Psykisk hälsa i kmmun- ch landstingsplitiken En granskning av hur partierna hanterar frågr sm rör psykisk hälsa i kmmun- ch landstingsplitiska valplattfrmar
Inledning Tre av fyra persner i Sverige har erfarenhet av psykisk hälsa, antingen egenupplevd eller genm närstående. En av fyra persner har direkt erfarenhet av egen psykisk hälsa. Psykisk hälsa är samtidigt den vanligaste sjukskrivningsrsaken. Men trts att psykisk hälsa är så vanligt ch trts att den är förknippad med så mfattande kstnader, både ur ett persnligt ch ur ett samhällseknmiskt perspektiv, så diskrimineras människr med erfarenhet av psykisk hälsa. Diskrimineringen märks genm negativa attityder eller kunskap sm msätts i handlingar vilka utestänger eller missgynnar persner med psykisk hälsa. Alla kan göra någt för att förbättra den psykiska hälsan ch för att förbättra situatinen för persner sm har erfarenhet av psykisk hälsa. För plitiker i kmmuner ch landsting är det viktigt att analysera sin plitik hur den påverkar psykisk hälsa ch persner med erfarenhet av sådan. En av landets största arbetsgivare är kmmunerna ch landstingen ch då dessa är plitiskt styrda finns det särskilt stra möjligheter för plitiker att arbeta med frågr sm rör psykisk hälsa ur ett arbetsgivarperspektiv. Vi har i tidigare studier sett att kmmunerna i sin rll sm arbetsgivare har flera brister vad gäller att förebygga, upptäcka ch agera vid psykisk hälsa. Till exempel saknar många kmmuner handlingsplaner för minskad sjukfrånvar, det är för stra persnalgrupper för chefer, ch många kmmuner saknar rutiner för hur chefer ska agera kring psykisk hälsa. Denna rapprt rymmer en bild av hur plitiska partier visar engagemang i frågr sm rör psykisk hälsa inför det val till kmmun, landsting ch riksdag sm kmmer äga rum hösten 2014. Rapprten är en kartläggning av partiernas valplattfrmar ch prgram för kmmande mandatperid. Vi har besökt 285 partirganisatiners lkala webbplatser i ttalt 12 län ch 36 kmmuner ch där granskat 119 kmmunal- ch/eller landstingsplitiska plattfrmar eller valprgram. Studien ger en fingervisning m att frågr sm rör psykisk hälsa i många fall frtfarande inte uppmärksammas i den lkala ch reginala plitiken. Detta trts dess mfattande effekter i samhället ch trts att partierna i sin rll sm arbetsgivare ch i sitt övriga plitiska arbete har möjlighet att visa engagemang. Vi från kampanjen Hjärnkll har inga partiplitiska kpplingar ch vi värderar inte det ena plitiska partiet framför det andra. Men vårt budskap till plitiker i alla partier ch på alla nivåer är att frmulera plitiska mål ch aktiviteter sm tar sikte på att både upptäcka ch förebygga psykisk hälsa i samhället. Det behövs även frtsatta ch utvecklade plitiska idéer m hur negativa attityder ch diskriminering mt persner med psykisk hälsa kan upphöra. Ett första ch viktigt steg vre att använda de avsiktsförklaringar sm partier frmulerar, till exempel valplattfrmar samt kmmunch landstingsplitiska prgram, till att uppmärksamma ch frmulera knkreta mål för minskad diskriminering ch ökad psykisk hälsa. Vi är övertygade m att de flesta plitiska beslutsfattare delar vår syn att alla människr ska ha lika rättigheter, trts våra psykiska likheter. / Hjärnkll, augusti 2014 2
Sammanfattning Trts att psykisk hälsa är så vanligt ch påverkar samhället ur så många aspekter visar vår studie att många partier på lkal ch reginal nivå inte nämner psykisk hälsa i valplattfrmar eller kmmunch landstingsplitiska prgram för kmmande mandatperid. Fyra av ti granskade dkument (partiernas valplattfrmar ch plitiska prgram i kmmuner ch landsting/reginer) innehåller inte någn frmulering kring psykisk hälsa. I de dkument sm nämner psykisk hälsa saknar var femte granskat dkument knkreta målsättningar ch satsningar kring psykisk hälsa. I relatin till det ttala antalet granskade dkument (119 stycken) saknar ungefär hälften knkreta målsättningar ch satsningar. Vanligast bland såväl kmmun- sm landstingsplitiska dkument är att frågr sm rör psykisk hälsa nämns i samband med plitik för unga. Andra plitikmråden, sm exempelvis eknmi, stadsplanering, äldremsrg kpplas inte alls, eller mycket sällan, samman med frågr sm rör psykisk hälsa. Det kan vara ett tecken på att partierna har en snäv uppfattning m hur psykisk hälsa påverkar ch påverkas av lika plitikmråden. Det finns en mycket bred variatin av satsningar sm beskrivs i de dkument sm väljer att gå lite mer på djupet kring psykisk hälsa. Valet av satsningarnas utfrmning ser inte ut att ha någn tydlig kppling till vilket parti det är sm presenterar satsningen. 3
Resultatredvisning Fyra av ti valplattfrmar nämner inte psykisk hälsa Nästan fyra av ti granskade valplattfrmar saknar några sm helst skrivningar kring begreppet psykisk hälsa. Det är psitivt att majriteten av de granskade partirganisatinerna ser psykisk hälsa sm en så viktig fråga att den lyfts fram i valplattfrmar ch plitiska prgram, men att en str del frtfarande inte ens nämner begreppet visar på ett behv av ytterligare plitiskt engagemang i frågan. Självfallet kan det vara så att partirganisatiner finner frågr sm rör psykisk hälsa viktiga även i de fall frågan inte nämns i valplattfrmar ch plitiska prgram. Men då valplattfrmarna ch de kmmun- ch landstingsplitiska prgrammen ändå utgör en vägledning för såväl väljare sm för förtrendevalda inm partierna är dessa dkument viktiga signaler för vad sm ska pririteras inm plitiken. De partirganisatiner sm väljer att lyfta fram sin plitik kring psykisk hälsa i styrande dkument har sannlikt bättre förutsättningar att driva frågrna under kmmande mandatperid då det finns en tydlighet såväl mt väljare sm inm det egna partiet. FIgur 1: Nämner dkumentet psykisk hälsa? 38,7% Ja Nej 61,3% Prcent Antal Ja 61,3% 73 Nej 38,7% 46 Svarande 119 4
Mätbara mål ch knkreta satsningar kring psykisk hälsa saknas fta Ett effektivt plitiskt arbete förutsätter fta att det finns knkreta målsättningar ch knkreta satsningar angivna för arbetet. Partiernas lkala ch reginala valplattfrmar ch plitiska prgram innehåller fta knkreta målsättningar när det gäller exempelvis miljö, bstadsplitik, jbb. Även inm mrådet psykisk hälsa väljer flera partirganisatiner att ha knkreta målsättningar. Fyra av fem studerade dkument sm innehåller skrivningar m psykisk hälsa innehåller ckså mätbara mål ch lika många rymmer knkreta satsningar. Men ställt i relatin till de ttalt 119 plattfrmar sm analyserats saknas dessa element ändå i hälften av alla granskade dkument. Figur 3: Finns några mätbara målsättningar angivna kring psykisk hälsa? 19,2% Ja Nej 80,8% Prcent Antal Ja 80,8% 59 Nej 19,2% 14 Svarande 73 Figur 4: Nämns några knkreta satsningar kring psykisk hälsa? 19,2% Ja Nej 80,8% Prcent Antal Ja 80,8% 59 Nej 19,2% 14 Svarande 73 5
Psykisk hälsa nämns ftast i ungdmsplitiska sammanhang När partiernas skrivelser sm rör psykisk hälsa kategriseras utifrån i vilket eller vilka sammanhang sm frågrna nämns ser vi tecken på att partirganisatinerna har ett relativt snävt perspektiv på hur plitik påverkar ch påverkas av psykisk hälsa. Tidigare studier har exempelvis visat på mycket påtagliga samband mellan en persns eknmiska förhållanden ch persnens psykiska hälsa. Trts detta är det väldigt få kmmuner sm beskriver sin eknmiska plitik utifrån perspektivet psykisk hälsa. Även m det finns en gräns för hur mycket infrmatin en valplattfrm eller ett plitiskt handlingsprgram kan rymma menar vi att det finns ett utrymme att låta fler plitikmråden analyseras utifrån hur önskade refrmer ch satsningar påverkar frågr sm rör psykisk hälsa. Flest av de kmmunplitiska dkumenten sm analyserats innehåller skrivelser m psykisk hälsa i samband med frågr sm rör ungdmsplitiska frågr. Sex av ti kmmunplitiska dkument sm innehåller skrivningar m psykisk hälsa har dessa frmuleringar i samband med ungdmsfrågr. Drygt fyra av ti har det i samband med frågr sm rör skla/barnmsrg ch lika många har det i sammanhanget msrg/sciala frågr. Inget dkument kpplar psykisk hälsa till stadsplanering. I de kmmunplitiska dkumenten finns även en variatin av övriga sammanhang. Kultur, jämställdhet ch egna funktinshinderplitiska kapitel är exempel på övriga sammanhang. Figur 5: Kmmunplitiska dkument: I vilket/vilka sammanhang nämns psykisk hälsa? 70,0% 60,0% 62,5% SKOLA/BARNOMSORG UNGDOMSFRÅGOR OMSORG/SOCIALA FRÅGOR 50,0% 43,8% 40,0% 43,8% 46,9% ÄLDREOMSORG EKONOMI MILJÖ 30,0% 20,0% 18,8% STADSPLANERING ETC. BOSTÄDER TRAFIK/KOLLEKIVTRAFIK 10,0% 0,0% 9,4% 3,1% 3,1% 3,1% 0,0% 9,4% 3,1% ARBETSMARKNAD/NÄRINGSPOLIT IK KOMMUNEN SOM ARBETSGIVARE ÖVRIGT, NÄMLIGEN 6
Även i de regin- ch landstingsplitiska dkument sm analyserats är det vanligast att psykisk hälsa nämns i samband med frågr sm rör unga, i detta fall vård av barn ch unga. Hälften av dkumenten sm rymmer skrivningar m psykisk hälsa nämner det i sammanhanget primärvård. Under rubriken övrigt är det vanligaste sammanhangen jämställdhet ch samarbete med andra aktörer, till exempel kmmuner samt patient- ch brukarrganisatiner. Figur 6: Landstingsplitiska dkument: I vilket/vilka sammanhang nämns psykisk hälsa? 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 85% 60% 50% 43% 15% 13% 8% 5% 0% 0% 0% 0% 0% VÅRD AV BARN OCH UNGA ÖVRIGT, NÄMLIGEN PRIMÄRVÅRD PSYKIATRI OMSORG/SOCIALA FRÅGOR VÅRD AV ÄLDRE ARBETSMARKNAD/NÄRINGSPOLIT IK LANDSTINGET SOM ARBETSGIVARE EKONOMI MILJÖ REGIONPLANERING ETC. TRAFIK/KOLLEKIVTRAFIK AKUTVÅRD 7
Exempel på satsningar sm nämns De knkreta satsningar sm beskrivs i de granskade dkumenten har en ganska bred spridning. Med någt undantag syns inte heller tydliga samband mellan vilket parti sm står bakm plitiken ch vilken satsning sm beskrivs. Nedan följer ett antal exempel på satsningar sm beskrivs i de granskade dkumenten: Sklan ska lägga upp undervisningen så att den psyksciala hälsan minskar Aktivitetsstöd ska ges till föreningar sm erbjuder individer en scial samvar Tjänstegaranti till unga med psykisk hälsa Resursförstärkningar av elevhälsan Bstäder för hemlösa Satsningar på att minska våld Förstärkt samverkan mellan elevhälsa ch primärvård Använd upphandlingar till att ge persner med funktinsnedsättning arbete Inför daglig mtin i sklr Satsningar på ungdmsmttagning utifrån psykisk hälsa Utvecklad patientdelaktighet i vård Satsningar på kmpetensutveckling bland persnal Lättare att få förstahandskntrakt för bstad Elevhälspersnal sm ska finnas på varje skla varje dag Särskilda mttagningar för unga med psykisk hälsa Skyddat bende för hbtq-persner Åtgärdsplan ska tas fram för unga med psykisk hälsa Förstärkt samverkan med intresserganisatiner Kmmun- ch landstingsplitiska samarbetsprjekt för att mtverka psykisk hälsa bland unga, med fkus på drgmissbruk Genusperspektiv på psykisk hälsa Tillsätta en kmmissin för att granska ch utveckla arbetet med frågrna Inrätta en barnlts en väg in till rätt stöd Förstärka primärvårdens möjligheter att tidigt upptäcka psykisk hälsa Hälsfrämjande när det gäller alkhl, tbak, sexmissbruk med mera Alla sm arbetar med barn ch unga ska ha kmpetens kring psykisk hälsa Fler slutenvårdsplatser Första linjen-mttagningar för unga med psykisk hälsa Nlltlerans mt självmrd Fler psyklger ska anställas inm primärvården Krta väntetider för samtalsterapi Köfri barn ch ungdmspsykiatri 8
Metd Studien har genmförts under periden juni till augusti 2014. Studien mfattar samtliga partiers landstingskpplade rganisatiner sm har mandat i regin- /landstingsfullmäktige i de tlv länen Örebr, Västerbtten, Värmland, Uppsala, Skåne, Nrrbtten, Jämtland, Västra Götaland, Blekinge, Gtland, Jönköping ch Stckhlm. Studien mfattar även samtliga partirganisatiner sm har mandat i kmmunfullmäktige i de tre största kmmunerna i respektive av de nämnda länen. Ttalt 285 partirganisatiner (det vill säga partiernas partiföreningar ch distrikt i kmmuner ch i landsting) har ingått i studien. Samtliga av van nämna partirganisatiners webbplatser har besökts ch på webbplatsen har en sökning gjrts efter valplattfrmar ch kmmun- respektive landstingsplitiska prgram för kmmande mandatperid. Webbplatserna besöktes en första gång de första två veckrna i juni, ch i de fall valplattfrmar eller prgram inte gick att finna vid det tillfället besöktes berörda webbplatser ytterligare en gång under sista veckan i juli ch första veckan i augusti. I 119 partirganisatiner har avsedda dkument gått att finna. I de plattfrmar ch prgram sm har hittats har en sökning gjrts efter begreppet psykisk hälsa eller näraliggande begrepp. I de fall dkumentet rymmer psykisk hälsa har en kategrisering gjrts utifrån vilket plitikmråde begreppet används inm. En granskning har även gjrts huruvida knkreta prjekt nämns ch huruvida plitiken sm beskrivs rymmer någn frm av knkreta målsättningar. Studien har inte värderat kvalitet eller utöver vad sm nämns van värderat de plitiska förslagen sm hittats. Eftersm att ett strt antal partirganisatiner valt att inte kmmunicera sina valplattfrmar eller prgram på sina webbplatser går det inte utifrån denna studie att dra några slutsatser kring vilka partier sm är mer aktiva än andra eller m partier i vissa kmmuner agerar annrlunda än partier i andra rganisatiner. 9