Folkhälsorådets verksamhetsplan med budget 2015

Relevanta dokument
Folkhälsopolitisk policy för Östergötland

Folkhälsorådets reglemente

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Avgiftsbefrielse för uppföljningsbesök hos tobaksavvänjare efter graviditet

Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Likabehandlingsplan för läsåret

VERKSAMHETSPLAN FÖR KOMMUNALA TILLGÄNGLIGHETSRÅDET 2016

Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter

Ramprogram för Folkuniversitetets verksamhet riktad till personer med funktionsnedsättning

DET HÄR ÄR RIKSFÖRENINGEN AUTISM

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Styrgruppens mål Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1

BIDRAGSREGLER FÖR FOLKRÖRELSER I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN PENSIONÄRSORGANISATIONER

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Mål och budget för Tomelilla kommun

UPPDRAG TILL GÖTEBORGS FOLKHÖGSKOLA

Ärende bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Halmstad

Innehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Riktlinjer för medborgardialog

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Lägre kostnader och bättre hälsa samtidigt är det möjligt?

Verksamhetsplan 2014

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Strategi för Föreningen kulturarvsfostran i Finland

Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård

BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw (6)

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Folkbildningens gemensamma intresseorganisation. Verksamhetsplan Antagen av ÖLBF styrelse

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Skolans likabehandlingsarbete och integration Hur fungerar det?

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Socialstyrelsens författningssamling

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Näringslivspolitiskt samarbete i Stockholmsregionen

Svar på motion om att utreda åtgärder för att öka tryggheten hos främst flickor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Verksamhets- och finansieringsplan för verksamhetsåret 2007

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Likabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Att beakta barnets rättigheter och perspektiv i ledning och styrning. är det överhuvudtaget möjligt?

Styrgruppens uppföljning av Partnerskapsmötet den 10 november Närvarande: Lilian Eriksson, Andreas Jarud, Benth Jensen och Håkan Eriksson

Krishantering i Västmanland

Hälso- och sjukvårdslagen

Styrdokument för krisberedskap

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsarbete i förskolan

Arbetsplan Jämjö skolområde

Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges regioner och landsting

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Yttrande över Harmonisering av färdtjänstregler

Att vara tonårsförälder i Karlskoga och Degerfors

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Ansökan om medlemskap i European Coalition of Cities against Racism (ECCAR)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Måttsundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ansökan om drift av fristående förskola Åby ängar

Verksamhetsplan Habiliteringen. Habiliteringen, Habilitering & Hälsa

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg

Motion av Fredrik Ahlstedt (M) om ett tryggare Uppsala

5. Motion om policy för besvarande av post yttrande Dnr 2015/

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Revisionsrapport avseende skolornas arbete för att motverka mobbning och andra former av kränkande behandling

Stöd till studieförbundsverksamhet

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017

Yttrande över remiss, förslag till biblioteksplan för Landstinget Sörmland

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Kvaliten på fritidshemmet, hur och för vem mäter vi den? Lena Garberg Högskolan Väst

Lärarförbundet är Sveriges största lärarorganisation har valt oss

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Kommunstyrelsens verksamhetsplan och internbudget Kommunledningskontoret -Strategiskt stöd

Nya Perspektiv för värmlänningarnas bästa

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER

Likabehandlingsplan för Jämjö samverkansområde

Verksamhetsplan 2016

Transkript:

Folkhälsorådets verksamhetsplan med budget 2015 Beslutad av rådet 14 oktober 2014

Sammanfattning Folkhälsoarbetet i Skövde kommun har under en lång period av år skett i samverkan med Västra Götalandsregionens och Hälso- och sjukvårdsnämnd i Östra Skarborg (HSN). Under 2015 sker stora förändringar politiskt i såväl regionen som i kommunen. Detta innebär att nya forum för samverkan byggs upp mellan HSN och kommunen. Under 2015 planeras ett folkhälsopolitisktprogram för kommunens hela organisation att utarbetas och antas av kommunfullmäktige. Folkhälsoarbetet kommer därefter att fokuseras utifrån detta vilket innebär bland annat hälsofrämjande för barn och ungdom, stadsdelsutveckling och stöd till personer med funktionsnedsättning. Forum för strategiska folkhälsofrågor Skövde kommun har under en lång rad av år samverkat med Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsnämnd (HSN) i Östra Skaraborg. Samverkan som sker via ett avtal, har som syftet att främja en god och jämlik hälsa i befolkningen. I avtalet regleras förutom de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten, som innebär att vardera huvudman lägger 15 kronor per kommuninvånare, också inriktningen för det lokala folkhälsoarbetet: 1. utveckla det lokala folkhälsoarbetet till ett strategiskt och prioriterat utvecklingsområde 2. arbeta för att folkhälsoarbetet ska vara integrerat i ordinarie verksamhet 3. följa och analysera hälsoutvecklingen hos kommuninvånarna 4. utifrån hälsoläget i kommunen initiera och lämna förslag på mål och inriktning för folkhälsoarbetet 5. ha tydliga mål för folkhälsoarbetet 6. styrning och uppföljning av folkhälsoarbetet integreras i kommunens ledningssystem 7. utveckla samarbetet med andra aktörer i samhället 8. följa upp och utvärdera vidtagna åtgärder 9. ansvara för budget, verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. I syfte att leva upp till punkterna ovan planeras följande aktiviteter: Hösten 2014 lämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktiga resultatet av projektdirektivet Folkhälsostrategi för Vision Skövde 2025. Här beskrivs kort hälsoläget bland invånarna i Skövde, föreslås en modell för folkhälsoarbetet i kommunen och rekommendationer för prioriterade områden (se ovan punkt 1, 2, 3, 4). Under 2015 planeras ett folkhälsopolitiskt program utarbetas för kommunen under ledning av sektorn för Medborgare och Samhällsutveckling vilket ska antas av kommunfullmäktige. Programmet kommer att tillsammans med bland annat det Barn- och Ungdomspolitiska programmet, vara ett övergripande program för samtliga sektorer i kommunen. Placerat i Strategisk plan med budget, under Vision Skövde 2025 och alliansens program för aktuell mandatperiod (se ovan punkt 5, 6). Modellen för det strategiska folkhälsoarbetet innebär att det inför varje ny mandatperiod tas fram ett välfärdsbokslut, i Skövde kallat Folkhälsostrategiskt underlag. Dokumentet ska vara en uppföljning och analys av folkhälsan i Skövde och det Folkhälsopolitiska programmet. Det ska också innehålla rekommendationer för kommande mandatperiod och därmed ligga som grund för nästkommande mandatperiods folkhälsopolitiska program (se ovan punkter 3, 4, 5, 8). Det folkhälsopolitiska programmet beslutas i kommunen av kommunfullmäktige och bereds av 1

Beredningen för Medborgare och folkhälsa. Beredningen som träffas en gång i månaden består av sju politiker varav ordförande är ett kommunalråd. Arbetet kommer att ledas av kommundirektören med stöd av sektorschefer, framförallt sektorschefen för Medborgare och Samhällsutveckling, tillsammans med strateger. Forum för dialog rörande strategiska folkhälsofrågor i samverkan mellan Skövde kommun och HSN föreslås ske vid två tillfälle per år då kommunstyrelsens arbetsutskott och HSN:s representanter för folkhälsoarbete i Skövde möts. Dessa möten förbereds i beredningen Medborgare och folkhälsa tillsammans med HSN:s representant/er (se ovan punkt 9). För kommunens verksamhet inom folkhälsoområdet finns en folkhälsostrateg och en folkhälsoplanerare anställd, en från vardera huvudman. Folkhälsostrategi För att folkhälsoarbetet i en kommun skall bli kraftfullt krävs ett engagemang från många och en implementering långt ut i organisationen. Utifrån avtalet mellan kommunen och regionen, kommunens Vision Skövde 2025 och alliansens programförklaring för mandatperioden 2011-2014 samt kommunfullmäktiges beslut att ett Välfärdsbokslut för Skövde ska utformas skrev ett projektdirektiv för en folkhälsostrategi. Resultatet från detta arbete ska under hösten 2014 lämnas tillbaka till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Därefter ska ett folkhälsopolitiskt program utifrån rekommendationerna i strategin processas fram under våren 2015. Under projekttiden har en rad utvecklingsarbetet startat, flera av dem inom området psykisk hälsa ohälsa. Dessa arbeten utvecklas vidare i samverkan mellan sektorerna under 2015 och förstärkts av det Barn- och Ungdomspolitiska programmet. Hälsofrämjande arbete för barn o ungdom Hälsofrämjande arbete handlar bland annat om att skapa förutsättningar för att barn och ungdomar ska vara delaktiga i samhället och så långt som möjligt förebygga utanförskap och ungdomsarbetslöshet. Detta arbete ska utgå från det Barn och ungdomspolitiska programmet och det Folkhälsopolitiska programmet vilka processas fram under hösten 2014 respektive våren 2015. Exempel på planerad samverkan/arbete under 2015: Under 2015 kommer det ungdomspolitiska arbetet att följas upp via LUPP enkäten (Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken), vilken genomförs av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällets frågor. Drogpolitiskt arbete genomförs utifrån kommunens drogpolitiska program. Tjejpunkten och Killpricken syftar till att stärka unga tjejer och killar genom att visa på goda förebilder. Tjejpunkten har under ett flertal år varit lyckat och därför vidareutvecklas konceptet även till en såkallad Killprick. Alla lika, alla unika syftar till att skapa och utveckla möten mellan ungdomar och vuxna genom föreläsningar och gruppdiskussion. Arbetet grundar sig på ett tydligt genus- och mångfaldsperspektiv vilket inkluderar alla ungdomar oavsett kön, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuelläggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning. Räknas till uppdraget inom handlingsplanen för CEMR. 2

Ung Mentor är ett projekt som startade utifrån kommunens visionsdag 2014 vilken handlade om ungdomsfrågor. Ung Mentor syftar till att skapa möjligheter för arbetslivet att ha givande dialog och utbyte med ungdomar. Bamse: Efter ett samarbete mellan Folkhälsokommitténs sekretariat, kommuner i Västra Götaland, centrala barnhälsovård, tandvård och Bamseredaktionen på Egmont Publishing har ett specialnummer av tidningen Bamse tagits fram. Kommunen har finansierat egna upplagor av tidningen som kan användas i den pedagogiska verksamheten på framförallt förskolor men även på allmänna platser såsom bibliotek, väntrum och liknande. Ett av syftena med Bamse må-bra tidning är att under 2015 tillsammans med pedagoger i förskolan arbeta för att medvetandegöra goda vanor utan pekpinnar hos förskolebarn och deras vårdnadshavare. Övriga prioriterade område För att skapa förutsättningar till en god och jämlik hälsa prioriteras områden så som stadsdelsutveckling och stöd till personer med funktionsnedsättning. Detta för att stärka och möjliggöra en god hälsa för olika grupper inom befolkningen. Exempel på planerad samverkan/arbete under 2015: Stadsdelsutveckling. Ett första steg är att arbeta fram en modell för en aktiv stadsdelsutveckling genom att utveckla mötesplatser, fysiska och digitala, där människor får möjlighet att öka sitt sociala nätverk och få det stöd som behövs. Modellen ska sedan kunna användas på fler håll i kommunen. Syftet är att skapa en mer attraktiv stadsdel för alla och öka tillgängligheten till den kommunala servicen samt stärka demokratin tillsammans med de boende. Arbetet som startat i stadsdelen Södra Ryd sker genom att utveckla ett kultur- och fritidscenter inkluderat en medborgarservice och uthyrning av lokaler. Det handlar om att skapa ett levande centrum med bra mötesplatser och som inkluderar fler tvärsektoriella samarbeten. Hälsosatsningen LSS, syftar till att främja den enskildes välbefinnande genom att uppmuntra och ge stöd till hälsosamma vanor. Detta görs genom att öka personalens kunskap och förhållningssätt till mat och måltider. Personalen ger brukaren råd utifrån officiella kostråd och/eller individanpassade råd från dietist. Personalen ska även motivera, stötta och uppmuntra till fysisk aktivitet. Dock med hänsyn utifrån den enskildes enskilda önskemål. Utvecklingsarbete Ett folkhälsopolitiskt program ska under våren processas fram i kommunen. Programmet ska ligga till grund för ett sektorsövergripande folkhälsoarbete vilket beslutas av kommunfullmäktige. För att vara en kommun i framkant är det viktigt att omvärldsspana. Skövde kommun är sedan våren 2013 medlemmar i nätverket Healthy Cities efter beslut i Kommunstyrelsen. Nätverket Healthy Cities är kopplat till WHO och innebär att kommuner, regioner och övriga myndigheter gemensamt arbetar för att lyfta strategiskt viktiga frågor för att främja en jämt fördelad folkhälsa kopplat till social hållbarhet och hållbar utveckling. Genom nätverksmöten ges medlemmarna möjlighet att tillsammans med forskare och andra nyckelpersoner diskutera och lyfta frågor som identifieras som viktiga utvecklingsområden. Resultat som sedan kan tas med hem till respektive medlem för vidare diskussion och bearbetning. 3

Sweden Emilia Romagna Network (SERN) är ett internationellt nätverk genom vilket folkhälsoarbetet har fått och planeras få ökad kunskap genom ett europeiskt utbyte av erfarenheter. Kostnätverk Östra Skaraborg (KNÖS), är ett nätverk i Östra Skaraborg där det sker erfarenhetsutbyte på olika plan runt området kost. Under regelbundna planerade möten diskuteras exempelvis kommunernas utvecklingsarbete kring kost och kostpolicy. Kommunerna i KNÖS har även ett medlemskap i Skolmatsakademin vilket är ett regionalt nätverk som arbetar aktivt med kost. Vidare sker samverkan med externa aktörer så som Högskolan, Gothia Science Park, Polismyndigheten, Svenska kyrkan och studieförbund. 4