SKOGEN I SKOLAN Årskurs 4-6 Elevmaterial

Relevanta dokument
Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Bild Engelska Idrott

SKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE

Vad är Skrivrummet? *Se även sid

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål

Natur och samhälle Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.

SKOGEN I SKOLAN Årskurs 7-9 Elevmaterial

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

3.17 Svenska. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Argumenterande Berättande. Återberättande. Instruerande. Förklarande. Beskrivande. LGR 11, del 1 Skolans värdegrund och uppdrag

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING

Fritidshem och skola i samspel

Centralt innehåll år 1-3

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk

SKOLFS 2012:18. Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,

Engelska Lyssna/förstå

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016. Barn och utbildning

Konsekvenser sv/sva åk 8 vt 13

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

Artikel/reportage år 9

Reflekterande arbetssätt i Idrott och Hälsa

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Skogsbruk på ren svenska Lektion 1: Vad är svenskt skogsbruk? Tema: Hållbar utveckling Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9

DESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SKOGEN I SKOLAN Årskurs 1-3 Elevmaterial

3.7.5 Modersmål - romani chib som nationellt minoritetsspråk

KURSPLAN,! KUNSKAPSKRAV! ELEVARBETEN!

Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk

LATIN SPRÅK OCH KULTUR

Kvalitetsredovisning Läsår

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Arbetsplan Jämjö skolområde

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Skrivna texter... Saga, fakta, instruktion, dikt

Svenska som andraspråk, år 8

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Arbetsplan Jämjö skolområde

Upplägg och genomförande - kurs D

Systematiskt kvalitetsarbete

Kiwiböckerna metod och begrepp

RÖDA TRÅDEN IDROTT OCH HÄLSA F-KLASS ÅK

Planera och framföra ett högtidstal

Arbetsplan för Hamneda förskola

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Krigsreportage inbo rdeskriget i Bosnien

LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Världshandel och industrialisering

Sag Mal 1 Woche DET HÄR SKA DU ARBETA MED: DU KOMMER LÄRA DIG: LÄXA: Kapitel 1 och 2 *Berätta om dig själv *Siffror *Böja verb i jag- och duform

Hävarmen. Peter Kock

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

SVENSKA ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR ÅR 6, 7, 8, 9: LYSSNA

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Mer än bara fotboll VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Skolplan för Svedala kommun

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Kvalitetsrapport Så här går det

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: har lim pa skorna

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Kvalitetsarbete i förskolan

Låt din berättelse bli en värdefull del av våra samlingar!

Södervångskolans mål i svenska

SVENSKA 3.17 SVENSKA

Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret

DATORISERAD MÖNSTERHANTERING

PRÖVNING I SVENSKA 2

Skriva B gammalt nationellt prov

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. I Ur och Skur Västbyggeby förskola 2012/2013

2. Tidsplanering. 21 Studiedag

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Riktlinjer för medborgardialog

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Transkript:

SKOGEN I SKOLAN Årskurs 4-6 Elevmaterial

2

Förord Skolans uppdrag är att främja lärande som stimulerar alla elever. Kunskap uttrycks i olika former och måste därför förmedlas på olika sätt. Alla sätt ska dock uppmuntra en harmonisk utveckling av eleverna. Skogen i Skolan finns över hela Sverige och har funnits sedan 1973. Skogen i Skolan är ett samarbete mellan skogsnäringen och skolan. Vår idé bygger på ett arbete på skolans villkor, och en anpassning till skolans villkor. Vårt sätt grundar sig på ett utomhusbaserat lärande. Det spelar ingen roll var i landet skolan ligger eftersom vi genom kommunala och privata skogsägare kan få den bästa miljö för lärande någon kan önska sig! Vi erbjuder seminarier och fortbildning för lärare, skolledare, rektorer och studieoch yrkesvägledare. Vi ger ett helhetskoncept med läromedel, skolskogslåda som innehåller en massa nyttigt godis som ger underlag för övningar i skogen. Det spelar heller ingen roll om skolan har tillgång till en liten skogsdunge eller en stor skolskog, vi anpassar skogen till ett klassrum eller till en produktionsplats där skolan kan verka året om. Självklart kan lärplattor och annan skolmaterial tas med ut i skogen och självklart kan skogen följa med tillbaka till skolans lokaler också! I våra läromedel kan i stort sett alla skolämnen rymmas, vilket kan leda till förberedelser för nationella prov, omdömen och loggbokskrivande. Vi ser också till att teman som energi, klimat, samhälle, integration, samarbete och hälsoaspekter ryms. Kontakta oss gärna för mer information! Åsa Godeau, verksamhetsledare Nationellt kansli Skogen i Skolan 3

4 Skattjakten

Inledning I den här övningen får ni arbeta i grupp. Uppdraget är att gömma en skatt i skogen. Sedan får ni rita en skattkarta och låta en annan grupp försöka hitta skatten med hjälp av er karta. Koppling till kursplaner Bild Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete. Geografi Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor. Svenska Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Idrott och hälsa Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor. Kartors uppbyggnad och symboler. Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider. Matematik Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras. Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder 5

Uppgifter 1 - Introduktion Er lärare berättar om övningen och visar startpunkten. Dessutom får ni ett föremål som ska föreställa en skatt. Att prata om: Vad bör man tänka på när man ritar en karta? Vilka hjälpmedel finns när man ritar en karta? 2 - Göm skatten Nu får ni gå ut i skogen och gömma skatten. 3 - Skattkartan Samarbeta och rita en skattkarta som visar vägen från start till skatten. Steg 4 - Hitta skatten Nu får ni byta karta med en annan grupp och försöka hitta den andra gruppens skatt med hjälp av kartan. 6

Dina tankar Vad har du har lärt dig i den här övningen? På vilka sätt kan du använda de kunskaper du fått i denna övning: I andra ämnen eller lektioner? Kunskaper och förmågor som är bra att ha utanför skolan? 7

8 Skogen som förnyelsebar resurs

Inledning I den här uppgiften får ni lära er mer om vad skogen används till och hur vi kan använda skogen som en förnyelsebar resurs. Ni kommer även att få arbeta med att skapa en ny produkt i trä som kan bidra till en mer hållbar utveckling. Koppling till kursplaner Centralt innehåll i grundskolans kurser Biologi Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. Teknik Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner. Olika sätt att hushålla med energi i hemmet Geografi Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Svenska Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. 9

Uppgifter 1 - I skolan Se er omkring i skolan och gör en lista på alla produkter av trä som ni hittar. Att prata om: Hur många olika saker av trä hittar ni? Hittar ni något som kunde ha varit gjort av trä men som är tillverkat av ett annat material? 2 - I samhället Ute i samhället finns det många produkter som tillverkas av material som kommer från skogen, exempelvis lekplatser, drivmedel, värme och flervåningshus. Gå ut och leta efter skogsprodukter i er omgivning och gör en lista över dessa. Att prata om: Finns det produkter som kunde vara gjorda av trä men som är tillverkade av annat material? Finns det till exempel fordon och värmeverk som drivs med hjälp av skogen som energikälla? 10

Tips! Ta hjälp av häftet Skogens produkter från Skogen i skolan 3 - Uppfinn en ny produkt Försök att uppfinna en ny produkt som är gjord av trä. Produkten kan också vara något som redan finns men som istället tillverkas av råvaror från skogen. Gör en beskrivning med hjälp av text och bilder för att visa hur den nya produkten skulle se ut och fungera. Att prata om: På vilka sätt kan er nya produkt bidra till en mer hållbar utveckling? Fördjupning Fortsätt att arbeta i grupp och fördjupa er i följande frågor: Vad är biobränsle? Vad kan vi återvinna från skogen? På vilket sätt är skogen ett kretslopp i sig? Presentera: Förbered en presentation av ert arbete med hjälp av text och bilder. Dina tankar Vad har du har lärt dig i den här övningen? På vilka sätt kan du använda de kunskaper du fått i denna övning: I andra ämnen eller lektioner? Kunskaper och förmågor som är bra att ha utanför skolan? 11

12 Unga i skogen

Inledning I den här övningen får ni möjlighet att tänka på allt positivt som skogen erbjuder människor. Till exempel idrottsaktiviteter och friluftsliv. Målet med övningen är att ni ska få fler unga att vara i skogen. Arbetet avslutas med presentationer med hjälp av affischer som ni själva har skapat. Koppling till kursplaner Bild Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap. Biologi Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den. Svenska Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Idrott Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. Samhällskunskap Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt. 13

Uppgifter Visste du att: Patienter som har utsikt över grönområden tillfrisknar fortare än patienter utan motsvarande utsikt. Skogen påverkar oss människor. Skogen gör oss gladare, friskare och mindre stressade. Vi människor mår bra av att vistas ute i skog och natur. 1 - Börja med skogen Att prata om: Prata om olika saker man kan göra i skogen och gör en lista. Hur vanligt är det att unga kommer ut i skogen? Vad är det som får unga att komma ut i skog och natur? 2 Argument för att komma ut i skogen Strosa omkring i skogen för att få inspiration. Fortsätt sedan med följande frågor: Finns det saker som man bara kan göra i skogen? Kan ni komma på några bra argument för att få fler unga att vistas i skogen? På vilka sätt är det bättre att göra aktiviteter i skogen är att spela datorspel inne? Hur kan man göra skogen roligare för alla unga? Skriv upp era idéer i era skrivböcker. 14

3 Affischer Nu får ni arbeta med att skapa affischer. Plocka ut era bästa argument och gör affischer med målet att locka ut fler unga i skogen. Arbeta fram ett budskap Arbeta fram en förklarande text Välj ut bilder och illustrationer till era affischer Att prata om: Hur kan man göra för att påverka andra? 4 Presentationer Sätt upp era affischer i klassrummet. Förbered en muntlig presentation och berätta om era idéer. Dina tankar Vad har du har lärt dig i den här övningen? På vilka sätt kan du använda de kunskaper du fått i denna övning: I andra ämnen eller lektioner? Kunskaper och förmågor som är bra att ha utanför skolan? 15

16 Noveller

Inledning I den här övningen får du hämta inspiration från skogen för att skriva en novell. Det finns många bra böcker som utspelar sig i skogen, kan du komma på några? Koppling till kursplaner Svenska Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. 17

Uppgifter 1 - Genomgång Din lärare börjar med att gå igenom skrivprocessen. Du får tips på hur du kan komma igång och skapa en berättelse. 2 - Idéer Använd skogen för att hitta inspiration och fantisera fram grunden till din novell. 3 - Tankekarta Skapa en tankekarta. Du kommer senare att jobba vidare med tankekartan i klassrummet. Då får du sätta ihop den till en novell med hjälp respons från kompisar. 4 - I klassrummet Fortsätt arbetet i klassrummet. Nu kan du börja bygga ut din tankekarta till en novell. 18

När alla har skrivit en sida var ger ni varandra kamratrespons, två och två, för att hjälpa varandra att utveckla era idéer. 5 - Renskrivning Renskriv din text med hjälp av en dator. På vilka sätt kan du använda de kunskaper du har fått i denna övning: I andra ämnen eller lektioner? Kunskaper och förmågor som är bra att ha utanför skolan? Dina tankar Vad har du har lärt dig i den här övningen? 19

20 Gåtor och tipspromenad

Inledning I den här övningen får ni arbeta i grupp och gå en promenad där ni löser kluriga gåtor och testar era engelskakunskaper i skogen. Koppling till kursplaner Engelska Kommunikationens innehåll Ämnesområden som är välbekanta för eleverna. Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, händelser och aktiviteter. Lyssna och läsa - reception Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar. Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form och innehåll. 21

Uppgifter 1 - Introduktion Varje grupp får ta med sig ett lexikon och ett papper att skriva svaren på. Försök att lösa uppgifterna genom att samarbeta och lyssna till varandras idéer. 2 Tipspromenad Starta promenaden och försök att lösa alla gåtor och frågor. 3 - Återsamling Under återsamlingen får ni veta de rätta svaren. Varje grupp får själv rätta sina svar. 22

Dina tankar Vad har du har lärt dig i den här övningen? På vilka sätt kan du använda de kunskaper du har fått i denna övning: I andra ämnen eller lektioner? Kunskaper och förmågor som är bra att ha utanför skola 23

24 Vindskydd

Inledning I den här övningen får du bygga ett vindskydd tillsammans med dina klasskompisar. Koppling till kursplaner Bild Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. Idrott och hälsa Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur- och utevistelser. Teknik Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller. Förberedelser det här behöver ni Film på Youtube, sök på vindskydd av skogens tillgångar Rep och sax för att resa stommen Svenska Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. 25

Uppgifter 1 I klassrummet Förbered er genom att se filmen på Youtube. Försök också att lära er några bra knopar och träna på dessa: Pålstek Råbandsknop Dubbelt halvslag Att prata om: Hur ser en bra plats för ett vindskydd ut? Vad får man göra i skogen och vad betyder allemansrätten? Varför bör man tänka på säkerhet när man är i skogen? 2 Platsen Nu är ni redo att gå ut i skogen. Börja med att hitta en bra plats att bygga vindskyddet på. Att prata om: 3 Stommen När ni har hittat en bra plats är det dags att bygga stommen. Det är bra att börja med lagom tjocka och ganska raka grenar. Med hjälp av rep och knopar försöker ni göra stommen så stabil som möjligt. Att prata om: Vilka knopar var bra att använda? Hittade ni andra sätt att stabilisera stommen? 4 Väggar och tak När stommen är på plats är det dags att täcka den med granris eller presenning. Att prata om: Hur delade ni upp arbetet i gruppen med att: Förbereda platsen Resa stommen Samla granris Vilka saker prioriterade ni när ni valde platsen? På vilka sätt är platsen bra? Finns det något som inte är bra med platsen? 26

Arbeta vidare i klassrummet När ni är tillbaka på skolan får ni arbeta med att: Rita och skriva en kort berättelse om hur det skulle vara att leva i skogen. Ni kan till exempel göra det i form av en serie. Göra en skiss av det färdiga vindskyddet med ord och symboler. Dina tankar Vad har du har lärt dig i den här övningen? På vilka sätt kan du använda de kunskaper du har fått i denna övning: I andra ämnen eller lektioner? Kunskaper och förmågor som är bra att ha utanför skolan? 27

Koppling till centralt innehåll i grundskolans kurser Svenska Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte. Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger. Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. 28

Engelska Kommunikationens innehåll: Ämnesområden som är välbekanta för eleverna. Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, händelser och aktiviteter. Lyssna och läsa reception: Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar. Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form och innehåll. Bild Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete. Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap. Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider. 29

Koppling till centralt innehåll i grundskolans kurser Idrott och hälsa Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur- och utevistelser. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. Kartors uppbyggnad och symboler. Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande naturoch utemiljöer under olika årstider. Teknik Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller. Samhällskunskap Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt. 30

Geografi Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor. Matematik Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.. Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder. Biologi Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den. Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. 31

Övningarnas koppling till värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer Ur läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. En likvärdig utbildning Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Rättigheter och skyldigheter Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Skolans uppdrag Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Övergripande mål och riktlinjer Kunskaper Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, Skolan och omvärlden Mål Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, 33

34

35

36 SKOGEN I SKOLAN Adress: Föreningen Skogen, Box 1159, 111 81 Stockholm E-post: asa@skogen.se, Telefon: 08-412 15 60, Hemsida: www.skogeniskolan.se Du hittar mer material och fler övningar på www.skogeniskolan.se