Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter



Relevanta dokument
Lärarhandledning Språk och erfarenheter

Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

Konsultation med skolan

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten Antal svar: 50

Vi skall skriva uppsats

Mottagande av nyanlända elever i grundskolan - erfarenheter från Sverige

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Syftet med en personlig handlingsplan

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

Bilaga B Kartläggningsmaterial - Litteracitet Samtals- och dokumentationsunderlag avkodning, läsning, läsförståelse och skrivning

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Nyanlända elever i skolan

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Statens skolverks författningssamling

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Förväntansdokument Bodals Skola F-9

ELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben)

Information till elever och föräldrar i skolår 5

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Särskilt stöd i grundskolan

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Kiwiböckerna metod och begrepp

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i grundskola

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna?

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Antimobbningsgruppen. Erika Aspers Erik Larsson Åsa Högemark Paula Chavez Dan Carlsson Annvi Adolfsson Inga Jurefors Marie Lengdell

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Skolplan för Svedala kommun

My Language a g Biography

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Enebyskolan

Mer än bara fotboll VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Systematiskt kvalitetsarbete

Stockholm stad Förskoleundersökning Förskolan Pärlan

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

Kvalitetsrapport Så här går det

Nätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan. Örebro

Sammanfattning på lättläst svenska

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Enkätresultat. Enkät om språkanvändningen i utbildningen på KTH. Datum: :32:26

FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

FÖRSKOLEKLASS VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTET ANGÅENDE FÖRSKOLEKLASS 13 APRIL ca BengtÅke Gindemo

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Resultatprofil. Läsåret Alsike skola

Rapport uppdrag. Advisory board

Sid i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Tränarguide del 1. Mattelek.

Systematiskt kvalitetsarbete

Hur gör jag så att patienten blir delaktig, i samtalet, för att hitta lösningar vid förskrivning av hjälpmedel?

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Svensk författningssamling

Kvalitetsarbete i förskolan

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

BFL & IKT (och SUA kommer )

START Stockholm genomför en inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper.

Lärarhandledning Litteracitet

Kvalitetsrapport Så här går det

Beslut för grundsärskola

Avsikt På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer.

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola

Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: Växel: (5)

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Frågor i ansökan om statsbidrag för läxhjälp år 2016 skolhuvudmän

2. Tidsplanering. 21 Studiedag

Introduktion till Open 2012

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Ungdomssektionen fick i uppdrag att hålla i verksamheten tillsammans med Emma.

Referensvärden samtliga undergrupper

Referensvärden samtliga resultatenheter

Skriva B gammalt nationellt prov

Bra att veta om sexuella övergrepp. För barn

Kärnan. Halmstad 29 augusti Hej!

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

KURSPLAN,! KUNSKAPSKRAV! ELEVARBETEN!

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Världshandel och industrialisering

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

Transkript:

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Steg 1 2 3

Samtals- och dokumentationsunderlag Steg 1 Information till elev och vårdnadshavare före samtalet Välkommen Hälsa eleven och vårdnadshavare välkomna till skolan. Berätta att skolan kommer att genomföra ett antal kartläggningssamtal med eleven under de kommande veckorna. Berätta också vad ett kartläggningssamtal är. Syftet med kartläggningen Berätta att skolan vill veta hur eleven har haft det, vilken skola eleven gått i, vad hon eller han tycker om och annat eleven vill berätta om sig själv. Det hjälper skolan att förstå vilken klass som det blir bäst för eleven att gå i och hur skolan kan planera elevens utbildning. Kartläggningens innehåll Berätta att ni kommer att samtala om elevens språk, tidigare skolgång, vardag och intressen samt förväntningar på skolan. Informera om att det är eleven som svarar på frågorna och att vårdnadshavare kompletterar om det behövs. Var tydlig med att det inte finns några rätt eller fel svar och att det är frivilligt att svara. Informera om att dokumentationen av samtalet lämnas vidare till rektorn och till de lärare som är delaktiga i elevens undervisning. Tid för samtalet Tala om att samtalet är beräknat till maximalt 70 minuter. Tolkning I Information om tolkning och tolkar finns anvisningar för den som genomför ett kartläggningssamtal med tolk samt för den som tolkar. Stöttning under samtalet Berätta att du under samtalet kommer att ge några exempel från de områden ni talar om som inspiration och stöd. Frågor från eleven och vårdnadshavare Berätta att eleven och vårdnadshavare kan ställa frågor efter samtalet. Efter kartläggningssamtalet Se anvisning s. 12. Skolverket och andra rättighetsinnehavare har upphovsrätt till materialet och delar som ingår i materialet. Materialet får inte mångfaldigas eller sparas på dator i annat syfte än för att genomföra en bedömning av nyanlända elevers kunskaper. Skolverket 2016 2 (12)

Samtals- och dokumentationsunderlag Elevens namn:... Elevens födelsedatum:... Vårdnadshavares namn:... Datum och lärare:... Språk som eleven använder i samtalet:... Tolkens namn:... 1. Språk Syfte Frågor om språk bidrar till att skolan får veta hur eleven har använt språk i hemmet, på fritiden och i skolan vilka språk eleven kan använda som en resurs i lärandet i olika ämnen och fortsätta utveckla parallellt med svenskan. Instruktioner till läraren Berätta att ni kommer att samtala om vilka språk eleven använder och var eleven tidigare har bott. Tala om att de språk eleven redan kan är viktiga för lärandet och att skolan är intresserad av vilka språk eleven använder i olika situationer. Huvudfrågorna finns i första kolumnen och är markerade med fet stil. Stöttning till eleven under samtalet Om eleven har svårt att komma igång kan du ge exempel på hur du eller andra använder språk. Här är ett exempel på hur en stöttning av en elev kan se ut. Skolan är intresserad av att få veta vilket eller vilka olika språk du kan och när och hur du använt dem. Jag tänkte berätta lite om de språk jag kan och när och hur jag använder dem och sen får du berätta. Mitt modersmål är svenska, det lärde jag mig först och det kan jag också bäst. Jag pratar svenska nästan hela tiden, på mitt jobb, med min mamma, pappa och syster och nästan alla mina vänner. Jag är också ganska bra på engelska. Jag fick undervisning i engelska i skolan från det att jag var 9 år. När jag studerar läser jag ofta på engelska och när jag reser till andra länder använder jag ofta engelska. Jag kan också lite tyska men jag pratar tyska så sällan så jag har glömt bort mycket. Skolverket 2016 3 (12)

Språk Frågor till eleven Eventuella följdfrågor Observera Anteckningar Planering och beslut Skolan vill veta vilket eller vilka språk du kan så att du får möjlighet att använda dina kunskaper och fortsätta utveckla ditt eller dina språk. Så jag undrar... vilket eller vilka språk kan du? hur har du lärt dig dem? hur använder du dem? vilket språk har du lättast att prata på? om du läser och skriver på ett eller flera språk? Vilka? Vilket språk lärde du dig först? Vilka språk har du lärt dig sedan? Vilket språk har du använt mest? Var och när har du använt språket, t.ex. hemma, datorspel, med kompisar? (Kan även framgå i frågeområdet Erfarenheter och intressen.) Observera vilka språk som kan vara aktuella för Steg 2 Litteracitet modersmålsundervisning studiehandledning moderna språk Observera om eleven brukar använda språket eller språken i både tal och skrift. Undervisning i (kryssa): Engelska Moderna språk Modersmål Språk för studiehandledning: om du kan engelska? I vilka situationer brukar du använda engelska? Observera om eleven har haft undervisning i engelska och hur eleven brukar använda engelska. Frågor till vårdnadshavare (vid behov) Observera Anteckningar Vilket eller vilka språk använder ni i familjen? Vilket eller vilka språk använder ditt barn mest och kan bäst, hemma och i skolan? Notera vilket som är elevens starkaste vardagsspråk respektive starkaste språk i skolsammanhang.......... Skolverket 2016 4 (12)

2. Tidigare skolgång Syfte Frågor om tidigare skolgång och om utbildning ger skolan en bild av elevens starkaste språk i skolsammanhang en bild av elevens skolerfarenheter i relation till åldern en uppfattning om vilka ämnen eleven fått undervisning i en uppfattning om hur eleven tänker om skolan och dess syfte. Instruktioner till läraren Berätta att ni kommer att samtala om elevens tankar om och eventuella erfarenheter av skola och undervisning för att kunna möta eleven på bästa sätt. Försök att få en bild av vilka ämnen och vilket slags undervisning eleven har erfarenhet av. Du kan även ge eleven en bild av den svenska skolan genom att jämföra med elevens svar. Då kan eleven använda sina erfarenheter för att förstå det nya sammanhanget. Om eleven inte har gått i skolan tidigare använder du frågorna om elevens tankar om skola. Använd vid behov Bilaga 1 Förteckning över skolans ämnen som stöd när ni pratar om vilka ämnen eleven fått undervisning i och vilka ämnen man läser i den svenska skolan. Om eleven har gått i skolan och kan förstå ett schema kan även det finnas med som stöd under samtalet. Huvudfrågorna är markerade i fetstil. Stöd till eleven under samtalet Om eleven har svårt att komma igång kan du ge exempel från den svenska skolan. Skolverket 2016 5 (12)

Tidigare skolgång Frågor till eleven Eventuella följdfrågor Observera Anteckningar Planering och beslut Skolan vill veta om du har Hur gammal var du när Observera elevens Eleven har gått i skolan: gått i en annan skola tidigare och hur ni arbetade till åldern. Det kan visa Ja Nej du började i skolan? skol erfarenhet i relation där. Har du gått i skolan Hur många år har du om eleven kan placeras i tidigare? gått i skolan? en årskurs med jämnåriga. Elevens ålder vid skolstart: (Om svaret är nej kan du Har du gått i skolan gå vidare till nästa varje dag utan avbrott? frågeområde, på s. 8) Antal år i skolan: Var har du gått i skolan (land eller länder)? Elevens undervisningsspråk Vilket eller vilka språk Använde du olika språk Notera vilket eller vilka (ett eller flera): använde ni på lektionerna i skolan? det var? Varför? undervisning på och beroende på vilket ämne språk eleven fått vilket eller vilka språk Vilket eller vilka språk Kan det ibland vara eleven har använt. Elevens starkaste språk i tycker du att du kan lättare för dig att tänka skolsammanhang (inför bäst när du arbetar i på ett språk och prata Steg 2): olika ämnen? eller skriva på ett annat språk? Vilka ämnen har du fått undervisning i? Hur många år har du fått undervisning i respektive ämne? Observera vilket stöd eleven kan behöva. Undervisning i ämnen (antal år): Bild... Eng... Hk... Id... Ma... Mu... Bi... Fy... Ke... Ge... Hi... Re... Sh... Tmsl... Txsl... Övriga språk eleven haft undervisning i? Ämnen som kan vara aktuella för kartläggning, Steg 3: Tk... Mspr... Modersmål... Andra ämnen:... Skolverket 2016 6 (12)

Frågor till eleven Eventuella följdfrågor Observera Anteckningar Planering och beslut Berätta lite om undervisningen, kan du beskriva hur ni arbetade i något ämne? (Koppla gärna till något ämne eleven talat om tidigare) Vad gjorde läraren, vad gjorde eleverna? Arbetade ni främst enskilt, i par, i grupp? Arbetade ni med en särskild lärobok i varje ämne eller använde ni olika slags texter och material? Gjorde ni experiment och undersökningar? Hur ofta hade ni läxor? Hur kunde en läxa se ut? Hur visade ni vad ni hade lärt er (redovisningar, prov, betyg etc.)? Vilket eller vilka ämne(n) tyckte du bäst om? Observera elevens tankar om skolan, vilka ämnen eleven tycker bäst om samt vilka ämnen eleven tycker är svåra eller mindre intressanta och varför. Observera hur eleven beskriver undervisningen och arbetssätten för att få en bild av vilken utbildningstradition eleven har erfarenhet av och hur lärandet generellt gick till. * Observera elevens uppfattning om vad skolan, lärare och elever gör utifrån tidigare erfarenheter. Frågor till vårdnadshavare (vid behov) Observera Anteckningar Hur har ditt barns tidigare skolgång varit? Vi behöver veta det för att planera undervisningen på bästa sätt. Vilken kontakt du hade med ditt barns skola: Vilken roll hade föräldrarna i skolan? Hur var föräldrarna delaktiga i elevens skolgång? Observera vad vårdnadshavare berättar om undervisningen. Observera vilken information vårdnadshavare efterfrågar om skolan............. * Tänk på att eleven har format sin elevidentitet i ett annat socialt, kulturellt och politiskt sammanhang än det svenska. Skolverket 2016 7 (12)

3. Erfarenheter och intressen Syfte Frågorna om erfarenheter och intressen hjälper skolan att få en uppfattning om hur elevens vardagsliv sett ut fånga förmågor eleven utvecklat genom olika erfarenheter och intressen få en bild av elevens utgångspunkter och referensramar få en uppfattning om elevens erfarenheter av digitala redskap. Instruktioner till läraren Berätta att ni kommer att samtala om elevens erfarenheter och intressen. Tala om att det inte bara är i skolan man lär sig och utvecklas utan också genom erfarenheter och intressen. För elever utan skolbakgrund kan frågor om erfarenheter och intressen vara särskilt angelägna, de ger eleven möjlighet att utgå från det bekanta. På detta sätt kan samtalet ge kunskapsmässiga kopplingar mellan hemmet och skolan. Huvudfrågorna är markerade i fetstil. Stöd till eleven under samtalet Om eleven har svårt att komma igång kan du ge exempel på hur en dag skulle kunna se ut när du är ledig men kanske ändå har olika aktiviteter. Skolverket 2016 8 (12)

Erfarenheter och intressen Frågor till eleven Eventuella följdfrågor Observera Anteckningar Planering och beslut Nu ska vi prata om dina Observera om eleven Intressen och erfarenheter erfarenheter och sådant har intressen som som har koppling till som du är intresserad av hon eller han kan skolan och kan påskynda att göra utanför skolan. använda i något eller lärande och inkludering: några ämnen i skolan. Berätta om dina erfarenheter och intressen och vad du tycker om att göra. I skolan använder vi Observera hur eleven datorer i skolarbetet. har använt digitala Använder du dator, läromedel, t.ex. digitala surfplatta, mobiltelefon ordböcker. eller dataspel? Är eleven en van användare av digital teknik? Om ja: när, var och hur? Ja på vilket eller vilka språk? Nej Delvis Teknik som kan underlätta elevens lärande: Frågor till vårdnadshavare (vid behov) Observera Anteckningar Har ditt barn något särskilt intresse som du tror att hon eller han kan använda sig av i skolan? Särskilt viktigt att fråga om eleven inte har skolbakgrund: Observera vilka intressen vårdnadshavare nämner....... Vilka styrkor anser du att ditt barn har som skolan kan behöva känna till?... Skolverket 2016 9 (12)

4. Förväntningar Syfte Frågorna om förväntningar bidrar till att skolan förstår elevens förväntningar i mötet med den svenska skolan får en bild av elevens mål med skolan och av elevens framtidsdrömmar kan bygga en bro mellan elevens och vårdnadshavares uppfattningar och skolans förväntningar. Instruktioner till läraren Berätta att ni kommer att samtala om elevens förväntningar på den svenska skolan och tankar om framtiden för att kunna planera skolstarten och undervisningen för eleven. Frågorna inom detta område kan vara svåra för yngre elever och elever som inte har gått i skolan tidigare. En del elever är även ovana vid att tänka framåt och det är därför viktigt att vara lyhörd under samtalet och stötta eleven. Det kan vara särskilt viktigt att du ger återkoppling i samtalet, exempelvis bekräftar eller förklarar och utvecklar elevens svar. Huvudfrågorna är markerade i fetstil. Stöd till eleven under samtalet Om eleven har svårt att komma igång kan du stötta eleven genom att berätta att skolor kan se olika ut i olika länder. Skolverket 2016 10 (12)

Förväntningar Frågor till eleven Eventuella följdfrågor Observera Anteckningar Planering och beslut Om eleven inte gått i Observera Vilka insatser behövs för skolan tidigare eller gått att främja elevens språksporadiskt i skolan: och kunskapsutveckling och sociala inkludering? Vad vet du om skolan i det land eller de länder du tidigare bott? Kan du berätta något om skolan, vad elever lär sig i skolan? Vilka ämnen läser man? Frågor till alla elever: Hur känns det för dig att börja skolan i Sverige? På vilket sätt kan det vara lika eller annorlunda än den skola du har gått i tidigare? Är det något ämne som känns särskilt viktigt för dig? Varför? Vad har du för framtidsdrömmar? Är det något som jag inte har frågat om och som du tycker är viktigt för oss att veta? Vilka tankar har du om att börja i skolan? Vad vill du arbeta med när du blir vuxen? vilka erfarenheter eleven har av skolan, vilka förväntningar hon eller han har på att börja skolan i Sverige samt om eleven beskriver stora eller små likheter och skillnader mellan skolan i Sverige och det land eller de länder eleven bott i. Hur kan likheter och skillnader från elevens tidigare skolerfarenheter användas i planeringen? Kontakt med studie- och yrkesvägledare: Skolverket 2016 11 (12)

Frågor till vårdnadshavare (vid behov) Observera Anteckningar Till vårdnadshavare vars barn inte har skolbakgrund: Berätta något om ditt barns tankar om skolan och utbildning. Har ditt barn kommit i kontakt med undervisning i något sammanhang utanför skolan?............ Till alla vårdnadshavare Observera Anteckningar Känner du till något om den svenska skolan? På vilket sätt tror du att det är skillnad mellan skolan i Sverige och skolan i det land eller de länder eleven bott tidigare? Är det något mer du vill veta om den svenska skolan? Är det något mer du vill veta om vår skola? Observera vårdnadshavares förväntningar, om hon eller han är orolig för någonting samt om hon eller han saknar någon information. Tipsa vårdnadshavare om www.omsvenskaskolan.se............... Inför kartläggningens Steg 2 Avsluta samtalet med att fråga om eleven och vårdnadshavare har några frågor om det ni har pratat om eller om skolan. Berätta att eleven kommer att ha ytterligare kartläggningssamtal och att det då kommer att handla om elevens erfarenheter av och tankar om läsning och skrivande samt om matematiskt tänkande. För att kunna planera för detta behöver skolan veta vilket språk eleven tycker att hon eller han kan uttrycka sig bäst på inom dessa områden. Elevens önskemål om språk för kartläggning i Steg 2 Litteracitet:... Numeracitet:... Skolverket 2016 12 (12)