Verksamhetsplan 2013

Relevanta dokument
Implementeringsfas av INTENSIVTEAMET mot arbete/praktik/ studier

Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014

Rodret Fördjupat stöd mot arbete

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG. Kartläggning Aktivitetsersättning

Verksamhets- och finansieringsplan för verksamhetsåret 2007

Verksamhetsplan Budget 2012

Riktlinjer för medborgardialog

Verksamhetsplan för 2014

Kvalitetsgaranti - Enheten för vuxna

Göran Skyllmark Fri läraresurs. Mjölby vuxenutbildning

10 tips. - till dig som tar emot praktikanter

Verksamhetsplan 2014

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING

Processinriktning. Anvisning. Diarienummer: KS 2015/2121 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare

Verksamhet i samverkan

VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: (SBSC dok )

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Nollplacerade Sjuk och osynlig

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Verksamhetsplan 2014

Sid i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10

Systematiskt kvalitetsarbete

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Reviderad förbundsordning för Samordningsförbundet Activus i Piteå gällande från

Svar på skrivelse från (S) om jobbtorg

Kraften hjälper dig att hitta vägen.

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Syftet med en personlig handlingsplan

Rehabilitering. Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden. Rehabilitering Sid: 1 / 6

Tränarguide del 1. Mattelek.

5 Den offentliga försörjningen i Östra Skaraborg

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Kvalitetsarbete i förskolan

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ledarskap , Såstaholm

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Uppsala. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)

Socialstyrelsens författningssamling

Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2011/ Karin Martinsson Styrelsemöte Pkt 5. Budget 2012

Rapport uppdrag. Advisory board

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Skolbeslut för vuxenutbildning

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Hälso- och sjukvårdslagen

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

METODBOK INNOVATIONSUPPHANDLING

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat.

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Folkskolegatan #7, Stockholm VERKSAMHETSPLAN 2014

Personlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare

Bakgrund. Psykiatrireformen Försöksverksamhet Beslut om statsbidrag 2000

Konsultation med skolan

Generell beskrivning av skolan och handelsutbildningens utformning I ansökan om certifiering beskriver skolan: Tolkning och kommentarer

Samverkansavtal avseende utveckling av långsiktig samverkan över myndighetsgränser kring individer med ohälsa med stöd av processtödjare

Integration i Västerviks kommun

Näringslivspolitiskt samarbete i Stockholmsregionen

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Kvalitetsrapport Så här går det

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Frågor i ansökan om statsbidrag för läxhjälp år 2016 skolhuvudmän

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

Nätverk FoU Psykiatrisk Rehabilitering

Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Remiss - Promemoria En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C)

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Verksamhetsplan Habiliteringen. Habiliteringen, Habilitering & Hälsa

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Beskrivning av uppföljningssystemet SUS Bilaga 1 till Överenskommelse avseende uppföljningssystemet SUS

Kommunikationsplan Aktiviteter under FN:s dag mot våld 25 nov 2015

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

Medborgarförslag om möjlighet att kunna välja Falkenbergs kommun som utförare av personlig assistans. KS

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Europeiska socialfonden

Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner

Arbetsmaterial enbart för diskussion. Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län

Rutin för lönegrundande medarbetarsamtal

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

Krishantering i Västmanland

Transkript:

Verksamhetsplan 2013

Förord av förbundschefen I år 2013 har Samordningsförbundet Centrala Östergötland funnits i 5 år. Mycket har hänt under dessa första år. Förbundet har utökats med Kinda och Åtvidabergs kommuner, och bytte därmed namn från Linköpings Samordningsförbund till Samordningsförbundet Centrala Östergötland. Ett av de största och första projekten är SamIn- FörA som har implementerats under 2012. Målgruppen är medborgare med neuropsykiatriska funktionshinder. Budgeten för det finansiella samordningsförbundet har inte utökats i den omfattning som styrelsen uppskattade inför starten. Det hänger samman med det sjuktal vi kunnat ta del av under senare tid. Huvudmännens organisationer och uppdrag har också förändrats över tid. Samordningsförbundet har hittills enbart arbetat med tidsbegränsade projekt. Under hösten 2012 har det förts diskussioner om att delvis kunna använda pengar för tillsvidare verksamheter. Exempelvis har Ola Andersson, som har regeringens uppdrag att bistå samordningsförbunden, besökt styrelse och beredningsgrupp för att lyfta och diskutera frågan. Under 2013 börjar vi med den första tillsvidareverksamheten Steget. Styrelsen har på sista mötet 2012 beslutat om ett projekt Tillsammans är vi starkare som ska stärka nätverk mellan olika huvudmäns organisationer. Ökad kunskap, förståelse och respekt för olika organisationers uppdrag och arbete gagnar medborgaren genom ett bättre arbetssätt. Ett stort antal nysvenskar med svårigheter att lära sig det svenska språket och vuxna med minimal skolerfarenhet utmanar också. Utmaningarna är stora med att underlätta övergången från att vara ekonomiskt bidragsberoende till att vara självförsörjande. Linköping 2013-01-22 Åsa Swenson Förbundschef Samordningsförbundet Centrala Östergötland Samordningsförbundets organisation Kinda kommun Åtvidabergs kommun Linköpings kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Landstinget i Östergötland Styrelse Samordningsförbundet Adm. assistent Statistik- & utvärderingsansvarig Förbundschef Beredningsgrupp Projekt 1 Projekt 2 Projekt 3 Projekt 4 Projekt 5 Projekt 6 Projekt osv. 2

1. bakgrund 1.1 Bakgrund Samordningsförbundet Centrala Östergötland är en fristående juridisk person som är bildat av försäkringskassan, Linköpings kommun, Åtvidabergs kommun, Kinda kommun, landstinget i Östergötland och arbetsförmedlingen. Samordningsförbundet bygger sin verksamhet på Socialdepartementets lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Utfärdad 2003-12-18. Ändring införd till och med SFS 2004:793. Samordningsförbundet Centrala Östergötland leds av en styrelse bestående av en ordinarie ledamot och en ersättare från varje huvudman, inklusive representation från varje kommun. Styrelsen sammanträder en gång per månad, med uppehåll under sommaren. Till sin hjälp har Samordningsförbundet ett kansli bestående av en förbundschef 100 procent, en statistik och utvärderingsansvarig 50 procent och en administrativ assistent 25 procent samt övriga administrativa resurser, såsom webbansvarig, styrelsesekreterare, ekonomi- och lönefunktion, samt revisorer. På tjänstemannanivå finns en beredningsgrupp bestående av representanter från huvudmännen. Beredningsgruppen är ett strategiskt viktigt forum för dialog om behov och insatser, gemensamma utgångspunkter i det grundläggande samverkansarbetet mellan huvudmännen, information till den egna organisationen, start och implementering av projekt mm. Beredningsgruppen bereder projektansökningarna till styrelsen I beredningsgruppen deltar representanter från; Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Primärvård, Psykiatrisk öppenvård, Utbildningskontor, Omsorgskontor, Socialkontoren, och Arbetsmarknadsenheter. 1.2 Syfte Syftet är att medborgare som står utanför arbetsmarknaden ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Detta kan ske genom insatser som utvecklar människors förmåga och funktioner mot egen försörjning. Medborgare ska inte hamna i en gråzon mellan olika huvudmän. 1.3 Mål Målsättningen för målgrupperna är att dessa ska komma i arbete eller utbildning som leder till arbete genom; Att ge verktyg för medborgaren att öka sitt självförtroende och sin självinsikt samt att ta ett större eget ansvar för sitt liv och sin hälsa. Att medverka till att insatser ges utifrån ett helhetsperspektiv, där alla huvudmän tillsammans med medborgaren, har en gemensam plan. 1.4 Prioriterade målgrupper under 2013 Målgrupper för Samordningsförbundet är medborgare som är i behov av samordnade insatser. Under 2013 är följande målgrupper prioriterade: 1. Medborgare med psykisk ohälsa inklusive neuropsykiat riska funktionshinder och missbruksproblematik. Speciellt kommer ungas psykiska ohälsa att observeras. 2. Nysvenskar med svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden, både beroende på språksvårigheter och/eller en icke adekvat utbildning eller ingen utbildning alls. 3. Medborgare som har sjuk/aktivitetsersättning eller försörjningsstöd med lång frånvaro från arbetslivet, men som bedöms ha en arbetsförmåga. Inom dessa grupper är kvinnor överrepresenterade. 4. Medborgare som överhuvudtaget inte kommit ut på arbetsmarknaden. 5. Medborgare som är helt sjukskrivna och behöver rehabiliteras/få en funktionsbedömning under sjukskrivningstiden. 6. Medborgare vars ersättningar från försäkringskassa och arbetsförmedling upphör. Särskilt prioriterade ur ovanstående grupper är grupp 1 och 2 samt medborgare som är 30 år och yngre ur alla grupper. Målsättningen är att Samordningsförbundets aktiviteter ökar förutsättningarna för olika målgrupper att få och behålla ett arbete. Mål för 2013 är att verka för flera gemensamma utbildningar för huvudmännens medarbetare samt öka förståelsen för de olika huvudmännens uppdrag. 3

2. SAMVERKAN 2.1 Samverkan Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114 Med samverkan vill vi utgå från de olika målgruppernas behov och tillsammans organisera verksamheten för att effektivt utnyttja huvudmännens och Samordningsförbundets resurser. De ingående representanterna från de olika huvudmännen har respekt och förståelse för och kunskap om varandras uppdrag och yrkesroller. Det till synes självklara förutsätter att huvudmännen bidrar med de resurser som finns inom vars och ens ansvarsområde. Då detta ibland kan råka i konflikt med de mål och uppdrag och belöningssystem som finns hos respektive huvudman behövs en struktur som ger legitimitet åt Samordningsförbundets insatser. Styrelsen ger denna legitimitet och själva finansieringen ger strukturen. 2.2 Gemensamma utbildningar och nätverk för medarbetare från de olika huvudmännen Gemensamma utbildningar och nätverk för medarbetare från de olika huvudmännen är framgångsrikt när det gäller att motarbeta att de prioriterade målgrupperna faller mellan stolarna. Därför ska Samordningsförbundet under 2013 satsa på gemensamma utbildningar och information om de projekt som finns i Samordningsförbundets regi, samt uppmuntra nätverk mellan huvudmännens handläggare. Ett nytt projekt Tillsammans är vi starkare är under uppstart våren 2013. 2.3 De olika stegen för en insats från Samordningsförbundet Följande utgångspunkter är viktiga för bedömningen av en ansökan; Kartlägga behovet. Förankra hos minst en av organisationerna hos huvudmännen som blir projektägare. Om utföraren är extern, så krävs ett avtal med någon av huvudmännen, då Samordningsförbundet ej gör upphandlingar. Arbeta handgripligt med konkreta insatser. Förstärka det som redan idag är bra. Bygga på befintliga insatser, till exempel genom att utöka platser där platser redan finns, så man inte skapar ny administration samt snabbare kan komma igång. Ta bort stopp i systemen, men se till att också nästa steg finns. Utveckla aktiviteter. Coacha. Friskvård och motionsinslag. Förebygga här krävs samverkan med både kommuner och landsting. Ha en plan för vad som händer målgruppen/målgrupperna efter projektet. Tidsbestämda projekt, samt också några tills vidare verksamheter. På några års sikt ska upp till 40 procent av projektmedlen gå till tillsvidareverksamheter. Delfinansiera i större utsträckning, till exempel betala tio procent. Utvärdera under tiden, så vi tidigt kan se om vi ska fortsätta. Anordna gemensamma utbildningar för medarbetare inom Samordningsförbundets huvudmän, speciellt viktigt vid starten av projekt. Det krävs projektledare som inser att pro i projekt = före, det vill säga att i projekt arbetar man inte i en statisk verksamhet utan verksamheten byggs upp under projektets gång. Projektledaren ansvarar för deltagarregistrering i SUS Statens Uppföljningssystem av Samordningsförbund samt är behjälplig för Statistik- och Utvärderingsansvarig på Samordningsförbundet. Det är viktigt att alla huvudmän placerar deltagare till de projekt som är relevanta för respektive huvudman så att inte några platser står tomma på grund av deltagarbrist. 4

3. UTVECKLINGSOMRÅDEN FÖR 2013 3.1 Ett ändrat uppdrag för styrelsen Sedan starten 2008 har Samordningsförbundets Styrelse och Beredningsgrupp arbetat med att effektivt starta nya projekt. I och med 2013 och med en oförändrad budget får uppdraget mer karaktären av förvaltning. Prioriteringen av projektansökningarna kommer att tillämpas handfast. Beslut angående projekt som prioriterats av styrelsen kan komma att verkställas flera månader senare då utrymme finns i budgeten. Detta behöver inte vara till nackdel då huvudmännen kan planera starten mera noggrant. 3.2 Ökad samverkan mellan huvudmännens handläggare på sikt kanske en tillsvidare verksamhet Att starta upp ett projekt kan eventuellt leda till en tillsvidareverksamhet. Projektet ska öka samarbetet mellan huvudmännens handläggare, vilket i sin tur ska påverka arbetsuppgifterna med medborgare som är i behov av stöd och vägledning för att gå från bidragsförsörjning till egen försörjning. Kinda och Åtvidaberg, som båda har bedömarteam, där huvudmännens handläggare arbetar gemensamt kan vara modeller. Till eventuella utbildningar inbjuds huvudmännens alla handläggare. 4. Marknadsföring 4.1 Marknadsföring och information om Samordningsförbundet Centrala Östergötland och dess aktiviteter Marknadsföring är fortfarande viktigt för Samordningsförbundet, både via media och via möten med beslutsfattare, handläggare, samarbetspartners mm. Alla involverade inom förbundet har ansvar för att marknadsföra Samordningsförbundet. 4.2 Samordningsförbund Centrala Östergötlands hemsida Samordningsförbundets hemsida ska under 2013 vara uppdaterad så att handläggarna lätt kan hitta de olika projekten. På hemsidan finns en snabblista som beskriver projekten kortfattat. I varje projekt arbetas det fram en informationsbroschyr som trycks upp till projektet och som även kan skrivas ut från hemsidan. 5

BILAGA 1 Samordningsförbundet Centrala Östergötland MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning Projektledare och projektägare Målgrupp/målgrupper Intressenter Bakgrunoch Behov Syfte Mål Organisation och Ägare Tid & aktivitetsplan Planerad budget Utvärdering Uppföljning projektets namn projektledarens namn, adress, tel. nr., email, Projektägare är den organisation som ska administrera och ansvara för projektets genomförande och redovisning För vilken målgrupp/vilka målgrupper genomförs projektet? Målgrupperna finns beskrivna i verksamhetsplanen beskriver vilka intressenter, organisationer som projektet har beskriver orsaken till projektet och i vilka sammanhang det bör ses vilka hinder eller lösningar finns/har funnits. Inventering av behov. beskriver projektets syfte beskriver förväntat resultat och vilka mätbara mål som ska uppnås, samt inom vilken tidsram beskriver projektets organisation, bemanning och styrning Projektet ägs av någon eller några av huvudmännens organisationer. Organisationer ska också vara representerade i styrgruppen. Samordningsförbundet upphandlar inte tjänster. Det gör huvudmännen. beskriver projektets aktiviteter, hur lång tid de beräknas ta samt när i tiden de är tänkta att genomföras beskriver hur samverkan mellan huvudmännen sker i termer av gemensam kunskap, sektorövergripande arbetssätt och synsätt. Inled helst projektet med en gemensam utbildning för samverkan, förståelse och gemensam grundsyn på projektet. beskriver projektets kostnader (och ev intäkter), med specifikation av varje kostnadsslag, samt den totala summan av kostnaderna (och ev intäkter), samt vad det kommer att kosta om projektet inte kommer igång Beskriver intressentens/ intressenternas budgeterade insatser (bör vara minst 10 %) samt önskemål om storlek på budget från Samordningsförbundet Centrala Östergötland. Inget projekt ska gå med vinst. Eventuellt överskott ska gå tillbaka till Samordningsförbundet. beskriver hur utvärderingen planeras, om det görs internt och/eller externt, samt hur utvärderingen kan användas i organisationen/organisationerna Samordningsförbundet använder sig av uppföljning enligt en Östgötamodell, samt SUS och ev andra uppföljningssystem. beskriver hur uppföljning och kvalitetssäkring av projektet ska ske under projekttiden Projektets framtid efter avslut beskriver projektets framtid och grad av integrering i ordinarie verksamhet Det ska anges i ansökan när projektet är planerat att kunna starta vid ett positivt styrelsebeslut. Projektmedel ansöks i regel för 2 år, med möjlig förlängning om ett år. Revision av budgeten sker varje halvår eller helår beroende på projektets storlek. Se vidare Bilaga 2. Sidan 10 av 11 6

BILAGA 2 Budget - Projektets namn År 1 År 2 Ev år 3 Ev år 4 Personalkostnader Månader/år 7 mån 12 mån 12 mån 5 mån Lön projektledare, inkl soc avg Lokalkostnader Lokalhyra Iordningsställa kontor Inventarier & arbetsredskap Dator Programvara, ekonomi Skrivare Kontorsmöbler Telefoner Övrig utrustning Förbrukningsmaterial Arbetskläder Skor, skyddskläder Kontorsmaterial Städmaterial Övrigt förbrukningsmaterial Marknadsföringskostnader Folder, layout & tryckning Webbplats Köpta tjänster Service maskiner Bokföring & fakturering E- bokföring Utbildning i socialt företagande Kompetensutveckling Extern utvärderare Telefoni Fast telefoni Mobiltelefoni Bredband Oförutsedda kostnader Totala kostnader 0 0 0 0 Intäkter Egeninsats Samordningsförbundet AF lönebidrag Försäljning av tjänster Övriga intäkter Totala intäkter 0 0 0 0 7

Verksamhetsplan 2013 Samordning med mervärde Samordningsförbundet Centrala Östergötland arbetar för att medborgare som står utanför arbetsmarknaden inte ska hamna i en gråzon mellan olika myndigheters ansvarsområden. Därför samordnar försäkringskassan, Linköpings, Kindas och Åtvidabergs kommuner, Landstinget i Östergötland och arbetsförmedlingen projekt för dessa målgrupper inom ramen för Samordningsförbundet Centrala Östergötland. Vi vill garantera att dessa medborgare får stöd utifrån ett helhetsperspektiv där kompetensen från de olika myndigheterna interagerar för medborgarens bästa. Läs mer på vår hemsida: www.samordning.org Samordningsförbundet Centrala Östergötland Storgatan 58 582 28 Linköping Förbundschef Åsa Swenson Tel. 070-32 602 32 E-post: asa.swenson@linkoping.se Grafisk produktion: Mediahavet AB www.mediahavet.se Tryck: Vär(l)dshuset, Linköpings Stadsmission, 2013