Nationellt fackspråk för vård och omsorg tillämpat i modell för dokumentation av äldres behov och insatser

Relevanta dokument
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

med inriktning på SoL Samarbete mellan två regeringsuppdrag

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm

Fokus på den äldres behov och uppföljning med hög kvalitet för rätt beslutsunderlag

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Äldres behov i centrum. Mål och uppföljning

Manual ÄBO Genomförandeplan IBIC Social dokumentation Omsorgspersonal

Manual IBIC Genomförandeplan Social dokumentation Omsorgspersonal

Lyckad rehabilitering kräver patientdelaktighet!

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning.

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Gemensamt språk ICF en grund för tvärprofessionell dokumentation? Lars Midbøe, Sveriges Kommuner och Landsting

Dokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet?

Socialstyrelsens författningssamling

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

Gemensamt språk för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation. Slutrapport för delprojektet Gemensamt språk

Informationsspecifikation 2016:1 för Individens behov i centrum

Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Minnesanteckningar Branschråd hemtjänst

Individens behov i centrum. Behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation av individens behov utifrån ICF

Antagna av Kommunstyrelsen Kvalitetsgarantier Detta kan du som brukare förvänta dig av Hemtjänsten i Eksjö kommun

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6. Uppdaterad januari 2013

Med gemensam informationsstruktur in i framtiden

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Manual till Genomförandeplan

Skolplan för Svedala kommun

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

Evidensbaserad praktik -till nytta för individen

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Mark Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Hemtjänst. Information från omsorgsförvaltningen, Alvesta kommun

Revidering av riktlinjer för handläggning inom socialtjänstens äldreomsorg Yttrande till kommunstyrelsen

Välkommen till Bruksgården. ett särskilt boende i Skurups kommun

Verktyg för individuell bedömning av mat och matsituation för äldre Underlag för nutritionsbedömning Intervju och förändringsförslag Protokoll för

Dialogens innehåll en översikt

Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård

Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Socialdepartementet

Så här fyller du i Genomförandeplanen inom funktionshinderområdet

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Verksamhetsberättelse

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG. Kartläggning Aktivitetsersättning

Effektivare vård. DM strategidagen Göran Stiernstedt

AVLÖSARSERVICE I HEMMET 9:5 LSS

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Utforma insatser utifrån den enskildes dagsaktuella behov

8 European Foundation for Osteoporosis

Datum Motion av Ilona Waldau m fl (alla V) om att erbjuda boendealternativ på dövas villkor i teckenspråkig miljö

Riktlinjer för social dokumentation för utförare inom omsorg om funktionsnedsatta och äldreomsorg

Förskollärarprogrammet

Social- och äldrenämndens väsentlighets- och riskanalys med mål och nyckeltal 2014

Behov och insatser med nationellt fackspråk. Försöksverksamhet inom äldreomsorg

Barn- och familjeplan

Uppföljning av utförare i kundvalsmodellen för hemtjänst i ordinärt boende i Stockholms stad

Program för en god äldreomsorg överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?

Stratsys för landsting och regioner

Resultat av remiss för boenden inom socialtjänst och angränsande begrepp

Kvalitetsgaranti - Enheten för vuxna

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Karlstad Hemtjänst

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Regel 1 - Ökad medvetenhet

KORTTIDSTILLSYN 9:7 LSS

ANMÄLAN om förvaltare enligt Föräldrabalken 11 kap 7

Kvalitetsarbete i förskolan

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Styrgruppens mål Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Arbetsmaterial enbart för diskussion. Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län

Qualis kvalitetssäkringssystem

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Centralt innehåll i kursen Vård- och omsorgsarbete 2 Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Fördelning av stimulansmedel perioden angående bemanning inom äldreomsorgen

ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4

Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun

Det började med ädelreformen 1992

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Maj-juni Medborgarpanel 3. - vårdval plus

Bakgrund. Psykiatrireformen Försöksverksamhet Beslut om statsbidrag 2000

Socialstyrelsens författningssamling. Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende

Systematiskt kvalitetsarbete

VERKSAMHETSPLAN FÖR KOMMUNALA TILLGÄNGLIGHETSRÅDET 2016

ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE. enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7. (ansökan från anhörig)

Nyheter i korthet från socialnämnden Torsdagen den 18 februari

Risk- och händelseanalys

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Transkript:

Nationellt fackspråk för vård och omsorg tillämpat i modell för dokumentation av äldres behov och insatser i handläggning och utförande av insatser inom äldreomsorg med inriktning på SoL Samarbete mellan två regeringsuppdrag Ann-Helene Almborg Ann-Kristin Granberg

Nationellt fackspråk för vård och omsorg Att mena samma sak Att gå 50 m Att ta sig i och ur säng Att förflytta sig inomhus Att förflytta sig utomhus Förflyttning Tar sig ur sängen till en stol eller mellan två stolar. Innebär en mycket kort förflyttning av kroppen Att röra sig genom att ändra kroppsställning eller att förflytta sig från en plats till en annan, att bära, flytta eller hantera föremål, att gå, springa eller klättra och att använda olika former av transportmedel

WHO klassifikationer Huvud volymen - Fullständig version - Kort version Andra versioner - Barn och Ungdom ICF- CY ICF (WHO 2003)

Syfte att tillhandahålla en vetenskaplig bas för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd att etablera ett gemensamt språk för att underlätta kommunikation att möjliggöra jämförelse av data mellan länder, mellan hälso- och sjukvård och andra relaterade verksamheter och över tid att tillhandahålla ett systematiskt kodschema för hälsoinformationssystem ICF (WHO 2003)

ICF som teoretisk modell - biopsykosocial modell Hälsobetingelse (störning/sjukdom) Kroppsfunktioner & strukturer Aktiviteter Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer

Att beskriva positiva och negativa aspekter Positiva Kroppsfunktioner Negativa Funktionsnedsättning Kroppsstrukturer Strukturavvikelse Aktiviteter Aktivitetsbegränsning Delaktighet Delaktighetsinskränkning Omgivningsfaktorer underlättande Omgivningsfaktorer hindrande

Struktur ICF Klassifikation Del 1: Funktionstillstånd och funktionshinder Del 2: Kontextuella faktorer Delar Kroppsfunktioner och Aktiviteter och Omgivnings Person Komponenter kroppsstrukturer delaktighet faktorer faktorer 8 domäner 8 domäner 9 domäner 5 domäner Nivåer 1:a 2:a 3:e 4:e Nivåer 1:a 2:a 3:e 4:e Nivåer 1:a 2:a 3:e 4:e Nivåer 1:a 2:a 3:e 4:e Nivåer 1:a 2:a 3:e Domäner och kategorier på olika nivåer ICF (WHO 2003)

Bedömningsfaktorer Generell bedömning för alla kategorier i ICF 0-4% ingen 5-24% lätt 25-49% måttlig 50-95% svår 96-100% total xxx.0 : inget problem (ifrånvarande..) 0-4 % xxx.1 : lätt problem (liten, låg) 5-24 % xxx.2 : måttlig problem (medel, ganska stor) 25-49 % xxx.3 : svår problem (grav, stor ) 50-95 % xxx.4 : total problem (fullständig ) 96-100 % xxx.8 : ej specificerat xxx.9 : ej tillämpbart

Sammanfattningsvis ICF tillhandahåller en biopsykosocial modell för att studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd ICF är en klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa ICF kan användas som språklig brygga mellan professioner och verksamheter

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Mål Nationell modell med systematiskt arbetssätt och strukturerad dokumentation av behov och insatser enligt socialtjänstlagen För systematisk registrering av statistik För att följa utvecklingen av kvalitet och effektivitet Informationen som dokumenteras är beskriven med enhetliga, entydiga och jämförbara begrepp, termer och klassifikationer

Den äldres BEHOV i centrum fokus på behov, inte på utbud av insatser den äldres egen uppfattning tydliggörs - inflytande utgå från det som är viktigt för den äldre tydlighet och ökad delaktighet insyn transparens

Systematiskt arbetssätt grundläggande värden i SoL strukturerad dokumentation enhetliga, entydiga och jämförbara begrepp, termer och klassifikationer individuppföljning avseende resultat, mål och kvalitet omfattar hela processen, dvs både handläggare och utförare evidensbaserad praktik

Behovsområden lärande och att tillämpa kunskap allmänna uppgifter och krav kommunikation förflyttning personlig vård hemliv mellanmänskliga interaktioner och relationer viktiga livsområden samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv känsla av trygghet personligt stöd annat

KOMPONENT Aktivitet/Delaktighet KAPITEL/DOMÄNER d1 Lärande och att tillämpa kunskap d2 Allmänna uppgifter och krav d3 Kommuni kation d4 Förflyttning d5 Personlig vård d6 Hemliv d7 Mellanmänsk liga interaktioner och relationer d8 Viktiga livsområ den d9 Samhälls gemenskap, socialt, med borgerligt liv BLOCK SKAFFA FÖRNÖDENHETER HUSÅLLSGÖRO MÅL ATT TA HAND OM HUSHÅLLSFÖREMÅL & BISTÅ ANDRA KATEGORIER / nivåer d630 Att bereda måltider d640 Hushållsarbete d649 Övrigt d6400 Tvätta & torka kläder d6401 Städa köks utrymmen & köksredskap d6402 Städa bostaden d6403 Använda hushållsapp arater d6404 Förvara förnödenhet er d6405 Avlägsna avfall d6408 Annat specificerat d6409 Ospecificerat Bädda sängen Putsa fönster Rengöra golv Damma

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Handläggningsprocessen Ansökan Ursprunglig ansökan Slutlig ansökan Underlag för behovsbedömningsinstrument Behovsbedöm Bedömt tillstånd Avsett tillstånd - ning Relaterade faktorer mål Bedömt behov Beslutade insatser Övergripande syfte för beslutade insatser Beslutade insatser

ANSÖKAN Den enskildes ursprungliga ansökan Anna uppger att hon har svårt att klä sig och behöver hjälp Den enskildes slutliga ansökan Anna uppger att hon behöver hjälp för att klä sig och klippa tånaglarna Ursprunglig Slutlig Lärande och att tillämpa kunskap Allmänna uppgifter och krav Kommunikation Förflyttning Personlig vård Kroppsvård Att sköta tånaglar Att klä sig Hemliv Mellanmänskliga interaktioner och relationer Viktiga livsområden Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Känsla av trygghet Annat. Att rengöra, klippa eller lackera tånaglar Att genomföra samordnade handlingar och uppgifter att ta på och av kläder och skodon i ordning och i enlighet med klimat och sociala villkor såsom att sätta på sig, rätta till och ta av skjorta, kjol, blus, underkläder, sari, kimono, tights, hatt, handskar, kappa, skor, kängor, sandaler och tofflor

Modell för att sätta mål och bedöma behov Bedöma det aktuella hälsotillståndet Hälsa Bestämma det avsedda hälsotillståndet (målet) Avsett hälsotillstånd Hälsorelaterat behov Besluta om nödvändiga åtgärder (behov av åtgärder) för att eliminera eller minska gapet mellan patientens aktuella och avsedda hälsotillstånd. Aktuellt hälsotillstånd Ohälsa

Modell för att sätta mål och bedöma behov Målen kan sägas ha tre dimensioner Hälsa Vad är det som ska uppnås? Hur mycket ska uppnås? När ska det uppnås Avsett hälsotillstånd Aktuellt hälsotillstånd Hälsorelaterat behov Ohälsa

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Handläggningsprocessen Ansökan Ursprunglig ansökan Slutlig ansökan Underlag för behovsbedömningsinstrument Behovs Bedömt tillstånd Avsett tillstånd - bedömning Relaterade faktorer mål Bedömt behov Beslutade insatser Övergripande syfte för beslutade insatser Beslutade insatser

Bedömt tillstånd och mål Aktivitet/delaktighet (förmåga) Personlig vård Att klä sig Att klä på sig Att klä av sig Att sätta på sig fotbeklädnad Att ta av sig fotbeklädnad Bedömt tillstånd Mål Ingen Lätt Måttlig Svår Total begränsning Ingen Lätt Måttlig Svår Total begränsning Kommentar Anna har stora svårt att ta på sig trosor, byxor, strumpor och skor framförallt på höger sida. Målet är att Anna ska kunna klä på sig och ta på sig strumpor och skor själv, dock med lite kvarstående begränsning inom 3 månader. Hon ska även bibehålla sin förmåga att klä av sig och ta av sig strumpor och skor.

Bedömt behov Behovsområden Personlig vård att klä sig att klä på sig att klä av sig att sätta på sig fotbeklädnad att ta av sig fotbeklädnad behovet kan tillgodoses inget behov på annat med sätt stödjande/ tränande insatser med kompens erande insatser Kommentar

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Att mena samma sak Hjälp med att ta sig ur sängen Att få frukosten lagad Att få stöd i att laga frukost Morgonomsorg Att bli tvättad på hela kroppen Att bli påklädd Att få stöd i att klä på sig Insatsen sker på morgonen

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Förslag på insatser - utveckling av officiell statistik Hemtjänst personlig omvårdnad Insats inom d1 Lärande och tillämpa kunskap d2 Allmänna uppgifter och krav d3 Kommunikation d4 Förflyttning d5 Personlig vård d7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer d8 Viktiga livsområden d9 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv b Känsla av trygghet service Insats inom d6 Hemliv Ledsagning (utanför bostaden) personlig omvårdnad personlig vård (ex läkare, tandläkare, fotvård, hårvård) samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv (ex föreningar/organisationer, promenader, utevistelse, kultur, café/restaurang, hobbies, dagverksamhet ) service Hemliv (ex inköp, post- o bankärenden, apotek) Trygghetslarm Avlösning av anhörigvårdare Kontaktperson Dagverksamhet Korttidsvård/korttidsboende Särskilt boende Annat bistånd

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Handläggningsprocessen Ansökan Ursprunglig ansökan Slutlig ansökan Underlag för behovsbedömningsinstrument Behovs bedömning Bedömt tillstånd Relaterade faktorer Avsett tillstånd - mål Bedömt behov Beslutade insatser Övergripande syfte för beslutade insatser Beslutade insatser

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Övergripande syfte för beslutade insatser möjliggöra kvarboende i ordinärt boende leva och bo självständigt under trygga förhållande ha gemenskap med andra ha en aktiv och meningsfull tillvaro stöd till närstående

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Beslutade insatser Personlig omvårdnad Insats inom personlig vård Insats för att klä på sig Insats för att ta på fotbeklädnad Kommentar

Genomförande processen Planerade insatser Genomförda insatser Personlig omvårdnad frekvens morgon fm middag em kväll natt Insats inom personlig vård Insats för att klä på sig Insats för att sätta på sig fotbeklädnad 1 ggr/dag Kommentar 1ggr/dag

Genomförande processen Planerade insatser Genomförda insatser Personlig omvårdnad ej genomförd anledning Insats inom personlig vård Insats för att klä på sig Insats för att sätta på sig fotbeklädnad Kommentar Anna avböjde insatsen

Uppföljning Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Resultat Måluppfyllelse Subjektiv uppfattning om kvalitet

Uppföljning Aktivitet/delaktighet (förmåga) Personlig vård Att klä sig Att klä på sig Att klä av sig Att sätta på sig fotbeklädnad Att ta av sig fotbeklädnad Resultat - Bedömt tillstånd Måluppfyllelse Ingen Lätt Måttlig Svår Total begränsning Ja Nej Delvis Kommentar Anna har fortfarande lite kvarstående begränsning i att få över byxorna och ta på strumporna.

Uppföljning Subjektiv upplevelse av kvalitet bemötandet inflytandet tryggheten hjälpens/omvårdnadens omfattning maten social samvaro och aktiviteter hjälpens utförande

Fortsatt arbete verksamhetsanalys Målbild Processmodell Begreppsmodell Informationsmodell Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk mappning av begreppen till SNOMED CT test och utvärdering av framtagna mallar information och utbildning implementering av modellen i kommuner och privata utförare fortsatt utveckling och test av behovsbedömningsinstrument

Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj 2007 Socialstyrelsen skall ta ett övergripande nationellt och strategiskt ansvar för att individbaserad patient- och brukarinformation görs mer entydig, uppföljningsbar och tillgänglig i enlighet med de mål och principer som slås fast i regeringens skrivelse Nationell IT-strategi för vård och omsorg Nationell informationsstruktur 2007-2009 Nationellt fackspråk för vård och omsorg 2007-2011 Mål En individbaserad ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation

Insatsområde gemensam informationsstruktur Nationellt fackspråk för vård och omsorg tar fram och beskriver begreppen och klassifikationerna som behövs i vårdens och omsorgens dokumentation Nationell informationsstruktur beskriver den övergripande strukturen för ändamålsenlig dokumentation Tillämpad informationsstruktur visar på den praktiska användningen av informationsstrukturen och innehåller klassifikationer, kodverk, begrepp och termer Utvecklingsprocess i samverkan

Nationellt fackspråk för vård och omsorg Regeringsuppdrag Att informationen som dokumenteras om patienter/brukare är beskriven med enhetliga, entydiga och jämförbara begrepp, termer och klassifikationer

Nationellt fackspråk kan bidra till Ökad patientsäkerhet och rättsäkerhet Förbättrad informationsförsörjning Inom och mellan verksamheter inom vård och omsorg Förbättrad verksamhetsuppföljning Lokal, regional och nationell nivå Bättre underlag till forskning Bättre underlag för kunskapsstyrning

Nationellt fackspråk för vård och omsorg Begrepp och termer Klassifikationer & kodverk Begreppssystem

Nationellt fackspråk för vård och omsorg Klassifikationer Syftar till att underlätta sökandet av information genom att: gruppera, indela eller inordna objekt eller individer i olika klasser Terminologiarbete Syftar till att undvika tolkningstvister och missförstånd genom att: reda ut och definiera begreppen inom ett fackområde samt ge lämpliga termer till begreppen

Vad är SNOMED CT? Systematized Nomenclature of Medicine - Clinical Terms Ett internationellt åtagande IHTSDO ( International Health Terminology Standards Development Organisation) 15 länder (Australien, Kanada, Danmark, Litauen, Nederländerna, Nya Zeeland, Storbritannien, Sverige, USA, Singapore, Cypern, Slovakien, Slovenien, Estland, Spanien) Utvecklat av Patologföreningen i USA Öppen vård i Storbritannien Begreppssystem 19 huvudkategorier Multihierarkisk struktur Mer än 300 000 aktiva begrepp Relationer Användning av rekommenderad term och synonymer Innehåller få definitioner Uppdateras två gånger per år Användas i datoriserade miljöer

Långsiktigt mål Begreppen ska stämma överens

Nationellt fackspråk ska hänga ihop Samordning* mellan SNOMED CT och olika klassifikationer kommer att krävas på grund av att hälso- och sjukvårdsstatistikens innehåll baseras på klassifikationer och därför ska bevaras ersättningssystem (DRG) är beroende av diagnosoch åtgärdsklassifikationer ICF:s struktur fortsättningsvis ska kunna användas * Genom mappning

Öppna jämförelser inom vård och omsorg om äldre personer Regeringsuppdrag 2007 2009 Årlig kommun och landstingsundersökning Nationella brukarundersökningar Kvalitetsindikatorer presenteras bl.a. i Äldreguiden Effektivitet och kostnader Personnummerbaserad totalstatistik Utveckla statistik över äldres behov och hur beslutade insatser beskrivs samt hur de förhåller sig till faktiskt utförda insatser

Öppna jämförelser inom vården och omsorgen om äldre personer Öppna redovisningar och jämförelser Påskynda utvecklingen mot en bättre uppföljning och jämförelse av äldreomsorgen Systematiskt dra lärdom av vilka insatser och arbets- metoder som ger goda resultat Höjd kvalitet, bättre resursutnyttjande Förutsättningar för reellt ökad valfrihet för äldre personer Förbättrad nationell uppföljning Kräver att kommuner och landsting utvecklar sina system för dokumentation och uppföljning

Utvidga och intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser inom socialtjänsten m.m. Regeringsuppdrag 2010-2014 hela socialtjänsten och hemsjukvård Handlingsplan för äldreomsorg januari 2010 Handlingsplan för övriga socialtjänsten och hemsjukvård maj 2010

Utvidga och intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser inom socialtjänsten m.m. Mål och syfte Inom fem år ska det finnas öppna redovisningar och jämförelser som är lättillgängliga, aktuella, ändamålsenliga och tillförlitliga kunskapsunderlag stödjer fria val stödjer nationella beslut stödjer verksamhetsnära beslut, förbättringsarbeten stödjer granskning

Utvidga och intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser inom socialtjänsten m.m. Öppna jämförelser ska ge information om resultat kvalitet effektivitet

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Anknytning till andra uppdrag Öppna jämförelser av behov och insatser för personer med funktionsnedsättning personer med funktionsnedsättning Beskrivning av behov och åtgärder inom kommunal hälso- och sjukvård Instrument för behovsbedömning m.fl. uppdrag utifrån Värdigt liv i äldreomsorg

Kontakt och mer information Ann-Helene Almborg ann-helene.almborg@socialstyrelsen.se Ann-Kristin Granberg ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/facksprak www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser