Tänkte att det borde ju räcka med 5g2,5 eftersom det är centralt system för värme och varmvatten.

Transkript

1 Byta huvudledningar till lägenheter Postad av Ronnie Lidström - 12 aug :28 Jag ska lämna förslag på att byta huvudledningar till lägenheter i en brf i samband med att det byggs om till internmätning (Det är 1 fas huvudledningar idag). Tänkte att det borde ju räcka med 5g2,5 eftersom det är centralt system för värme och varmvatten. Tanken är att sätta dvärgbrytare.. Hur brukar ni lösa selektiviteten mot de 16A dvärgarna som blir till spis i lägenheten? Köra med D karakteristik på huvudsäkringarna? Eller är det bäst trots allt att räkna med 6mm? Postad av Lars Blomkvist - 12 aug :55 Ronnie Lidström skrev: Jag ska lämna förslag på att byta huvudledningar till lägenheter i en brf i samband med att det byggs om till internmätning (Det är 1 fas huvudledningar idag). Tänkte att det borde ju räcka med 5g2,5 eftersom det är centralt system för värme och varmvatten. Tanken är att sätta dvärgbrytare.. Hur brukar ni lösa selektiviteten mot de 16A dvärgarna som blir till spis i lägenheten? Köra med D karakteristik på huvudsäkringarna? Eller är det bäst trots allt att räkna med 6mm? En säkring(dii) som föregår en automatsäkring,måste för att få selektivitet mellan de båda,väljas så att säkringens bryttid,för den ström som motsvarar utlösningsströmmen för automatsäkringens elektromagnetiska utlösare,är större än automatsäkringens funktionstid. 1 / 6

2 Men det finns inga krav på selektivitet tals villor har ju 16A huvudsäkring och spisar med 16A. Jag skulle räkna med 2.5 om jag hade möjlighet. Postad av Michell Andersson - 12 aug :59 Har du bra förimpedans så kanske t.o.m. 4X2,5+1,5mm 2 går att räkna hem. Men helt klart 2,5mm 2 företrädesvis istället för 6mm 2.Vet inte vilka möjligheter du har om du sätter något som klarar kortslutningen på 2,5mm 2 i mataränden och överlastskyddet på 16A inne hos lägenhetsinnehavaren. Du får ingen selektivitet, men skyddet sätter åtminstone tillgängligt för lägenhetsinnehavaren att byta. Postad av Bo Siltberg - 13 aug :47 Selektiviteten fungerar ju bättre vid överlast, så där skulle det kunna räcka med 16 A diazed som huvudsäkring och 16 A dvärg till spisen, eller kanske 13 A. Att selektiviteten inte funkar så bra vid kortslutning kan man nog leva med. Postad av Ronnie Lidström - 13 aug :13 Om man skulle sätta D-dvärgar nere vid mätarna.. Är dessa bara trögare gällande överlast eller tål de även högre kortslutningsström? Blir lite bökigare/dyrare att sätta en diazedlåda... iofs finns ju möjligheten att sätta vanliga plast minikapslingar och diazedelement för din-skena.. Postad av Oskar Ståhl - 13 aug :22 Dvärgbrytare typ D är exakt samma som typ C gällande överlast. De skiljer bara på kortslutningsströmmen. 2 / 6

3 Postad av Olle Andersson - 13 aug :43 Oskar Ståhl skrev: Dvärgbrytare typ D är exakt samma som typ C gällande överlast. De skiljer bara på kortslutningsströmmen. Något förenklat, upp till c:a 100ms har D karakteristik dubbelt så stor tolerans mot överlast som C karakteristik... Postad av Bo Siltberg - 13 aug :47 Kunde aldrig tänka mig att vi skulle behöva definiera gränsen mellan överlast och kortslutning Postad av Lars Blomkvist - 13 aug :40 Hager kör med selektiva brytare Postad av Olle Andersson - 13 aug :40 Gränsen mellan överlast och kortslutning? Jag anser att det inte finns någon "gräns"-skillnad utan en definitionsskillnad. En kortslutningsström kan inte vara något annat än när spänningen sjunker till (nära) 0V. En överlast är alla andra tillfällen när strömmen blir otillåtet hög. Låt säga att du har ett CEE-uttag 16A avsäkrad med en MCB, som du kopplar in en betongsåg modell större. I ett nafs drar strömstyrkan (startström) iväg till 150A och PANG! säger säkringen... Sen åker du ut till bonnvischan och hittar en lång gruppledning avsäkrad med en likadan MCB som slutar i ett vägguttag. Du byglar fas och nolla och en ström på 150A uppstår. 3 / 6

4 I det senare fallet så sjunker spänningen till 0V och är därför per definition en kortslutning. I det första fallet är det en överlast. Skillnaden mellan dessa är alltså VARFÖR en för hög ström uppstått och inte strömstyrkan i sig självt. Hur har detta betydelse? Jo, i båda fallen så går det en ström på 150A genom MCB. Det är exakt samma mekanism som reagerar och bryter strömmen på samma sätt. MCBn vet inte om det är på grund av en kortslutning eller en överlast. Däremot så har överlastskyddet löst i första exemplet och kortslutningsskyddet i det andra, fast det var samma skydd samma strömstyrka men olika fel. Man har alltså när man definierat överlastström och kortslutningsström antagit att kortslutningsströmmen alltid är flera gånger högre än överlasten. Ett, enligt mig, mer korrekt sätt att benämna det är långtid- och korttidsskydd... För skyddet tillåter en hög överlast en mycket mycket kort tid (kortslutning) och en lägre överlast en något längre tid. Oavsett om överlasten beror på en överlast eller kortslutning. Jag ser inte att detta är en stor fråga, men det är en av de där sakerna jag går runt och tänker mer än vad som är hälsosamt... Postad av Michell Andersson - 13 aug :50 Jag skulle hålla med dig Olle. Just faktumet att det huvudsakliga spänningsfallet sker i ledningarna är nog det som normalt associeras med en kortslutning. Postad av Ronnie Lidström - 13 aug :58 Ah ok.. Blandade ihop det hela... Har haft möte med föreningen nu och det slutade med att jag ska lämna pris på både 2,5 och 6 mm² så får dom bestämma vad dom vill ha. 4 / 6

5 Postad av Bo Siltberg - 13 aug :11 Vet inte om jag fattat riktigt - är det en separat huvudledning till varje lägenhet? I så fall skulle 2.5 mm² räcka gott, det är ju ingen villa som ska matas. Är det problemet med selektivitet som föreningen ska bedöma, alltså om det är värt kostnaden för 6 mm²? Ett sätt att lösa selektiviteten med 2.5 mm² som kanske blir billigare är att sätta ett överlastskydd på 16 A i lägenheten. Det skulle tillåta ett kortslutningsskydd på kanske 25 A i källaren om frånkopplingstiden kan uppfyllas. Det gör att folk kan slå till dvärgen i lägenheten istället för att gå ned i källaren. Postad av Bo Siltberg - 13 aug :15 Olle Andersson skrev: Gränsen mellan överlast och kortslutning? Jag anser att det inte finns någon "gräns"-skillnad utan en definitionsskillnad. Ja det är ju ett sant sätt att se på saken, lite utanför trådens kontext bara. Postad av Michell Andersson - 13 aug :49 Bo Siltberg skrev: Ett sätt att lösa selektiviteten med 2.5 mm² som kanske blir billigare är att sätta ett överlastskydd på 16 A i lägenheten. Det skulle tillåta ett kortslutningsskydd på kanske 25 A i källaren om frånkopplingstiden kan uppfyllas. Det gör att folk kan slå till dvärgen i lägenheten istället för att gå ned i källaren.jag kan rekommendera inlägg #3 i denna tråd Men jag hade fel, man får visst selektivitet. Postad av Bo Siltberg - 14 aug :45 Sorry, såg inte det. Nu kanske Ronnie läst det också 5 / 6

6 Postad av Oskar Ståhl - 14 aug :14 Hemma hos mig har jag huvudsäkringar på 16A, på detta har jag 130kvm hus, värmepump luft/vatten, elpanna, induktionshäll. Jag har bott i huset i fem år. Huvudsäkringen har ALDRIG löst ut. Det kommer inte att vara problem att sätta 16A gängsäkringar som huvudsäkringar i källaren till lägenheter. Jag anser att du får tillräcklig selektivitet i ett lägenhetshus om en kortslutning i en lägenhet inte brytare strömmen i andra lägenheter. Denna risk finns ju vid användning av stigarledningar mellan lägenheterna. Visst sitter mätarna i ett rum som endast vaktmästaren har nyckel till kanske det inte är så bra om säkringen där löser ut, men så är kanske inte fallet här? Och se till sannolikheten att detta händer. 6 / 6