Jämställdhetsanalys för samhällsplanering

Jämställdhetsanalys för samhällsplanering HANDLEDNING FÖR UTBILDARE Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 1

Förord Sveriges Kommuner och Landsting genomförde 2008 2013 en särskild satsning Program för hållbar jämställdhet för att hjälpa medlemmarna att ge jämställd service till brukare, patienter, elever och andra grupper som vi möter i vardagen. Med statliga medel har vi finansierat 140 utvecklingsarbeten i ett 70- tal kommuner, landsting, regioner och andra organisationer. Den grundläggande strategin för programmet har varit jämställdhetsintegrering, dvs. att införliva ett jämställdhetsperspektiv i alla delar av planering, beslut, genomförande och uppföljning. En förutsättning för detta är att vi kan synliggöra utfallet för kvinnor och män genom könsuppdelad statistik. En stor del av deltagarna i programmet har genomfört egna kartläggningar av verksamheten, eller tagit hjälp av nationella data för att identifiera jämställdhetsbrister. Men att ta fram data är en sak. En helt annan sak är att tolka resultatet och dra rätt slutsatser om vilka förbättringar som behövs och vilka åtgärder som kan leda dit. Vår erfarenhet från programmet är att många kommuner behöver utveckla sin analysförmåga i jämställdhetsarbetet. Vi har därför tagit fram en enkel analysmodell samt en utbildning i jämställdhetsanalys med konkreta övningsexempel. Målgruppen för utbildningen är alla handläggare, verksamhetsutvecklare och andra som har i uppdrag att analysera verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv och presentera förslag till åtgärder. Vi har gjort tre varianter av utbildningen: Barn och utbildning, Samhällsplanering samt Social omsorg. Föreliggande handledning är ett stöd för jämställdhetsstrateger, konsulter och andra som genomför utbildningen lokalt. För oss som jobbar i kommuner, regioner och landsting är det en självklarhet att invånarna inte ska få sämre service eller mindre resurser bara för att de har ett visst kön. Jämställdhet är en rättighet. Men det är också en fråga om kvalitet i verksamheten. Våra beslut blir mer träffsäkra, våra analyser bättre och våra verksamheter mer effektiva när de utgår från människors faktiska behov utan att snedvridas av invanda föreställningar om kvinnor och män. Stockholm i maj 2014 Ulrika Johansson Chef för sektionen för hälsa och jämställdhet Avdelningen för vård och omsorg Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 2

Innehåll Utbildning i jämställdhetsanalys en handledning... 4 Sjuan en metod för jämställdhetsanalys... 24 Jämställdhetsutmaningar för samhällsplanerare... 27 Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 3

Utbildning i jämställdhetsanalys en handledning Om materialet Det här materialet är en utbildning i jämställdhetsanalys genom en metod i sju steg, som därför döpts till Sjuan. Materialet omfattar ett 30-tal bilder i Powerpoint, ett faktablad om kända jämställdhetsproblem inom området, en kort beskrivning av metoden, samt denna handledning för dig som ska utbilda kolleger eller andra i jämställdhetsanalys. Här finns också en mall med frågor som kan användas i den övningsuppgift som ingår i utbildningen. Skriv ut faktabladet, beskrivningen av Sjuan samt mallen för jämställdhetsanalys och dela ut till deltagarna. Beskrivningen av Sjuan och faktabladet om jämställdhetsproblem inom samhällsplanering finns också som bilagor i slutet av denna rapport. Bild 1 Analys för en mer jämställd samhällsplanering Varmt välkommen till denna utbildning om hur analys kan vara ett redskap för att åstadkomma en mer jämställd samhällsplanering! Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 4

Under denna halvdag kommer vi att gå igenom en projektmetod, Sjuan och vi kommer att titta närmare på hur den kan användas i ett konkret analysprojekt. Andra dokument som vi kommer att titta på är Jämställdhetsutmaningen i samhällsplaneringen, en övningsuppgift som vi ska jobba med lite senare, några rapporter om jämställdhet inom samhällsplanering och ett utdrag ur Svea Rikes lag. Målet med denna halvdag är att du ska vara väl bekant med Sjuan som modell i jämställdhetsarbetet. Bild 2 Film [Powerpointbilden är klickbar och länkad till filmen, som ligger på nätet: http://vimeo.com/96474496 ] Bild 3 Varför analys? Varför ska vi göra analyser? Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 5

[Låt deltagarna titta på Bilden och svara. Nöj dig inte med svaren, utan be dem förklara varför. Och när de förklarar varför så be dem ta ett steg till i varförkedjan. Målet är att de ska kunna följa länkarna från kommunens arbete hela vägen till lagtexten.] När vi jobbar med samhällsplanering så ska vår planering bidra till jämställda levnadsförhållanden i samhället. Det framgår t.ex. i plan- och bygglagens portalparagraf. Där står såhär: I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Det står alltså att vi ska jobba för jämlika och goda sociala levnadsförhållanden. Däri ingår jämställdhet, eftersom det inte går att nå ett jämlikt samhälle mellan alla samhällsgrupper om vi inte når ett jämställt samhälle mellan kvinnor och män. Att vi inom samhällsplaneringen ska jobba för jämställdhet framgår t.ex. också i: Den Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män Transportpolitiska målen Målen för funktionshinderområdet Målen för folkhälsan Som samhällsplanerare ingår målsättningen om jämställdhet alltså i det uppdrag vi har. För att veta om vi verkligen gör det plan- och bygglagen fastslår att vi ska göra, att vi genom planeringen ger våra medborgare jämställda levnadsvillkor måste vi undersöka om så sker, vi måste kartlägga och analysera verksamheten kontinuerligt. Om det inte sker måste vi fundera på hur vi kan komma dithän att vi gör det. I den här utbildningen fokuserar vi på jämställdhet mellan kvinnor och män, men fler analyskategorier än kön är ofta intressanta. Vi vet också att det finns personer som varken identifierar sig som kvinna eller man. Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 6

Bild 4 Sjuan Vi kommer nu att presentera en enkel analysmetod. Metoden är generell och kan användas i vilket verksamhetsområde som helst. I den här utbildningen kommer vi att tillämpa den inom socialtjänstens verksamhet. Vi kallar analysmetoden för Sjuan, eftersom den är uppbyggd i sju steg: [För vart och ett av stegen visar du upp något eller alla dokument som du kommer att använda för att förklara just det steget.] När du har genomfört en analys enligt Sjuan, så kommer du att ha en bra grund att stå på för att föreslå förändringsåtgärder och att starta ett förändringsprojekt. Bild 5 Dokumentera analysen För att andra ska kunna följa dina tankar behöver du dokumentera ditt arbete. Ibland är det inte andra som ska kunna följa dina tankar, utan du själv, fast ett par år senare. Det som verkar självklart idag kan verka kryptiskt om två år, även för dig själv. Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 7

Därför är det viktigt att du skriver ner vad du har gjort och hur du har tänkt. På så sätt kan du eller någon annan göra liknande analyser som dessutom går att jämföra med det arbete som du har gjort. [Visa upp ett exempel på minnesanteckningar som är kryptiska. Visa upp ett exempel som faktiskt går att tyda.] Bild 6 Steg 1, hur är uppdraget i verksamheten formulerat? Uppdraget är grunden och ramen för ditt jämställdhetsarbete. Ett projekt som förbättrar jämställdheten inom uppdragets ramar ökar också verksamhetens måluppfyllnad. Om projektet tar sig an en jämställdhetsutmaning i en verksamhet som ligger utanför uppdraget, så kan det vara ett bra projekt, men det har inte fört oss närmare målet för vår verksamhet som vi har fått i uppdrag att utföra. Ett bra sätt att ringa in vårt uppdrag är att besvara två grundläggande frågor: För vem finns verksamheten? Vad ska verksamheten leverera? [Gå igenom vad som står skrivet i Sjuan. Titta på uppdragsbeskrivningen från övningsuppgiften. Fördjupa dig inte, ni kommer tillbaka hit senare. För tillfället räcker det med att de vet om att arbetet utgår från uppdraget.] Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 8

Bild 7 Steg 2, vilken jämställdhetsutmaning finns inom verksamheten? När du har klart för dig verksamhetens uppdrag är det dags att fundera på vad som kan vara en jämställdhetsutmaning i verksamheten. [Använd Jämställdhetsutmaningar i socialt arbete och Sjuan för att se vilka temaområden man kan tänka sig. Fråga deltagarna om de på rak arm kan komma på flera. Låt den diskussionen spilla över till fikat.] Bild 8 Steg 3, vad är din fråga? Nu har du en idé om ett område i din verksamhet som du vill analysera. Ditt nästa steg är att du kommer fram till en specifik fråga ur ett jämställdhetsperspektiv kopplad till uppdraget i din verksamhet. Den fråga som du kommer fram till är grunden till din analys. Om du inte har klart för dig vilken fråga du vill ha svar på vet du heller inte vad du ska göra för att kunna besvara frågan. [Förhoppningsvis har deltagarna kommit på några fler temaområden. Oavsett vilket så kan du använda områdena från Jämställdhetsutmaningar för Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 9

samhällsplanering och läsa upp de föreslagna frågorna därifrån. Fyll på med deltagarnas förslag. Flera av förslagen kanske inte fyller kraven. Påbörja diskussionen om vad som kännetecknar en bra fråga. Svårigheter, fallgropar, tumregler.] Nu är vårt nästa steg att hitta ledtrådar för att kunna besvara frågan. Bild 9 Steg 4, vilka ledtrådar finns för att kunna besvara frågan? Nu är det dags för dig att samla material som kan besvara din fråga. Försök att använda material som redan finns i verksamheten. Det kan vara statistik, rapporter, foton, intervjuer, enkäter eller observationer. Om du idag inte har tillräckligt med information för att besvara din fråga kan du komplettera, till exempel genom att du genomför en egen enkät, en observation eller någon annan undersökning. [Här kommer det till diskussion. Låt det ske. Sträva efter att hålla diskussionen konkret. Bättre att tala om exempel, än att prata om undersökningar i allmänhet. Eller om konkreta metoder istället för metodik i allmänhet.] Bild 10 Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 10

Steg 5, vad säger ledtrådarna? När du har valt och samlat ditt material, beskriv då de mönster du ser i materialet. Vad säger materialet? Vad säger det inte? Om det är möjligt, jämför resultaten med tidigare resultat i din verksamhet. Du kan med fördel jämföra resultaten med resultat från andra studier på området, som till exempel forskning eller undersökningar som gjorts i en annan kommun. Nu är vi framme vid att se på materialet ur ett genusperspektiv. Här får du användning för dina genuskunskaper: Är könsmönstren ett problem? Vad beror de på? Vilka konsekvenser får de? Behöver de åtgärdas? I och med att du svarar på de här frågorna så har du även lagt grunden till din analys. Nu återstår bara att du dokumenterar din analys. [Använd Sjuan, Jämställdhetsutmaningar för socialt arbete och övningsuppgiften för att ge lite kött på benen.] Bild 11 Steg 6, analysen är klar föreslå åtgärder Nu är analysen är klar. Du har fått grepp om vilka jämställdhetsproblem ni har i verksamheten och förhoppningsvis också vad de kan bero på. Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 11

Utifrån analysens resultat kan du nu fundera på åtgärder för att komma tillrätta med jämställdhetsbristerna. Åtgärderna ska vara realistiska på både kort och lång sikt med utgångspunkt i analysen. Åtgärderna ska vara genomförbara inom verksamheten och syfta till bättre måluppfyllelse. Bild 12 Steg 7, jämför förslagen till åtgärder Det är viktigt att värdera åtgärderna utifrån om de är lätta eller svåra att genomföra och om de förväntas ge liten eller stor effekt. De bästa åtgärderna är naturligtvis de som är lätta att genomföra och samtidigt ger stor effekt. För att jämföra de olika förslagen kan du placera in dem i ett koordinatsystem, där y- axeln går från svårt till lätt och x-axeln går från liten effekt till stor effekt Bild 13 Exempel: Analys av hur kvinnors och mäns erfarenheter synliggörs i det offentliga rummet Nu ska vi tillämpa metoden på ett fall. Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 12

Vi föreställer oss att vi arbetar vid samhällsbyggnadskontoret i en kommun och att vi fått i uppdrag att analysera hur kvinnors och mäns erfarenheter synliggörs i det offentliga rummet. Med vägledning av Sjuan gör vi en analys. Bild 14 Hur är uppdraget i verksamheten formulerat? Vi börjar med steg 1 i Sjuan: Hur är uppdraget formulerat? Den lagstiftning som främst styr vad man gör på ett samhällsbyggnadskontor är Plan och bygglagen. I lagens portalparagraf och i dess andra paragraf finns uppdraget beskrivet: Om man arbetar med samhällsplaneringsfrågor är uppdraget att planlägga användning av mark och vatten och att med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Länk till Plan- och bygglagen (PBL) Bild 15 Hur är uppdraget i verksamheten formulerat? Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 13

För att konkretisera plan- och bygglagens presentation av samhällsplanerarens uppdrag kan vi gå till kommunens egna skrivelser. Enligt kommunens samhällsbyggnadskontors egen verksamhetsplan och budget för 2013 är uppdraget formulerat på följande sätt: Vi ska arbeta med lantmäteri och geografisk information, stadsbyggnad, planering och bygglov, trafikplanering, gestaltning och utformning av kommunens allmänna platser och gator, miljö- och hälsoskydd, livsmedelstillsyn samt bostadsanpassning. Det står också att Vi verkar för ökad integration och jämställdhet. Vi ser till alla människors lika värde. Vi har stor respekt för vårt kulturarv och de värden som präglar vår kommun. I kommunens egen verksamhetsplan framgår därmed att gestaltning och utformning av gator liksom att verka för jämställdhet är en del av uppdraget. Bild 16 Vilken jämställdhetsutmaning finns inom verksamheten? Nästa steg i analysen är att ta reda på vilken jämställdhetsutmaning som kan tänkas finnas i verksamheten när det gäller respekt för vårt kulturarv och de värden som präglar vår kommun. Offentlig utsmyckning och namn på gator och torg är ett sätt att synliggöra ett visst kulturarv. En utmaning är att det oftast inte finns lika många gatunamn och platser som speglar historiska kvinnor/kvinnors traditionella yrken, som de som speglar män och mäns traditionella yrken. Det erkännande och det synliggörande som namn på gator och platser innebär tillfaller alltså inte kvinnor och män i lika stor utsträckning. Vi vet i nuläget inte med säkerhet att det är så i vår kommun, men utifrån Boverkets skrift Jämna steg, Checklista för jämställdhet i fysisk planering har vi goda skäl att anta det. [Länk till: Jämna steg. Checklista för jämställdhet i fysisk planering. (Boverket).] Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 14

Bild 17 Vilken är din fråga? Med utgångspunkt i vetskapen att kvinnors historiska såväl som samtida gärningar, yrken och erfarenheter mer sällan än mäns får ge prägel till det offentliga utrymmets utsmyckningar väljer vi att granska ett visst segment, nämligen gatunamn. Vår fråga är: Finns det lika många gatunamn som speglar historiska kvinnor och traditionella kvinnoyrken som historiska män och traditionella mansyrken i kommunen? Bild 18 Vilka ledtrådar finns för att få ett svar på frågan? Vi har kommit fram till det fjärde steget i analysen då vi söker ledtrådar som svar på frågan. För att besvara vår fråga behöver vi ta reda på hur många gator som heter något med mansnamn/mäns traditionella yrken eller kvinnonamn/kvinnors traditionella yrken. På kommunens byggnadskontor hittar vi ett register över gatunamn. Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 15

Registret är 24 sidor långt. Det är 47 namn på en sida, vilket innebär att det är ungefär 1100 gatunamn totalt. För att göra en analys väljer vi ett antal sidor slumpmässigt. Då får vi en tillräckligt god uppfattning om hur vanligt förekommande kvinnors och mäns namn och yrken är utan att gå igenom det fullständiga registret. I en tabell listar vi samtliga personnamn fördelat på tre kategorier: Namn som är förknippade med kvinnor respektive namn som är förknippade med män. I den tredje kategorin återfinns personnamn där vi inte har kunskap om könet på personen bakom namnet. Vi kan oavsett det redan nu konstatera att vårt stickprov bekräftar att det tycks vara en slagsida åt att män får ge namn till fler gator i kommunen. Vi försöker ta reda på könet på personerna där det inte framgår för att göra vår granskning komplett. Bland gatorna i kommunen finns också namn från sagovärlden, fornnordisk mytologi, gamla skeppslistor med mera. Om vi skulle vilja göra en mer sofistikerad analys skulle vi kunna inkludera även dessa och sortera dem utifrån kön. Vill man utöka analysen kan man välja att titta på specifika stadsdelar och se hur gatunamnen reflekterar kvinnors respektive mäns, gärningar, yrken och erfarenheter och på så sätt få en uppfattning om vilka som getts betydelse i stadsdelen. Bild 19 Vad säger ledtrådarna? Vad säger materialet? Våra ledtrådar visar att fler gatunamn synliggör och erkänner mäns traditionella erfarenheter, namn och traditionella yrken än kvinnors. Detta ligger i linje med Boverkets skrift Jämna steg, där det konstateras att detta mönster ofta finns i kommuner. Kommunen skiljer sig alltså inte från mängden. Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 16

Visar våra ledtrådar en brist på jämställdhet? Ja. Kvinnor och män erkänns och synliggörs inte i samma utsträckning vid val av gatunamn. Vi har alltså ett svar på vår frågeställning: Fler gatunamn i Kalmar synliggör och erkänner mäns traditionella erfarenheter, namn och yrken i Kalmar. Bild 20 Analysen är klar föreslå åtgärder Nu är analysen klar och du behöver förankra resultaten i organisationen. Redovisa rapporten och diskutera åtgärder med din uppdragsgivare så väl som med medarbetare som berörs av verksamheten. Åtgärderna ska vara realistiska på både kort och lång sikt med utgångspunkt i analysen. Åtgärderna ska vara genomförbara inom verksamheten och syfta till bättre måluppfyllelse i verksamheten. Förankringsarbetet ska syfta till ett uppdrag där ansvar, tidsramar och budget är beslutade. Vi kommer fram till fyra förslag: 1. Att byta namn på befintliga gator till kvinnors namn och traditionella kvinnoyrken 2. Att döpa nya gator till namn med kvinnors namn och traditionella kvinnoyrken 3. Att döpa nya namn könsneutralt 4. Inte göra någonting Vi går vidare med våra idéer och funderar på hur lätta de är att genomföra och vilken effekt vi tror att de kan få. Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 17

Bild 21 Analysen är klar, vilka åtgärder behövs för en förändring? Vi använder en graf med två axlar och placerar ut våra idéer på den. Den ena axeln mäter parametern svårighetsgrad, det vill säga från svårt till lätt. Den andra axeln mäter parametern förväntad effekt, det vill säga från liten effekt till stor effekt för att komma till rätta på det problem vi identifierat. Åtgärd 1: Att byta namn på befintliga gator till kvinnors namn och traditionella kvinnoyrken bedömer vi som svårgenomfört, eftersom befintliga namn är inarbetade och det finns en risk att en sådan åtgärd skulle möta motstånd bland medborgarna. Samtidigt skulle åtgärden sannolikt ge en hög effekt. Åtgärd 2: Att döpa nya gator till kvinnors namn och kvinnors traditionella yrken skulle sannolikt möta mindre motstånd än att döpa om befintliga gatunamn. Samtidigt kräver det att nya gator kommer till och dessutom kan det kräva att personalen på kommunen förbättrar sina historiekunskaper och går igenom historiearkiv för att identifiera historiska kvinnor som bidragit till kommunen. Vi bedömer ändå att åtgärden är förhållandevis enkel. Vi tror också att den ger stor effekt i relation till den utmaning vi identifierat. Åtgärd 3: Att döpa nya gatunamn könsneutralt skulle sannolikt vara ännu enklare att genomföra och det finns redan gott om exempel på könsneutrala namn, Klunkens backes väg, Venusvägen, är två exempel. Åtgärden skulle dock inte ge någon effekt på problemet som är att kvinnors traditionella erfarenheter inte lyfts fram. När kvinnor och mäns traditionella namn, yrken och andra erfarenheter väl lyfts fram i lika utsträckning skulle det dock kunna vara en åtgärd. Idag bedömer vi att åtgärden inte skulle göra någon skillnad. Åtgärd 4: Att inte göra någonting är inte svårt att genomföra, men det skulle i gengäld inte heller leda till någon förändring. Nu har vi kommit fram till flera möjliga lösningar på det problem vi identifierat och har gjort en bedömning av vilka konsekvenser de kommer att få. Cirkeln på bilden illustrerar vart vi helst vill att de förslag vi rekommenderar ska befinna sig i grafen. Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 18

Bild 22 26 Övning: Medborgardialog Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 19

Nu är det dags för en övning. Du får nu själv möjlighet att tillämpa metoden på ett fall. [De fem stegen klickas fram i turordning, vartefter deltagarna fyller i mallen för övningen.] Föreställ dig att du arbetar på Strömsunds kommun. Kommunen har nyligen genomfört en tidig medborgardialog i samband med förnyelse av en översiktsplan. Ni har nyligen läst en intressant rapport där det framgick att det vid samråd och annan medborgardialog ofta finns en slagsida i representationen vad gäller de medborgare och andra berörda som kommer. Kvinnor kommer generellt i lägre utsträckning till dialogerna och när de faktiskt kommer pratar de i allmänhet i mindre utsträckning än männen. Det finns dessutom en underrepresentation av unga personer och personer med utländsk bakgrund. Ni är nu nyfikna på representationen bland deltagarna och vad som kan förklara den. Vi vet att fler saker än kön är intressanta att titta på i det här sammanhanget, men för att förenkla arbetet den här gången så tittar vi enbart på kön. Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 20

För att göra er analys har ni följande underlag: Sjuan Jämställdhetsutmaningar för samhällsplanerare Ledtrådar i form av underlag från Strömsunds kommun: o Inbjudan till medborgardialog o Inbjudan till företagardialog o Pressmeddelande om medborgardialog o Inbjudan till e-panel o Analys av medborgardialogen En mall, i vilken ni ska fylla i er analys. Lycka till! Bild 27 28 Exempel på åtgärder Nu har ni fått tänka på åtgärder. Personal på Strömsunds kommun använde sig själva av metoden och deras funderingar kring åtgärder löd såhär: Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 21

Att testa inbjudningar på någon utanför arbetsgruppen och jämställdhetsgranska dem innan de skickas. Att synliggöra kvinnors traditionella fritidsintressen i inbjudningarna i högre utsträckning i framtiden, detta mot bakgrunden att inbjudningarna tar upp traditionellt manliga områden. Det är viktigt att både start- och stopptid framgår i inbjudan, särskilt viktigt är det för personer med omsorgsansvar. Använd e-panelen för enkätutvärdering av inbjudan och organisering av öppna möten. Diskutera gärna kommunens funderingar. Är åtgärderna bra? Finns det ytterligare åtgärder som skulle kunna vidtas? Bild 29 Värdera åtgärderna Att värdera åtgärderna utifrån om de är lätta eller svåra att genomföra och om de förväntas ge liten eller stor effekt, kan hjälpa dig att välja vilken eller vilka åtgärder du ska välja. Försök att placera in de olika förslagen i koordinatsystemet, så synliggör du hur de förhåller sig till varandra. Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 22

Bild 30 Arbeta vidare På denna sida finner du stödmaterial och tips på var du kan söka mer information. Genom att klicka på länkarna i bilden öppnar du dokumenten eller webbsidorna. Bild 31 Tack för idag! Nu är utbildningen slut. Du har fått bekanta dig med metoden Sjuan, se den tillämpad på ett fall och har själv fått fundera kring hur den skulle kunna användas på ett annat fall. Tack för du tog dig tid att gå denna utbildning. Hoppas att den kommer att vara till nytta i ditt fortsatta arbete. Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 23

Sjuan en metod för jämställdhetsanalys Sjuan är en enkel frågeguide för dig som arbetar med verksamhetsförbättringar ur ett jämställdhetsperspektiv. Frågorna hjälper dig att få överblick över jämställdhetsutmaningar i din verksamhet och vilka förbättringar du kan göra. Skriv ner dina svar på alla frågor. 1. Hur är uppdraget i verksamheten formulerat? Först av allt måste du ha uppdraget klart för dig. För vem finns verksamheten? Vad ska verksamheten leverera? Uppdraget kanske redan finns formulerat i dina verksamhetsplaner. Annars kan du hitta det i politiskt styrande dokument eller i lagstiftningen på området. 2. Vilken jämställdhetsutmaning finns inom verksamheten? Fundera över jämställdhetsutmaningar i din verksamhet. Du kan hitta uppslag från tidigare forskning (se till exempel de faktablad som ingår i utbildningsmaterialet) eller så har du egna erfarenheter från verksamheten. Du kanske redan känner till flera jämställdhetsutmaningar. I så fall ska du välja en till att börja med. Alternativt kan du utgå från det som betraktas som verksamhetens största utmaning och anlägga ett jämställdhetsperspektiv på det. Här är frågor som hjälper dig att anlägga ett jämställdhetsperspektiv: Uppfyller verksamheten sina mål lika väl för kvinnor som för män? Kan kvinnor och män påverka verksamheten lika mycket? Fördelas resurser (utbildning, material, personaltid, lokaler med mera) jämnt mellan kvinnor och män? 3. Vad är din fråga? Nu behöver du formulera en fråga. Den ska utgå från den jämställdhetsutmaning som du har identifierat i verksamheten. Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 24

4. Vilka ledtrådar finns för att kunna besvara frågan? Ledtrådar kan vara olika typer av statistik, verksamhetsrapporter, foton, intervjuer, enkäter och observationer med mera. Har du rätt material för att kunna besvara din fråga? Behöver du fler ledtrådar för att besvara frågan? Ska du leta efter mer material eller ska du göra en egen undersökning för att komplettera det material du redan har? Det kan finnas många ledtrådar. Du behöver kunna motivera vilket material du använder, men också vilket du väljer bort och varför du väljer bort det. Var inte rädd för att välja bort, det sparar mycket tid. 5. Vad säger ledtrådarna? Det är under detta steg du faktiskt besvarar din fråga från punkt 3. Studera ditt material och svara på frågorna: Vad säger det? och Vad säger det inte?. Vad ser du för könsmönster? Jämför resultatet med tidigare resultat om det finns. Jämför med andra kända studier, nationella resultat eller forskning på området. Tolka de ledtrådar du har ur ett könsperspektiv. Är mönstren ett problem? Vad beror de på? Vilka konsekvenser får de? Vad behöver åtgärdas? Skriv ner dina resonemang och besvara din fråga från punkt 3. För att andra ska kunna följa dina tankar behöver du dokumentera ditt arbete. Skriv ner vad du har gjort och hur du har tänkt. Lägg krutet på det som är specifikt för din verksamhet. Definitioner av t.ex. genussystemet, jämställdhet, jämställdhetspolitik, kön och genus kan du hämta från Jämställ.nu. Dokumentera varje steg av Sjuan. Beskriv med text vad grafer och tabeller visar. Var noga med källhänvisningar i texten. Skriv texten så att en oinsatt men intresserad läsare kan förstå. Testa ditt utkast på en kollega. Att dokumentera analysen är viktigt eftersom det tydliggör dina resonemang för både dig själv och andra. Det är också viktigt att analyser dokumenteras för att de ska finnas kvar i organisationen över tid. 6. Analysen är klar föreslå åtgärder Nu är analysen klar och förbättringsområden identifierade. Sannolikt går det att se vilka åtgärder som verksamheten behöver genomföra. Presentera analysen och diskutera åtgärderna med både din uppdragsgivare och de medarbetare som berörs av verksamheten. Syftet med att presentera analysen för dina kollegor är att ni tillsammans ska kunna formulera åtgärder. För att åtgärderna ska kunna lyckas behövs det beslut om ansvar, befogenheter, tidsramar, budget och sist men inte minst, mål med projektet. Åtgärderna ska vara realistiska på både kort och lång sikt. De ska vara genomförbara inom verksamheten och syfta till en bättre måluppfyllelse. Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 25

7. Jämför förslagen till åtgärder Det är viktigt att värdera åtgärderna utifrån om de är lätta eller svåra att genomföra och om de förväntas ge liten eller stor effekt. De bästa åtgärderna är naturligtvis de som är lätta att genomföra och samtidigt ger stor effekt. För att jämföra de olika förslagen kan du placera in dem i ett koordinatsystem, där y-axeln går från svårt till lätt och x-axeln går från liten effekt till stor effekt. Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 26

Jämställdhetsutmaningar för samhällsplanerare I detta dokument finner du redan kända förbättringsområden inom området samhällsplanering där det kan råda ojämställdhet. Kvinnor och män har olika mycket inflytande och delaktighet genom samråd och annan medborgardialog Betydligt färre kvinnor än män deltar i samråd i kommunernas detalj- och översiktsplanering. De kvinnor som faktiskt närvarar pratar dessutom i allmänhet mindre än männen. Det innebär att kvinnors och mäns synpunkter inte kommer kommunen till del på ett likvärdigt sätt i planeringsprocessen. Exempel på frågor: I vilken utsträckning närvarar kvinnor och män i kommunens samråd vid översiktsplanering? I vilken utsträckning talar kvinnor och män vid kommunens samråd? Ledtrådar: Dokumentation från genomförda samråd där deltagande är könsuppdelat. Här kan du läsa mer: Wide J, Hudson C, Den jämställda staden? Om jämställdhet och delaktighet (2008) Kvinnor känner sig mer otrygga än män i det offentliga rummet Betydligt fler kvinnor än män känner sig otrygga i det offentliga rummet. Både kvinnor och män är medvetna om att de kan utsättas för rån och misshandel, men den stora skillnaden i upplevelse av otrygghet beror på att kvinnor vet att de kan utsättas för exempelvis våldtäkt, sexuella trakasserier eller andra former av sexuellt våld. Känslan av otrygghet leder till att både kvinnor och män avstår att gå ut eller undviker vissa platser på vissa tider på dygnet. Detta gäller främst kvinnor. Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 27

Exempel på frågor: Upplever kvinnor och män samma grad av trygghet i det offentliga rummet i kommunen? Ledtrådar: Könsuppdelad data i lokal trygghetsundersökning. Trygghetsvandring. Här kan du läsa mer: Andersson Birgitta, Risk. Om kvinnors erfarenhet och fysisk planering (2005) Nationell trygghetsundersökning (NTU) 2012. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2013:1, Brottsförebyggande rådet (2013) Män och mäns erfarenheter dominerar offentlig utsmyckning och namn på gator och torg Namn på platser och gatunamn speglar oftare historiska män och mäns yrken än kvinnor och kvinnors motsvarande erfarenheter. Det är också vanligt att statyer cementerar könsstereotypa normer genom att de avbildar aktiva, påklädda och namngivna män på kraftfulla fundament och passiva, nakna och namnlösa kvinnor. Exempel på frågor: Finns det i kommunen lika många gatunamn som speglar kvinnors namn och yrken som mäns? Hur porträtteras kvinnor och män som statyer i kommunen? Ledtrådar: Kommunens register över gatunamn, kommunens katalog över offentlig konst. Här kan du läsa mer: Jämna steg. Checklista för jämställdhet i fysisk planering, Boverket (2006) Friberg T (red.), Speglingar av rum. Om könskodade platser och sammanhang (2005) Mäns resande och val av transportmedel tär mer på miljön än kvinnors Män reser i högre utsträckning än kvinnor med bil, medan kvinnor oftare går, cyklar och åker kollektivt eller som passagerare i bil. Ensamstående kvinnor med barn och singelkvinnor har den högsta andelen gång- och cykelresor av alla grupper. I hushåll som endast äger en bil och där det lever en man och en kvinna är det vanliga att mannen använder bilen för arbetsresor. I snitt reser män längre än kvinnor. Exempel på frågor: Vilka transportmedel använder kvinnor och män i kommunen? Vilken miljöpåverkan får kvinnors och mäns val av transportmedel? Ledtrådar: Lokal undersökning av resvanor. Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 28

Här kan du läsa mer: Larsson A. Jalakas A, Jämställdhet nästa! Samhällsplanering ur ett genusperspektiv (2008) Jämställda transporter? Så reser kvinnor och män. 2002. Statens institut för Kommunikationsanalys (SIKA) Uppföljning av de transportpolitiska målen, Rapport 2014:5, Myndigheten för trafikanalys (2014) Jämställdhetsanalys för samhällsplanering 29

Utbildning i jämställdhetsanalys för samhällsplanering Handledning för utbildare Det här materialet är en utbildning i jämställdhetsanalys genom en metod i sju steg, som därför döpts till Sjuan. Materialet omfattar ett 30-tal bilder i Powerpoint, ett faktablad om kända jämställdhetsproblem inom området, en kort beskrivning av metoden, samt denna handledning för dig som ska utbilda kolleger eller andra i jämställdhetsanalys. Här finns också en mall med frågor som kan användas i den övningsuppgift som ingår i utbildningen. Upplysningar om innehållet Magnus, Jacobson, magnus.jacobson@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 ISBN/Beställningsnummer: Ange nummer Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se. ISBN/Beställningsnummer nr Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se