Har du förstått? I De här talen är primtal a) 29,49 och 61 b) 97, 83 och 89 c) 0, 2 och 3.

Relevanta dokument
PASS 4. POLYNOM, MINNESREGLERNA. 4.1 Kvadreringsreglerna. Kvadraten på en summa

Sidor i boken , , 3, 5, 7, 11,13,17 19, 23. Ett andragradspolynom Ett tiogradspolynom Ett tredjegradspolynom

Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument

Kapitel 6. f(x) = sin x. Figur 6.1: Funktionen sin x. 1 Oinas-Kukkonen m.fl. Kurs 6 kapitel 1

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr

Lathund, procent med bråk, åk 8

Snabbslumpade uppgifter från flera moment.

Övningshäfte i matematik för. Kemistuderande BL 05

a n = A2 n + B4 n. { 2 = A + B 6 = 2A + 4B, S(5, 2) = S(4, 1) + 2S(4, 2) = 1 + 2(S(3, 1) + 2S(3, 2)) = 3 + 4(S(2, 1) + 2S(2, 2)) = = 15.

8-3 Kvadreringsreglerna och konjugatregeln. Namn:

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER

Träning i bevisföring

konstanterna a och b så att ekvationssystemet x 2y = 1 2x + ay = b 2 a b

Algebra, kvadreringsregler och konjugatregeln

SF1620 Matematik och modeller

Motivet finns att beställa i följande storlekar

3.1 Linjens ekvation med riktningskoefficient. y = kx + l.

Observera att alla funktioner kan ritas, men endast linjära funktioner blir räta linjer.

varandra. Vi börjar med att behandla en linjes ekvation med hjälp av figur 7 och dess bildtext.

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8

Modul 6: Integraler och tillämpningar

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.

Möbiustransformationer.

Ekvationssystem, Matriser och Eliminationsmetoden

Kryssproblem (redovisningsuppgifter).

SF1625 Envariabelanalys

Algebra och rationella uttryck

Föreläsning 8: Räkning. Duvhålsprincipen. Kombinatorik

Facit åk 6 Prima Formula

OM KOMPLEXA TAL. 1 Om a är ett positivt reellt tal så betecknar a det positiva reella tal vars kvadrat är a men det är

Introduktion till Komplexa tal

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

Röd kurs. Multiplicera in i parenteser. Mål: Matteord. Exempel. 1 a) 4(x- 5) b) 5(3 + x) 3 Om 3(a + 4) = 36, vad är då 62 2 FUNKTIONER OCH ALGEBRA

Addition och subtraktion

Sannolikhet och Odds

Facit med lösningsförslag kommer att anslås på vår hemsida Du kan dessutom få dem via e-post, se nedan.

Övningshäfte Algebra, ekvationssystem och geometri

Sidor i boken

1 Addition, subtraktion och multiplikation av (reella) tal

Pesach Laksman är lärarutbildare i matematik och matematikdidaktik vid Malmö högskola.

Javisst! Uttrycken kan bli komplicerade, och för att få lite överblick över det hela så gör vi det så enkelt som möjligt för oss.

ATT KUNNA TILL. MA1050 Matte Grund Vuxenutbildningen Dennis Jonsson

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013

I den här delen används inte räknare. Motivera alltid din slutsats med matematiska uttryck, figurer, förklaring el.dyl.

Konsten att multiplicera (stora) heltal

Sidor i boken V.L = 8 H.L. 2+6 = 8 V.L. = H.L.

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1-973G10. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

INDUKTION OCH DEDUKTION

Repetition av cosinus och sinus

Institutionen för matematik Envariabelanalys 1. Jan Gelfgren Datum: Fredag 9/12, 2011 Tid: 9-15 Hjälpmedel: Inga (ej miniräknare)

Nämnarens adventskalendern 2007

Stockholms Tekniska Gymnasium Prov Fysik 2 Mekanik

Algebra, exponentialekvationer och logaritmer

Hävarmen. Peter Kock

1 Navier-Stokes ekvationer

PASS 2. POTENSRÄKNING. 2.1 Definition av en potens

Lathund till Annonsportalen

3. Pappa hade köpt hem 16 clementiner. Karin åt upp hälften av dem. Eva åt två och David åt upp resten. Hur många clementiner åt David?

Sammanfattning på lättläst svenska

Volymer av n dimensionella klot

Exempel på tentamensuppgifter i LMA100, del 1

Förberedelser inför lektion 1 (första övningen läsvecka 1) Lektion 1 (första övningen läsvecka 1)

Något om permutationer

Två rapporter om bedömning och betyg

TIMREDOVISNINGSSYSTEM

Väga paket och jämföra priser

Repetition av matematik inför kurs i statistik 1-10 p.

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2009 Cadet för gymnasiet för elever på kurs A

Snapphanalegen. Firekángabogena. Spelregler. (4 spelare)

Introduktion till Open 2012

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?

4-6 Trianglar Namn:..

Anpassning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) efter löneutvecklingen inom yrkesområdet för arbetslösa

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Vi skall skriva uppsats

David Wessman, Lund, 30 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 5. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.

Översikt. Rapport från skolverket. Förändring av matematikprestationerna Grundtankar bakom Pixel

5B1816 Tillämpad mat. prog. ickelinjära problem. Optimalitetsvillkor för problem med ickelinjära bivillkor

FÖRBEREDANDE KURS I MATEMATIK 1

Särskilt stöd i grundskolan

Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång.

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

x 2 + px = ( x + p 2 x 2 2x = ( x + 2

Koll på cashen - agera ekonomicoach!

Övning log, algebra, potenser med mera

729G04 - Hemuppgift, Diskret matematik

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Spelregler. 2-4 deltagare från 10 år. Med hjälp av bokstavsbrickor och god uppfinningsrikedom

Sammanfattning av kursdag 2, i Stra ngna s och Eskilstuna

Linjära system av differentialekvationer

Intyg om erfarenhet och lämplighet att undervisa som lärare i gymnasieskolan

skuldkollens ordlista

Tänkte att det borde ju räcka med 5g2,5 eftersom det är centralt system för värme och varmvatten.

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

STATISTIK. Statistik är: 1. Insamling av data 2. Analys av data 3. Presentation av data.

PBL om tidsbegränsade bygglov m.m

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 5

Transkript:

PASS 5. FAKTORISERING AV POLYNOM 5. Nyttan av faktorisering och faktorisering av heltal Har vi nytta av att kunna faktorisera polynom? Ja det har vi. Bra kunskaper i faktorisering av polynom möjliggör ett effektivt sätt att förkorta och förlänga uttryck. Dessutom kan vi med hjälp av faktorisering bestämma nollställen av olika uttryck och undersöka teckenväxling av uttryck. Vid lösning av ekvationer och olikheter är faktorisering en användbar metod. Goda kunskaper i faktorisering är till stor hjälp då vi studerar de första kurserna i lång matematik. En viktig förutsättning för att vi klarar oss bra i differentialkalkyl senare är att vi behärskar faktorisering utmärkt. Enkelt sagt är faktorisering multiplikation i motsatt riktning. Till exempel är 3 7=2. Nu är 2 faktoriserat 3 7. Talet 2 faktoriserat är inte bara 3 4 utan där skall vi faktorisera talet 4 också. Så får vi att 2=2 2 3. Då vi faktoriserar ett tal delar vi upp det i sådana faktorer som alla är primtal. Primtal är ett naturligt tal som är delbart endast med och sig självt. 0 och är inte primtal. De tio första primtalen är 2, 3, 5, 7,, 3, 7, 9, 23 och 29. Då vi faktoriserar tal skriver vi dem som produkten av primtal. Talet 92 faktoriserat är 2 2 2 2 2 2 3. Ett program för faktorisering av heltal hittar vi på nätadressen http://www.abc.se/~m9847/matmin/delbar.html?string=2#prim. Har du förstått? I De här talen är primtal a) 29,49 och 6 b) 97, 83 och 89 c) 0, 2 och 3. 5.2 Faktoriseringsmetoder för polynom Utbrytning av en gemensam konstant Då vi faktoriserar ett polynom skriver vi det som produkten av två eller flera polynom vars grad är lägre än det ofaktoriserade polynomets grad. Vid faktorisering av polynom skall vi alltid först kontrollera om termerna i polynomet har en gemensam faktor som vi kan bryta ut. Den hittar vi genom att studera variabeldelarna och undersöka vad de har gemensamt. Vi bryter ut den största möjliga gemensamma faktorn för termerna. Faktoriserar vi a 5 a 4 räcker det inte med att skriva a 5 a 4 =a a 4 a 3 utan a 4 a 5 faktoriserat är a 4 a I exempel har vi faktoriserat polynom med hjälp av utbrytningsmetoden.

Exempel. Faktorisera polynomen a) x 2 x b) 5y 3 5y c) x 2 y x y 2 d) 8xy e) 0x5. a) x 2 x=x xx = x x b) 5y 3 5y=3 5 y y 2 5 y=5y3y 2 c) x 2 y x y 2 =xy x xy y=xy x y d) 8xy=2 4 x y=2 2 2 xy=2 2 2 x y e) 0x5=2 5 x5 =5 2x Alla punkter i exempel kan vi kontrollera genom multiplikation. Till exempel i c)-punkten får vi xy x y= x 2 y x y 2. Har du förstått? II 2ab kan faktoriseras a) 3 4 ab b) 3 2 2 ab c) a 2b Har du förstått? III 2x 2 6x faktoriserat är a) x 2x 6 b) 22x 3x c) 2xx 3 Minnesreglerna I polynomet x 2 2x har termerna inte någon gemensam faktor som vi skulle kunna bryta ut. Ändå går x 2 2x att faktorisera. Vi kan använda de minnesregler som vi behandlade i föregående passet. Där multiplicerade vi polynom som produktformade parentesuttryck med hjälp av minnesreglerna. Nu gäller det för oss att använda minnesreglerna baklänges: a 2 b 2 =ab a b a 2 2abb 2 =ab 2 a 2 2abb 2 =a b 2 Med hjälp av minnesregeln för kvadraten på en summa kan vi faktorisera x 2 2x. x 2 2x kan vi skriva på formen x 2 2 x 2 där a motsvaras av x och b av. Så är x 2 2 x 2 = x 2. Exempel 2. Faktorisera polynomen a) m 2 n 2 b) y 2 6 c) 50 a 2 20 a2 d) 9x 2 2 x4 e) 2a 5 2a

a) Nu kan vi utnyttja regeln a 2 b 2 =ab a b. Vi får m 2 n 2 =m n mn. b) Analogiskt med a)-fallet får vi nu y 2 6= y 2 4 2 = y4 y 4. c) 2, 0 och 50 har en gemensam faktor 2. Vi kan bryta ut den. Så får vi 50 a 2 20 a2=2 25 a 2 0 a. På uttrycket 25a 2 0a kan vi tillämpa minnesregeln för kvadraten på en summa. Nu får vi: 25 a 2 0 a=5a 2 2 5a 2 =5a 2. Så är 50a 2 20a2=25a 2. d) Nu har vi ett trinom. En av termerna är negativ. Den första och den sista termen kan vi skriva som kvadrater och den mellersta termen och dubbelt så stor som produkten av de termer som vi kvadrerade. I det här fallet kan vi alltså använda minnesregeln för kvadraten på en differens baklänges. 9x 2 2 x4=3x 2 2 3x 22 2 =3x 2 2 e) Nu är det helt klart att båda termerna har en gemensam faktor 2a. Vi bryter ut den. Men därefter tillämpar vi konjugatregeln två gånger, först på a 4 och sedan på a 2. 2a 5 2a=2aa 4 =2aa 2 2 2 =2aa 2 a 2 =2a a 2 aa Har du förstått? IV i) a 2 9 kan faktoriseras a) a a 3 3 b) 3a3 a c) a3a 3 ii) s 2 4s4 kan faktoriseras a) s s2 2 s2 2 b) s2 2 c) s4 2 iii) 4x 2 8 xy4 y 2 kan faktoriseras a) 4 x y 2 b) 2x2y 2 c) 4x 2 2xy y 2 Har du förstått? V x 4 6 kan faktoriseras a) x 2 4 x 2 4 b) x2 x 2 x 2 4 c) x 2 x 2 4 4 Har du förstått? VI 2x 3 4x 2 2x kan faktoriseras a) 2 x x x 2 2 x x2 x b) x 2 2x 2 x c) 2x x 2 Gruppering

Användning av grupperingsmetoden förutsätter att vi har ett polynom med ett jämnt antal termer. Vi grupperar termerna så att varje grupp har samma faktor: axbybxay= axbx x som gemensam faktor ayby y som gemensam faktor axbybxay kan vi alternativt gruppera även så här: axbybxay= axay a som gemensam faktor bxby b som gemensam faktor Exempel 3. Faktorisera a) x 2 xy x y b) a) x 2 xy x y= x 2 xy x y x som gemensam faktor b) = x ab y ab=ab x y absom gemensam faktor x y som gemensam faktor =ax ybx y=abx y 3 k 3 k 2 2 3 k 2 som gemensam faktor = x x y x y =x y x Härav bryter viut x y. 3 k 3 k 2 2 3 k 2= 3 k 3 3k 2 2k 6= 3 k 2 k 32k 3= 3 k2 2k 3. Det avgörande genombrottet i lösningen kommer med det att vi vågar bryta ut 3 något som kräver att vi skriver k 2 på formen 3 3k2 och 2 på formen 6 3. Har du förstått? VII ab3ba3 faktoriserat är a) ab3b b) a3b c) ab 3b a 3 a,a 0 Exempel 4. Bestäm konstanten k så att polynomet x 2 kx36 kan faktoriseras. Då vi betraktar uttrycket x 2 kx36 märker vi att den första termen är kvadraten x 2 och den tredje och sista termen kvadraten 6 2. Vi kan använda minnesregeln a 2 2abb 2 =a b 2. Nu är a= x och b=6. Nu måste 2ab= 2x 6= 2x= kx varav k=2. Vi kan kontrollera resultatet genom insättning av k-värdet 2 och faktorisering: x 2 kx36=x 2 2x36= x 2 2 x 66 2 = x 6 2. Har du förstått? VIII I faktorisering av polynom prövar man alltid först a) utbrytningsmetoden.

b) konjugatregeln. c) kvadreringsreglerna. Har du förstått? IX i) 9x 2 2xy6y 2 a) kan faktoriseras med kvadreringsregeln. b) kan faktoriseras med konjugatregeln. c) kan inte faktoriseras. ii) Faktorisera 9x 2 24xy6y 2. Har du förstått? X i) k 2 2kx x 2 a) kan inte faktoriseras. b) kan faktoriseras med kvadreringsregeln. c) kan faktoriseras med konjugatregeln. ii) Faktorisera k 2 2kxx 2. 5.3 Begreppsfrågor V. Vad kallas multiplikation i motsatt riktning? Vilken nytta har man av det? 2. Hurdant tal är ett primtal? Ge exempel på primtal. 3. Räkna upp faktoriseringsmetoder för polynom. Klargör kort hur de fungerar. 4. Kan man använda grupperingsmetoden vid faktorisering om man har ett polynom med ett udda antal termer? 5.4 Uppgifter Faktorisera genom utbrytning i uppgifterna -5.. a) 3 mm 2 b) 2 m 2 5 m 2 c) 2 a m 5 m 3 3 m 4 d) a m 3 n m 2 e) 5 m 2 m 2. a) 2 x 2 3 x 3 b) a x 5 b x 3 c) 6 x 3 2 x 2 5 x 5 d) 6 x 3 x 2 ax 2 e) m x 6 n x 4 3. a) 3a3b b) 7x 4 a c) 6 a 24 x d) 2 49 a e) 8a2 y f) 9h 6 4. a) m nm y b) p q 2 3 p 2 q c) 2 st 6 a t 2 d) m v 2 n v e) 6 a 2 b 8 a b 5. a) 6a x 9b x2 c x b) 42 a 2 y 35a y 2 7a y c) 2 a b 8 bc24 b d d) 77 a 2 b42 a b 2 4 a b e) 27 a 2 8 a 36 f) 9 c z 4 2 c 2 z 3 5 c 3 z 2 Faktorisera med konjugatregeln i uppgifterna 6 och 7.

6. a) k 2 b) x 2 4 c) y 2 25 d) s 2 e) a 2 9 f) k 2 l 2 g) x 2 2 7. a) 4 a 2 9b 2 b) 64v 2 u 2 c) 49 9 y 2 d) 0,04 s 2 e) 0,25 x 2 y 2 f) 0,64 s 2 0,09 t 2 g) 4 b 2 0,09 a 2 Faktorisera. Använd först utbrytning och sedan konjugatregeln i uppgifterna 8 och 9. 8. a) 2 x 2 2 y 2 b) 8 x 2 8 y 2 c) a x 2 a y 2 d) 8 8 s 2 e) 5 x 20b 2 x 9. a) 50 k 2 98 s 2 b) 8 k 2 l 3 8 s 2 l 3 c) 0 a 3 40 a 3 b 2 d) 3 r s 2 2 r 3 t 2 Använd kvadreringsregeln och faktorisera i uppgifterna 0-2. 0. a) a 2 2a b) x 2 4 x4 c) w 2 2w d) y 2 8 y6 e) v 2 8 v6. a) 4 a 2 4a b) 4 a 2 2 a9 c) 25 c 2 30 c9 d) 6 s 2 24 s9 2. a) a 2 4a b4b 2 b) 4 x 2 4 x y y 2 c) x 2 y 2 2 x y zz 2 d) 4 a 2 b 2 25 c 2 20 a b c e) 0,0 p 2 0,2 p Faktorisera med hjälp av gruppering i uppgifterna 3-7. 3. a) mnamnb b) as s c) mab nab 4. a) 23b c3cc 3b b) xs t 2t s c) q p n r p n 5. a) axay3 x3 y b) y 3 y 2 y c) m 2 m n5 m5n 6. a) a b2b 3a 6 b) t 2 a t 3 t3 a c) y 3 3 y 2 2 y6 7. a) a m nan m b) a nmnam c) b 2 y 3 3b y3 b y 2 Faktorisera först genom utbrytning och sedan vid behov med minnesreglerna eller gruppering i uppgifterna8-9. 8. a) 3 x 2 6 x3 b) 7 x 2 y 2 7 z 4 c) 6 24 f 2 d 7 d) a 2 m a b m 2 a m2 b m 9. a) 3 x 2 a3a x 3 x 2 3 x b) a 2 x y 2a 2 ya 2 x 2a 2 c) a 3 b a 2 b 2 2 a 2 b 2 ab 2 Faktorisera i uppgifterna 20-22. 20. a) a 2 x 2 2 ab xb 2 b) k 2 m 2 n 2 4 m nk 2 4k 2 c) 0a 2 x 0a b x 5 a x5bx

2. a) 2 x 3 yx 2 y 2 2 x 2 y x y 2 b) 3 r st 2 3 r s c) 4 a 4 2 a 3 9 a 2 22.* a) 2a b 2 a 2 b) x 4 y 4 x 2 y 2 c) 9 w 2 4 r 2 3w2r 23.* Bestäm det exakta värdet av uttrycket a 2 b 2 ba 2 2 då a= 2 och b=. 24.* Visa att summan av två udda tal är ett jämnt tal.