Ämneslärarexamen inriktning årskurs 7-9 Sida 1 av 6 Ämnesblock Samhällskunskap 112,5 hp för verksamhet i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp. Mål för ämnesblocket Ämnesblockets övergripande mål är att studenterna utvecklar dels den generella kunskap, färdighet och värderingsförmåga som fastställs i de nationella och lokala styrdokumenten i form av kritiskt tänkande, vetenskapligt förhållningssätt, interkulturell förståelse och självständighet, och dels de specifika kunskaper och färdigheter inom ämnesområdet samhällskunskap som krävs för pedagogisk verksamhet inom grundskolans år 7-9, dvs. kunskap om såväl ämnets mångvetenskapliga grund som lärande och undervisning inom området. Efter avklarat ämnesblock om 112,5 hp ska de studerande kunna: Kunskap och förståelse visa kunskaper om politiska strukturer med särskilt fokus på teoretiska perspektiv rörande demokratins innehåll, processer och villkor visa kunskap om centrala begrepp och processer som rör ekonomisk tillväxt och utveckling visa kunskaper inom ett antal centrala samhällsvetenskapliga tema- och problemområden, bl.a. social differentiering, mänskliga rättigheter, sociala rörelser, globalisering, migration, nationalism och hållbar utveckling ur olika samhällsvetenskapliga perspektiv visa kunskaper om hur kön, klass och etnicitet konstrueras och samverkar och påverkar individens plats och roll i samhället visa kunskaper om maktförhållanden i samhället och samhälleliga processer som bidrar till att upprätthålla dessa visa god kunskap om rättssystemets struktur och funktion, grundläggande kunskaper om rättsstatens relation till demokrati och mänskliga rättigheter som en del av folkrätten visa god kunskap om betydelsen av digitala medier och teknikburna lärprocesser i samhället, med särskilt fokus på skolan visa förståelse för samhällskunskap som skolämne och dess mångvetenskapliga grund visa kunskap om tillämpliga metoder inom samhällsvetenskap samt kännedom om aktuella samhällsvetenskapliga forskningsfrågor visa fördjupad kunskap om ämnesdidaktiska frågor, inklusive bedömning och betygsättning av elevers kunskaper utifrån styrdokumentens mål.
Ämneslärarexamen inriktning årskurs 7-9 Sida 2 av 6 visa kunskaper om olika teorier om pedagogiskt ledarskap i ett historiskt, filosofiskt, internationellt och yrkesetiskt perspektiv, samt hur detta ledarskap kan komma till uttryck i undervisningen i samhällskunskap. Färdighet och förmåga visa förmåga att tillämpa centrala samhällsvetenskapliga perspektiv, begrepp och metoder i form av självständiga analyser och tolkningar i såväl muntliga som skriftliga presentationer visa kritisk förståelse för hur olika källmaterial ska värderas och deras användbarhet i undervisning i samhällskunskap visa förmåga att tillämpa ämnesdidaktiska perspektiv och omsätta egna kunskaper inom samhällsvetenskaplig teoribildning, problemområden och didaktik på ett sådant sätt att goda betingelser skapas för elevers lärande visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra och utvärdera undervisning i samhällskunskapsämnet visa färdighet i att i den egna undervisningen välja innehåll, gestaltningsformer inbegripet teknikburna läroprocesser såsom digitala och sociala medier samt arbetssätt i relation till gruppens och den enskilde individens lärande och till verksamhetens mål visa färdighet i att bedöma och värdera individers lärande och utveckling i samhällskunskap Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att inta olika perspektiv i förståelsen av människors olika livsvärldar och erfarenheter visa förmåga att reflektera självständigt och kritiskt över samhällskunskapsämnets mål och innehåll i relation till centrala samhällskunskapsdidaktiska frågeställningar och samhällsvetenskapliga teoribildningar såväl som det egna lärandet visa förmåga att kritiskt granska egna och andras ämneskunskaper och didaktiska färdigheter för att kunna identifiera eget och andras behov av ytterligare lärande Ämnesblockets delar och struktur Ämnesblocket består av tre terminers ämnesstudier i Samhällskunskap inklusive ämnesdidaktik (90 hp,) kärnkursen Didaktik och ledarskap (7,5 hp) och två VFU-perioder om 7,5 hp vardera. Ämnesblocket är uppbyggt av kurser för att tillgodose examensmål och verksamhetskrav. Kurserna fördelas på följande sätt: Termin 1 Samhällskunskap I, 30 hp (grundnivå 1) Samhällskunskapens didaktik, 4 hp På spaning efter samhället samhälle och sociala rörelser i ett historiskt och teoretisk perspektiv, 6,5 hp Demokrati som en teoretisk och politisk utmaning, 6,5 hp Ekonomisk tillväxt och utveckling - introduktion till samhällsekonomi 6,5 hp Introduktion till samhällsvetenskaplig forskning, 6,5 hp
Ämneslärarexamen inriktning årskurs 7-9 Sida 3 av 6 Termin 2 Samhällskunskap II, 30 hp (grundnivå 1) Samhällskunskapens didaktik II, 3 hp Genus, etnicitet och klass mångfaldens möten, 7,5 hp EU som transnationell demokrati i teori och praktik, 7,5 hp Globaliseringens innebörder och konsekvenser, 6 hp Introduktion till samhällsvetenskaplig forskning, metod, 6 hp Termin 3 Didaktik och ledarskap för ämneslärare, 15 hp (grundnivå 1) inkl. 7,5 hp VFU Termin 8 Examensarbete 1 för ämneslärarexamen 15 hp (grundnivå 2) Termin 9 Examensarbet 2 för ämneslärarexamen, 15 hp (avancerad nivå) VFU 2 i samhällskunskap 7,5 hp (avancerad nivå) Ämnesblockets innehåll och progression Ämnet samhällskunskap drivs av en flervetenskaplig lärar- och forskargrupp med hemvist i statsvetenskap, sociologi, historia, socialantropologi, filosofi, rättsvetenskap samt samhällsvetenskaplig ämnesdidaktik. Kurserna såväl breddar som successivt fördjupar studentens kunskaper och färdigheter i enlighet med ämneslärarexamens examensordning och Högskolan Dalarnas utbildningsplan för ämneslärarprogrammet. Ämnesblockets två första terminer på grundnivå 1 ger en bred och successivt fördjupande ingång med olika samhällsvetenskapliga perspektiv kopplat till det kunskapsinnehåll som slås fast i målen för ämnet samhällskunskap i grundskolans år 7-9. Bredden i kunskapsstoffet, med ett innehåll som rör sig mellan ideologi och praktik, de stora teorierna och människors vardag samt processer över tid och i rummet, bidrar till förståelse av den komplexitet som präglar samhällslivet. Studenten rustas under sina studier i samhällskunskap med teoretiska perspektiv och analytiska begrepp som gör det möjligt att begreppsliggöra samhällsfenomen och medvetet växla mellan perspektiv. Ämnesblocket har tydligt fokus på internationella perspektiv och frågor som rör globala processer och anlägger historiska, internationella och kulturellt jämförande perspektiv. Ämnet präglas av kritiska perspektiv, och ett problematiserande samt undersökande arbetssätt. Teknikburna medier belyses i olika delar av ämnesblocket såväl som verktyg för lärande och som arenor för demokratiska, sociala, kulturella och globala processer. Progressionen, i betydelsen ovan, åskådliggörs i kursernas kunskaps- och färdighetsmål, innehåll samt i de arbetsformer som tillämpas. Studentens grad av självständighet och förmåga att ta eget ansvar för sina egna studier och undervisningsmoment utvecklas successivt. Progressionen i relation till kursernas mål och innehåll ser ut på följande sätt:
Ämneslärarexamen inriktning årskurs 7-9 Sida 4 av 6 Termin 1 (grundnivå 1) Ämnesblockets första termin består av fyra delkurser 1 om 6,5 hp, samt en om 4 hp. I dessa läggs grunden för en bred orientering i olika samhällsvetenskapliga fält kopplat till ämnesdidaktiska frågeställningar. Under terminen integreras ämnesdidaktiken i de olika ämnesteoretiska kurserna. Den historiska utvecklingen av ämnet samhällskunskap belyses. Inledningsvis problematiseras begreppet samhälle ur olika vetenskapliga perspektiv. Här behandlas också skolan som samhällsinstitution och dess relation till samhället. Vidare ger terminen grundläggande kunskaper om politiska strukturer med särskilt fokus på teoretiska perspektiv rörande demokratins innehåll, processer och villkor. Demokrati som en historisk process med nationalstatsbyggandet och demokratiseringen som två parallella processer belyses, liksom demokratiska och ickedemokratiska politiska strukturer. Här behandlas lagstiftningsproceduren, rättskällorna, rättssystemet och domstolsväsendet på nationell nivå, liksom rättighetsbegreppet i relation till barnkonventionen, föräldrabalken och brottsbalken. I samband med detta reflekterar studenten över skolans värdegrund kopplat till demokratifostran och möjligheter/problem i tillämpningen av demokratiska arbetssätt i undervisning. IT i ett samhällsutvecklingsperspektiv och internet som arena för deltagande i det demokratiska samhället belyses och problematiseras, med särkilt intresse för ungdomars användning av teknikburna medier. Vidare utvecklas grundläggande kunskaper om huvuddragen i centrala teoribildningar om hur marknadsekonomin, samhälls- samt privatekonomin fungerar och interagerar. Aktuella ekonomiska frågor och debatter integreras i den aktuella kursen (t.ex. arbetsmarknadens förändring under senare decennier, etc.). Studenten får här arbeta med att, utifrån den avslutande kursens innehåll, utveckla ett arbetsmaterial för undervisning om samhällsekonomi. Terminen avslutas med vetenskapsteoretiska och metodologiska perspektiv på studiet av samhället, vilka relateras till hur ett ämnesstoff organiseras och värderas i ett ämnesdidaktiskt moment. Den studerande kopplas under termin 1 till ett partnerområde/partnerskola och en VFU-lärare som undervisar i samhällskunskap. Syftet är att den studerande redan från starten på programmet ska känna att studierna leder till den framtida yrkesprofessionen, och tillhörigheten till en partnerskola är då väsentlig. Två till tre fältdagar genomförs på skolan för att förbereda den kommande verksamhetsförlagda utbildningen under ämnesblockets tredje termin. Termin 2 (grundnivå 1) Under termin två fördjupar studenten sina samhällsvetenskapliga kunskaper och ämnesdidaktiska färdigheter. Terminen består av fem delkurser, två om 7,5 hp, två om 6 hp, samt en om 3 hp. Terminens ämnesdidaktiska studier inriktas på didaktiska planeringsstrategier för hur ett akademiskt ämnesinnehåll kan transformeras till ett undervisningsinnehåll för skolan. Bedömnngar ur olika aspekter studeras också. Terminen inleds med en problematisering av social differentiering där genus, etnicitet och klass behandlas utifrån en global kontext. Teman som mångfald och konflikt belyses och diskuteras. EU som ett exempel på transnationalism där 1 Dessa motsvarar kurser som också går att läsa som fristående kurser.
Ämneslärarexamen inriktning årskurs 7-9 Sida 5 av 6 utmaningarna kring att skapa transnationella, demokratiska institutioner, grundade på principen om medborgarskap, belyses och analyseras. Belysningen av överstatlig rättsbildning fördjupar förståelsen av transnationell demokrati, där den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, liksom FN-stadgan behandlas. Vidare fördjupas förståelsen för marknadsekonomin genom att belysa globaliseringens innebörder och konsekvenser. En översikt av metodologiska ansatser presenteras. Datainsamlingsmetoder tillämpas. Under detta sistnämnda moment ingår 2-3 fältdagar vid partnerskolan. Termin 3 (grundnivå 1) Studenter som väljer samhällskunskap som sitt ingångsämne i utbildningen läser under ämnesblockets tredje termin kärnkursen Didaktik och ledarskap vilken integreras med första VFUperioden i ämnet. Kursen Didaktik och ledarskap omfattar dels ämnesövergripande studier i ledarskap, dels samhällskunskapsspecifika moment som konkretiserar det allmänna innehållet och kopplar det till skolämnet samhällskunskap. Studenten förbereder sin VFU-period genom att studera bl.a. planering och utvärdering, men också genom att ämnesdidaktiska moment från de tidigare delkurserna tas upp på nytt ur ett mer konkret och undervisningsrelaterat perspektiv. Studenten utvecklar förmågan att kunna omsätta sina kunskaper och färdigheter på ett sådant sätt att han/hon kan göra medvetna didaktiska val i relation till gruppens och den enskilde individens lärande och till verksamhetens mål. Studenten utvecklar också kunskaper i att analysera och bedöma elevers lärande och kunskapsutveckling. Kursen förutsätter således både goda ämneskunskaper och förståelse av det pedagogiska arbetets mål och förutsättningar. Strävan är att integrera det teoretiska och det praktiska genom att låta teori prövas på fältet och genom att praktiska erfarenheter diskuteras i teoretiska termer under högskoleförlagda seminarier. Kursen leds således av både högskole- och verksamhetsförlagda lärarutbildare. I fokus står under hela kursen det ämnesdidaktik och pedagogiskt ledarskapet som lärare i samhällskunskap. Termin 8 (grundnivå 2) Kursen innehåller Examensarbete 1 där studenten självständigt genomför ett vetenskapligt arbete utifrån en begränsad ämnesdidaktisk frågeställning. Detta första examensarbete är forskningsförberedande och inriktat på konsumtion av tidigare forskning. Det kan dels bygga på ämneskunskaper från samhällskunskapsstudierna, dels relatera till ämnesdidaktiska kunskaper och erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen. På så vis knyter examensarbetet an både till utvecklingen av den egna pedagogiska verksamheten och till aktuell forskning. Termin 9 (avancerad nivå) Under termin 9 fördjupar studenten sina kunskaper och färdigheter ytterligare i ett examensarbete, Examensarbete 2, om 15 hp. Examensarbete 2 utgår från en självständigt utvecklad ämnesdidaktisk problemställning som ansluter till pågående forskning vid ämnesavdelningarna. Men till skillnad mot det första arbetet ställer detta arbete större krav på studentens egna vetenskapliga bidrag till kunskapsutvecklingen inom området. Arbetet syftar till att förbereda studenten för den egna kommande
Ämneslärarexamen inriktning årskurs 7-9 Sida 6 av 6 yrkesrollen som ämneslärare i samhällskunskap och till att bidra med ny kunskap inom ett avgränsat område till det kollektiva lärandet vid akademin såväl som utvecklingen av samhällskunskapens undervisningen vid studentens partnerområde/skola. Ämnesblocket avslutas med en längre sammanhängande VFU-period. Under kursen ges de studerande tillfälle till att planera och självständigt genomföra pedagogisk verksamhet samt analysera och utvärdera resultatet av detta. Den studerande tar alltså ett självständigt helhetsansvar för undervisningen i samhällskunskap. Under denna VFU-period får studenten möjlighet att omsätta förvärvade ämneskunskaper, inklusive de som förvärvats genom de två examensarbetena, såväl som kunskaper från utbildningsvetenskapliga kärnan, i den egna pedagogiska verksamheten som ämneslärare i år 7-9. Det är också under denna examens-vfu som studenten får möjlighet att visa att hon/han uppnår examensmålen.