Tredje Språket. Kurs i musiklyssning. Guide för ledare. Bach, Kalle Moreus och Khaled. Handledardel med schemaförslag

Relevanta dokument
Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Tredje Språket. Kurs i akvarell. Guide för ledare. Vatten, mårdhårspenslar och färg. Handledardel med schemaförslag

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Hävarmen. Peter Kock

Syftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad.

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

P-02/03 säsongen 2016

Tredje Språket. Kurs i akrylmålning. Guide för ledare. Cirkulationsmålning, självförtroende och stora penseldrag. Handledardel med schemaförslag

Introduktion till Open 2012

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Predikan Lyssna! 1 maj 2016

Morgonsamling till lågstadier

Vi skall skriva uppsats

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Utvärdering APL frågor till praktikant HT15

Enkätresultat. Enkät: Utvärdering moment 2. Datum: :28:20 Aktiverade deltagare (Klinisk psykologi 1 (22,5hp)) Besvarad av: 27(47) (57%)

Mer än bara fotboll VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Kiwiböckerna metod och begrepp

Program Handledning Förutsättningar: Träningar Teori

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Matematiken har alltid funnits omkring

BÅDE DU OCH ALFRED NOBEL HAR VARIT NYFIKNA TONÅRINGAR

Tränarguide del 1. Mattelek.

Kärnan. Halmstad 29 augusti Hej!

Motiverande Samtal MI introduktion

Sid i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat.

Presentationsövningar

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

SKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE

Rapport uppdrag. Advisory board

LÄSFÖRSTÅELSE PROVKAPITEL. Katarina Neiman Hedensjö

Webb-bidrag. Sök bidrag på webben Gäller från

My Language a g Biography

Sammanfattning på lättläst svenska

Planera och framföra ett högtidstal

Sveriges Trafikskolors Riksförbund Film om körkort för nysvenskar Speakertext - Svensk

Kvalitetsrapport Så här går det

Lisa besöker pappa i fängelset.

Läraren som moderator vid problemlösning i matematik

SVENSKA ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR ÅR 6, 7, 8, 9: LYSSNA

Två konstiga klockor

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Låt din berättelse bli en värdefull del av våra samlingar!

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Väga paket och jämföra priser

Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: Växel: (5)

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5

Vill du bli en ännu bättre chef i höst? Ta del av allt från seminarier och chefsevent till ledarskapsutbildningar.

Brevutskick till väntande patienter

Kvalitetsredovisning Läsår

KURSPLAN,! KUNSKAPSKRAV! ELEVARBETEN!

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

Skriva B gammalt nationellt prov

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Läsfixarna. Idrott inne. Melinda får ta med en bok eller en sak hemifrån att visa och berätta om.

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering:

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Omfattning: heldagar samt tre coachtillfällen med personlig coaching. För mer information och frågor kontakta oss på info@shifteducation.

Långt ifrån Zlatan VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Systematiskt kvalitetsarbete

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.

Menys webbaserade kurser manual för kursdeltagare. Utbildningsplattform: Fronter

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Flera nyanser av diskriminering

Förskolan är till för ditt barn

Ungdomssektionen fick i uppdrag att hålla i verksamheten tillsammans med Emma.

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Välkommen till min föreläsning: Bland QR-koder, fiffiga kompisar, flippade klassrum och interaktiva lärmiljöer.

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Systematiskt kvalitetsarbete

Hälsoprojektet på Södermalm

Tätorpsskolan Samverkan språk och ämnen

Arbetsplan Jämjö skolområde

BÅGSKYTTEFÖRBUNDET MEMBER OF SVERIGES RIKSIDROTTSFÖRBUND AND FÉDERATION INTERNATIONALE DE TIR A L ARC

Transkript:

Tredje Språket Bach, Kalle Moreus och Khaled Kurs i musiklyssning Guide för ledare Handledardel med schemaförslag

Innehållsförteckning Inledning... 2 Träff 1... 4 Träff 2...10 Träff 3...13 Träff 4...16 Träff 5...18 Litteraturförslag...20

Att vara kursledare handlar om att vara inspiratör, att visa på möjligheter, att uppmuntra och stötta. Men också i hög grad om att vara lyhörd, prestigelös och fånga ögonblicket. Då kan man inte slaviskt följa en kursplan eller en mall. Det som uppstår i samspelet med en grupp, mellan kursdeltagare och ledare, kan ta oväntade vägar som leder till insikter och växande. Kursdeltagarna kanske också har en önskan om att dröja kvar vid något moment, att fördjupa sig i det som berör. Men för att göra avstickare från färdplanen måste man ha en karta. De kursförslag som presenteras här är framtagna av erfarna ledare. De har varit med om att utveckla och leda Tredje Språket-kurser under projektets gång. En genomtänkt struktur och ett uttalat syfte med övningarna förmedlar tydlighet och trygghet. Eftersom kurserna är olika till sin karaktär faller det sig naturligt att vissa moment följer en viss turordning, medan man andra gånger kan välja lite friare från idéer och uppslag. På ett par ställen i varje kursförslag finns också funktionsanalyser för att tydliggöra rehabiliterande effekter. Om du kontaktar studieförbundet ABF på din ort, så kan de hjälpa till att hitta en ledare för den kurs som du och din lokalförening önskar. Det kan ju också vara så att du eller någon du känner vore lämplig kursledare? Om du tvekar inför uppdraget på grund av din funktionsnedsättning kan det vara en god idé att vara två kursledare. Tanken på att det finns en back up och en stöttepelare kan vara den motivation som behövs för att ta steget att starta en kreativ kurs. En dörr står på glänt in till mig själv. Att leda en Tredje Språket-kurs Det sa en deltagare efter att ha gått en Tredje Språket-kurs. Vill du vara delaktig i att hjälpa andra att glänta på dörren? Tredje Språket ett sätt att hitta nya uttryck Tredje Språket är ett treårigt projekt som drivits av Personskadeförbundet RTP och finansierats av Arvsfonden. t med projektet har varit att undersöka olika kreativa aktiviteters effekter. Det handlar om att hitta nya uttryck, släppa på prestationskraven, stärka självkänslan och komma åt egna läkande krafter. Projektet lever nu vidare i Personskadeförbundet RTPs ordinarie verksamhet. www.rtp.se/tredjespraket Det är från hemsidan som denna Guide för ledare har laddats ner. 2

Kurs i musiklyssning Musik har mycket med längtan att göra, den ger hopp. Tänkande, minne, fantasi och associationer stärks. Det finns ett rum, ett rum i vårt inre, dit vi kan dra oss tillbaka och lyssna. Musik dockar mot var och en. Karin Hatti Kursledare i musiklyssning 5 träffar x 2 timmar, inklusive kaffepaus Max 8 deltagare Kursen i musiklyssning inriktar sig främst på klassisk musik men tar även upp folkmusik, världsmusik med mera. Under ledning och tillsammans med andra får du möjlighet att lyssna, reflektera och diskutera olika musikstycken. Många övningar i kursen kombinerar musiklyssnandet med spontan och meditativ målning. Lyssning och reflektion är återkommande teman. Att möta musiken, låta sig inspireras och bli nyfiken, det är en betydande del av kursen. Men också glädjen att dela sina erfarenheter av musik med andra. 3

Träff 1 Förberedelse Introduktion Bikupor Återsamling i storgrupp Måla ett musikstycke Avslutande meditativ musik Uppgift 4 Träff 1 kurs i musiklyssning

Förberedelse Alla får i god tid sig tillskickad en cd med olika musikinslag, gärna klassisk musik. Alla uppmanas att lyssna på den hemma, och helst då flera gånger, till första träffen. Förslag på lämpliga samlings cd-skivor finns efter litteraturlistan. Introduktion Introduktion med kort presentation av deltagarna samt av kursen. Sitt gärna i en ring. Bikupor Deltagarna delas in i par (som inte känner varandra i förväg). Samtal om det man hört på cd:n, vilket stycke man tyckte var mest tilltalande och varför, samt även samtal om/med varandra. Att reflektera över vad man har hört, varför man gillar/ogillar något, att lära känna varandra. kurs i musiklyssning Träff 1 5

Här följer en funktionsanalys av Bikupor Det betyder att man tittat lite närmare på vilka förmågor som tränas i övningen. Minnet tränas. Det gäller både arbetsminnet, när man håller kvar och hanterar nödvändig information för att utföra uppgifter här och nu, samt långtidsminnet där man lagrat minnet och nu plockar fram det. Varseblivningen tränas när man via sin hörsel och känsel och lukt tolkar musikens uttryck och urskiljer teman. För att beskriva vad man tycker krävs att man kan välja ut det man vill uppmärksamma och sedan klara av att hålla kvar uppmärksamheten. I denna övning arbetar man också med idé och initiativförmåga att skapa egna idéer, att göra val, samt att beskriva dem. Övningen handlar också om att utveckla förståelsen och tolkningen av språk samt att uttrycka sig i tal. Flexibiliteten, att skifta tankespår och handlingsmönster blir här också något centralt. 6 Träff 1 kurs i musiklyssning

Återsamling i storgrupp Var och en får presentera sin samtalspartner. Kortfattat redovisar man sedan vad man kommit fram till och var och en nämner sin favorit av styckena på cd:n. Kursledaren berättar lite om de stycken som valts och det finns möjlighet till frågor. Reflektion över vad man har lyssnat på, val av favoriter, förklaring till varför. Reflektion över vad de andra deltagarna har hittat för favoriter eventuella skillnader i val. Reflektioner över vad det är som gör att man uppfattar samma saker på olika sätt. Måla ett musikstycke Ett stycke spelas som gemensam lyssningsuppgift. Stycket kan eventuellt spelas två gånger. En fråga ställs: Har den här musiken någon färg för dig? Efter lyssnandet blir det en stund för eftertanke, och alla får tillgång till papper och kritor. Om man så vill tecknar man i färg de intryck som musiken givit. Eller/och tecknar sitt förnamn i den färg som man förnam i musiken. Låt färgerna vandra på pappret som musiken rör sig. Inga krav ställs på att det ska bli en fullbordad målning utan handen ska helt enkelt leka. Därefter samtal om vad man upplevde i musiken och vad man tecknat. Metoden öppnar för ett associativt lyssnande och underlättar närmandet till musiken. kurs i musiklyssning Träff 1 7

Här följer en funktionsanalys av Måla ett musikstycke Det betyder att man tittat lite närmare på vilka förmågor som tränas. Minnet tränas. Det gäller både arbetsminnet, när man håller kvar och hanterar nödvändig information för att utföra uppgifter här och nu, samt långtidsminnet där man lagrat minnet och nu plockar fram det. Varseblivningen förmågan att tolka och förstå information via syn, hörsel, känsel lukt och smak som att urskilja exempelvis färg och form stimuleras. I denna övning arbetar man också med idé och initiativförmåga. När man målar till musiken tar man initiativ, skapar man egna idéer, gör val och beskriver dem. Finmotoriken och samordningen mellan olika muskelgrupper tränas i målningen. Att följa musiken kräver också viss snabbhet i tanke och handling. Flexibilitet, att skifta tankespår och handlingsmönster blir här också något centralt. 8 Träff 1 kurs i musiklyssning

Avslutande meditativ musik Träffen avslutas med en stund med meditativ musik. Då får man göra det skönt för sig. Lägga sig på golvet, ställa sig upp eller mot en vägg, luta sig bakåt i sin stol, helt enkelt välja det som känns bäst, och så sluta ögonen. Slappna av! Följ musiken! Så lyder rådet. (Det finns många stycken musik av meditativ karaktär, cirka 10 minuter långa). Uppgift Till nästa gång får man i uppdrag att ta med sig en av sina musikfavoriter på en cd. Ta med dig ett stycke musik som du tycker om och berätta gärna lite om det. kurs i musiklyssning Träff 1 9

Träff 2 En betraktelse om musiklyssning Bikupor Uppspelning av det egna musikstycket Gemensam lyssningsuppgift Kommande konsertbesök Avslutande meditativ musik 10 Träff 2 kurs i musiklyssning

En betraktelse om musiklyssning Samtala om hur vi lyssnar, att vi lyssnar på olika sätt, exempelvis att några upplever färger i musiken, andra inte. För någon är till exempel artisten viktigare än musiken i sig. Någon annan är väldigt uppmärksam på ljudåtergivning och ljudkvalitet. Samtala kring att inget sätt är mer rätt än det andra. Visa på vidden i musik och musiklyssning. Reflektera över hur samma tema kan uppfattas på så olika sätt av olika människor och fundera kring hur en känslostämning kan påverka hur man uppfattar musiken. Bikupor Gruppen delas upp i par om två och två som intervjuar varandra. Intervjufrågor är till exempel: när lyssnar du på musik, vad lyssnar du helst på? Efter en stund får man kortfattat redovisa vad man erfarit från sin kamrat. Detta är NN. Han eller hon... Att reflektera över vad man har hört, varför man gillar/ogillar något, och förklara det. Att lära känna varandra. Uppspelning av det egna musikstycket Tre eller fyra av deltagarna får spela upp sitt medhavda musikstycke, och berätta lite kort om det. Är man många i gruppen, räcker kanske inte tiden till att alla får spela sitt stycke. Då får man dela upp detta moment på två eller tre träffar. (Eventuellt kan man komma överens i förväg om hur man ska göra.) Att få möjlighet att gå in i sig själv och begrunda över hur man känner för ett visst musikstycke och varför. Möjligheten att i ord förklara det för andra och för sig själv. kurs i musiklyssning Träff 2 11

Gemensam lyssningsuppgift Gruppen lyssnar gemensamt till ett musikstycke. Stycket har valts ut med hänsyn till hur samtalet gick vid första träffens musikdiskussion. Efter lyssnandet eftertanke, diskussion och eventuellt målande. Möjligheten att genom övning lära sig att lyssna djupare. Samtal och reflektioner kring hur olika musikstycken uppfattas olika, av olika personer, vid olika tillfällen. Kommande konsertbesök Gemensamt konsertbesök. Undersök vad som händer framöver på orten. Alternativ till konsertbesök är att samlas kring en musikfilm eller musikdvd. Avslutande meditativ musik Som avslutning meditativ musik och avspänning. 12 Träff 2 kurs i musiklyssning

Träff 3 Betraktelser över musikutbudet på P2 Bikupor Lyssning på favoritstycken Gemensamt musiklyssnande Meditativt och målande musiklyssnande Uppgift kurs i musiklyssning Träff 3 13

Betraktelser över musikutbudet på P2 En betraktelse över utbudet av musik på P2: klassiskt, världsmusik, visor, jazz, folkmusik. Samtal kring radions musikutbud. Tips. Var och en av deltagarna får i uppgift att under veckan lyssna på något av dessa program till nästkommande träff och berätta om man hört något spännande. Visa på vidden i musik och musiklyssning. Bikupor Fråga varandra till exempel: har du något favoritinstrument? Spelar du eller har du spelat något instrument? Samtala också med varandra om veckan som gått, om man hört något spännande eller om man inspirerats efter att ha lyssnat på kamraterna förra veckan. Reflektera över vad man har hört och lära känna varandra. Lyssning på favoritstycken Tre eller fyra berättar om ett av sina favoritstycken och spelar detta på medhavd cd. Att få möjlighet att gå in i sig själv och begrunda över hur man känner för ett visst musikstycke och varför. Möjligheten att i ord förklara det för andra och för sig själv. 14 Träff 3 kurs i musiklyssning

Gemensamt musiklyssnande Gruppen lyssnar gemensamt till ett musikstycke. Efter lyssnandet eftertanke, diskussion och eventuellt målande Möjlighet att genom övning lära sig att lyssna djupare. Samtal och reflektioner kring hur olika musikstycken uppfattas olika, av olika personer, vid olika tillfällen. Meditativt och målande musiklyssnande Meditativt lyssnande till exempelvis Ljadovs tondikt Den förtrollade sjön. Efteråt målande och samtal. Metoden öppnar för ett associativt lyssnande och underlättar närmandet till musiken. Uppgift Samtala om det gemensamma konsertbesöket. Till nästa träff undersöks om konsertlokalen är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. kurs i musiklyssning Träff 3 15

Träff 4 Gemensam lyssningsuppgift målande och samtal Musikfavoriter Uppgifter inför konsertbesöket Avslutande meditativ musik Uppgift 16 Träff 4 kurs i musiklyssning

Gemensam lyssningsuppgift målande och samtal Guidat meditativt lyssnande. Efteråt målande och samtal. Metoden öppnar för ett associativt lyssnande och underlättar närmandet till musiken. Musikfavoriter Kanske har någon inte hunnit presentera en av sina musikfavoriter. Han eller hon gör det nu. Uppgifter inför konsertbesöket Var och en får en uppgift inför kommande konsertbesök. Låna en eller flera cd som anknyter till konsertprogrammet på biblioteket. Någon kollar uppgifter på nätet. En annan kanske läser avsnitt ur en bok. Samtal om inköp av biljetter och annat praktiskt. Vi bekantar oss med musik som finns på programmet till den konsert vi tänker besöka. Avslutande meditativ musik Efter kaffet meditativ musik. Uppgift Lyssna vidare på P2:s musikutbud inför nästa träff. kurs i musiklyssning Träff 4 17

Träff 5 Samtal kring P2:musiken Musik i anknytning till konserten Praktiskt om konsertbesöket Avslutande meditativ musik 18 Träff 5 kurs i musiklyssning

Samtal kring P2:musiken Vi går laget runt och berättar om vårt lyssnande på P2:s program under veckan. Diskussion/verbalisering om varför man gillar respektive ogillar vissa stycken/program. Musik i anknytning till konserten Ytterligare musik i anknytning till kommande konsert. Någon berättar information om musiken som man funnit på nätet eller i böcker lånade på bibliotek. Praktiskt om konsertbesöket Stäm av tid och plats inför konsertbesöket. Avslutande meditativ musik Avslutande meditativ musik eller varför inte uppiggande dansant musik, gärna med rörelser. kurs i musiklyssning Träff 5 19

Litteraturförslag Att köpa Opera, en handbok; Nina Krohn/P O Reinton De stora tonsättarna; Sixten Nordström Klassisk musik; John Burrows (Damms förlag) Vägar till Världsmusiken; Kalle Tiderman (Bilda förlag) Classical Music; Phil G Goulding (Facett Books) Att låna från biblioteket Mästarnas musik, för dig som inte vet vad du ska lyssna på; Stefan Bohman Svensk musik; Aulin/Connor Lyssnarens guide till klassisk musik; McLeish (1990) Musikguide; Sadie (1987) Musiktidskrifter OPUS (klassisk musik) LIRA (världsmusik och folkmusik) GRAMMOPHONE (klassisk musik) Klassisk musik samlingsskivor Introducing Classical Express (Harmonia mundi HCX 3957315) Weekend classics Weekend favourites (Deutsche Grammophone Gesellschaft) Classical Moments Klassisk musik att längta till (Naxos) Discover Music of the Classical Era, bok med CD (Naxos) Sven Göran Eriksson Classical Collection (Naxos) Förbundet arbetar för delaktighet och tillgänglighet i samhället för våra medlemmar. Vi arbetar för att stärka medlemmarna att själva kunna påverka sin livssituation och uppnå god livskvalitet. Bland våra medlemmar finns polioskadade, whiplashskadade, ryggmärgsskadade, hjärnskadade samt amputerade. Vi är ca 14 000 medlemmar i ett 50-tal lokalföreningar från Kiruna i norr till Ystad i söder. 2010 Personskadeförbundet RTP Vintergatan 2, 172 69 Sundbyberg Telefon: 08-629 27 80 E-post: info@rtp.se Webb: www.rtp.se Grafisk form: Katarina Ehne, www.katarinaehne.se 20 litteraturförslag kurs i musiklyssning