstugor. 14 av dessa hade 26 Hemslöjden i Sverige(1967), ss. 16, 29, 47, 92 27 Ericson (2004), s. 10 28 Rundvall (2001), ss. 34, 35 29 Hemslöjd (1979), s. 46 30 Camanello, Osvald-Jacobsson (1978), s. 2 ff 13

totalt 143 medlemmar där medelåldern varierade mellan 40 75 år. I 11 av vävstugorna låg den mellan 60 75 år. 31 Idag finns cirka 6 utbildningar som i huvudsak är inriktade på vävning. De flesta är ettåriga, vid några skolor kan man bygga på med ett andra och på en skola ett tredje år. Utbildningarna är oftast på folkhögskolor eller annan utbildningsform för vuxna. En utbildning finns idag för yrkesvävare. På Uppsala universitet kan man inom ämnesområdet Textilt hantverk gå kurser i vävning på olika nivåer. Programmet Textilvetenskap med inriktning mot handvävning på Textilhögskolan i Borås kommer att läggas ned. 32 En ny ettårig utbildning med arbetsnamnet Fördjupning i vävning startar hösten 2010. 31 http://www.hemslojd.org/jamtland/vavstugor/ (2008), Länshemslöjdskonsulenterna (2008). 32 Textilhögskolan Borås, E-post 2009-04-08 från Åsa Haggren, < Asa.Haggren@hb.se > 14

2 Textilstuderandes förhållande till vävning. För att få en uppfattning om vilket förhållande unga textilintresserade har till vävning har en enkät skickats ut till textilutbildningar där vävning är med som en del av utbildningsinnehållet. Enkäten har besvarats av 19 textilutbildningar och 211 informanter (då de elever som är över 35 år räknats bort), bilaga 1. 33 Utbildningarna har olika inriktning. Några är mer textilt inriktade än andra. En del utbildningar är mer inriktade mot konsthantverk eller har många olika textila tekniker i sitt innehåll. Andra utbildningar har färre tekniker och mer undervisning i dessa. Utbildningarna har olika mycket vävning. Vissa elever hade påbörjat sin vävundervisning när enkäten skickades ut, andra inte. Det är till största delen yngre elever som går de utbildningar som enkäten skickats till. 170 elever, 81 % är mellan 18-24 år, 31 stycken, 15 % mellan 25-30 år och 8 elever, 4 % är 31-35 år gamla (2 har inte angett sin ålder). De flesta är kvinnor, 14 stycken är manliga studenter. Övervägande delen är svenskar. Tio stycken har angett att de har annan nationalitet och kommer bland annat från Japan, Island, Danmark, Belgien och Peru. 2.1 Vävningens betydelse vid ansökan till textilutbildningen Informanterna har sökt utbildningarna av en rad olika anledningar. Många har angett flera orsaker. Nedan följer argument som förts fram ofta: Har ett intresse av textil, skapande och hantverk. Bred utbildning. Lära mig många olika tekniker. Vill få grunder inom textil och hantverk. Vill utveckla den textila, skapande och/eller kreativa förmågan Få kunskaper för att söka vidare till annan textil utbildning Vill prova om textil är något för mig, vill prova något praktiskt, verkade kul. Är intresserad av modebranschen, vill bli designer och lära mig sy kläder Vill få vävkunskaper 33 Enkäterna finns förvarade i privat samling 15

De ovanstående skälen har framförts ungefär lika ofta. Orden textil och hantverk nämns oftast och omfattar många olika ämnen, även sömnad och vävning. Som enskilda argument har att få sömnadskunskaper eller få kunskaper inom modebranschen framförts oftare än att lära sig väva eller få vävkunskaper. Att vävning finns med i utbildningsinnehållet har inte varit den avgörande orsaken till att de flesta sökt den utbildning de går. I diagram 1, kan man se att vävning inte har påverkat valet eller haft någon avgörande betydelse för 124 av eleverna vilket motsvarar knapp 60 % av samtliga informanter. Ett stort antal har dock skrivit att de sett vävning en som en bonus, kul att det ingår så de får prova. Av formuleringarna framgår att flera informanter börjat väva när de svarat på frågan vilket kan ha påverkat deras synpunkt. Sex av elevern ansåg att när de sökte var det ett minus eller hämmande att vävning ingick. För 87 informanterna, 41 % hade det en betydelse att vävning ingår i den utbildning de går nu. Av dessa tyckte 50 stycken att vävning hade lika stor betydelse som de andra ämnena, de har skrivit att de ville ha hela paketet och bredden eller att få utbildning för att söka högre textilutbildningar. För 37 elever, 18 % hade innehållet av vävning en större betydelse eller var helt avgörande vid ansökan till utbildningen Diagram 1. Betydelsen av att vävning ingår i utbildningsinnehållet vid ansökningstillfället. Källa: Enkät till textilstuderande 16

2.2 Tidigare erfarenhet av vävning. I diagram 2, kan man se den erfarenhet av vävning som informanterna hade innan de började utbildningen. Mindre än hälften, 77 stycken, hade vävt tidigare. Jämför man dem åldersmässigt är det något färre yngre elever som provat vävning innan och något fler i den äldre gruppen, 31-35 år. Av de 77 som vävt före utbildningen, har 36 vävt när de gick i grundskolan, på mellan- eller högstadiet. En släkting eller annan bekant har varit läromästare till 18 stycken. De övriga har fått möjlighet att väva i olika andra sammanhang, åtta har lärt sig på gymnasiet, åtta på dagis/ fritids, sju på folkhögskola, och åtta något annat sammanhang. Diagram 2 Totalt antalet informanter, antal elever som vävt innan den utbildning de går nu och i vilket sammanhang de vävt. Källa: Enkät till textilstuderande Av de som provat på dagis/fritids och i grundskolan tyder svaren på att det ofta är i mycket liten omfattning. De som vävt på gymnasiet verkar ha vävt mer och upplevs ha en mycket mer positiv uppfattning om vävning. Ord som superkul, roligt, skeptisk först men ju mer jag lärde mig desto roligare blev det, mysigt och avkopplande ger belägg för deras upplevelser. 17

2.3 Uppfattning om vävning innan utbildningen började De textilstuderandes syn på vävning innan de började den utbildning de går nu har varierat och finns uppställd i tabell 1. Vävning upplevdes som roligt, intressant och något som de ville lära sig av 88 informanter vilket motsvarar 47 % av samtliga. Ungefär hälften av dem som uppfattade vävning som intressant och roligt förknippade också vävning med något som var svårt, krångligt, långsamt, tidskrävande, tantgöra, gammalmodigt, utdött, traditionellt eller trasmattor. Enbart något eller några av dessa ord, svårt, krångligt, långsamt, tidskrävande, tantgöra, gammalmodigt, utdött, traditionellt eller trasmattor, är de ord som 76 informanter beskrev sin uppfattning om vävning med. 44 elever, 21 % har angett att de inte har någon uppfattning om vävning. Tre elever har inte svarat på frågan. Tabell 1. Elevernas syn på vävning innan de började den utbildning de går nu. Uppfattning om vävning Antal elever Vävning är roligt, intressant och något de vill lära sig. 46 Vävning upplevs som roligt, intressant och man vill lära sig men förknippas med ord som svårt, krångligt, långsamt, tantgöra. Vävning förknippas med ord som svårt, krångligt, långsamt, tidskrävande, tantgöra, gammalmodigt, traditionellt, trasmattor. 42 76 Ingen uppfattning om vävning. 44 Källa: Enkät till textilstuderande Undersökningen visar att de flesta, 80 % av de tillfrågade inte hade någon uppfattning om vävning eller associerade till något som är svårt, tar tid, eller är gammalmodigt, ord som känns minde lustfyllda och inte så positiva när man ska lära sig något nytt. Det är ingen större skillnad i uppfattning om vävning vid jämförelse mellan de olika åldersgrupperna. I undersökningen nämns nedanstående ord särskilt ofta: Komplicerat, svårt 35 gånger Tanter, äldre, gammalmodigt, nästan utdött 30 gånger Tråkigt 29 gånger Trasmattor/mattor 18 gånger Långsamt, tidskrävande 16 gånger 18

Trasmattor behöver inte uppfattas som något negativt i sig men i sammanhanget med det andra orden ger det en negativ konnotation. Det är intressant att göra en jämförelse med de elever som har provat vävning innan de började utbildningen med dem som inte vävt alls tidigare. Av de 85 elever som vävt före utbildningen var det 41 som uppfattade vävning som intressant, rolig och något de ville lära sig. Av de 118 elever som förknippade vävning med orden tråkigt, långsamt, tantigt, svårt och gammalmodigt hade 49 vävt innan utbildningens började. Jämförelsen visar att det är mindre än hälften av dem som provat vävning som har en positiv uppfattning om vävning. 2.4 Nyttan av vävkunskaperna i framtiden I enkäten har frågan ställts hur de textilstuderande idag (= oktober 2008) tror att de kommer att använda eller ha nytta av vävningen i framtiden. Tabell 2. Tabellen visar vilken nytta de textilstuderande tror att de kommer att ha av vävning i framtiden. Hur eleverna tror att kommer att använda sina vävkunskaper Antal elever Ser möjligheter. Vill använda vävningen i jobb eller på fritiden. 66 Bra att veta hur man gör tyg, känna till tygers konstruktion, hur tyg beter sig. 47 Kul att prova, ger ökad insikt och inspiration, hoppas eller kanske väva någon gång. 42 Vet inte. Kommer nog inte att väva. Bra att veta. 52 Källa: Enkät till textilstuderande 66 av eleverna, 31 % ser möjligheter med vävningen, vill jobba med vävning på fritiden eller i ett kommande jobb. Något färre tycker att det är bra att känna till hur man tillverkar tyg, tygers konstruktion och hur tyger beter sig. 42 studerande tycker att det är roligt att prova, att det ger en ökad insikt och inspiration. Kanske kommer de att väva någon gång längre fram men inte nu. Ungefär en fjärdedel tror eller vet inte om de kommer att väva någon gång. 19