Vad ekologer behöver veta om ekonomi Ficre Zehaie Enheten för miljöekonomi, Naturvårdsverket (NV) 2014-10-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1
Syfte Öka förståelsen för det ekonomiska perspektivet i miljöarbete ett sätt att bjuda till dans i miljöarbete 2
Upplägg Vem är miljöekonomen? Nationalekonomi Enligt kritikerna Enligt nationalekonomer Miljöekonomi: det ekonomiska perspektivet i miljöarbetet Kort teoretisk bakgrund på Hur styra mot bättre miljö 3
Vem är miljöekonomen? Ämnet miljöekonomi är relativt nytt Osäkerhet kring vad det är och vad det innehåller Miljöekonomen i miljöarbetet Samhällsekonomer eller nationalekonomer? 4
Nationalekonomi enligt kritikerna Nationalekonomins orimliga antaganden Rationalitet Själviska individer Fria marknader Debatt om neoklassiker förlegad Nationalekonomi likställs med marknadsliberalism Marknaden som ett väsen 5
Nationalekonomi enligt nationalekonomerna Nationalekonomi är en vetenskap som studerar hushållning med knappa resurser. behoven är oändliga... och resurserna räcker inte till för att tillfredsställa alla våra behov därför måste vi välja 6
Nationalekonomi i miljöarbetet Alltså hur mycket miljö vill vi ha? Prioritering men också hur vi når den miljö vi vill ha 7
Miljöekonomi: det ekonomiska perspektivitet i miljöarbetet Miljöekonomi/nationalekonomi kan bidra med att svara på följande tre frågor: Varför uppstår miljöproblemen? Hur mycket vill vi minska miljöproblemen? Hur skall vi lösa miljöproblemen? 8
Miljöekonomi: Varför uppstår miljöproblemen? Vad är miljöproblem egentligen? 9
Miljöekonomi: definition av miljöproblem Miljöproblem uppstår för att äganderätter inte är väl definierade. Detta leder till externa kostnader i ekonomin: Externalitet = skada som orsakas av en aktör men drabbar andra aktörer 10
Miljöekonomi: privata och kollektiva varor Varor med väl definierade äganderätter kallas privata varor. Varor med icke väl definierade äganderätter kallas kollektiva varor. 11
Vad säger nationalekonomiskt teori: varför uppstår miljöproblem? Marknadsmekanismen fungerar väl för privata varor men inte för kollektiva varor: Privata aktörers beslut leder till att markanden levererar den mängd privata varor som är önskvärt även på samhällsnivå (effektiv) men misslyckas med att leverera den mängd kollektiva varor som samhället önskar (ineffektivt). Miljöproblem = markanden levererar för lite miljökvalitet pga att det är en kollektiv vara 12
Miljöpolitik Styrning/korrigering av miljöskadliga beteenden Åtgärder utan att korrigera miljöskadliga beteenden Ofullständig information Oidentifierade äganderätter Icke marknadsbaserade styrmedel för miljökvalité för kunskap Marknadsbaserade styrmedel Icke marknadsbaserade styrmedel 13
Hur skall vi lösa miljöproblemen: hur styra mot bättre miljö? Reflektera kring miljöproblem där det saknas styrning, där styrmedel kompletterar eller motverkar varandra där åtgärder som inte korrigerar beteende bör sättas in Sämre styrning kostar mer resurser ökade kostnader innebär i förlängningen mindre miljö 14
Hur skall vi lösa miljöproblemen: hur styra mot bättre miljö? Förbättringspotentialen i hur vi kan styra bättre är stor Exempel där förbättringar kan göras Rimlighetsavvägning i Miljöbalkens 2 kap 7 Deponiskatt Andra mer generella exempel 15
Exempel: Rimlighetsavvägning i Miljöbalkens 2 kap 7 Miljökraven (i 2-5 och 6 ) gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Enligt lagen skall hänsyn tas till nyttan och kostnaderna för miljökraven. Beräkningar av nyttan är ofta bristfälliga Innebär detta att varje enskilt företag inte får ha orimliga kostnader? 16
Exempel: Rimlighetsavvägning i Miljöbalkens 2 kap 7 Styrmedelsteoretiskt bör miljökraven sättas så att samhällsnyttan och samhällskostnaderna är lika. men det verkar som att bedömningen görs på företagsnivå: det mesta blir orimligt missgynnar miljövänlig produktion styrmedlet riskerar att skapa ej avsedda och ickeönskade drivkrafter. 17
Exempel: deponiskatten Har ett stort antal avfallsslag som är skattebefriade Några skäl är: Ingen tillgänglig teknik för att återvinna eller på annat sätt minska avfallsmängderna Ingen avsättningsmarknad men det är skatten som driver tekniken och skapar avsättningsmarknaderna ur styrningsperpektivet blir detta upp o ner vänt. 18
Kort om andra exempel Dubbel/multipel styrning t.ex. NOx, Naturgrus Många analyser i myndighetsvärlden lägger stort fokus på nettonytta av en åtgärd/miljöförbättring Miljöförbättringar inte samma sak som miljöförbättringar per krona 19
Slutsatser Nationalekonomi är att välja: Mängd miljö vs annat vi vill ha och mellan vägarna till bättre miljö Samhällsvetenskap är nödvändigt för att förstå och lösa miljöproblemen effektivt Hushållens och företagens val orsakar problemen medan utfallet i naturen är symptomen Nationalekonomi erbjuder en teoretisk ram för hur man kan tänka kring miljöproblemen och hur man kan åtgärda dem Vetenskap stärker våra analyser även när det är nationalekonomiskt 20
Slutsatser Sämre styrning innebär oundvikligen att kostnaderna för att uppnå miljömålen ökar På lång sikt är detta ett hot mot miljöarbetet Möjligheter att förbättra styrningen mot bättre miljö är stora. En möjlig väg är mer av det samhällsekonomiska perspektivet i miljöarbetet: Betona mer betydelsen av beteenden på de marknader där styrmedlen verkar Förorenaren betalar principen viktigt för att skapa de önskade drivkrafterna på marknaden men det samhällsekonomiska perspektivet är helt och hållet beroende av kunskap och erfarenhet från andra discipliner 21
Tack för uppmärksamheten! 22