A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg
Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps
ITPS, Insttutet för tllväxtpoltska studer Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66 00 Telefax 063 16 66 01 E-post nfo@tps.se www.tps.se ISSN 1652-0483 Edta Sverge AB, Stockholm 2009 För ytterlgare nformaton kontakta Myndgheten för tllväxtpoltska utvärderngar och analyser 010 447 44 00
Förord Regonala framtdsblder har blvt allt mer angelägna. Orsakerna är flera, nte mnst har de tänkbara regonala konsekvenserna av förändrngar befolknngens åldersstruktur, ekonomns globalserng och konsekvenser av klmatförändrngen fått allt större uppmärksamhet. Bedömnngar av den framtda utvecklngen av befolknng, ekonom och arbetsmarknad är vktga beslutsunderlag för samhällsplanerngen nom en rad områden. Ett konkret exempel är transportpoltken. Syftet med denna rapport är att bdra tll dskusson om möjlga regonala framtdsblder. Analysen baseras på ett ntegrerat modellramverk bestående av en rumslg allmän jämvktsmodell, STRAGO, och den flerregonala modellen raps. Med utgångspunkt från detta modellsystem presenteras två scenarer för den regonala utvecklngen Sverge fram tll 2030. Det första scenarot utgår från basscenarot Långtdsutrednngen (LU 2008) och dess beskrvnng av den svenska ekonomns utvecklng tll 2030. Det andra scenarot, alternatvscenarot, antar ett högre arbetskraftsdeltagande och ökad sysselsättnng bland personer äldre än 55 år. Basscenarot nnebär en fortsatt koncentraton av befolknng och sysselsättnng tll storstadsregonerna. Denna utvecklng avspeglar storstädernas agglomeratonsfördelar för tjänsteproducerande verksamheter. För övrga regontyper bedöms både andelen av befolknngen och sysselsättnngen mnska. Den genomsnttlga produktvteten storstadsregonerna ökar däremot långsammare än övrga regoner. Detta mönster återspeglar att tjänstesektorn, med relatvt låg produktvtetstllväxt, är stor och snabbt växande storstäderna. Alternatvscenarot, med ett ökat arbetskraftsutbud bland äldre, beräknas medföra att sysselsättnngens koncentraton tll storstadsregonerna ytterlgare förstärks. Författare tll rapporten är Chrster Anderstg, WSP Analys & Strateg, och Marcus Sundberg, KTH. Dessutom har Jonas Börjesson, WSP Analys & Strateg, bdragt med underlag tll delar av rapporten. Värdefulla kommentarer och synpunkter har erhållts från ITPS-medarbetarna Kent Elasson, Thomas Forsberg och Peter Vkström Östersund, mars 2009 Brta Saxton Generaldrektör 3
Innehåll 1 Sammanfattnng... 5 2 Inlednng... 9 3 Beräknngsförutsättnngar... 11 3.1 Basscenaro... 11 3.2 Alternatvscenaro, ökat arbetsutbud... 14 4 En beskrvnng av modellsystemet... 17 4.1 STRAGO... 18 4.2 raps... 19 4.3 Kalbrerng av modellen... 21 4.4 Kommunkaton mellan modellerna... 23 5 Resultat de olka modellstegen... 27 5.1 Steg 1, beräknng med raps före kalbrerng mot STRAGO... 27 5.2 Steg 2, beräknng med STRAGO... 30 5.3 Steg 3, beräknng med raps efter kalbrerng mot STRAGO... 32 5.4 Resultat de olka modellstegen för alternatvscenarot... 34 6 Regonal utvecklng tll 2030 basscenaro... 36 6.1 Befolknng... 36 6.2 Sysselsättnng... 41 6.3 Produkton och produktvtet... 45 7 Regonal utvecklng tll 2030 alternatvscenaro... 48 7.1 Befolknng... 49 7.2 Sysselsättnng... 49 7.3 Produkton och produktvtet... 53 8 Avslutande dskusson... 56 Appendx 1 STRAGO, en teknsk modellbeskrvnng... 58 Appendx 2 raps, en teknsk modellbeskrvnng... 63 Appendx 3 Regonndelnngar... 69 NUTS 2-regoner... 69 FA-regoner... 69 Regonfamljer... 71 Appendx 4 Nycklar mellan SNI och STAN... 72 Appendx 5 Branschndelnng för raps och STRAGO... 73 Appendx 6 Tabellblaga... 74 Bruttoprodukton per NUTS 2-regon och STRAGO-bransch... 74 Sysselsättnng per NUTS 2-regon och STRAGO-bransch... 77 Appendx 7 Prelmnär och slutlg LU 2008... 80 Referenser... 81 4
1 Sammanfattnng Förändrngar befolknngens åldersstruktur, globalserngen och klmatförändrngen är några exempel på faktorer som kan antas vara av stor betydelse för den framtda regonala utvecklngen. Som underlag för samhällsplanerng och regonal utvecklngspoltk är det därför angeläget att med framtdsblder kunna teckna hur bland annat dessa faktorer kan komma att påverka den regonala utvecklngen. Syftet med denna rapport är att ge ett bdrag tll denna dskusson genom att presentera två scenarer för den regonala utvecklngen fram tll år 2030, basscenaro respektve alternatvscenaro. De natonella ramarna och förutsättnngarna för dessa scenarer utgår båda fallen från SCB:s befolknngsprognos från 2008. Enlgt denna prognos kommer Sverges befolknng att öka från dagens crka 9,2 mljoner tll nästan 10,1 mljoner år 2030. En mycket lten del, mndre än 5 procent, av den totala öknngen beräknas ske nom åldersgruppen 20 64 år. Basscenarot utgår från basscenarot Långtdsutrednngen 1, LU 2008. I LU:s scenaro antas att den framtda arbetskraften uppvsar ett prncp oförändrat beteende vlket nnebär att bland annat sysselsättnngsgrad är konstant med avseende på ålder, kön och etnctet. Det totala antalet arbetade tmmar ekonomn styrs därmed främst av de relatva befolknngsförändrngarna. Produktvtetstllväxten nom närngslvet antas vara fortsatt god, och öka med 2,3 procent per år genomsntt tll år 2030. För den offentlga sektorns produkton sätts produktvtetstllväxten schablonmässgt tll noll. Sammantaget nnebär det att den totala produktvtetstllväxten beräknas uppgå tll 2 procent per år fram tll 2030. I LU:s basscenaro antas vdare att en nternatonellt koordnerad koldoxdmarknad kommer tll stånd tll år 2030. Baserat på OECD:s basscenaro antas ett koldoxdprs motsvarande 370 kronor per ton år 2030, och att den nternatonella marknaden för utsläppsmnsknngar stort är fr från handelshnder. Baserat på dessa antaganden beräknas BNP växa med genomsntt 2,3 procent per år fram tll 2030. Hushållens konsumton som andel av BNP ökar något, det vll säga den växer snabbare än BNP. Den offentlga konsumtonen ökar med knappt 0,7 procent per år. Investerngarna antas totalt sett växa med drygt 2,1 procent per år fram tll 2030. Den kombnaton av mnskade handelshnder och teknsk utvecklng som bdragt tll den hstorskt snabba exporttllväxten antas fortsätta basscenarot. Därmed förväntas svensk export växa med 4,2 procent per år fram tll 2030. Samtdgt växer mporten något snabbare, 4,8 procent per år, vlket mnskar det svenska handelsbalansöverskottet tll 2,3 procent av BNP år 2030. I alternatvscenarot antas ett högre arbetskraftsdeltagande och ökad sysselsättnng bland personer äldre än 55 år. I de regonala beräknngarna utgår alternatvscenarot från ett ökat arbetskraftsutbud, där förändrade dödsrsker lgger tll grund för ett kalkylerat högre arbetskraftstal åldersgruppen 55 år och äldre. Detta nnebär att år 2030 beräknas antalet sysselsatta vara mer än 200 000 fler än basscenarot. I alternatvscenarot LU 2008 redovsas lknande antaganden. Där beräknas antalet sysselsatta öka med 70 000 tll följd av att utträdesåldern från arbetsmarknaden successvt senareläggs. 1 Scenarot utgår från en prelmnär verson av basscenarot LU 2008, då beräknngsarbetet genomfördes nnan det slutgltga basscenarot hade publcerats. I Appendx 7 vsas nyckeltal för prelmnär verson och slutgltg verson av basscenarot. 5
Med dessa beräknngsförutsättnngar på natonell nvå används ett nytt modellramverk för att generera den regonala fördelnngen av befolknng, sysselsättnng och ekonom för respektve scenaro. En rumslg allmän jämvktsmodell, STRAGO, används kombnaton med en flerregonal Input/Output-modell, raps. STRAGO används ett mellansteg för att dsaggregera det som gäller på natonell nvå ned tll no nhemska regoner. I raps sker därefter en fördelnng ner på en fnare geografsk nvå, 72 FA-regoner. Genom att prser nkluderas modellramverket kan deras påverkan på ekonomska aktörers beslutfattande beskrvas. Vdare kan man beräkna effekter på produktonens regonala fördelnng tll följd av så kallade agglomeratonsfördelar. Dessa fördelar handlar framförallt om storstadsregonernas fördelar kvalfcerad och högt specalserad tjänsteprodukton. Med Sverges regoner ndelade fyra regonfamljer kan den beräknade utvecklngen för peroden 2005 2030 huvuddrag sammanfattas med stöd av följande tablå: Omfördelnng av rkets befolknng, sysselsättnng och BRP 2005 2030, procent. Basscenaro Alternatvscenaro Befolknng Sysselsättnng BRP Sysselsättnng Storstadsregoner 3,9 4,7 3,1 5,2 Regonala centra -1,1-2,8-1,9-3,2 Lokala centra -1,2-1,1-0,6-1,1 Småregoner -1,6-0,8-0,6-0,9 Basscenarot nnebär en fortsatt befolknngskoncentraton tll storstadsregonerna. Deras andel av rkets befolknng ökar med nästan 4 procent, medan andelen för alla övrga regonfamljer beräknas krympa, mest för småregoner. Den än starkare koncentratonen av sysselsättnng tll storstadsregonernas speglar deras agglomeratonsfördelar för tjänsteproducerande verksamheter. Storstadsregonernas andel av sysselsättnngen ökar med närmare 5 procent medan andelen för övrga regonfamljer krymper, mest för regonala centra, mnst för småregoner. För småregoner och lokala centra väntas sysselsättnngen totalt mnska långsammare takt än befolknngen. Det förklaras huvudsak av en ökad sysselsättnng nom hushållstjänster och välfärdstjänster. Öknngen är hög grad demografskt bestämd, bland annat av en ökad försörjnngsbörda. I storstadsregonerna beräknas andelen av rkets BRP (förädlngsvärde) öka långsammare än andelen av rkets sysselsättnng. I övrga regonfamljer gäller tvärtom att andelen av BRP mnskar långsammare än andelen av sysselsättnngen. Detta mönster återspeglar att storstadsregonernas ndustrsektor är förhållandevs lten medan tjänstesektorn är stor och snabbt växande samt att tjänstesektorns förädlngsvärde ökar långsammare som ett resultat av en relatvt låg produktvtetstllväxt. I övrga regonfamljer har tllverknngsndustrn, med hög produktvtetstllväxt, en förhållandevs större roll. Alternatvscenarot nnebär en ökad tllgång på arbetskraft. Som förväntat ger detta en förstärkt omfördelnng av sysselsättnngen tll storstadsregoner på grund av deras fördelar arbetsntensv produkton, det vll säga första hand tjänsteprodukton. Storstadsregonernas andel av sysselsättnngen ökar med drygt 5 procent medan andelen mnskar mest, med drygt 3 procent, för regonala centra. Då befolknngsutvecklngen beräknas med samma förutsättnngar som basscenarot ger alternatvscenarot nte upphov tll mer än margnella förändrngar av befolknngens regonala fördelnng, jämförelse med basscenarot. I alternatvscenarot växer BRP per 6
sysselsatt stor sett samma takt som basscenarot. Omfördelnngen av BRP blr det närmaste densamma som basscenarot. 7
8
2 Inlednng Regonala framtdsblder har blvt allt vktgare. Skälen är flera, nte mnst har de möjlga regonala konsekvenserna av förändrngar befolknngens åldersstruktur, ekonomns globalserng och konsekvenser av klmatförändrngen blvt allt mer uppmärksammade. På natonell nvå lgger sådana och andra omvärldsförutsättnngar redan tll grund för återkommande framtdsbedömnngar, tll exempel SCB:s befolknngsprognoser och scenarer för den ekonomska utvecklngen Fnansdepartementets Långtdsutrednngar. På regonal nvå är bedömnngar av den framtda utvecklngen av befolknng, ekonom och arbetsmarknad nödvändga beslutsunderlag för samhällsplanerngen nom en mängd områden. Ett mycket påtaglgt exempel är transportpoltken. Beslut om väg- och järnvägsnvesterngar ska som regel grundas på kalkyler av nvesterngsobjektens samhällsekonomska effektvtet. Dessa kalkyler förutsätter bedömnngar (prognoser) av framtda resande- och transportvolymer för detaljerade geografska områden hela landet. Sådana trafkprognoser förutsätter prognoser för trafkalstrng, det vll säga prognoser för den regonala fördelnngen av befolknng, produkton, nkomster och sysselsättnng. Motsvarande vllkor gäller för andra sektorer samhället. För samhällsplanerngen och den regonala utvecklngspoltken är det därför angeläget att myndgheter och andra aktörer på regonal nvå kan utgå från en gemensam framtdsbld av den regonala utvecklngen, och att denna framtdsbld så långt möjlgt är avstämd mot och konsstent med aktuella och offcella scenarer på natonell nvå. Ett sådant synsätt har tdgare också tllämpats. Under en tjugoårsperod från 1970-talet bedrevs regonalt prognosarbete anslutnng tll arbetet med långtdsutrednngen 2. Detta prognosarbete kan sägas återspegla dåtdens rådande uppfattnng på central nvå, att det är möjlgt att med ekonometrska modeller göra detaljerade beskrvnngar över den ekonomska utvecklngen. Denna uppfattnng är nte längre rådande. Efterhand har möjlgheterna att göra detaljerade prognoser för utvecklngen av delar av ekonomn frågasatts, samtdgt som behovet av planerng bedömts vara mndre ntressant 3. Dagens samhällsplanerng på regonal nvå sker andra former och med delvs andra syften jämfört med stuatonen för tjugo, tretto år sedan. Men, behovet av omvärldsanalyser, framtdsblder, och scenarer har snarast ökat. Här fnns ett dlemma. Förutsättnngarna för prognoser, betydelsen detaljerade förutsägelser om den framtda samhällsutvecklngen, har blvt allt mer osäkra (om de någonsn förelegat). Som exemplet transportpoltken pekar på fnns det samtdgt absoluta krav på detaljerade regonala framtdsblder. I samband med föregående Långtdsutrednng, LU 2003/04, presenterades en regonal framtdsbld, framtagen nom ramen för LU:s antaganden och bedömnngar 4. Ett mer aktuellt exempel redovsades Regonernas Tllstånd 2007. I båda fallen har de regonala framtdsblderna tagts fram med stöd av den flerregonala modellen raps (regonalt analys- och prognossystem). 2 Förutsättnngar för ett nytt regonalt prognossystem - En förstude, Avd för regonal planerng, Inst för nfrastruktur och samhällsplanerng, KTH, 1995. 3 http://www.regerngen.se/sb/d/2379/a/13207 4 Regonal utvecklng - utskter tll 2020, Blaga 3 tll LU 2003/04, SOU 2004:34. Tll Långtdsutrednngen 2008 har däremot nte någon motsvarande blaga om den regonala utvecklngen utarbetats. 9
I raps modelleras en efterfrågedrven ekonomsk utvecklng, prncp utan prser. Det nnebär bland annat att modellen nte kan spegla hur förändrngar transportsystemet påverkar mellanregonala varuflöden. Det är en svaghet modellen. Det är därför angeläget att modellen utvecklas, eller kompletteras, så att den förmår ge en rmlg avbldnng av de rumslga effekterna på handel och produkton av ändrade prser och kostnader. Utvecklngen nom regonalekonomsk modellerng har gått från regonal nedbrytnng av Input/Output-modeller (I/O) va flerregonala I/O-modeller tll multregonala allmän jämvktsmodeller. I dessa modeller beskrvs både prser och kvantteter tll skllnad från modeller av I/O-typ, som arbetar värdetermer. Genom att prser nkluderas modellramverket kan deras påverkan på ekonomska aktörers beslutfattande beskrvas. Producenter och konsumenter substtuerar olka varor tll följd av en förändrad prsbld. Under senare år har även transportkostnader samt agglomeratonseffekters betydelse för regonal utvecklng legat fokus. För att även fånga n dessa aspekter har rumslga allmän jämvktsmodeller utvecklats. De scenarer som redovsas denna rapport bygger på beräknngar där en rumslg allmän jämvktsmodell, STRAGO 5, har ntegrerats ett modellramverk tllsammans med den flerregonala modellen raps. Styrkan att kombnera dessa två modelltyper lgger möjlgheten att dra nytta av respektve modells fördelar. Fördelen med I/O-modeller är att de tllåter en hög grad av dsaggregerng, exempelvs antalet branscher och regoner som representeras modellen. (I raps 49 branscher och 72 FA-regoner.) För rumslga allmän jämvktsmodeller lgger styrkan snarare möjlgheten att beskrva olka aktörers beteende. Rapportens syfte är att med hjälp av detta modellsystem bdra tll dskussonen om möjlga regonala framtdsblder. I rapporten presenteras två scenarer för den regonala utvecklngen Sverge fram tll 2030. Det första scenarot utgår från basscenarot Långtdsutrednngen 6 (LU 2008) och dess beskrvnng av den svenska ekonomns utvecklng tll 2030. Det andra scenarot, alternatvscenarot, antar ett högre arbetskraftsdeltagande och ökad sysselsättnng bland personer äldre än 55 år. I övrgt utgår alternatvscenarot från samma natonella förutsättnngar som basscenarot. I kaptel 2 redovsas kortfattat de natonella beräknngsförutsättnngarna. I kaptel 3 beskrvs modellsystemet vd de regonala scenaroberäknngarna, det vll säga de båda modellerna STRAGO och raps och hur de har kombnerats. I kaptel 4 vsas och dskuteras resultat från de olka modellstegen. En redovsnng av resultat på mer detaljerad branschnvå återfnns Appendx 6. I kaptel 5 och 6 presenteras de slutlga modellresultaten för respektve scenaro, med separata redovsnngar för den regonala utvecklngen av befolknng, sysselsättnng och ekonom. Kaptel 7 nnehåller avslutande kommentarer. För att underlätta tolknngen har modellresultaten för de 72 FA-regonerna aggregerats tll sju regonfamljer, grupperade efter regonstorlek och regonens ekonomska struktur 7. Aggregerngen ger också en mer robust bld av resultaten för de mndre regonerna. I vssa fall presenteras resultat på FA-regonnvå för regonfamljerna storstadsregoner och regonala centra samt resultat på aggregerad nvå för övrga regonfamljer. 5 STRAGO, Swedsh Trade of Goods. Modellen har utvecklats av Marcus Sundberg, KTH. 6 Scenarot utgår från en prelmnär verson av basscenarot LU 2008, då beräknngsarbetet genomfördes nnan det slutgltga basscenarot hade publcerats. I Appendx 7 vsas nyckeltal för prelmnär verson och slutgltg verson av basscenarot LU 2008. 7 Defntonen av regonfamljer lksom defntoner av FA-regoner framgår av Appendx 3. 10
3 Beräknngsförutsättnngar Långtdsutrednngens (LU:s) scenarer över utvecklngen av svensk ekonom är en naturlg utgångspunkt för att utforma regonala framtdsblder på lång skt. För de analyser som redovsas denna rapport var därför den ursprunglga målsättnngen att dessa helt skulle baseras på de scenarer som redovsas LU 2008. Arbetet med dessa natonella scenarer har dock fördröjts och publcerades först december 2008. Vd utformnngen av de regonala scenarerna har det nte vart möjlgt att nvänta den slutlga LU 2008. V har därför valt att utgå från prelmnära uppgfter, som fanns att tllgå maj 2008. Det främsta skälet är att dessa uppgfter gav den mest aktuella sammanhållna blden av utvecklngen på lång skt. Vdare, den natonella befolknngsprognosen har nte revderats sedan maj 2008, och befolknngsutvecklngen fram tll 2030 kan antas utgöra det huvudsaklga underlaget för den framtda sysselsättnngsutvecklngen. De kontakter som under hösten tagts med Fnansdepartementet, angående revderade sffror LU 2008, har enlgt vår bedömnng nte heller vsat att de slutlga scenaroberäknngarna några väsentlga avseenden skulle komma att avvka från de prelmnära resultaten. 8 3.1 Basscenaro Följande beskrvnng av basscenarot är ett sammandrag av framställnngen ett tdgare utkast tll den blaga (Blaga 1) tll LU 2008 som redovsar antaganden och beräknngar. Utgångspunkten det basscenaro för världsekonomn som utarbetats OECD:s långsktskalkyler är att världshandeln fortsätter att öka. Världen BNP växer genomsntt med 2,5 procent mellan 2005 och 2030. Specellt är det Kna och Inden som växer snabbt medan tllväxten är något mer begränsad EU och övrga OECD. För svensk del kommer handeln med omvärlden att fortsätta öka lnje med den hstorska utvecklngen. I basscenarot växer den svenska exporten med nära 4,2 procent per år mellan år 2005 och 2030. Samtdgt växer mporten snabbare, crka 4,8 procent per år, vlket mnskar det svenska handelsbalansöverskottet tll omkrng 2,3 procent av BNP år 2030. Även handelsstrukturen förändras basscenarot. Tjänstehandeln ökar sn andel både av exporten och mporten fram tll 2030 på bekostnad av att tllverknngsndustrn mnskar sn andel något. Detta betyder nte att tllverknngsndustrns handel mnskar utan att tjänsthandeln ökar ännu något snabbare. I basscenarot utvecklas prset på de svenska mportvarorna något snabbare relatvt prset för exportvarorna, det vll säga försämrade bytesvllkor (terms-of-trade) för svensk handel. Detta är lnje med den utvecklng som observerats sedan början av 1990-talet, vlken tll stor del är drven av ökade prser för energråvaror och fallande prser för varor producerade nom telekomndustrn. Energprsernas utvecklng är en vktg faktor för den nternatonella tllväxten. Oljeprschockerna på 1970- och 80-talet hade en påtaglgt negatv effekt på världens ekonomska tllväxt. Efter närmare två decenner med förhållandevs stabla energprser är det återgen höga energprser på världsmarknaden. Bedömare som tll exempel Internatonal Energy Agency, EIA, och EU-kommssonen prognostserar fallande jämvktsprser för energråvaror på lång skt relaton tll dagens prser. Även om energråvaruprserna faller framöver kvarstår osäkerheten krng effekter av den framtda klmatpoltken. Högst sannolkt kommer denna att medföra (relatvt jämvktsprset) dyrare fosslbränslen framöver. I basscenarot görs antagandet att en nternatonellt koordnerad 8 I Appendx 7 jämförs de beräknngsförutsättnngar enlgt LU 2008 prelmnära uppgfter från maj 2008 med de uppgfter som publcerades LU 2008 december 2008. 11
koldoxdmarknad kommer tll stånd tll år 2030. Detta antagande baseras på de polcyrekommendatoner för att åstadkomma en effektv global mnsknng av koldoxdutsläppen som förts fram ett flertal studer. Utgående från OECD:s basscenaro antas att ett koldoxdprs motsvarande 370 kronor per ton gäller år 2030, och att den nternatonella marknaden för utsläppsmnsknngar stort är fr från handelshnder 9. En sådan effektv klmatpoltk har enlgt många bedömare en relatvt lten påverkan på den globala tllväxten. De framtda tllväxtförutsättnngarna bestäms hög grad av hur sysselsättnngsgraden och antalet arbetade tmmar utvecklas. En grundläggande faktor för arbetskraftutbudet är befolknngsutvecklngen, hur antalet personer yrkesverksam ålder utvecklas. Antagandet basscenarot bygger på den befolknngsprognos som utarbetas vd Statstska centralbyrån. Huvuddelen av befolknngsöknngen utgörs av personer som nte är yrkesverksam ålder, se Fgur 1. Utgångspunkten för hur arbetsmarknaden utvecklas framöver är prncp oförändrat beteende vlket nnebär att sysselsättnngsgrad m.m. är konstant med avseende på ålder, kön och etnctet. Utvecklng av det totala antalet arbetade tmmar ekonomn styrs därmed främst av de relatva befolknngsförändrngarna dessa avseenden. Fgur 1 Sverges befolknng, förändrng 2007 2030, 1 000-tal. 800 700 600 500 400 300 200 100 0-100 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 0-19 20-64 65+ Källa: SCB. Framtda tllväxtmöjlgheter beror på den underlggande produktvtetstllväxten och de möjlgheter som fnns att öka antalet arbetade tmmar. Sedan början av 1990-talet har närngslvets produktvtet ökat med knappt 3 procent per år genomsntt. Den höga produktvtetstllväxten under specellt andra hälften av 1990-talet drevs tll stor del av en god tllväxttakt den så kallade IKT-sektorn. I basscenarot fortsätter närngslvets produktvtetstllväxt att vara god. Den genomsnttlga tllväxttakten beräknas tll 2,4 procent per år mellan 2005 och 2030, vlket motsvarar den tllväxttakt som observerats hstorskt mellan år 1970 och 2005, men är samtdgt lägre än den relatvt snabba utvecklng sedan 1990. Produktvtetstllväxten skljer sg åt mellan olka branscher. Hstorskt sett har tllverknngsndustrn, specellt kunskapsntensv sådan, haft hög öknngstakt samtdgt som vssa tjänsteproducenter och byggndustr haft en svagare utvecklng. Denna utvecklng fortsätter basscenarot. För tllverknngsndustrn är den genomsnttlga tllväxttakten 4,2 procent per år, medan produktvteten hos tjänsteproducenterna som helhet ökar med 1,9 procent per år mellan år 2005 och 2030. Den högsta tllväxttakten återfnns fortfarande nom kunskapsntensv tllverknngsndustr även om den nte når upp tll 1990-talets höga takt. Bland tjänsteproducenterna är det specellt utbldnngs- och hälsorelaterade tjänster samt företagstjänster som har låg produktvtetstllväxt. Den strukturomvandlng som äger rum 9 I arbetet med Regonernas Tllstånd 2007 antogs det dåvarande alternatv- eller klmatscenarot att ett framtda utsläppsprs för koldoxd år 2025 skulle uppgå tll 25 euro per ton koldoxd. Därmed är utsläppsprset LU 2008:s basscenaro betydlgt högre. 12
basscenarot, där specellt tjänstebranschernas betydelse ökar, har en dämpande effekt på närngslvets sammanlagda produktvtetsutvecklng. Även byggbranschens bdrag tll den totala produktvtetsutvecklngen är ltet då dess tllväxttakt (och produktvtetsnvå) utvecklas klart svagare än närngslvets genomsntt samtdgt som dess andel av de arbetade tmmarna ökar något. Tabell 1 Andelar av förädlngsvärde och arbetade tmmar. 2003 2030 2003 2030 Sektor Förädlngsvärde Tmmar Förädlngsvärde Tmmar Produktvtet Tllverknngsndustr (SNI 15-37) 25,6 24,5 21,6 18,9 4,2 Tjänster (SNI 50-95) 62,8 61,5 67,3 67,3 1,9 Övrga branscher (SNI 01-14, 40-45) 11,6 14,0 11,2 13,8 Totalt närngslvet 100,0 100,0 100,0 100,0 2,5 Källa: Prelmnär verson av Blaga 1 LU 2008. För den offentlga sektorns produkton sätts produktvtetstllväxten schablonmässgt tll noll. Även nom offentlg produkton sker en strukturomvandlng då den demografska utvecklngen tll 2030 medför en ökad produkton av vård och omsorg och en mnskad andel utbldnngstjänster. Sammanlagt ger utvecklngen närngslvet och den offentlga sektorn en produktvtet ekonomn som helhet som växer med 2 procent per år mellan år 2005 och 2030. Från användnngssdan kan basscenarot sammanfattas enlgt följande. Hushållens konsumton som andel av BNP ökar något, det vll säga den växer snabbare än BNP. En anlednng tll denna utvecklng är att hushållens sparkvot sjunker av demografska skäl. Det aggregerade sparandet ekonomn sjunker med en åldrande befolknng. Ytterlgare en faktor som ökar hushållens konsumtonsutgfter under den närmaste tjugoårsperoden är att de sammanlagda skatteuttaget på lönerna nte förväntas stga. Den offentlga konsumtonen ökar med knappt 0,7 procent per år. Tll stor del är denna öknng styrd av den demografska utvecklngen då utgångspunkten för scenarot är att konsumtonen per ålder och kön antas vara konstant över td. Det är framförallt vård- och omsorgskonsumton som växer, specellt äldreomsorg. Den statlga konsumtonen faller svagt under peroden. Tabell 2 Nyckeltal Basscenaro LU 2008 (prel. Verson). Genomsnttlg årlg förändrng procent. 1980 2005 2005 2030 BNP 2,2 2,3 Prvat konsumton 1,7 3,3 Offentlg konsumton 1,2 0,7 Stat 0,6-0,1 Kommun 1,4 0,9 Investerngar 2,2 2,1 Export 5,7 4,2 Import 4,4 4,8 Befolknng 0,3 0,4 16 64 år 0,4 0,1 Sysselsatta 0,1 0,2 Arbetade tmmar 0,3 0,3 Produktvtet 2,0 2,0 Närngslvet 2,5 2,5 Offentlg sektor 0,0 0,0 Källa: Prelmnär verson av Blaga 1 LU 2008. Investerngsefterfrågans utvecklng är baserad på bedömnngar av vlken takt som kaptalstocken behöver växa för att antagandena om produktonen, produktvtetstllväxten och den offentlga konsumtonen skall bl konsstenta. De prvata och de offentlga nvesterngarna 13
ökar med knappt 2,2 respektve knappt 1,9 procent per år mellan år 2005 och 2030. Totalt sätt växer över samma perod nvesterngarna med drygt 2,1 procent per år genomsntt. 3.2 Alternatvscenaro, ökat arbetsutbud Inlednngsvs ska v även för alternatvscenarot återge några avsntt från utkastet tll Blaga 1 tll LU 2008. I basscenarot utgår den långsktga framskrvnngen av utvecklngen på arbetsmarknaden från den medelfrstga kalkyl för svensk ekonom fram tll 2011 som redovsas vårpropostonen 2008. Sysselsättnngsutvecklngen efter 2011 bygger huvudsaklgen på den förväntade befolknngsutvecklngen. I beräknngen antas svenskfödda och utrkes födda kvnnor och män nom olka åldersgrupper arbeta samma utsträcknng som dag. Genomsnttlg arbetstd, andelen sysselsatta, arbetslösa m.m. hålls alltså konstant nom grupper defnerade efter kön, ålder och födelseland. En sådan rent demografstyrd framskrvnng ger nte nödvändgtvs den mest sannolka utvecklngen. Mycket talar tvärtom för att alternatva antaganden avseende arbetskraftsdeltagande, medelarbetstd och pensonsålder mm skulle ge en plausbel bld av den framtda utvecklngen. Fördelen är att ett basscenaro som är befrat från subjektva bedömnngar erhålls. Detta scenaro är ngen prognos utan skall snarare ses som en referens att analysera alternatva antaganden mot. Ett tänkbart alternatvscenaro kan därför vara att laborera med högre sysselsättnng bland de äldre. Detta skulle enklast kunna åstadkommas genom att lägga n en trend mot successvt högre AK-tal grupperna 55 59 år samt 60 64. Frågan är om detta solerat kan betraktas som ett fullödgt alternatvscenaro eller om det skall ses som en känslghetsanalys. Ett något mer komplcerat, men samtdgt mer ntressant och ambtöst, alternatv kan vara att låta arbetsmarknadsbeteendet bland tll exempel de som är äldre än 50 år hållas konstant med avseende på förväntad återstående lvslängd (eller dödsrsk) snarare än ålder. En möjlghet detta sammanhang är att defnera om hela demografproblemet genom att använda alternatva åldersbegrepp. I stället för att defnera ålder som antal år från födseln kan förväntat antal återstående levnadsår eller dödsrsk användas. Så långt den prelmnära versonen av Blaga 1 LU 2008. V ska här utforma ett alternatvscenaro utfrån det senare angreppssättet, där v låter dödsrsker eller snarare förändrade dödsrsker lgga tll grund för högre AK-tal åldersgruppen 55 år och äldre. Enlgt de antaganden som lgger tll grund för den natonella befolknngsprognosen (Statstska centralbyrån) kommer även fortsättnngsvs dödsrskerna att mnska, sammanfattnngsvs på grund av befolknngens bättre hälsa. Skllnaden mellan män och kvnnor kommer enlgt dessa antaganden att utjämnas något; tll exempel, mellan 2005 och 2030 kommer dödsrsken att mnska med crka 35 procent för en 75-årg man, jämfört med 26 procent för en 75-årg kvnna. Innebörden är att en 75-årg man år 2030 kanske har en dödsrsk motsvarande vad som gällde för en 70-årg man år 2005, att en 70-årg man år 2030 har en dödsrsk motsvarande vad som gällde en 65-årg man år 2005 osv. I stort sett kan man säga att 2030 års dödsrsker för män åldersgrupperna 55 75 år ungefär motsvarar 2005 års dödsrsker för fem år yngre personer, se Fgur 2. Det är rmlgt att anta att dessa förändrngar också kan nnebära ett högre arbetskraftsdeltagande. 14
Fgur 2 Dödsrsker för män och kvnnor 2005, 2020 och 2030 ålders grupper 50 80 år. Index Dödsrsk år 2005, ålder 80 = 1. Män 1,2 1 1,00 0,8 0.68 0,6 0,53 0,4 0,33 0.34 0,2 0 0,19 0.22 0,10 0,12 0,04 0,06 0,02 0,04 0,06 50 55 60 65 70 75 80 2005 2020 2030 Kvnnor 1,2 1 1,00 0,8 0.74 0,6 0,4 0,2 0 0,54 0.40 0,33 0.25 0,18 0,13 0,10 0,05 0,07 0,03 0,05 0,08 50 55 60 65 70 75 80 2005 2020 2030 Källa: SCB/Nutek (raps). 15
Fgur 3 AK-tal 65 70 år efter utbldnngsbakgrund, ndex AK-tal 20 64 år = 1. 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Ingen specell utb 3 år gymnasum Kortare eftergymnasal utb Mnst 3 år eftergymnasal utb Totalt Källa: SCB/Nutek (raps). Dessa förändrngar lgger tll grund för en kalkyl av ökat arbetsutbud alternatvscenarot. I en relatvt försktg kalkyl vägs basscenarots AK-tal (egentlgen förvärvsgrad) samman med det AK-tal som mplceras av lägre dödsrsk. Kalkylen genomförs för åldersgrupperna 55 75 år, med hänsyn tll kön, utbldnng och födelseland 10. Den hstorska blden av AK-talet för personer åldrarna 65 70 vsas Fgur 3. Där framgår att det genomsnttlga AK-talet för denna åldersklass är crka 20 procent av AKtalet för personer 20 64, det vll säga vad som vanlgen beskrvs som yrkesverksam ålder. Det framgår även att 65 70-årngar med högre utbldnng har ett högre relatvt AK-tal, runt en tredjedel av AK-talet för 20 64-årngar med högre utbldnng. Befolknngens stgande utbldnngsnvå tenderar därför att bdra tll generellt ökade AK-tal. Tll följd av det ökade arbetsutbudet beräknas antalet förvärvsarbetande åldrarna 55 75 totalt öka från knappt 1,2 mljoner basscenarot tll drygt 1,4 mljoner alternatvscenarot, en öknng med crka 220 000 eller en öknng med crka 19 procent av antalet sysselsatta dessa åldersgrupper. Denna kalkyl kan jämföras med alternatvscenarot den slutlga versonen av LU 2008. I detta alternatvscenaro baseras beräknngarna på att utträdesåldern från arbetsmarknaden successvt senareläggs från 2012 och att den från och med 2021 är ett år högre än basscenarot. Detta medför att sysselsättnngen från 2021 och framöver kommer att vara permanent crka 70 000 personer högre än basscenarot. Den högre sysselsättnngen medför att BNP hamnar på ungefär 2 procent högre nvå och att den offentlga skuldutvecklngen blr mer gynnsam. 10 För män åldrarna (å) 55 64 tllämpas vkterna 0,6 *(AK-tal å-5) och 0,4* (AK-tal å); åldrarna 65 75 vkterna 0,4 *(AK-tal å-5) och 0,6*(AK-tal å). För kvnnor åldrarna (å) 55 64 tllämpas vkterna 0,25 *(AK-tal å-5) och 0,75* (AK-tal å); åldrarna 65 75 vkterna 0,2 *(AK-tal å-5) och 0,8*(AK-tal å). 16
4 En beskrvnng av modellsystemet I detta kaptel beskrvs uppbyggnaden av det modellramverk som har använts. I huvudsak kommer de olka delmodellernas uppbyggnad att beskrvas, samt hur de nteragerar. För den teknskt ntresserade läsaren fnns mera detaljerade beskrvnngar av STRAGO och raps Appendx 1 och 2. En övergrpande bld av modellsystemet ges Fgur 4. De regonala modellerna som beskrvs detta kaptel har en rad förutsättnngar att förhålla sg tll, både form av exogena förutsättnngar och form av restrktoner generade från natonella modeller. De beräknngsförutsättnngar som beskrevs föregående kaptel omfattar båda dessa former. I fguren ser v dels hur exogena förutsättnngar matas n alla de tre modellstegen. Från den natonella allmänna jämvktsmodellen genereras sedan resultat som sn tur är att betrakta som förutsättnngar för den regonala beskrvnngen. Branschvs förändrng produkton, produktvtet och export är exempel på faktorer som de regonala modellerna beaktar en strävan att generera resultat som är konsstenta med förutsättnngar på natonell nvå. Fgur 4 Modellsystemet från förutsättnngar tll resultat. EXOGENA FÖRUTSÄTTNINGAR NATIONELL CGE STRAGO raps RESULTAT Den rumslga allmänna jämvktsmodellen STRAGO används som ett mellansteg för att dsaggregera det som gäller på natonell nvå ned tll no nhemska regoner. I rapsmodellen dsaggregeras därefter produktonsvärden ner på en fnare geografsk nvå. De geografskt sprdda produktonsmönstren genererar sn tur ett regonalt arbetskraftsutbud som matas tllbaka n STRAGO. Tanken att använda en rumslg allmän jämvktsmodell för regonal dsaggregerng av branschvsa resultat på natonell nvå har tdgare dskuterats av Lundqvst m fl (2004). Andra exempel på sådan regonal nedbrytnng med krav på konsstens mellan regonala och natonella nvån kan man fnna Dxon & Rmmer (2004), som beskrver en top-down ansats. 17
4.1 STRAGO STRAGO är en rumslg allmän jämvktsmodell, eller en SCGE 11 -modell. Modellen beskrver Sverges ekonom uppdelad no nhemska regoner, samt resten av världen. Fjorton olka sektorer/branscher fnns representerade. Dessa motsvarar huvudsak producenter av varor uppdelade STAN-grupper 12. Därutöver ngår en sektor övrgt 13 samt en transportsektor. Den regonala uppdelnngen följer huvudsak NUTS 2- uppdelnngen för Sverge 14. Varje regon omfattar en rad ekonomska aktörer form av hushåll och olka typer av företag, se Fgur 5. Utöver den beskrvnng av modellen som presenteras detta kaptel, fnns det även en mera teknsk beskrvnng Appendx 1. Fgur 5 Schematsk bld av en regon STRAGO. I varje regon representeras hushåll, företag, samt transportörer. Import Transportörer Hushåll Företag Regon Export Modellens huvudsaklga teoretska bakgrund härstammar från Dxt & Stgltz (1977) utvecklng av monopolstsk konkurrens, senare utvecklad och tllämpad med nterndustrell handel av Ether (1982) och nom ekonomsk geograf av exempelvs Krugman (1991). I denna applkaton av modellen beskrvs hushållen en regon av ett representatvt hushåll som tar konsumtons- och nvesterngsbeslut över tden under adaptva statska förväntnngar 15. Vd varje tdpunkt avväger hushållen hur stor del av deras budget som skall amvändas tll konsumton respektve nvesterngar, nvesterngar som sn tur leder tll förändrade produktons- och konsumtonsmöjlgheter framtden. Den budget som hushållen agerar under byggs upp av nkomster från arbete samt kaptaltllgångar. Varje företag producerar en unk varetet av en vara och gör detta under stordrftsfördelar. Samtdgt agerar företagen de olka sektorerna som vnstmaxmerare under monopolstsk konkurrens. Detta nnebär att företagen sätter prset högre än margnalkostnaden för 11 SCGE, Spatal Computable General Equlbrum. 12 STAN den varugruppsndelnng som svenska transportmodellen Samgods arbetar med. Denna ndelnng har använts STRAGO för att kunna använda nformaton om de olka varugruppernas transportkostnad. 13 Sektorn övrgt omfattar huvuddelen av all tjänsteprodukton, det vll säga en stor del av ekonomn. 14 STRAGO arbetar med 9 NUTS 2-regoner. Se Appendx 3 Regonndelnngar. 15 Modellen kan även användas med beslut under ratonella förväntnngar (perfect foresght). 18