Kandidatuppsats Strategiska beslut bakom reshoring -en studie om hur strategi påverkar reshoringbeslut Författare: Simon Nilsson 19970101 sn222td@student.lnu.se Christian Persson 19950412 cp222@student.lnu.se Gustav Andersson 19970524 ga222ez@student.lnu.se Handledare: Natalia Semenova Eximnator: Pia Nylinder Termin: VT19 Ämne: Ämnesfördjupande arbete, ekonomistyrning Nivå: Kandidatnivå Kurskod: 2FE24E
Förord Kandidatuppsatsen är skriven under vårterminen 2019 vid Linnéuniversitet i Växjö och omfattar 15 hp inom Civilekonomprogrammet- Controllerfördjupningen. Vi som är författare till uppsatsen vill först och främst rikta ett stort tack till samtliga parter som på något sätt stöttat vårt uppsatsskrivande och fört oss framåt i arbetet. I synnerhet vill vi tacka Natalia Semenova som varit vår handledare och Pia Nylinder som varit examinator. Dessa två personer har väglett oss genom arbetet och kommit med värdefull vägledning. Vi skulle även vilja rikta vår tacksamhet till samtliga opponenter som bidragit med konstruktiv kritik och rådgivning. Till sist vill vi även tacka de respondenter som möjliggjort vår studie och gett väsentlig information till uppsatsen. Växjö, den 29 maj 2019. Simon Nilsson Christian Persson Gustav Andersson
Sammanfattning Kurs: Ämnesfördjupande arbete, ekonomistyrning, 15 hp (2FE24E) Titel: Strategiska beslut bakom reshoring- en studie om hur strategi påverkar reshoringbeslut Författare: Simon Nilsson, Christian Persson och Gustav Andersson Handledare: Natalia Semenova Examinator: Pia Nylinder Bakgrund och problem Svenska företag har flyttat sin produktion till låglöneländer under många år. Under de senaste åren har det däremot blivit vanligare att företag flyttar tillbaka sin produktion till Sverige igen. Problem som kan uppstå utomlands kan vara kvalitetsproblem, minskad kontroll och flexibilitet vilket bara är ett par exempel om varför företag flyttar hem. Vid strategiska beslut måste företagets strategi tas i beaktande, vilket är ett mindre utforskat område inom ämnet reshoring. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur strategiska beslut ser ut bakom reshoring i svenska tillverkande företag. Uppsatsen ämnar att med djupare förståelse beskriva varför produktion har flyttats hem, bakomliggande faktorer bakom besluten samt hur väl de strategiska besluten är förankrade i bolagens strategier. Metod Denna kandidatuppsats utgår ifrån en kvalitativ ansats med flerfallsstudier. Data kommer att samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer samt att företagen har valts ut med ett målstyrt urval. Slutsats Företagens strategiska beslut ser i viss grad lika ut bakom reshoring men det finns även skillnader. Vissa aspekter menar företagen är viktigare än andra vid hemflytt av produktion till Sverige. Företagets strategi är starkt kopplad till de bakomliggande strategiska beslut som ligger bakom reshoring. Nyckelord Reshoring, offshoring, outsourcing, strategi, strategiska beslut. 2
Abstract Course: Bachelor Thesis, Financial Control, 15 hp (2FE24E) Title: Strategic decisions underlying reshoring- a study about how strategy affects reshoring decisions Authors: Simon Nilsson, Christian Persson and Gustav Andersson Supervisor: Natalia Semenova Examiner: Pia Nylinder Background and problem Swedish companies have moved production to low-wage countries for many years. During the last years it has been common that companies move their production back to Sweden again. Problems can occur abroad and a few examples are quality-issues, lack of control and flexibility which are just some reasons of why companies move back home. At strategic decisions, the companies strategies have to be taken into account, which is a less investigated area within the reshoringsubject. Purpose The purpose of this study is to investigate how does the strategic decisions behind reshoring in Swedish manufacturing companies look like. The thesis is intended, with a deeper understanding, to describe why production moves back, explain the underlying decisions and how the strategic decisions are established in the companies strategies. Method This bachelor thesis emanates from a qualitative approach with a multiple-case study. The data will be collected from semi-structured interviews and also where the companies have been selected by targeted selection. Conclusion The companies strategic decisions are, to a certain extent, similar regarding reshoring although there are some differences. Some aspects according to the companies are more important than others in the move of production to Sweden. The companies strategies are strongly connected with the underlying strategic decisions that are at hand to reshoring. Keywords Reshoring, offshoring, outsourcing, strategy, strategic decisions 3
Innehållsförteckning 1 Inledning 6 1.1 Bakgrund 6 1.2 Problemdiskussion 7 1.3 Frågeställning 10 1.4 Syfte 10 1.5 Avgränsning för forskning 10 1.6 Disposition 11 2 Metod 13 2.1 Strategi för forskning 13 2.2 Design för forskning 15 2.3 Urval av företag och anställda 16 2.4 Tillvägagångssätt för teoriinsamling 17 2.5 Tillvägagångssätt för empiriinsamling 18 2.5.1 Intervjumetod 18 2.6 Analysmetod 19 2.7 Kvalitetsmått 20 2.8 Forskningsetiska överväganden 22 3 Teori 24 3.1 Strategi 24 3.2 Beslutsfattande och Beslutsprocessen 25 3.3 Strategiska beslut 26 3.4 Outsourcing 26 3.5 Offshoring 27 3.6 Reshoring 28 3.7 Bakomliggande faktorer till reshoring 30 3.8 Typer av reshoring enligt Bellego (2014) 32 3.8.1 Tactical Reshoring 32 3.8.2 Home Reshoring 33 3.8.3 Development Reshoring 33 3.9 Analysmodell 33 4 Empiri 35 4.1 Bactiguard 35 4.1.1 Respondent 35 4.1.2 Reshoring 35 4.1.3 Belsut kring reshoring 37 4.1.4 Strategi och positionering 37 4.1.5 Offshoring och outsourcing 38 4.2 Företag X 38 4.2.1 Respondent 38 4.2.2 Reshoring 38 4
4.2.3 Beslut kring reshoring 39 4.2.4 Strategi och positionering 40 4.2.5 Offshoring och outsourcing 41 4.3 Flokk AB 42 4.3.1 Respondenter 42 4.3.2 Strategi och positionering 43 4.3.3 Reshoring 43 5 Analys 45 5.1 Offshoring och outsourcing 45 5.2 Bakomliggande faktorer 46 5.3 Strategi, strategiska beslut och beslutsfattande 48 5.4 Reshoring 52 6 Slutsats 57 6.1 Vidare forskning 59 7 Källförteckning 61 8 Bilaga 1- Intervjuguide 64 5
1 Inledning I detta första kapitel kommer vi presentera bakgrunden till vår studie genom att beskriva de begrepp som är väsentliga för studien. Därefter följs bakgrundsavsnittet av en problemdiskussion där vi presenterar tidigare forskning inom ämnet samt förklarar hur vår forskning särskiljer sig. Slutligen kommer problemdiskussionen mynna ut i vår frågeställning och syfte. 1.1 Bakgrund Att många företag valt att flytta sin produktion utomlands har pågått under en lång tid. Det var dock först under 1970-talet som man på ett tydligt sätt kunde identifiera till vilka regioner svenska företag flyttade produktionen. Blickarna riktades mot delar av Europa på grund av att lönerna i dessa länder var lägre än i Sverige (Dagens industri, 2016). De företag som ägnat sig åt att köpa in varor och tjänster av en mellanhand, alltså outsourcing (de Backer et al., 2016) har i synnerhet haft siktet inställt på Sydeuropa, Östeuropa och delar av Asien. Detsamma gäller företag som utfört en strategisk förflyttning där de ändrat geografisk position för företagets funktioner vilket benämns som offshoring (Kedia & Mukherjee, 2009). Baraldi et al. (2018) menar att förläggning av produktion utomlands har enda sedan 1990-talet varit en huvudstrategi för att förbättra västerländska företags konkurrensfördelar. Ett vanligt argument till att förflytta produktionen utomlands är att lönerna är lägre i dessa länder men trots det verkar intresset att flytta produktion utomlands avta (Dagens industri, 2016). En annan bidragande faktor är globaliseringens intåg på marknaden som varit betydelsefull för trenden att flytta produktion utomlands de senaste årtiondena (Dagens industri, 2016). Vidare har den utbredande automatiseringen givit företag anledningar till att ta hem tillverkning eftersom volymen av produktionen har stor inverkan på huruvida den ska bedrivas utomlands eller i ursprungslandet. Oavsett lönenivå är det svårt att konkurrera med automatiserade maskiner när stora volymer ska tillverkas (Dagens industri, 2016). På grund av de faktorer som nämns ovan har det under de senaste åren uppdagats att företag flyttar tillbaka sin produktion till Sverige igen, vilket kallas reshoring (Dagens industri, 2016). Reshoring även kallat backshoring innebär att företag som tidigare valt att lägga sin produktion utomlands, väljer att efter en viss tid ta hem produktionen till dess ursprungsland (Srai & Ané, 2016). 6
Ytterligare anledningar till att företag tar hem produktion är på grund av förbättrad kontroll i ursprungslandet, bättre möjligheter till att snabbare leverera företagets produkter samt att hitta en balansgång mellan högre kostnader för personal -och logistikkostnader. Detta menar Lars Bengtsson, professor i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle, i artikeln Fler företag flyttar tillverkning till Sverige i SvD Näringsliv (2013). Bengtsson anser att innovationen hos företag är en tilltagande konkurrensfördel där det blir betydelsefullt att föra ihop de viktigaste delarna av verksamheten, till exempel produktionen och F & U i den mån av att bli mer konkurrenskraftiga på marknaden (SvD Näringsliv, 2013). Det faktum att företag väljer att flytta tillbaka produktion till sitt hemland är ett fenomen som inte bara återfinns i Sverige utan i en rad andra länder såsom USA, Tyskland och Frankrike. Det framgår i en artikel skriven av The Economist (2019) som beskriver att amerikanska företag börjar flytta tillbaka produktion från Asien där både skattereformer samt automatisering lyfts fram som bidragande anledningar. I en annan artikel skriven av The Economist (2017) beskrivs det vidare hur sportvarumärket Adidas flyttat tillbaka produktion från Asien till Bayern i Tyskland. En av huvudanledningarna bakom detta beslut är att man vill korta ner distributionskedjan samt att de tillverkade produkterna blivit allt mer diversifierade (The Economist, 2017). 1.2 Problemdiskussion Under många år har företag förlagt delar av sin verksamhet eller i vissa fall hela produktionen utomlands. Denna trend tydliggörs i SCB:s studie Globala värdekedjor och flytt av verksamhet från 2013. Där framställs det att varslen av jobb har ständigt ökat under 2000-talet eftersom företag flyttat ut sin verksamhet. I genomsnitt har 0,4% av jobben förlorats varje år på grund av förflyttning utomlands under åren 2009-2011 (SCB, 2013). Utflyttningen av produktion har antingen skett via outsourcing då företag köper in tjänster från externa leverantörer utomlands eller offshoring som innebär en strategisk flytt av produktion utomlands, företrädesvis till lågkostnadsländer. SvD Näringsliv (2013), Svenska företag flyttar- tusentals jobb förlorade, påvisar att det är ett vanlig förekommande fenomen att svenska företag flyttar verksamheten utomlands. Drygt 10% av de medverkande företagen uppgav att de genomfört offshoring under de tre år som studien pågick. I en studie från SCB framgår det att återflytt av produktion, 7
alltså reshoring förekommer i liten utsträckning i Sverige då cirka 4,5% av industribolagen flyttat tillbaka någon del av deras verksamhet (SvD Näringsliv, 2013). I tidigare forskning har Engström et al. (2017) genomfört en studie beträffande vilka drivkrafter och potentiella svårigheter som ligger till grund för hemtagning av produktion. I studien genomförs forskning om fyra svenska tillverkande företag (Engström et al., 2017). Ett resultat av studien är att kvalitetsaspekten är en av de starkaste drivkrafterna bakom reshoring. En av de vanligaste svårigheterna som uppkom var beräkning av dels var den produktion som plockas hem ska ske, men även tillkommande investeringar i det inhemska landet. Vidare nämner även författarna att deras forskning endast är ett av fåtal i de nordiska länderna som berört ämnet, men även en fallstudie bland ett fåtal som riktar in sig på tillverkningsbranschen (Engström et al., 2017). Johansson & Olhagers (2018) kom i sin avhandling fram till att anledningarna till offshoring och reshoring skiljde sig åt. Gällande offshoring var det framförallt arbetskostnader som stod för den största anledningen att flytta produktion utomlands. Däremot, gällande reshoring, var det främst ledtider, flexibilitet och kvalitet som spelade stor roll i besluten. Vidare påvisas att produktionens natur och upplägg hade stor inverkan på om den skulle flyttas utomlands eller tillbaka till ursprungslandet, där arbetsintensiv produktion flyttas utomlands och komplicerad produktion flyttades hem igen (Johansson & Olhager, 2018). Barbieri et al. (2017) genomförde en studie där de undersökte 57 stycken artiklar som berör ämnet reshoring för att få en djupare förståelse för vad ämnet innebär. Författarnas resultat blev att de kunde fastslå hur andra forskare definierar begreppet reshoring och vilka drivkrafter som finns. Däremot kom de fram till att beslutstaganden gällande reshoring var ett mindre utforskat område (Barbieri et al., 2017). Vidare menar Barbieri et al. (2017) att reshoring är ett relativt nytt fenomen där endast forskning bedrivits på ett kvantitativt sätt vilket har medfört svårigheter till att kunna identifiera mönster och andra karakteristiska drag inom ämnet reshoring. Reshoringbeslut kan leda till osäkerhet inom företag då det sker en ifrågasättning av ledningens förmåga att utföra dessa beslut. Författarna menar att beslutet vid offshoring 8
borde varit mer analyserat för att hitta andra alternativ och hur dessa utfall hade blivit istället (Bals et al. 2016). Detta förtydligar Hartman et al. (2017) som menar på att reshoringbeslut i de flesta fall är väldigt drastiska och är som en reaktion på negativa faktorer som kom efter företaget utfört offshoring. Utöver detta skriver Massini et al. (2010) i deras studie om strategi vid offshoringbeslut att just företagets syn på strategi direkt påverkar deras beslut när det gäller att nå de uppsatta målen som företaget har. Författarna menar på att strategi är en viktig del vid kartläggning av verksamheten samt att rikta uppmärksamhet till de viktiga beslut som måste tas vid offshoring (Massini et al., 2010). Det finns begränsat med forskning inom ämnet reshoring i Sverige. Tidigare forskning fokuserar dels på de faktorer som legat bakom reshoring men även hur beslutet har kommit att påverka landet ur ett samhällsperspektiv. De studier som framförallt utförts i Sverige är gjorda av Johansson & Olhager (2018) samt Engström et al. (2017) där de främst undersöker drivkrafter, fördelar och nackdelar med att förflytta produktion till eller från Sverige. Massini et al. (2010) menar att strategi är en viktig faktor vid lokaliseringsbeslut då företagets strategi ska följa de mål som satts upp, vilket leder till att strategin måste förankras i de beslut som tas. Vi är därför intresserade av hur strategiska beslut såg ut bakom reshoring när företaget förflyttade produktionen samt hur strategin var förankrad i beslutet. Genom detta synsätt bedömer vi kunna lägga till en väsentlig dimension i form av strategi i vår studie. Strategi är en aspekt som i stor utsträckning inte behandlas i tidigare forskning. Istället menar vi att med hjälp av vår forskning kan en nyanserad och mer utvecklad bild av ämnet reshoring framställas. Strategiaspekten är bristfällig i tidigare forskning och får inte alls det genomslag som den kommer få i vår studie. Vi kommer vidare undersöka hur själva beslutsprocessen såg ut vid hemtagningen av produktion. Studien motiveras även av att vi med hjälp av våra empiriska resultat kan bidra till den teoretiska referensram som finns inom ämnet reshoring. Detta genom att vår empiri kan påvisa exempelvis nya dimensioner av strategiska beslut som inte tidigare berörts. 9
Den här studien kommer utreda hur strategiska beslut ligger till grund för reshoring. Med hjälp av denna studie kommer vi undersöka hur förankrade företagens strategier var i reshoringbesluten. Genom detta nyanserade perspektiv kommer uppsatsen ta en annorlunda utgångspunkt i kontrast till den tidigare forskning som bedrivits. Den tidigare forskningen har i synnerhet fokuserat på att kategorisera vilka anledningar som låg bakom reshoring. Den tidigare forskningen har alltså varit väldigt kvantitativ i sitt angreppssätt för att beskriva vilka anledningar som låg bakom återflytten. Att ett forskningsgap råder anser vi legitimeras då ämnet i sin helhet är relativt outforskat och i synnerhet ur en svensk kontext. Detta stärks av Barbieri et al:s. (2017) uttalande att beslutstagandet inom reshoring är ett relativt outforskat område. Relevansen av att undersöka ämnet reshoring och de strategiska beslut som ligger bakom återflytt i respektive företag anser vi därmed vara väldigt aktuell. Problematiseringen av reshoring ovan leder fram till vår forskningsfråga. 1.3 Frågeställning Hur ser strategiska beslut ut bakom reshoring i svenska tillverkande företag? 1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är att analysera hur strategiska beslut ligger till grund för reshoring hos svenska tillverkande företag. Uppsatsen syftar till att få djupgående förståelse och förklaring till varför just produktionen flyttas hem, hur de bakomliggande faktorerna ser ut samt hur beslutet är i fas med den övergripande strategin. Med hjälp av företagets övergripande strategi riktar studien sig till att undersöka hur väl strategin återspeglar de strategiska beslut som fattades vid reshoring. De bakomliggande skälen till återflytt kommer därmed analyseras med hjälp av strategin som företaget innehar för att skapa en mer ingående uppfattning om varför företagen genomfört en återflytt till Sverige. 1.5 Avgränsning för forskning Den huvudsakliga anledningen till att studien kommer innefatta tillverkande företag beror dels på att vi vill undersöka förhållandet i denna bransch, men även sett till uppsatsens begränsning, vilket medför svårigheter att undersöka till exempel tjänstesektorn. Valet av företag föll på tillverkningsföretag då de flesta vetenskapliga artiklarna som undersökts främst innefattat dessa och att det därför finns mer teori att 10
hämta. Genom denna teori blir det i ett senare skede enklare att genomföra analyser och slutsatser. Med hjälp av de resultat vi får fram i studien kommer vi koppla det till de teorier som presenterats. Uppsatsen kommer endast behandla svenska tillverkande företag på grund av uppsatsens begränsning men även då forskning om reshoring i en svensk kontext bedrivits i föga utsträckning. 1.6 Disposition Kandidatuppsatsen kommer att utformas genom att dela upp arbetet i olika kapitel. Kapitel 1, Inledning Det första kapitlet kommer att bestå av en inledning som kommer innehålla bakgrund, problemdiskussion, frågeställning samt syftet med uppsatsen. I bakgrunden kommer vi ta upp tidningsartiklar samt forskningsartiklar som behandlar ämnet reshoring. Vidare i problemdiskussionen kommer denna del bestå av tidigare forskning kring reshoring samt vad vår studie kommer bidra med i ämnet. Kapitel 2, Metod I detta kapitel ska författarna mer djupgående förklara vilka företagsekonomiska metoder som ligger till grund för uppsatsen samt varför dessa är till fördel för uppsatsens innehåll och struktur. Detta kapitel ska även innehålla forskningsetiska överväganden som ska genomsyra uppsatsen och hur dessa beaktas i intervjuerna med företagen. Kapitel 3, Teori I teorikapitlet kommer all relevant och användbar teori att presenteras såsom djupgående beskrivningar av reshoring, offshoring, strategi, strategiska beslut m.m. Kapitel 4, Empiri Empirin kommer innehålla den information och synvinklar som erhålls från företagen som utfört reshoring. Detta kapitel kommer att delas upp i olika delar där varje del inkluderar en intervju med våra respondenter. Kapitel 5, Analys 11
I analysdelen kommer vi att analysera både teorin och empirin för att kunna besvara vår frågeställning. Analysen kommer vara en sammanvägning av alla företag med grund i teori och empiri som återfinns i arbetet. Här kommer vi jämföra de olika företagen mot den teoretiska referensramen samt med tidigare forskning för att komma fram till ett resultat. Kapitel 6, Slutsats Slutligen kommer kapitlet slutsats där allting ska sammanfattas, alltså både resultat från analysen och bevarandet av vår frågeställning. Här ska det även diskuteras hur uppsatsen hade kunnat utvecklas i vidare forskning om författarna fick fortsätta med studien. 12
2 Metod I metodkapitlet kommer vi att gå igenom vilken typ av strategi vår forskning ska förhålla sig till samt hur designen ska se ut. Därefter följs det av ett urvalsavsnitt där vi beskriver vilken urvalsmetod vi valt, vilka kriterier vi hade för företagen samt vilka de slutgiltiga intervjuföretagen är. Efter detta förklarar vi bland annat tillvägagångssätt för teoriinsamling, analysmetod, kvalitetsmått och forskningsetiska överväganden. 2.1 Strategi för forskning I denna uppsats kommer vi använda oss av en kvalitativ ansats eftersom, enligt Bryman & Bell (2017) ska fokus ligga på ord samt tolkningar och inte numeriska värden. Med tanke på hur frågeställningen är utformad så är en kvalitativ strategi ett passande val eftersom uppsatsen ska öka förståelsen kring strategiska beslut angående reshoring då vi behöver respondenternas insyn kring beslutet. Den kvalitativa strategi som vi valt låter oss fokusera mer på respondenternas uttalanden och handlingar från respondenterna för att på så sätt kunna få fram hur de upplevde rehoringbeslutet. Genom att inte fokusera på data och siffror som i fallet med kvantitativ forskning (Bryman & Bell, 2017) anser vi att det strategival som vi utfört kommer få fram tydligare och mer fylliga svar från respondenterna. Detta då det exempelvis finns möjlighet för oss att ställa följdfrågor för att dels få fram mer detaljerade svar (Bryman & Bell, 2017) men samtidigt för att kunna få en fullständig bild av reshoringbeslutet och eliminera vissa eventuella feltolkningar. Till följd av vår kvalitativa strategi för studien kommer vi kunna få en ansats som behandlar mer än konkreta anledningar till besluten bakom reshoring. Detta då vi kommer knyta an de bakomliggande faktorerna till företagets strategi som påverkade beslutet att flytta hem produktion. Den kvalitativa strategi som studien baseras på gör att fokus alltså inte enbart ämnar att kategorisera de strategiska beslut som ligger bakom reshoring utan på ett mer djupgående sätt förklara uppbyggnaden som ledde fram till besluten. Vi anser det vara av stor vikt att studien inte tar sin prägel i att uteslutande beröra vilka bakomliggande faktorer som legat bakom reshoring utan mer djupgående beskriva varför och vad som 13
låg bakom just dessa beslut. Vidare kommer vi också att undersöka huruvida reshoringen låg i linje med företagets strategiska beslut. Med en sådan djupgående studie som vi genomför förutsätts att ett kvalitativt synsätt appliceras. Figur 1. Metoddesign, egen modell 14
2.2 Design för forskning Forskningsdesign behandlar hur forskningen ska läggas upp och är tänkt att kunna bidra till att sammanlänka frågeställning, teori, empiri och slutsatser (Yin, 2007). Då empiriska studier genomförs finns alltid en forskningsdesign som åsyftar att föra samman den empiriska data som inhämtats med forskningsfrågan och till sist slutsatsen (Yin, 2007). Utgångspunkten för studien är att kolla närmare på tre olika företag inom den svenska tillverkningsindustrin för att kunna utdöma strategiska beslut som legat bakom flytt av verksamhet tillbaka till Sverige igen. Då studien ska genomföras med hjälp av tre olika företag anser vi att flerfallsstudier är aktuellt för vår undersökningsdesign samt att en flerfallsstudie är trovärdigare än endast ett fall, vilket Yin (2007) hävdar. Flerfallstudier medför att vi på så sätt kan få olika insyn och förståelse för hur företagen i fråga har behandlat reshoring på olika sätt. Genom vår forskningsdesign ämnar studien till att undersöka ett fall fast med flera analysenheter (Yin, 2007). Vårt fall är att undersöka och analysera de strategiska beslut som legat till grund för en återflytt. Samtidigt är våra så kallade analysenheter de olika företagen som intervjuats. Då vår frågeställning inbegriper ett resonemang om vilka strategiska beslut som ligger till grund för reshoring hos svenska tillverkande företag anser vi precis som Yin (2007) att fallstudie som forskningsdesign lämpar sig väl i vår studie. Detta då han beskriver att...den centrala tendensen i alla typer av fallstudier, är att den försöker belysa ett beslut eller en uppsättning beslut: varför de fattades, hur de genomfördes och vilka resultaten blev (Yin 2007, s.30). Detta resonemang överensstämmer väl med det syfte vi har i vår forskning vilket är hur de strategiska beslut som legat till grund för återflytt till Sverige sett ut. Då vi vill undersöka tre olika fall är det vidare förmånligt med fallstudier eftersom vi som författare kan jämföra dels fallen med varandra och teorin i vårt teorikapitel. Förutsättningarna för att komma fram till relevanta slutsatser och att kunna se vissa mönster mellan företagen och de teorier som presenteras ligger därmed i linje med de metodval vi gjort genom vår fallstudiedesign. Bryman & Bell förklarar att fallstudieforskning inte nödvändigtvis måste innefatta enbart ett fall utan kan innefatta många fall i en fallstudie, precis som i vår situation. Multipel fallstudiedesign som Bryman & Bell (2017) benämner, har som ändamål att jämföra de olika fall som studeras. Detta resonemang innebär i förlängningen att det blir 15
möjligt för oss som studerar de olika fallen att jämföra och identifiera skillnader samt likheter vad gäller bakomliggande beslut för respektive företag. Vidare kommer det generera värdefull empiriskt data som kan matchas mot den teoretiska referensram som ligger till grund för studien. 2.3 Urval av företag och anställda Metoden för urval kommer att bestå av ett så kallat målstyrt urval eftersom vi ska studera tre fallföretag. Enligt Bryman & Bell (2017) betyder ett målstyrt urval att forskarna ska välja sina företag och respondenter på ett sådant sätt att empirin kan sammanlänkas med frågeställningen som forskningen har givit. Vid valet av vilka företag som ska medverka i vår studie har tydliga kriterier satts upp. Urvalet som ligger till grund för empiriinsamlingen kommer inte ske slumpmässigt eftersom företagen och de anställda noggrant väljas ut för att besvara frågeställningen (Bryman & Bell, 2017). Följande tre kriterier ska vara uppfyllda för att vi på ett korrekt sätt ska kunna besvara vår frågeställning: Företaget ska ha genomfört reshoring i någon form. Företaget ska ha en tillverkande produktion i Sverige i dagsläget. Respondenterna ska ha haft god insyn i reshoringbeslutet. I tidigare kvalitativ forskning om reshoring har ett mindre urval av företag gjorts med hänsyn till studiens omfattning, till exempel Engström et al. (2018). Att tre företag ligger till grund för vår studie motiveras genom uppsatsens begränsade omfattning och tidsaspekt, men även att de tre olika företagen befinner sig inom olika tillverkningsbranscher. Genom att diversifiera valen av företag kommer periferin öka vilket kommer leda till bättre resultat. Nedan återfinns de företag som genomfört reshoring i sin helhet eller med delar av sin produktion. Vi har intervjuat tre företag och nedan återfinns en kort beskrivning om varje företag samt en sammanställd intervjulista. 16
Bactiguard- Grundat år 2005 och noterades på Stockholmsbörsen år 2014. Bolaget är ett svenskt medicintekniskt företag som erbjuder lösningar som motverkar infektionsrisken inom vården. Produktportföljen innehåller urinvägskatetrar, endotrakealtuber samt venkatetrar. Vidare finns företagets kunder i hela världen. Företag X- företag X är ett svenskt tillverkande företag av diverse, högteknologiska produkter inom skogsbruk och skötsel. Delar av deras breda och välkända sortiment är ledande på den globala marknaden, men försäljningen sker främst till Europa och USA. Flokk AB- Flokk Ab är en stor koncern som tidigare hette Scandinavian Business Seating och grundades år 2007. Flokk tillverkar kontorsmöbler för många miljöer, till exempel för hem, kontor och offentlig miljö. Företaget har produktion i både Norge och Sverige och äger ett flertal skandinaviska varumärken. Kunderna återfinns i över 50 stycken länder och bolagets omsättning uppgår till nästan tre miljarder norska kronor. Tabell 1: Intervjulista för företagen 2.4 Tillvägagångssätt för teoriinsamling Teoriinsamling har skett genom sökningar i två olika databaser för forskningsartiklar, vilka är Google Scholar och bibliotekets OneSearch. I dessa databaser har vi sökt på de viktiga begrepp som behövs i arbetet såsom reshoring, backshoring, offshoring med mera. Förutom databaser kommer vi att försöka finna bakgrundsinformation som kan stödja vår forskning i tidskrifter såsom SvD, Dagens industri och The Economist. Här kommer vi söka på artiklar där tillverkande företag har tagit hem sin produktion samt yttranden av forskare som bidragit till forskningen om reshoring. Vidare kommer vi också använda oss av litteratur för att skriva teoriavsnittet. 17
I vår teoriinsamling kommer vi framförallt att använda oss av sekundärdata vilket innebär att vi kommer undersöka tidigare forskning (Lundahl & Skärvad, 1999) för att förstå hur strategiska beslut låg till grund för företags beslut om reshoring samt vad strategi innebär utifrån olika författare. Därefter är det essentiellt av vi klargör tydligt hur beslutsfattande ser ut teoretiskt i företag och vad denna process innehåller. 2.5 Tillvägagångssätt för empiriinsamling 2.5.1 Intervjumetod I vår empiri kommer vi huvudsakligen att använda oss av primärdata vilket, enligt Lundahl & Skärvad (1999), betyder att forskarna erhåller data eller kunskap genom ett tillvägagångssätt som de utför själva. Primärdata som finns i empiriavsnittet är informationen från intervjuerna med företagen. Den empirin som utvinns kommer vara resultatet av de kvalitativa intervjuer som ska genomföras under uppsatsskrivandet. Kvalitativa intervjuer är till för att fånga upp respondenternas egna erfarenheter och hur de upplevde det som frågades (Bryman & Bell, 2017). Anledningen till att vi använder oss av kvalitativa intervjuer är för att få respondenternas synvinkel på reshoringbeslutet och förstå hur företagets strategi var förankrat i reshoringbeslutet. Kvalitativa intervjuer är upplagda så att de är mer följsamma eller ostrukturerade i sin helhet i jämförelse med kvantitativa forskningsmetoder för empiriinsamling som är mer strukturerade (Bryman & Bell, 2017). Strukturen för kvalitativa intervjuer kan ske på två olika sätt, där de kan vara ostrukturerade eller semistrukturerade (Bryman & Bell, 2017). Inför de intervjuer som denna uppsats ska genomföra kommer det vara förutbestämt att semistrukturerade intervjuer kommer att tillämpas. Detta beror i synnerhet på att författarna kommer ha ett antal frågor i en intervjuguide som bestäms innan och som är viktiga att få besvarade (Bryman & Bell, 2017). Anledningen till att valet inte blev ostrukturerade intervjuer beror på att författarna kan missa viktiga frågor och följdfrågor om det inte redan finns en intervjuguide (Bryman & Bell, 2017). Dock ska frågorna ändå vara utformade så respondenterna har utrymme att bemöta dem utifrån deras perspektiv och erfarenhet kring reshoringbeslutet. Intervjuguiden har sammanställts i god tid innan intervjuerna så att kvaliteten på frågorna kan vara en god grund till empiriavsnittet. Intervjuguiden innehåller de frågor som vi vill ha svar på för att få en bättre förståelse kring varför företaget genomförde offshoring, varför de sedan gjorde en 18
reshoring, vilka strategiska beslut som togs och hur beslutet är förankrat i företagets strategi. Dessa frågor är formulerade för att besvara frågeställningen, vilket är viktigt enligt Bryman & Bell (2017). Respondenterna kommer också kunna dra nytta av intervjuguiden då de högst troligt också upplever det lättare att svara på frågor som har en sammanhängande och stringent ordningsföljd. Även fast intervjuerna kommer utgå från en semistrukturerad design kommer möjligheten att ställa följdfrågor fortfarande att finnas så att intervjuerna kan bli mer dynamiska och risken för att missa viktiga aspekter minimeras (Bryman & Bell, 2017). Intervjuguiden har bifogats i slutet av uppsatsen. 2.6 Analysmetod Yin (2007) förklarar att en tydlig strategi gällande analysen av empirin kommer bidra till en bättre slutsats, att hanteringen av intervjumaterial blir bättre samt eliminering av varierande uppfattningar om de empiriska materialet. På grund av ovanstående formulering har vi valt att använda oss av mönsterjämförelser som enligt Yin (2007) är en teknik för att kunna analysera fallstudien där forskaren kan se eventuella mönster som med hjälp av empirin identifierats. I vår studie om reshoring kommer vår utgångspunkt vara att identifiera vissa mönster vilket inbegriper likheter såväl som olikheter hos de tre företagen. Vid analysen kommer vi utgå från vår forskningsfråga som med hjälp av mönsterjämförelser kan besvaras. Vårt fall är alltså hur de strategiska besluten ser ut i de olika analysenheterna, det vill säga företagen. Vi vill därför i analysen kunna identifiera om det kan finnas mönster som säger att de strategiska beslut som tagits i de olika företagen är av samma eller åtminstone likartad karaktär. Dessutom kan det handla om att företagen uppvisar olikartade mönster i form av att de strategiska beslut som tagits skiljer sig. Även här är mönsterjämförelser av intresse, enligt Yin (2007), för att se om teorin som presenteras i teoridelen är överensstämmande med empirin som samlats in. Vidare kan det alltså tänkas att vissa mönster kan existera såsom liknande strategi, beslutsfattande eller bakomliggande faktorer till reshoring. Genom detta synsätt kan analyser fullbordas som tar sin slutliga form i en välgrundad slutsats. 19
För att kunna analysera den insamlade datan kommer vi att spela in våra intervjuer. Detta för att vi lättare kan analysera och komma ihåg vad som sagts (Bryman & Bell, 2017). Vidare är det också en stor fördel för oss att vi kan gå tillbaka och lyssna på det inspelade materialet i efterhand för att ta med sådan information som annars hade fallit under radarn (Bryman & Bell, 2017). Ett ytterligare argument till att spela in intervjun är att vi vill lägga fokus på att lyssna på motparten samt att kunna flika in relevanta frågor vid behov. Om fokus hamnar på att istället föra anteckningar riskerar vi att tappa den dimensionen. Vi har valt att inte skriva ner exakt vad som sägs på intervjuerna (transkribera) då det enligt Bryman & Bell (2017) är mycket tidskrävande. Utöver detta menar Bryman & Bell (2017) att det finns en risk förknippat med att utföra telefonintervjuer digitalt. För att överbrygga risken att våra inspelningsapparater inte skulle fungera vid intervjun kommer vi använda oss av mer än en inspelningskälla. 2.7 Kvalitetsmått Kvalitetsmått är en viktig del av den vetenskapliga forskningen för att kunna säkerställa att materialet är pålitligt och av god akademisk kvalité. Detta menar Yin (2007) är väsentligt i kvalitativa studier och i synnerhet för forskning som har en fallstudiedesign vilket är fallet med vår uppsats. Yin (2007) menar vidare att det finns fyra olika kriterier för forskningskvaliteten, vilka är: begreppsvaliditet, intern validitet, extern validitet samt reliabilitet. Det första begreppet som Yin (2007) förmedlar är begreppsvaliditet vilket innebär att begrepp som används i studien måste förklaras på ett utförligt sätt så att innebörden av begreppen inte kan låta sig misstolkas eller vara svårförståeliga. Vid intervjuer krävs det av forskarna att de har ett objektivt synsätt (Yin, 2007). Begreppen som är väsentliga för vår uppsats, exempelvis strategiska beslut, strategi och reshoring kommer att förklaras grundläggande i bakgrunden för att sedan bli mer djupgående i teoriavsnittet. Enligt Yin (2007) ska detta säkerställa att läsaren får en klar uppfattning om begreppen, till exempel vad reshoring eller offshoring betyder. För att ytterligare stärka begreppsvaliditeten menar Yin (2007) att forskarna kan låta nyckelinformanter få tillgång till studien för att bedöma om studien är överensstämmande med vad respondenterna menar i empiriinsamlingen. Vi kommer alltså att utföra en så kallad respondentvalidering som grundar sig i att forskarna i slutet 20
av forskningen väljer att vidarebefordra resultaten som uppkom till respondenterna vilka har haft en viktig betydelse för forskningen. Tanken med denna process är att försäkra sig om att informationen och resultaten som utvunnits är i fas med det som respondenterna har förmedlat till forskarna och som legat till grund för forskningen (Bryman & Bell, 2017). Vi som författare vill alltså ha ett godkännande från respondenterna att vi tolkat deras förklaringar på ett korrekt sätt, hur de upplevde detta och vad det innebar. Nästa begrepp som Yin (2007) förklarar är intern validitet. Innebörden av detta begrepp är att det ska dras en korrekt slutsats från den teori och empiri som samlats in (Yin, 2007). Till exempel så kan inte generella slutsatser enbart göras med begränsad kunskap där vissa faktorer som kan tänkas påverka slutresultatet inte beaktas (Yin, 2007). I uppsatsen ska vi undersöka hur strategiska beslut vid hemtagning av produktion till Sverige såg ut. Här kommer vi koppla samman teori med empiri för att kunna genomföra analyser med hjälp av de mönster som vi lyckats få fram. Vi kommer göra välgrundade analyser som har en stark koppling mellan vår presenterade teori och den insamlade empirin. I slutsatsen aggregeras de analyser som vi gjort för att kunna komma fram till en slutsats. Vidare förklarar (Yin, 2007) att extern validitet innebär att resultatet som utvinns vid en undersökning ska vara så generell att det även går att tillämpas på andra fall eller undersökningar. Att just kunna generalisera resultat till hela populationen upplevs som en svårighet vad gäller fallstudier (Yin, 2007). Han gör därmed även åtskillnad då han menar att fallstudier grundar sig på analytiska generaliseringar medan kvantitativa studier grundas på statistiska generaliseringar. I studien används mönsterjämförelser som ämnar att förklara studiens likheter och olikheter bland företagens strategiska beslut kring reshoring. Med detta synsätt ämnar vi med vår studie att ge en indikation över hur de strategiska besluten ser ut bakom reshoring i Sverige. Vår avsikt är därför inte att försöka ge en heltäckande och fullständigt övergripande bild över reshoringbeslutet för hela populationen. Till sist förklarar (Yin, 2007) att reliabilitet betyder att i den forskning som vi utför ska teori, resultat och slutsats vara så konkret att andra har möjlighet att genomföra samma studie och erhålla de resultat och slutsatser som tidigare forskare gjort. Vi uppfyller 21
reliabilitetskravet genom att vi utformat vårt tillvägagångssätt utförligt och detaljerat så att en forskare har möjlighet att replikera vår forskning för att uppnå samma resultat. Vi gör detta med stort fokus på källhänvisning så att andra forskare kan se var vi hämtat vår teori ifrån. 2.8 Forskningsetiska överväganden Den etiska aspekten av forskning måste tas i beaktande så att undersökningen utförs på bästa möjliga sätt. Enligt Bryman & Bell (2017) finns det en del regler som ska följas när det gäller etiken. Den första regeln är informationskravet som innebär att forskaren ska framföra syftet med forskningen till de personer som är med i undersökningen och vad den kommer att innefatta (Bryman & Bell, 2017). Vi som forskare kommer att beakta detta krav särskilt i ett första initialt skede när vi kontaktar företagen som vi kommer intervjua. Under intervjun kommer vi framföra all form av information om vårt syfte med forskningen samt annan värdefull information gällande studien. Samtyckeskravet betyder enligt Bryman & Bell (2017) att all forskning som respondenterna är delaktiga i är helt frivillig och att de kan avbryta intervjun när de behöver eller inte vill fortsätta. I vår studie kommer intervjupersonerna kommuniceras informationen gällande deras samtycke till våra intervjuer. Redan vid en första kontakt med företagen kommer de informeras om att intervjuerna kommer vara helt frivilliga och att personerna inte behöver känna något som helst tvång till att medverka. Konfidentialitets- och anonymitetskravet betyder att information om de som var delaktiga i forskningen som kan vara skadande för respondenterna eller hemliga måste behandlas på ett sådant sätt så att ingen utan tillstånd kan få tag på den (Bryman & Bell, 2017). Under detta krav kommer vår forskning att innefatta största möjliga försiktighet med den information som ges från företagen i den mån att det inte skadar personerna eller företagen. Om det krävs kommer de anställda eller företagen hemlighållas då de anser att informationen eller identiteten bör hållas konfidentiell. Nyttjandekravet innebär att den information som erhålls från respondenterna ska endast tillämpas på den forskningen som utförs och inte vidare i annan forskning (Bryman & Bell, 2017). När det gäller detta krav så ska den empiri vi får av företagen endast användas till forskningen som vi utför och ska därför inte användas vidare eller spridas 22
efter att forskningen är avslutad. Detta krav har vi i denna studie varit noggranna med då vi poängterat för respondenterna att informationen som framgår från intervjuerna endast används i ett forskningssyfte för vår studie. 23
3 Teori I teorikapitlet kommer vi framföra den teori som ligger till grund för vår studie. Kapitlet börjar med en förklaring om strategi för att sedan gå över till beslutsfattande och till sist strategiska beslut. Efter dessa strategikomponenter kommer vi gå in på outsourcing, offshoring, reshoring samt bakomliggande faktorer för att skapa en bredare och tydligare förståelse för vad dessa innebär. Teoriansvinttet kommer att avslutas med en egendesignad analysmodell till analyskapitlet. 3.1 Strategi En generell överensstämmande definition är att strategi beskriver den riktning som organisationen rör sig mot för att uppnå de uppsatta målen (Anthony et al., 2014). Anthony et al. (2014) menar att strategier är storartade planer som är viktiga för företagen, dels för att kunna veta hur målen ska uppnås men också för att kunna bemöta potentiella hot och möjligheter som företaget står inför. Den mest basala aspekten i en strategi är alltså hur man ska utnyttja alla företagets resurser för att nå målen (Andersson & Funck, 2017). Enligt Henderson (1989) är strategi företagets strävan efter en plan på ett tillvägagångssätt för att utveckla konkurrensfördelar och därefter sammanställa dessa fördelar så att de kan tillämpas i verksamheten. Vidare förklarar Andrews (1980) att strategi är viktigt då det ger ledningen bättre verktyg för att välja eller utveckla de olika strategiska alternativen. Dessutom ger strategin en bättre överblick över verksamheten. Utöver detta ger kunskapen om strategin bättre underlag för beslutsfattande eftersom att besluten ska ligga i fas med företagets strategi (Andrews, 1980). Mintzberg et al. (2009) förklarar att det finns fem P:n vars innebörd är att ge olika förklaringar på vad strategi betyder. Den första är plan som betyder att strategi är en vägledning in i framtiden och att företagets strategi är nyckeln till att nå de satta målen som företaget har bestämt. Utöver detta mynnar även strategi ut i ett mönster (pattern) som innebär att strategi uppkommer från tidigare beslut inom företaget, det vill säga att strategi skapas från det tankesätt som företag haft med sig under tiden. 24
Vidare förklarar Mintzberg et al. (2009) att strategi kan innebära en positionering eller ett perspektiv. Den förstnämnda innebär att ett företag använder strategi som en positionering på marknaden, det vill säga att de strategiskt lokaliserar till exempel produkter i specifika marknader. Den andra betyder att strategi är något om ett företag använder som grundpelare för att uppnå olika mål. Det sista P:et är att strategi är ett knep (ploy) vilket Mintzberg et al. (2009) förklarar är att strategi används för att kunna konkurrera med andra företag. 3.2 Beslutsfattande och Beslutsprocessen Beslutsfattande är, enligt Tarawneh (2012), processen som innefattar att en beslutstagare ska försöka identifiera och sedan välja ut olika lösningar till ett problem under en rådande situation. Vidare förklaras att beslutsfattande både är ett individuellt och socialt fenomen där processen kan innefatta många människor för att lösa ett visst problem (Tarawneh, 2012). Enligt Brim et al. (1962) finns det olika steg i en beslutsprocess. Det första steget innebär att beslutsfattaren ska identifiera det problem som måste lösas. I steg två behöver beslutsfattaren ta fram viktig information som behövs för att kunna lösa problemet. I nästa steg ska det tas fram olika lösningar på problemet, som följer av utvärdering av dessa lösningar. Det sista steget innebär att beslutsfattaren ska använda sig av den mest lämpliga lösningen (Brim et al., 1962). Enligt Saaty (1994) så finns det en brist på effektiva och dugliga processer för beslutsfattande då vårt sunda förnuft och intuition inte kan vara till hjälp. I det stadiet är det svårt att se fördelar och nackdelar med de olika alternativen som ska lösa problemet i fråga. Individuell kunskap eller erfarenhet är otillräcklig när det rör problem som påverkar hela grupper, företag eller organisationer. Därför måste stora beslut ha tid att diskuteras mellan de berörda grupperna så att beslutet passar samtliga (Saaty, 1994). Saaty (1994) nämner att det finns olika aspekter som är viktiga för ett beslutsfattande som betyder att beslutstagarna måste ha kunskap samt information för att grunda sina beslut och på så sätt göra rätt beslut. Det innebär att det ska finnas kunskap om: problemet och dess innehåll samt detaljer i sin helhet, policys och mål, hur olika 25
lösningar påverkar utfallet och vilka som kommer bli de olika utfallen eller eventuella hinder som stöts på (Saaty, 1994). 3.3 Strategiska beslut Enligt Johnson et al. (2005) definieras strategiska beslut som beslut vars implementering ska sammanfalla med hela organisationens eller företagets aktiviteter. Strategiska beslut tas oftast i hopp om att eftersöka eller uppnå en konkurrensfördel såsom differentiering eller låg kostnad, vilket innebär att det strategiska beslutet ska ske utefter företagets strategi (Johnson et al., 2005). Strategiska beslut har olika karaktärer som utmynnar till den fullständiga definitionen. Den första karaktären är komplexitet som innebär att strategiska beslut blir komplicerade för till exempel stora, internationella företag samt organisationer med många produkter eller tjänster. Alltså måste besluten ske via många led och personer innan det kan genomföras (Johnson et al., 2005). Nästa karaktär är osäkerhet som betyder att det finns en risk då beslut måste tas när det råder en viss ovisshet om framtiden och vad den kommer att innehålla (Johnson et al., 2005). Vidare förklarar Johnson et al. (2005) att strategiska beslut skapar integration för ledningen i den mån att viktiga, långsiktiga beslut inte kan tas av endast en person. Besluten måste diskuteras med alla chefer och personer i verksamheten som blir påverkade. Strategiska beslut påverkar även beslut på ett operativt plan. Med detta menas att den operativa delen i ett företag måste sammanfalla med det strategiska beslut som tagits, annars fallerar hela beslutet och strategin kommer inte att ha möjlighet att implementeras om inte hela företaget strävar mot samma mål (Johnson et al., 2005). 3.4 Outsourcing Dolgui & Proth (2013) klarlägger att outsourcing betyder att ett företag väljer att köpa in produkter samt tjänster som till stor del är en slutprodukt eller en halvfärdig produkt från andra företag som tillhandahåller dessa produkter eller tjänster. Gilley & Rasheed (2000) menar att outsourcing uppkommer via substitution eller abstention. Substitution i den mening som författarna förklarar, är att företaget köper in produkter eller tjänster som tidigare tillverkats internt. Författarna menar vidare att 26
abstention är undantaget eftersom företaget sedan tidigare inte utfört tillverkningen eller tillhandahållandet själv av dessa produkter eller tjänster men väljer att outsourca från andra företag ändå (Gilley & Rasheed, 2000). Den stora skillnaden mellan dessa två synsätt är att i den förstnämnda så har företaget sedan tidigare producerat dessa produkter eller utfört tjänster men väljer att outsourca dem istället. Detta begrepp, i jämförelse med abstention, skiljer sig eftersom att i abstention har företaget inte sedan tidigare utfört dessa aktiviteter i företaget. 3.5 Offshoring Enligt da Silveira (2014) betyder begreppet offshoring att ett företag förflyttar aktiviteter som funnits inom företaget såsom produktion eller FoU till andra länder i världen. En typ av offshoring är när ett företag flyttar sin produktion till ett land med låga löner för att på så sätt få en kostnadsminskning (da Silveira, 2014). En annan version är att ett företag utför offshoring för att få möjlighet att utnyttja de tillgångar och den kunskap som finns utomlands och som annars har varit svårtillgänglig samt sällsynt i landet där företaget kommer ifrån (da Silveira, 2014). Vidare menar Kedia & Mukherjee (2009) att offshoring är ett beslut om en strategisk förflyttning av företagets funktioner som de tidigare utfört i sitt egna land men sedan beslutade om att utföra utomlands. Kedia & Mukherjee (2009) menar på att offshoring kan ske både internt och externt. Intern offshoring innebär att företaget flyttar delar av sin verksamhet till utlandet men äger fortfarande dessa delar och har fortfarande full kontroll över dem. Vidare kan offshoring även ske externt vilket betyder att företaget låter oberoende företag utomlands utföra de aktiviteter som företaget gjorde i hemlandet (Kedia & Mukherjee, 2009). Företag är dock något restriktiva även om mer öppenhet visat sig vad gäller vilka delar som flyttas utomlands. Företagen väljer dock att iaktta försiktighet med förflyttning av verksamhetsdelar som anses vara bolagets kärnkompetenser (Johansson & Olhager 2017). Det visar sig vara de mest grundläggande aktiviteterna som flyttas utomlands sker företrädesvis inom koncernen. Som en kontrast så outsourcas de aktiviteter som företagen inte bedömer tillhör kärnverksamhet bort till utomstående aktörer. Utvecklingen har alltså gått mot att istället för att leta kostnadsminskningar utomlands 27
till att leta efter kompetens och kunskap om komplexa aktiviteter som utförs av företaget (Johansson & Olhager 2017). Den främsta drivkraften som finns bakom företags val att flytta utomlands är kostnadsfrågan men även bättre resursutnyttjande, innovationsmöjligheter och närhet till kunder och leverantörer (Johansson & Olhager, 2017). Det är i synnerhet aktiviteter som är arbetsintensiva som flyttats utomlands medan de delar som kräver mycket kapital och kompetens oftast behålls i hemlandet (Johansson & Olhager, 2017). Även om offshoring öppnar upp för många möjligheter utomlands så innebär det också i förlängningen en del risker med förläggning av produktion utomlands. De risker som företag står inför är exempelvis ökade lönekostnader, transaktionskostnader, störningar i försörjningskedjan och annorlunda regelverk utomlands (Johansson & Olhager, 2017). Problematiken med offshoring inbegriper även oförutsedda kostnader, reducerad kvalité, ökade ledtider samt ökad lagerhållning (Johansson & Olhager, 2017). Som en motreaktion till offshoring så har fenomenet reshoring vuxit fram där hemtagning av verksamhet sker istället för förläggning av produktion utomlands. Reshoring kommer beskrivas ingående i avsnittet nedan. 3.6 Reshoring Reshoringfenomenet har blivit allt mer vedertaget under senare tid och kan ses som en dynamisk mekanism i en allt mer föränderlig värld (Srai & Ané, 2016). Reshoring är enligt Srai & Ané, (2016) en relativt ny företeelse som bottnar i huvudaspekter och handlar om lokaliseringsbeslutet, alltså var produktionen ska placeras. Såklart så innefattar reshoring mer komplexa beslut om var produktionen ska förläggas och hänsyn måste riktas till andra aspekter som påverkar mer än placeringsbeslutet. Exempelvis så ligger ökade personalkostnader i Kina och skillnader i kvalitetsaspekter i olika länder till grund, vilka bara är en bråkdel av de skäl som ligger bakom hemflyttning av företag (Srai & Ané, 2016). Reshoringbegreppet innefattar en bred innebörd som inbegriper många olika begrepp och definitioner. Andra begrepp som förekommer är bland annat omvänd-offshoring, home-shoring, on-shoring, back shoring och back reshoring. Samtliga dessa olika begrepp förekommer i forskning som innefattar reshoring men dock finns olika betydelser av vissa reshoringföreteelser som beskrivs nedan. 28
Figur 2. Olika typer av reshoring, Källa: The reshoring phenomenon: what supply chain academics ought to know and should do. Gray, Skowronski, Esenduran, Rungtusanatham, Johnny. (2013) Gray et al (2013) menar att reshoring är en väldigt bred definition och därför kan den omfördelas i olika tolkningar beroende på vilken sorts reshoring företaget utfört. 1. In-house reshoring: Ett företag flyttar hem produktion som tidigare utförts av egenägda fabriker utomlands, för att sedan producera produkterna i hemlandet. 2. Reshoring for outsourcing: Ett företag tar hem produktion som utförs av ägda utländska fabriker för att inhemska leverantörer ska utföra dessa aktiviteter åt företaget istället. 3. Reshoring for insourcing: Ett företag tar hem produktion som de tidigare köpt in av utländska leverantörer för att börja tillverka produkterna själva. 4. Outsourced reshoring: Företaget tar hem produktion som de sedan tidigare köpt in av utländska leverantörer så att inhemska leverantörer kan utföra dessa tjänster åt företaget. 29
3.7 Bakomliggande faktorer till reshoring Det finns en rad olika anledningar till att flytta hem produktion (Stentoft et al., 2016). Vidare har Stentoft et al. (2016) kategoriserat dessa anledningar i sju olika punkter som följer nedan: 1. Kostnadsfrågan: Ökade kostnader inom arbetskraft och logistik, skillnad i produktionskapacitet och effektivitet. 2. Kvalitetsaspekter: Sämre kvalitet än vad som förväntades. 3. Tidsåtgång och flexibilitet: Ökade ledtider, osäkerhet kring produktionen och hur produktionen ska möta kundernas efterfrågan. 4. Möjligheter till mer kunskap: Tillgång till användbar teknik och nödvändig kunskap. 5. Risker vid beslutet: Risker gällande logistikkedjan och kontroll över företagets produktion. 6. Närhet till marknader: Valet att ha produktionen nära kunderna, reducering hos storleken av marknadsandelar. 7. Ytterligare faktorer: Påverkan från landets regering, ändring av ofullständiga och felaktigt bedömda beslut. Enligt Stentoft et al. (2016) var den vanligaste anledningen till fenomenet reshoring förändrade kostnader för verksamheten. Det kostnader som framför allt ökade var logistikkostnader, lönerna, felberäknade transaktionskostnader, energikostnader samt att det uppstod svårigheter kring att producera i mindre skala. Fortsättningsvis visade det sig också enligt Stentoft et al. (2016) att faktorer som kvalité, flexibilitet, tid, samt brist på kunskap också var betydande faktorer för att plocka hem produktion. Följden av bristen på kunskap påverkade i sin tur tillgången på kompetent personal samt i vilken grad man kunde använda sig av automatisering. Att många konsumenters preferenser är att köpa inhemskt sågs också som en fördel i studien till att flytta hem produktion (Stentoft et al., 2016). Enligt Wiesmann et al. (2017) finns det ytterligare faktorer som spelade roll vid reshoring. Författarna delar in dessa olika anledningar, liknande Stentoft et al. (2016), i olika kategorier. 30
Den första kategorin är global konkurrenskraft som innebär att det finns ett antal variabler som kan tillämpas på olika lokaliseringsbeslut av verksamhet som ett företag ska ta. Dessa variabler är oförutsägbara, det vill säga att hur dessa variabler i slutändan kommer att uppstå är osäkert och där de i princip är omöjliga att förändra. Variablerna i fråga är till exempel att världsekonomin förändras över tid, risker inom politik, förhöjd konkurrens om olika resurser m.m. (Wiesmann et al., 2017). Den andra kategorin av drivkrafter bakom reshoring är värdlandet som produktionen flyttas till. Riskerna inom denna kategori undersöks och utvärderas inte tillräckligt vid beslutet om offshoring vilket leder till att dessa faktorer uppkommer oväntat efter en tid. Anledningarna till reshoring är avtagande tillväxt, otillräcklig kvalitet, hög nivå av personalomsättning och risk för maktmissbruk hos leverantörer (Wiesmann et al., 2017). Den tredje kategorin är ursprungslandet. Faktorerna inom denna kategori uppmärksammas tydligare först efter att verksamheten har genomgått offshoring. Med detta menas att fördelarna att stanna kvar i landet väger tyngre än utomlands. På grund av detta är det viktigt för företaget att genomgå en större diskussions- och beslutsprocess för att verkligen säkerställa att företaget tagit rätt beslut. Faktorerna inom kategorin ursprungslandet är politiska motiv, tillgång till kompetent arbetskraft, ökning gällande automatisering bland företagen, förbättrad produktivitet och disciplin hos de anställda i verksamheten, bättre förståelse kring miljöpåverkningar samt hållbarhetsaspekter och förstärkning av varumärkets värde (Wiesmann et al., 2017). Logistikkedjan är den fjärde kategorin. Vid offshoring är det uppenbart att allting som sker inom dessa aktiviteter tar längre eftersom produkter, material och viktig information måste fara längre på grund av distans-och tidsskillnaden mellan länderna. Även här blir det mycket svårare för företaget att ha samma kontroll över sin verksamhet till skillnad från om produktionen låg inom närmre räckhåll. Inom denna kategori finns det exempelvis drivkrafter som FoU inom företagen som försämras på grund av distanserna. Vidare kan det bli högre samordningskostnader, splittring i logistikkedjan, längre tidsåtgång och förminskad tillförlitlighet, problem att möta utbud med efterfrågan och ökad kundanpassning bland produkter och tjänster m.m. (Wiesmann et al., 2017). 31
Den sista kategorin är faktorer som är specifika för företaget. Dessa faktorer är inkorrekt arbete kring framtagning av för-och nackdelar vid offshoringbeslutet, minimal kunskap om landet där offshoringen skedde, för snabbt genomförda beslut och felaktig uppfattning om kostnaderna efter flytten (Wiesmann et al., 2017). I en artikel skriven av Bellego (2014) framgår det att en bidragande faktor till reshoring är märkningen Made in France. Alltså har det visat sig mer betydelsefullt att kunna märka sina produkter med att tillverkningen har skett i moderlandet. Denna aspekt benämner även Benstead, A.V., Stevenson, M., Hendry, L.C. (2017) som en bidragande faktor till positiva effekter. Bensted et al. (2017) menar att made in effekter uppnås genom att producera i hemlandet vilket kan bidra till ökat värde bland de lokala kunderna. Det ökade värdet tar sin utgångspunkt i att den upplevda kvaliteten blir högre. Detta menar Benstead et al. (2017) då undersökningar visar exempelvis att företag som genomfört reshoring kan förbättra varumärkets anseende. Vidare förknippas Made in France med hållbar produktion och miljötänk (Bellego, 2014). 3.8 Typer av reshoring enligt Bellego (2014) 3.8.1 Tactical Reshoring Denna typ av reshoring utförs av globala högteknologiska stora utländska företag. När Tactical Reshoring genomförs är det, efter noggrant övervägande, viktigt att finna den absolut bästa lokaliseringen för företaget. Ofta flyttas produktionen tillbaka i samma område som där den fanns innan offshoring tillämpades. Företaget i detta fall ser inte längre lönerna som den viktigaste aspekten utan att få tag i rätt kompetens är viktigare eftersom produktionen är avancerad. Detta innebär att verksamheten ofta skickas tillbaka till länder med högre löner. Då produktionen flyttas hem görs det också ofta med hänvisningen att man vill komma närmare sina leverantörer och kunder. Oftast är flytten av produktion i dessa fallen väldigt självklara och görs utan några större problem (Bellego, 2014). 32
3.8.2 Home Reshoring Den huvudsakliga anledning till fenomenet Home Reshoring är att företagen uppvisat dåliga resultat i landet som de flyttade sin produktion till. Ofta är det felaktiga kalkyleringar som ligger bakom besvikelsen då man missbedömt hur mycket besparingar som skulle göras på till exempel minskade produktionskostnader. Vidare är det många företag som missar att räkna med ökade antal tillverkningsfel samt högre transportkostnader (Bellego, 2014). Det har också uppdagats att antalet förfalskningar av de produkter som flyttats till utlandet har ökat. En annan orsak som ligger till grund för Home Reshoring är att många konsumenter söker efter miljömärkta produkter alternativt Made in France. Det faktum att produkten är tillverkad i Frankrike gör att många konsumenter direkt associerar det med hållbarhet och kvalité. Slutligen har också ökade investeringsmöjligheter samt förbättrad kontroll över immateriella tillgångar varit faktorer som spelat en avgörande roll vi hemtagning av produktion. Till skillnad från Tactical Reshoring, som ofta består av stora globala aktörer, är Home Reshoringföretagen ofta mindre familjeägda företag (Bellego, 2014). 3.8.3 Development Reshoring De företag som tillhör kategorin Development Reshoring är små tillväxtbolag som är familjeägda och verkar på den inhemska marknaden alternativt på en närliggande marknad. Huvudargumentet till att flytta ut produktionen från början har oftast varit på grund av de lägre lönerna i utlandet. När väl företaget lanserat bolaget och växt till sig börjar de leta efter en mer mogen marknad och väljer då att flytta hem produktionen till ursprungslandet. Anledningen till att företagen tillämpar reshoring är att man vill förbättra produktutvecklingen samt göra produkterna mer exklusiva. Vidare vill företagen också skära ner på fraktkostnaden och frakttiden (Bellego, 2014). 3.9 Analysmodell I detta kapitel har den teoretiska referensramen för uppsatsen redogjorts med hjälp av teorier samt tidigare forskning kring reshoring. Eftersom ett flertal faktorer påverkar rehsoringbeslutet underlättar det att utforma en modell som påvisar en aggregerande överskådlig bild av processen som leder fram till reshoring. Modellen visualiserar även hur de olika aspekterna påverkar varandra och hur det leder till reshoring. 33
Det första steget i en reshoringprocess är att företaget lagt sin produktion i ett annat land, vilket innebär offshoring (da Silveria, 2014; Kedia & Mukherjee, 2009). En av de främsta anledningarna till att företag flyttar sin produktion utomlands är lägre löner (da Silveria, 2014). Företagen som utfört offshoring har med tiden upptäckt att det uppstått problem som de inte kunde förutspå från början (Wiesmann et al., 2017). Några av de problem som kan uppkomma är försämrad kvalitet, försvagad flexibilitet, längre tidsåtgång, förlorad närhet till marknaden (Stentoft et al., 2016). Detta leder sedan fram till en beslutsprocess som påverkas av företagets övergripande strategi. I beslutsprocessen är det essentiellt att beslutsfattarna innehar god kunskap och information för att kunna göra ett väl avvägt beslut (Saaty, 1994). Vårt bidrag till forskningen blir att lägga till en ytterligare dimension, det vill säga strategi för att utreda hur företagets övergripande strategi och konkurrensfördelar påverkar reshoringbeslutet. Företagets strategi ska ge bättre underlag för beslutsfattande eftersom strategiska beslut ska vara i fas med den övergripande strategin (Andrews, 1980). På så sätt ska företagets strategi vägas in vid reshoringbeslutet. Modellen mynnar ut i reshoring, vilket innebär att företaget flyttar sin produktion till moderlandet (Srai & Ané, 2016). Figur 3. Analysmodell av strategiska beslut bakom reshoring, egen design. 34