Systematiskt Kvalitetsarbete 2013-2014

Systematiskt Kvalitetsarbete 2013-2014 Hörningsnäs rektorsområde

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING... 4 NATIONELLA FÖRÄNDRINGAR... 4 2. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 SKOLA... 5 FRITIDSHEM... 6 3. SAMMANFATTANDE RESULTAT... 7 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 7 NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET... 8 4. KUNSKAPSRESULTAT HÖSTTERMINEN 2013 (REDOVISAS I JANUARI)... 9 KUNSKAP... 9 KUNSKAPSRESULTAT HÖSTTERMINEN 2013 (REDOVISAS I JANUARI)... 9 KUNSKAPSRESULTAT VÅRTERMINEN 2014 (REDOVISAS I JUNI)... 15 KUNSKAP SAMT ANSVAR OCH INFLYTANDE (REDOVISAS I MARS)... 23 NORMER OCH VÄRDEN... 26 5. NÖJDA INVÅNARE... 28 GOD KOMMUNAL VERKSAMHET... 28 6. DELAKTIGHET I KVALITETSARBETET... 29 7. UPPFÖLJNINGAR SOM GJORTS UNDER LÄSÅRET 2013/2014... 30 GRUNDSKOLENÄMNDENS MÅLBILD 2013 BILAGA 1... 31 MÄTSYSTEM, STYRTAL OCH BEDÖMNING... 31 ELEVENKÄT 2014 - TIDIGAREDEL BILAGA 2... 34 BARNENKÄT 2014 - FRITIDSHEM BILAGA 3... 35

Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete utgör den del av enheternas systematiska kvalitetsarbete som rapporteras in till huvudmannen. Dokumentet arbetas fram kontinuerligt under året och färdigställs i juni 2014 och följs upp i dialog mellan verksamhetschef och rektor. Dialogen med tillhörande dokumentation ingår i förvaltningens och respektive enhets systematiska kvalitetsarbete. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Jukka Kuusisto. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete ska utarbetas under medverkan av elever, pedagogisk personal och övrig personal. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor ansvarar för resultatsammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete för rektorsområdet bygger på uppföljning av kunskapskraven i läroplanen för grundskolan, läroplanen för grundsärskolan, samt resultat av mätningar av målen i grundskolenämndens verksamhetsplan för 2013 (VP 2013). Till grund för analys och åtgärder ligger även skolans egna utvärderingar och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2013/2014. Åtgärderna avser både aktuellt kalenderår (2013) och aktuellt läsår (2013/2014). Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete är en offentlig handling och finns tillgängligt på Huddinge kommuns webbplats, www.huddinge.se. Huddinge den 27 juni 2014 För Hörningsnäs rektorsområde Namnteckning Marianne Widercrantz Namnförtydligande Rektor Kontaktuppgifter: Adress: Hörningsnäsvägen 7, 141 45 Huddinge Telefon: 08-535 306 70 E-post: marianne.widercrantz@huddinge.se Skolans hemsida: www.horningsnasskolan.huddinge.se www.angsnasskolan.se 3

1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING Nationella förändringar I den nya skollagen har kravet på kvalitetsredovisning avskaffats men kravet på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts. Den betonar att det är de nationella målen som ska stå i fokus för kvalitetsarbetet och lagen lägger även stor tyngd vid åtgärder för förändring och förbättring. Grundskolorna i Sverige arbetar nu efter den nya skollagen och den nya läroplanen. Läroplanen för grundskolan och läroplanen för grundsärskolan innehåller nya kursplaner och även nya kunskapskrav för samtliga ämnen. Ny behörighet till gymnasieskolan från och med ht-2011 De nationella reformerna gäller även för gymnasieskolan, vilken från och med läsåret 2011/2012 har nya program och nya ämnesmål. Detta innebär att alla elever som lämnar grundskolan från och med juni 2011 söker till den nya gymnasieskolan utifrån de nya behörighetskraven. De nya behörigheterna är uppdelade i fyra olika behörighetskrav beroende på vilken typ av gymnasieprogram eleverna söker till. Inriktning yrkesinriktade gymnasieprogram högskoleförberedande gymnasieprogram estetiska programmet högskoleförberedande gymnasieprogram humanistiskt program samhällsvetenskapsprogrammet ekonomiprogrammet högskoleförberedande gymnasieprogram naturvetenskapsprogrammet teknikprogrammet Behörighet Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare fem ämnen (vilka som helst) Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen (vilka som helst) Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav samhällskunskap, geografi, historia och religion är obligatoriska Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav biologi, fysik och kemi, är obligatoriska 4

2. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING - bedömning av rektorsområdets kvalitet och utvecklingsområden Skola En tydlig framgångsfaktor enligt skolinspektionen är ett demokratiskt och kommunikativt ledarskap som fokuserar på såväl skolans kunskapsmål som sociala mål. Detta har vi medvetet arbetat med under läsåret och det syns tydligt i medarbetarenkäten där vi fick mycket positiva resultat. En framgångsrik skola är en skola där skolan lyckas få bra resultat såväl när det gäller kunskapsmålen som de sociala målen. Därför tycker vi att det är glädjande att se att våra kunskapsresultat i alla ämnen och i alla årskurser har ett snittresultat på över 95 % i måluppfyllelse. Vad det gäller de sociala målen så är ett utvecklingsområde att få våra äldre elever att trivas bättre på skolan. Vi kan se att matematik och svenska är de ämnen som flest elever inte bedöms uppnå kunskapskraven i på våra skolor. Det är framförallt i dessa ämnen som arbetslagen har antagit utvecklingsområden för att höja elevernas måluppfyllelse. Vi har under läsåret arbetat med kompetensutveckling i form av Mattelyftet. I utvärderingen av detta kan vi se att det har varit en framgångsrik modell där det kollegiala lärandet genererat i att eleverna kan uttrycka sina matematiska kunskaper på olika sätt och att lektionerna varit mer innehållsrika med en högre kvalité. I SO och NO kan vi se att läsförståelsen har stor betydelse för hur eleverna når kunskapskraven och det är bland annat därför som måluppfyllelsen inte är 100 % i dessa ämnen. På mellanstadiet har fokus varit på bedömning för lärande. Där har lektionsplaneringen utgått från hur bedömningen ska göras. Pedagogerna har kommunicerat med eleverna om vad de ska prestera för att nå en högre måluppfyllelse. Vi kan se att detta har motiverat eleverna och skapat en vilja hos dem att hela tiden förbättra sina resultat. Vi kommer att fortsätta med det arbetet. På en studiedag i augusti så kommer Christian Lundahl att föreläsa om formativ bedömning och hur man kan använda kunskapskraven på ett sätt som gagnar lärandet. Vi är stolta över att vi har en god måluppfyllelse i alla årskurser och vi tror att satsningen på behörig personal, speciallärare och arbetet med ämneslärare har gjort att våra elever lyckas bättre nu än tidigare. För att nå högre måluppfyllelse i respektive ämne har lärarna bland annat arbetat med mållektioner. På dessa lektioner arbetar eleverna med sina individuella mål som har utformats på utvecklingssamtalen. Lärarna undervisar i sitt ämne i flera klasser för att så många elever som möjligt ska få ta del av lärarnas kompetenser. När man tittar på kunskapsresultaten över tid så har eleverna presterat bättre än tidigare år. Denna förbättring beror på flera olika faktorer såsom att de har tränat systematiskt på det som de inte tidigare har lyckats med, tät uppföljning och riktade insatser. När elever haft kunskapsluckor så har vi på ett tidigt stadium satt in speciallärare för de elever som riskerat att inte uppnå kunskapskraven. På de nationella proven i år 3 kan vi se att det är det på läs- och skrivuppgifter som eleverna främst har missat på. I matematik så har det missat på momentet mäta med linjal. I år 6 är det hög samstämmighet mellan nationella provresultatet och terminsbetyget. I engelska och i matematik är det endast en elev som har högre terminsbetyg än provbetyg. I svenska är det tre elever som har högre terminsbetyg än provbetyg. Vi har 100 % behörighet på klasslärarna. Det är en hög procentsats både i kommunen och i riket totalt. Det är med glädje vi kan konstatera att de nyrekryteringar vi har gjort i år har både yrkeserfarenhet och lärarexamen. Detta samt att vi till hösten fyllt alla platser i alla klasser gör att vi bedömer att vi är en attraktiv skola! Vi har under läsåret rekryterat två förstelärare till rektorsområdet. Den ena ansvarar för att arbetet med bedömning ska bli bättre och tydligare för eleverna. Hon har även hållit i flera workshops för pedagogerna där de har fått möjlighet 5

att kompetensutveckla sig inom IKT t.ex. Bookcreator, bloggar, Imovie samt arbetet med Ipads i undervisningen. Den andre förstelärarens fokus är att implementera olika läsförståelsestrategier. Vi kommer i höst att inleda med en föreläsning med Barbro Westlund för att därefter arbeta vidare med materialet En Läsande Klass. Under nästa läsår kommer vi att ha fler förstelärare hos oss med inriktning på Huddinge kommuns prioriterade områden matematik, språk och IT. Vi bedömer måluppfyllelsen för utveckling och lärande som godtagbar. På mellanstadiet har vi arbetat fram en mall för planering, genomförande och bedömning. Det har bidragit till att vi börjar få ett gemensamt förhållningssätt om hur vi kommunicerar bedömning för lärande. Vi tror att vi genom detta ger eleverna större möjlighet till inflytande, självbedömning och eget ansvar. I arbetslagen arbetar vi regelbundet med systematiskt kvalitetsarbete. Vi analyserar resultat varje termin och bestämmer nya utvecklingsområden för att kontinuerligt förbättra verksamheten. Det är ett uppskattat arbete i arbetslagen och gör alla delaktiga. Vi kan se att det ger resultat då elevernas måluppfyllelse har ökat sedan vi började detta systematiska kvalitetsarbete. Vi har som ett utvecklingsområde att arbeta än mer med studiero samt att sikta mot högre kunskapsresultat. Våra elever ska inte bara bli godkända de ska lämna år 6 med bra betyg! Utifrån elevenkätens resultat vad det gäller trygghet har vi fått ett något bättre värde än förra året från 8,3 till 8,4. I årets Olweusenkät kunde vi också se att vårt trygghetsarbete gett resultat. Vi fick ett betydligt bättre värde än förra året. Mobbningsfrekvensen har sjunkit från 13,6 % förra året till 8,4 % i år. Vi arbetar för att skapa en trygg skolmiljö med god studiero. All personal arbetar på ett aktivt sätt för att förebygga kränkande behandling och vi arbetar ständigt med värdegrundsfrågor. Vi har ett väl känt system för att hantera och dokumentera incidenter när någon elev upplever sig kränkt. Vi har fått mycket beröm för vårt arbete med likabehandling och incidentrapporter. Vi har delat med oss vår modell till andra skolor i kommunen om och hur vi organiserat vårt framgångsrika värdegrundsarbete. Därför anser vi att måluppfyllelsen för normer och värden är god. Fritidshem Fritidspersonalen arbetar aktivt med att få föräldrarna delaktiga i verksamheten delvis genom att skicka ut månadsbrev men även till att bjuda in till vernissager, drop in fika, fritidshemmens dag mm. Fritidspersonalen är duktig på att använda sina kreativa kunskaper och tar ett stort ansvar för att eleverna på olika sätt får uttrycka sin skaparglädje. Bild och schackundervisning är två framträdande bitar under fritidstid. Vi har ett utvecklat mellanstadiefritids med aktiviteter som passar de äldre eleverna. Vi har fritidspersonal i alla arbetslag på mellanstadiet, de är en del i elevernas hela skoldag. Vi har ett lägre resultat än kommunens snitt på ansvar och inflytande men bedömer ändå att vi har godtagbara resultat. p.g.a. att våra resultat stigit ordentligt från föregående år. Vi fortsätter vårt arbete med Olweus under skol- och fritidstid. Även fritidspersonalen har enskilda samtal med eleverna en gång/termin för att förhindra och upptäcka mobbing och kränkande behandling. Styrtalet för fritidshemmet vad det gäller trygghet har ökat från 7,9 till 8,4. Fritidshemmen har arbetat effektivt med de åtagande som fritids gjorde förra året exempelvis har de arbetat med samlingar i olika små och stora barngrupper där de har diskuterat fritidsverksamheten och vad barnen själva har haft för tips och idéer för att de ska vara trygga på fritids. 6

3. SAMMANFATTANDE RESULTAT Hållbar samhällsutveckling Kunskap (vårterminen 2014) redovisat för alla elever. Vt-12 Vt-13 Vt-14 Vt-14 Kommun totalt Tabell 3aa Åk. 3 11/12 12/13 13/14 13/14 Nationella prov åk 3 Ma 72,7 57,1 78,0 72,25 Sv 45,5 68,8 81,7 86,12 SvA - - - 59,9 Vt-12 Vt-13 Vt-14 Vt-14 Kommun totalt Tabell 3ab Åk. 6 11/12 12/13 13/14 13/14 Nationella prov åk 6 En - 100 93,5 90,6 Ma - 97,4 91,3 90,7 NO - 97,4 89,1 92,1 SO - 100 95,7 90,0 Sv - 100 95,7 93,9 SvA - 100 0 71,7 Kunskap åk 6 Meritvärde - 219,9 202,5 209,5 Minst E i lästa ämnen - 89,5 80,4 80,5 7

Kunskap samt ansvar och inflytande redovisat för tidigare- och senaredel. en bygger på den elevenkät som genomförs i årskurs 2-9. Tabell 3b et redovisas med styrtal. Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 12/13 13/14 13/14 13/14 13/14 Lärande 7,7 7,7 8,9 5,2 7,9 och inflytande 8,2 8,0 9,4 5,8 8,2 Folkhälsa 7,2 7,5 8,7 5,4 7,5 Fritidshem 12/13 13/14 13/14 13/14 13/14 Lärande 6,9 7,4 8,4 7,3 7,8 och inflytande 5,1 6,1 7,1 5,8 7,1 Folkhälsa 6,7 7,0 7,6 7,1 7,3 Normer och värden Tabell 3c et redovisas med styrtal. Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 12/13 13/14 13/14 13/14 13/14 Trygghet 8,3 8,4 9,1 6,4 8,4 Fritidshem 12/13 13/14 13/14 13/14 13/14 Trygghet 7,9 8,4 8,9 8,7 8,6 Nöjda invånare god kommunal verksamhet Tabell 3d et redovisas med styrtal. Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 12/13 13/14 13/14 Nöjdhet - 8,1 8,0 Fritidshem 12/13 13/14 13/14 Nöjdhet - 9,0 9.0 8

4. Kunskapsresultat höstterminen 2013 (redovisas i januari) Kunskap Mål VP 2013 - Alla elever når de nationella kunskapsmålen. Åtaganden från förra årets SK-dokument 2012/2013som man skulle arbeta med under hösten 2013 År 1 skulle utveckla elevernas läs- och skrivförmåga. År 2 skulle läsa, skriva och samtala i svenska samt arbeta med problemlösning i matematiken. År 3 skulle utveckla elevernas läs- och skrivförmåga samt arbeta med problemlösning i matematiken. År 4 skulle arbeta med skriftliga räknemetoder och hur man redovisar dessa samt geometriska begrepp och beskrivning av dessa och problemlösning i matematiken. I svenska skulle man arbeta med olika typer av texter ex. faktatexter och skönlitterära texter. År 5 skulle arbeta med att utveckla elevernas förmågor i engelska. Svenska och i matematik. År 6 skulle arbeta med studieron. Kunskapsresultat höstterminen 2013 (redovisas i januari) Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-6 höstterminen 2013 Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. För årskurs 6 redovisas resultat utifrån om eleven fått minst betyget E i de ämnen som eleven läst under höstterminen 2013. Ht-13 Åk 1 85 elever Ht-13 Åk 2 79 elever Ht-13 Åk 3 80 elever Ht-13 Åk 4 80 elever Ht-13 Åk 5 70 elever Ht-13 1 Åk 6 46 elever HT-13 2 Åk 6 Kommun Tabell 4a Ämne Bild 100 100 98,8 100 100 93,5 98 Biologi 100 100 100 100 91,4 93,5 93 Engelska 100 100 100 100 85,7 93,5 89,3 Fysik 100 100 98,8 100 97,1 95,7 93,3 Geografi 100 100 98,8 100 94,3 100 93,4 Hem- och 100 98,9 konsumentkunskap Historia 100 100 98,8 100 95,7 91,8 Idrott och hälsa 100 100 85 100 90 97,8 94,4 Kemi 100 100 98,8 100 97,1 93,5 93 Matematik 97,6 92,4 93,8 95 87,1 89,1 89,6 Musik 100 100 100 100 100 91,3 98,8 Religionskunskap 100 100 98,8 100 95,7 91,7 Samhällskunskap 100 100 98,8 100 98,6 97,8 94 Slöjd 100 100 100 97,8 96,9 Svenska 97,6 91,1 90 92,5 83,8 91,3 92,4 Svenska som andraspråk 100 69,2 Teknik 100 100 98,8 100 97,1 95,7 94,1 1 Minst betyget E i lästa ämnen. 2 Minst betyget E i lästa ämnen. 9

Analys av resultaten vad gäller andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-6 höstterminen 2013 År 1: Under första terminen i årskurs 1 har vi i många ämnen arbetat tillsammans, då flertalet av eleverna inte har kommit så långt i sin läs-och skrivutveckling så att de kan arbeta enskilt. Vi har därför bedömt att alla elever i nuläget kommer att nå kunskapskraven i SO/NO-ämnena. I matematik och svenska, då främst läs-och skrivinlärning, arbetar eleverna mer individanpassat och där har flera elever extra stöd. Några elever ser vi har stora svårigheter att klara kunskapskraven. Flera elever har tack vare extra stöd kommit igång med matematik och svenska och de eleverna som behöver extra stöd kommer att få det. När det gäller analys av könsskillnaderna går det inte att göra en bedömning då de rör sig om två elever. År 2: Svenska/matematik: Av de elever som ännu inte når godtagbara kunskaper i ämnet, menar vi att det går framåt i sin egen utveckling. Genom vårt arbete med nivågruppering, halvklasser och med specialundervisning har vi lyckats nå just de svaga eleverna. En viss övervikt av pojkar återfinns där det brister i måluppfyllelse. År 3: Svenska: Samtliga elever har gjort framsteg i sin läsutveckling. Vi har sett att de elever som inte har kommit så långt i sin läsutveckling behöver mer stöd än intensivläsningsveckor. Dessa elever har även svårt att utveckla sin läsförmåga i helklass. Matematik: Eleverna har blivit säkrare på att lösa problem. Det som fortfarande är en svårighet för en del elever är att enskilt klara av att läsa och lösa ett problem. År 4: Det ser allmänt bra ut! Det här har varit en repetitiv termin och ribban kommer höjas under andra delen av fyran. Vi ser att det kommer vara nödvändigt att stötta och fundera över hur vi anpassar undervisningen för att få med alla elever. Vad gäller vidtagna åtgärder så har vi jobbat kring dem och vi upplever att eleverna når uppsatta mål. I jämförelse med år 3 ser vi att eleverna har utvecklats åt det håll vi hoppats. När klasserna väl var på plats upplevde vi att de behövde träna både läsförståelse och skriva. Under hösten har specialläraren jobbat med små grupper med läsförståelse och lärarna har jobbat med det i storklass och vi tror att det varit till stor hjälp för att eleverna skulle nå målen. Det är ett långsiktigt arbete som kommer att fortgå. Vad gäller skrivandet har vi jobbat en del med det, men vi ser att det arbetet kommer behöva fortsätta. I matematiken hade vi skriftliga räknemetoder, redovisning, begrepp och problemlösning. Även detta har jobbats igenom, mycket tack vare mattelyftet. Vi ser könsskillnader i vilka som når målen. De som fått underkänt är mest killar, de svaga tjejerna klarar sig än så länge. Arbetslagets styrkor är vår täta kommunikation och våra olikheter. Vårt fokus har varit relationsbyggande, både vad gäller vuxna och elever. Vi har hela tiden sökt strategier för att få det att fungera. Vi andvänder samma vokabulär när vi pratar med eleverna. Vi har varit noga med att lyfta det som eleverna gör bra. Eleverna har vant sig vid att få snabba korta utvärderingar där både positivt och negativt lyfts fram. År 5: De elever som inte klarar kunskapskraven för år 5 är de elever som har behov av särskilt stöd. Vi kan inte se någon särskild skillnad i måluppfyllelsen mellan pojkar och flickor. Genomgående är det samma elever som inte klarar kunskapskraven i flera av ämnena. Vi tror att om vi kan stärka elevernas kunskaper i svenska kommer detta också visa resultat i de andra ämnena. De utvecklingsområden vi bestämde i höstas var att stärka elevernas kunskaper i svenska, engelska och matematik. Vi vill fortsätta med dessa utvecklingsområden och de åtgärder vi tidigare föreslagit eftersom vi tänker att det kan öka måluppfyllelsen på lång sikt. Matematiklektionerna har präglats av mattelyftet och problemlösning, vilket har lett till roligare lektioner och större aktivitet hos eleverna. Matematiklytet fortsätter och det tror vi kommer att gynna elevernas lärande i matematik. Däremot har vi inte möjlighet att förstärka matematik- lektionerna med en extra undervisande lärare i samma utsträckning som förra terminen. År 6: Det är fem elever av 46 i år 6 som inte uppnår betyget E i matematik. Detta gör ett snitt på 89,1% vilket är i nivå med kommunens snitt på 89,6%. Alla dessa elever är pojkar som har olika typer av svårigheter med ämnet. Vi hoppas att vi med våra åtgärder under vårterminen ska få dem att nå betyget E. I svenska har vi ett lägre snitt än kommunen med 91,3% motsvarande 92,4% i kommunen. Det är fyra elever som inte uppnår betyget E i ämnet, en flicka och tre pojkar. Vi ser stort utvecklingsområde gällande skrivförmåga som avspeglar sig i flera ämnen. Eleverna behöver tränas i att skapa struktur med olika texttyper. Vi har i NO-ämnena redan under hösten haft en del skrivövningar med tillhörande bedömningsmatriser och vi kommer under vårterminen satsa på att undervisande lärare i SV, NO, SO använder sig av samma språkliga strategier för att ta sig an läs- och skrivuppgifter i syfte att få dessa elever att nå betyget E. I engelska har vi ett högre snitt än kommunen, 93,5% mot 89,3 %, som uppnår betyget E. Under vårterminen kommer de elever som inte uppnått betyget E i ämnet att få resurstid hos speciallärare samt läsa språkval engelska i syfte att detta ska leda till att dessa elever når betyget E. 10

Under höstterminen har vi arbetat med studieron i år 6. Vi har varit fler vuxna på antalet elever och detta har lett till ett förbättrat studieklimat. Det är fortfarande ett fåtal elever som ibland stör undervisningen men vi känner inte att det behövs en särskild åtgärd kring detta längre då det rör sig om enskilda elever. vårterminen 2014 för kunskap Utvecklingsområden förskoleklass: Språk, matematik och social kompetens Åtgärder Arbeta med Bornholmsmodellen och språkträning för att stärka elevernas språkliga kunskapsnivå. Arbeta praktiskt och teoretiskt med matematik. Träna social kompetens genom gruppstärkande övningar. Lärare Lärare Lärare/fritids Hur görs uppföljningen? Kontinuerligt. Diagnos i slutet av VT. Kontinuerligt. Diagnos i slutet av VT. Olweussamtal Utvecklingssamtal Alla arbetslagsmöten När Kontinuerligt och vid LUSavstämning VT Kontinuerligt Lärare Lärare Lärare/ fritids Utvecklingsområde år 1: Svenska Utveckla skrivandet Åtgärder Hur görs uppföljningen? När Lärare år Fortlöpande på Lärare år 1 arbetslagsplaneringarna. 1 Skriva olika slags texter t.ex. faktatexter och sagor. Utvecklingsområde år 1: Svenska Tala inför grupp Låta eleverna hålla i morgonsamlingen, återberätta, läsa upp egna sagor, redovisa. Fortlöpande under terminen Åtgärder Hur görs uppföljningen? När Lärare år Fortlöpande på Lärare år 1 arbetslagsplaneringarna. 1 Utvecklingsområde år 1: Matematik Taluppfattning, talområdet 0-10 Eleverna ska bli säkra på addition och subtraktion i talområdet 0-10. De flesta eleverna ska automatisera tabellerna. Förstå uppdelning av tal och arbeta mycket med likhetstecknets betydelse. Fortlöpande under terminen Åtgärder Hur görs uppföljningen? När Lärare år Lärare år 1 1 Diagnoser samt fortlöpande på arbetslagsplaneringarna samt i diskussioner via matematiklyftet. Fortlöpande under terminen 11

Utvecklingsområde år 2: Svenska Hur görs När Åtgärder uppföljningen? Intensivläsning Spec./lärare Läsprotokoll, daglig Kontinuerligt Spec./lärare läsning för spec./lärare Nivåanpassade läsgrupper Spec./lärare LUS Kontinuerligt, Spec./lärare avstämning inför LUS Läsförståelsescanning Spec./lärare Ta del av resultatet Efter v 17 Spec./lärare Skriva berättande texter, utifrån Lärare Insamlande av texter Kontinuerlig Spec./lärare skriven minneskarta Utvecklingsområde år 2: Matematik Åtgärder Repetera och befästa grundläggande matematik i mindre grupp. Automatisera grundläggande matematik Hur görs När uppföljningen? Spec./lärare Samtal, diagnoser. Kontinuerligt Spec./lärare Lärare Lektioner, diagnoser. Kontinuerligt lärare Utvecklingsområde år 3: Att alla elever i år 3 når godkänt resultat i simning Eleverna erbjuds extra simundervisning på fredagseftermiddagar Tydliggöra vikten av simkunnigheten för elever och föräldrar Idrottslärare Kontinuerlig dialog mellan föräldrar, idrottslärare och simlärare samt avstämning med medföljande vuxen från skolan Dialog med föräldrarna Information för eleverna Utvecklingsområde år 3: Svenska - läsförståelse Matematik - problemlösning V.3-4 V.4 Åtgärder Hur görs uppföljningen? När Idrottslärare, Fortlöpandlärare Idrotts- undervisande simlärare Idrottslärare Åtgärder Svenska läsa Små läsgrupper flera gånger i veckan för de elever som behöver extra stöd i sin läsutveckling. Matematik-öva upp sin problemlösningsförmåga. Kontinuerligt arbeta med lästal i stor och liten grupp samt enskilt. Lärare/spec. Lärare/spec. Hur görs När uppföljningen? Kontinuerlig diagnostisering av elevernas läsförmåga. Med jämna mellanrum. Lärare/spec. Diagnoser och prov Kontinuerligt Lärare/spec. 12

Utvecklingsområde år 4: Skriva Åtgärder Hur görs uppföljningen? När Använda tekniska hjälpmedel Undervisande lärare A-lagsmöte 10 april AEledare Aktiv textproduktion i alla teoretiska ämnen. Undervisande lärare A-lagsmöte 10 april AEledare Visa eleverna goda exempel på text. Undervisande lärare A-lagsmöte 10 april AEledare Upprepade genomgångar Undervisande lärare A-lagsmöte 10 april AEledare Textbearbetning med respons i matris med lärarbedömning, självbedömning och kamratbedömning. Undervisande lärare A-lagsmöte 10 april AEledare Studiebesök på Berättarministeriet i Södertälje Utvecklingsområde år 4: Läsförståelse AE-ledare A-lagsmöte 10 april AEledare Åtgärder Genomgång av olika Undervisande strategier för att ta sig in i lärare en text. Arbeta med olika typer av Undervisande texter (faktatext, skönlitterär lärare text o.s.v.) Arbeta med tänka-högt - Undervisande metoden. Vilka frågor väcks lärare när vi läser? Utvecklingsområde år 4: Taluppfattning Hur görs När uppföljningen? A-lagsmöte 10 april AEledare A-lagsmöte 10 april AEledare A-lagsmöte 10 april AEledare Åtgärder Genomgång av olika strategier för arbete med taluppfattning Följa matematiklyftets struktur. Undervisande lärare Undervisande lärare Hur görs När uppföljningen? A-lagsmöte 10 april AEledare A-lagsmöte 10 april AEledare Utvecklingsområde år 5: Svenska, engelska och matematik Åtgärder Undervisning i liten grupp för de elever som behöver särskilt stöd i svenska och engelska. Arbeta med textbearbetning i samtliga ämnen. Vi fortsätter med att utveckla elevernas problemlösningsförmåga, träna algoritmer och huvudräkning i de fyra räknesätten. Arbetslaget Lärare Lärare Hur görs uppföljningen? Genom kontinuerlig bedömning. Genom kontinuerlig bedömning. Genom kontinuerlig bedömning. När Återkommande under terminen. Återkommande under terminen. Återkommande under terminen. Lärare Lärare Lärare 13

Utvecklingsområde år 6: Läs- och skrivutveckling Åtgärder Förlägga resurstid i åk 6 för Arbetslag samarbete i ämnena svenska, SO samt NO med fokus på lässtrategier (läsfixarna) samt skrivstrategier (cirkelmodellen). Vi skapar samsyn kring hur vi undervisar kring läs- och skrivförmågor. Färre antal uppgifter men mer omfattande i området. Utvecklingsområde år 6: Matematik Hur görs När uppföljningen? Genom kontinuerliga Kontinuerligt diskussioner i under arbetslaget samt med terminen. läs- och skrivuppgifter med tillhörande bedömningsmatriser. AEledare Åtgärder Hur görs uppföljningen? När Extra matematik på torsdagar samt fredagar för de elever som Lärare Vid ordinarie testtillfällen samt små individuella Kontinuerligt under AEledare inte når målen i matematik. avstämningar. terminen. Utvecklingsområde år 6: Musik Jobba för att alla elever ska nå godkänt slutbetyg vt -14 Åtgärder Hur görs uppföljningen? När Lärare Dialog/reflektion under Läraren och elev Ökad förståelse för ämnet visa ännu tydligare mål och bedömningsnivåer för varje moment dialog/reflektion under arbetets gång med elev som har svårt att uppnå E-nivå bättre arbetsro i grupperna. arbetets gång med elev som har svårt att uppnå E- nivå. Föräldrakontakt när så behövs. Dialog med klasslärare. Kontinuerligt under terminen. 14

Kunskapsresultat vårterminen 2014 (redovisas i juni) Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 3 och 6 et i tabellen inkluderar alla elever. et för årskurs 3 utgår från den bedömning som pedagogerna har gjort utifrån kunskapskraven i kursplanerna för matematik och svenska/svenska som andraspråk. I årskurs 6 utgår resultaten från att eleven fått minst betyget E i lästa ämnen. Tabell 7d Ämnesprov vt-14 Andelen (%) som fått minst E i provbetyg eller nått målen Vt-12 Vt-13 Vt-14 Vt-14 Kommun totalt Åk. 3 11/12 12/13 13/14 13/14 Ma 72,7 57,1 78,0 72,25 Sv 45,5 68,8 81,7 86,12 SvA - - - 59,9 Åk. 6 En - 100 93,5 90,6 Ma - 97,4 91,3 90,7 NO - 97,4 89,1 92,1 SO - 100 95,7 90,0 Sv - 100 95,7 93,9 Sv2-100 0,00 71,7 Analys av kunskapsresultat över tid, årskurs 3 och 6 vårterminen 2014 Vi ser att vi har förbättrat våra resultat för årskurs 3. I Matematik har vi nu ett högre snitt än kommunen. Detta läsår har vi arbetat med mattelyftet för alla lärare som undervisar i matematik. Det har gett pedagogerna en kompetenshöjning som vi ser har avspeglat sig i elevernas resultat. Att vi nu har satsat på fler speciallärare mot framförallt de yngre åldrarna tror vi också syns i resultatet. Elever med särskilda behov får därmed extra stöd och hjälp för att nå en högre måluppfyllelse. Vad det gäller år 6 hade vi läsåret 13/14 en exceptionell elevgrupp som nådde höga resultat. I år har vi inte uppnått lika bra resultat som förra året, men vi kan se att vi har ett bättre snitt än övriga skolor i kommunen i alla ämnen utom i fysik. Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 3 och årskurs 6 Kunskapsresultat för alla elever. I tabellen nedan redovisas resultat uppdelat efter genus. för årskurs 3 och för årskurs 6 innefattar samtliga elever som har gjort ämnesprov i respektive årskurs. Skolor har rätt att exkludera elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Till Sverige nyanlända elever är exempel på sådana särskilda skäl. Tabell 7e Ämnesprov vt-14 Andelen (%) som fått minst E i provbetyg eller uppnått målen Huddinges grundskolor Egna skolan Åk. 3 F P T F P T Ma 70,3 84,4 78,0 70,37 73,93 72,25 Sv 83,8 80,0 81,7 90,96 81,64 86,12 SvA 0 0 0 70,24 51,85 59,90 Åk. 6 F P T F P T En 84,6 97 93,5 91,8 90,3 90,6 Ma 92,3 90,9 91,3 91,8 90,5 90,7 NO 84,6 90,9 89,1 91,8 92,4 92,1 SO 100 93,9 95,7 91,8 88,1 90,0 Sv 84,6 100 95,7 96,9 91,8 93,9 SvA 0 0 0,00 83,0 61,5 71,7 15

Analys av kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, i årskurs 3 och i årskurs 6 vårterminen 2014 År 3 Kunskapsresultaten i matematik och svenska för år 3 skiljer sig något mellan pojkar och flickor. Det är större andel pojkar än flickor som når kunskapskraven i matematik för år 3. I svenska är det större andel flickor än pojkar som når kunskapskraven för år 3. Dock är skillnaderna väldigt små. Både pojkar och flickor har missat i läs-och skrivuppgifter i de nationella proven. Analyserar vi skillnaden mellan flickor och pojkars resultat så kan vi se att vi följer kommunen d.v.s. pojkarna är bättre i matematik i de lägre åldrarna och flickorna är bättre i Svenska. I matematiken kunde vi se att flera elever missade på momentet mäta med hjälp av en linjal som inte började på noll. År 6 Det är svårt att dra slutsatser utifrån att enbart titta på procentsatserna. Detta eftersom år 6 har ojämnt antal pojkar och flickor, 33 respektive 13, vilket gör att flickor som missar blir en hög procentsats. I ämnena svenska, engelska och NO är det samma två flickor som inte har nått provbetyget E. I matematik är det en flicka och tre pojkar som inte har nått provbetyget E. I flera ämnen återkommer samma elever som inte fått minst provbetyget E. Vi kan inte urskilja något mönster utan det är jämt fördelat mellan pojkar och flickor. I år 6 är skillnaderna lite större mellan pojkar och flickors resultat hos oss än i kommunen. Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-6 Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppfylla kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de krav som finns och om skolan inte har egna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de kunskapskrav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. För årskurs 6 redovisas resultat utifrån om eleven fått minst betyget E i de ämnen som eleven läst under 2013/2014. Vt-14 Åk. 1 85 elever Vt-14 Åk. 2 79 elever Vt-14 Åk. 3 82 elever Vt-14 Åk. 4 80 elever Vt-14 Åk. 5 70 elever Vt-14 Åk. 5 kommun Tabell 4g Minst Betyget E Vt-14 Åk. 6 46 elever Vt-14 Åk. 6 kommun Tabell 7f Ämne Bild 100 100 98,8 100 100 98,5 97,8 97,8 97,9 Biologi 100 100 97,6 100 92,8 96,7 97,8 97,8 94,8 Engelska 100 100 98,8 100 89,9 91,2 95,7 95,7 91,6 Fysik 100 100 97,6 100 98,6 96,5 93,5 93,5 93,9 Geografi 100 100 98,8 100 94,2 95,3 100 100 92,4 Hem- och - 100 100 98 konsumentkunskap - - - - - Historia 100 100 98,8 100 98,6 95,2 95,7 95,7 92,4 Idrott och hälsa 100 100 100 100 95,7 98,0 95,7 95,7 95,2 Kemi 100 100 97,6 100 98,6 96,5 93,5 93,5 93,2 Matematik 97,6 94,9 95,1 96,3 89,9 90,7 93,5 93,5 92,7 Musik 100 100 100 100 100 98,8 97,8 97,8 97,6 Religionskunskap 100 100 98,8 100 97,1 94,7 100 100 92,5 Samhällskunskap 100 100 98,8 100 100 95,8 97,8 97,8 93,8 Slöjd - - 100 100 100 98,5 100 100 97,5 Svenska 95,3 94,9 95,1 98,8 91 92,4 100 100 95,0 Svenska som 100-100 84,4 - - 69,3 - - andraspråk Teknik - - - 100 98,6 97,9 95,7 95,7 95,5 16

Analys av resultaten vad gäller andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-6 vårterminen-14 År 1 Under årskurs 1 har vi i SO/NO-ämnena, engelska, musik och bild valt att arbeta mycket tillsammans med olika teman. Därför har vi bedömt gruppen som helhet. I matematik och svenska, då främst läs-och skrivinlärning, arbetar eleverna mer individanpassat och där har flera elever extra stöd. Några elever ser vi har svårigheter att klara kunskapskraven för årskurs 3. Flera elever har tack vare extra stöd kommit igång med matematik och svenska och de eleverna som behöver extra stöd kommer fortsättningsvis att få det. När det gäller analys av könsskillnaderna kan vi konstatera att i ämnena svenska och matematik är det pojkar som i nuläget har otillräckliga kunskaper. År 2 Samtliga elever har gjort framsteg i sin läsutveckling. Genom vårt arbete med nivågruppering, halvklasser och med specialundervisning har vi lyckats nå just de svaga eleverna. Det är något fler pojkar än flickor som inte uppnår målen. År 3 Alla elever har gjort framsteg i sin läsutveckling. Vi har haft extra läsgrupper med svaga läsare samt individuell lästräning med speciallärare. Flera elever har även tränat avkodning enligt Rydaholmsmetoden. De elever som trots detta inte har nått målen har vissa funktionsnedsättningar och vi måste fortsätta arbeta med att ge dessa elever särskilt stöd. Vi har haft en period med intensivträning i matematik. Ett fåtal elever har haft sin matematikundervisning i liten grupp hos speciallärare. Dessa elever har gjort stora framsteg på sin nivå, varav en elev nådde kunskapskraven. År 4 Utifrån resultaten ser vi att vi behöver satsa mer på svenska och matematik då vi har 2 elever som inte når målen i svenska och 3 elever i matematiken. Trots det höga antalet elever som når godkänt så har vi många elever som har stora behov av specialanpassningar, resurspersoner och stödundervisning av speciallärare. Hade vi inte haft tillgång till detta under det gånga året hade eleverna inte nått det goda resultat de har idag. Vi ser att det är ett arbete som behöver fortsätta i kommande årskurs. År 5 Vi ser en ökad måluppfyllese i svenska vilket bland annat beror på att vi har arbetat aktivt med läsoch skrivstrategier samt gett elever som inte nått målen stödundervisning i ämnet utöver ordinarie lektionstid. Den något minskade måluppfyllelsen i matematik och engelska kan bero på att ett antal pojkar med behov av extra stöd har ökat och att kunskapskraven höjts. Att måluppfyllelsen även sjunkit något i vissa SO- och NO- ämnen beror troligtvis på samma sak. Den sjunkande måluppfyllelsen i idrott beror på att ett antal elever inte klarat kunskapskravet för simning. Åk 6 När det gäller kunskapskraven i ämnet Idrott och hälsa är det två elever som inte nått betyget E, detta enbart eftersom de inte uppfyllt kunskapskravet för simning. När det gäller fysik och kemi handlar det om samma elever som är läs- och skrivsvaga och av olika omständigheter så har vi haft svårt att få eleverna att arbeta och träna på ämnets förmågor. I både NO och SO ser vi att språksvaga elever tenderar få svårigheter och vi ser ett behov av ämnesintegrering i svenska och NO/SO. Ett fördjupat samarbete mellan ämnena kan skapa förutsättningar för att utveckla förmågorna i ämnet på djupet samt hinna med det omfattande centrala innehållet. I matematik är det tre elever som inte nått godkänt betyg och det är olika anledningar till att de inte nått betyget E. Vi ser att de stödinsatser vi satte in under vårterminen ledde till att fler elever nådde godkänt betyg i matematik jämfört med höstterminen men det räckte inte ända fram för dessa tre. I svenska är det glädjande att alla elever klarat kunskapskarven och nått godkänt betyg. 17

läsåret 2014/2015 för kunskap Utvecklingsområde år 1 ht 14: Svenska - Läs- och skrivförmåga Åtgärder Hur görs uppföljningen? När Lärare år 1 LUS Fortlöpande Lärare år Diskussioner vid under 1 arbetslagsträffar. terminen Gemensam och individuell läsning flera tillfällen varje vecka. Bokstavsarbete, skriva enkla meningar. Lärare år 1 Observerar att eleverna utvecklar sin skrivförmåga genom att titta på det de skriver. Utvecklingsområde år 1: Matematik Taluppfattning, talområdet 0-10 Fortlöpande under terminen Lärare år 1 Åtgärder Hur görs uppföljningen? När Träna sifferskrivning. Lärare år 1 Observerar att eleverna utvecklar sin skrivförmåga genom att titta på det de skriver. Fortlöpande under terminen Lärare år 1 Automatisera talkamraterna 0-10 Arbeta mycket med likhetstecknets betydelse. Lärare år 1 Lärare år 1 Diagnos Diskussioner vid arbetslagsträffar. Diagnos Diskussioner vid arbetslagsträffar. Fortlöpande under terminen Fortlöpande under terminen Lärare år 1 Lärare år 1 Utvecklingsområde: år 2 ht 14 Svenska: läsa, skriva, samtala Hur görs När Åtgärder uppföljningen? Intensivläsning, läsgrupper. Lärare/spec. Avstämning av elevernas Löpande läsförmåga. och lusavstämning. Skriva olika texter såsom Lärare/spec. Avstämning av elevernas Löpande fakta och berättande texter. Samtala i mindre grupper kring en bild/text utifrån en given uppgift. Tala inför grupp - T.ex. Låta eleverna hålla i morgonsamlingen, återberätta, läsa upp egna sagor, redovisa. Lärare/spec Lärare/spec. skrivförmåga. Lärare/spec. Via samtal. Löpande Lärare/spec. Lärare år 2 Avstämning i det dagliga arbetet. Löpande Lärare år 2 Utvecklingsområde: Inför år 2 HT14 Matematik Taluppfattning 0-100 och problemlösning. Åtgärder Taluppfattning 0-100 introducera algoritmer i addition och subtraktion. Problemlösning olika strategier för problemlösning, redovisa sina tankar och lösningar. Lärare/spec. Lärare/spec. Hur görs När uppföljningen? Avstämning i det dagliga Löpande arbetet. Avstämning i det dagliga arbetet. Löpande Lärare/spec. Lärare/spec. 18

Utvecklingsområde år 3 ht 14: svenska Hur görs När Åtgärder uppföljningen? Intensivläsning Spec./lärare Läsprotokoll Vid behov Spec./lärare Nivåanpassade läsgrupper Spec./lärare LUS Kontinuerlig, Spec./lärare avstämning inför LUS Lästrategier Spec./lärare Läsförståelsetest v.42 Spec./lärare Utvecklingsområde år 3 ht 14: matematik Åtgärder Repetera och befästa grundläggande matematik i mindre grupp. Automatisera grundläggande matematik. Öva upp sin problemlösningsförmåga. Hur görs När uppföljningen? Spec./lärare Samtal, diagnoser. Kontinuerligt Spec./lärare lärare Lektioner och diagnoser Kontinuerligt Spec./lärare Lärare/Spec. Diagnoser Kontinuerligt Spec./lärare Utvecklingsområde: Åk 4 Läsförståelse Åtgärder Hur görs uppföljningen? När Samarbete NO-SO-SV med fokus på lässtrategier. Färre antal uppgifter mer omfattande och ämnesövergripande. Arbetslag Kontinuerligt i arbetslaget samt genom DLS läsförståelsetest i december 2014. Kontinuerligt under terminen. AEledare Utvecklingsområde: Åk 4 Mellanstadieredo Åtgärder Hur görs uppföljningen? När Klasslärare som succesivt övergår till ämneslärare. Arbetslag På arbetslagsmöten. Kontinuerligt AEledare Enkla uppgifter t.ex. faktatextarbete av repeterande art. Arbetslag På arbetslagsmöten. Kontinuerligt AEledare Penngrepp, teckna bokstäver, additions/subtraktions tabeller. Arbetslag När vi kollat av eleverna,(två första veckorna) diskussion i arbetslag för formulering av vidare åtgärder. Höstlov AEledare Utvecklingsområde år 5 ht 14: / formativ bedömning. Åtgärder Hur görs uppföljningen? När Följa upp riktade insatser Ex temaarbeten, elevspecifika Ulrika På arbetslagsmöten Kontinuerligt AEledare och ämnesövergripande. Använda matriser med tydliga mål och utvecklingssteg. Nina På arbetslagsmöten Höstlovet AEledare Reflektionstid i slutet av varje lektion har eleverna några minuter reflektion för att de ska se sitt eget lärande Petra På arbetslagsmöten Höstlovet AEledare 19

Utvecklingsområde år 5 ht 14: Synligt lärande Åtgärder Hur görs uppföljningen? När Blogg Malin På arbetslagsmöten Höstlovet AEledare Använda matriser med tydliga mål och utvecklingssteg. Nina På arbetslagsmöten Höstlovet AEledare Använda verklig mottagare till elevernas arbete. Petra På arbetslagsmöten Höstlovet AEledare Reflektionstid i slutet av varje lektion har eleverna Petra På arbetslagsmöten Kontinuerligt AEledare några minuter reflektion för att de ska se sitt eget lärande. Utvecklingsområde år 5 ht 14: Läs- och skrivutveckling Åtgärder Hur görs uppföljningen? När Lässtrategier läsfixarna i alla Malin På arbetslagsmöten Kontinuerligt AE-ledare ämnen. Skriva stärka och öka skrivlusten. Malin På arbetslagsmöten Kontinuerligt AE-ledare Utvecklingsområde år 6 ht 14: Läs- och skrivstrategier, matematik Åtgärder Hur görs uppföljningen? När Lärarna i Lärarna i arbetslaget. arbetslaget. Läs- och skrivstrategier Arbeta ämnesövergripande med lässtrategier och skrivstrategier. Matematik Fortsätta att arbeta enligt metoder som vi utvecklat genom mattelyftet t.ex. problemlösning utifrån lärarstyrda aktiviteter med samarbete och gemensamma klassdiskussioner. Lärarna i arbetslaget. Regelbundna diskussioner i arbetslaget och med eleverna utifrån bedömningsmatriser. Regelbundna diskussioner i arbetslaget och med eleverna utifrån bedömningsmatriser. Regelbundet under terminen. Regelbundet under terminen. Lärarna i arbetslaget. 20

Kunskapsresultat; jämförelse provresultat och bedömning årskurs 3-6 Analys av jämförelse av provresultat och uppnående av kunskapskrav i årskurs 3 vårterminen 2014 År 3 Ett fåtal elever har lyckats med större delen av nationella proven men uppnår ändå inte kunskapskraven för år 3. Detta beror delvis på att Nationella proven främst i matematiken inte mäter alla kunskapskrav. Exempelvis bedömdes inte area, volym samt väldigt lite problemlösning. Under läsåret i helklass har dessa elever inte presterat och tillgodogjort sig undervisningen p.g.a. olika funktionsnedsättningar. Analys av jämförelse av provbetyg och betyg i årskurs 6 vårterminen 2014 Åk 6 I engelska är det hög samstämmighet mellan nationellt provresultat och terminsbetyg, endast en elev har högre terminsbetyg än provbetyg. Detta eftersom eleven vid flertalet andra tillfällen under terminen uppvisat godkända kunskaper kopplat till kunskapskraven. I matematik är det samma förhållande, en elev som inte var godkänd men som vid andra tillfällen har uppvisat godkända kvalitéer mot kunskapskraven. I svenska är det tre elever som har högre terminsbetyg jämfört med provbetyg. I biologi är det fyra elever som har fått terminsbetyget E och fått provbetyget F. Vi ser att dessa elever har haft svårt att tolka provfrågorna på rätt sätt samt av olika skäl haft svårt att prestera vid provtillfället. I religion är det en elev som har provbetyget F men har vid andra tillfällen visat dessa förmågor på godkänd nivå. Överlag kan vi se att det är en hög samstämmighet mellan resultaten på de nationella proven och terminsbetygen. Vi kan konstatera att skolans meritvärde är lägre än kommunens däremot så har flickorna högre meritvärde än flickor i kommunen. Pojkarnas meritvärde är dock lägre, vilket drar ner skolans totala meritvärde. Många pojkar fick betygsvarning i mitten på vårterminen men genom stora arbetsinsatser från både elever och pedagoger så klarade de flesta E nivå. Tabell 7h et redovisar Vt-12 Vt-13 Vt-14 Vt-14 genomsnittligt antal Kommun meritpoäng totalt Meritvärde 11/12 12/13 13/14 13/14 Åk. 6-219,9 202,5 209,5 Tabell 7i Huddinges et redovisar genomsnittligt antal meritpoäng Egna skolan grundskolor Meritvärde F P T F P T Åk 6 224,6 193,8 202,5 221,7 199,8 209,5 Tabell 7j et redovisar andelen (%) elever som har minst E i lästa ämnen. Vt-12 Vt-13 Vt-14 Vt-14 Kommun totalt Minst E i lästa ämnen 11/12 12/13 13/14 13/14 Åk. 6-89,5 80,4 80,5 Tabell 7k et redovisar andelen (%) elever som har minst E i lästa ämnen Egna skolan Huddinges grundskolor Minst E i lästa ämnen F P T F P T Åk. 6 76,9 81,8 80,4 84,4 77,4 80,5 21

Sammanfattande analys av kunskapsresultaten i årskurs 1-6 för vårterminen 2014 Alla klasser har förbättrat sina kunskapsresultat från hösttermin till vårtermin. De ämnen som vi kan se den största förbättringen i är matematik och svenska. Vi drar slutsatsen att den utökade timplanen i matematik samt vår egen satsning på mattelyftet är faktorer till de förbättrade resultaten i matematik. I SO och NO ämnena finns en marginell försämring i årskurs 3 och 5. Personalens kontinuerliga arbete med det systematiska kvalitetsarbetet skapar engagemang och delaktighet. Att pedagogerna regelbundet analyserar elevernas resultat och formulerar nya åtgärder för att ständigt förbättra måluppfyllelsen tror vi är en bidragande orsak till vårt goda resultat. Vi kan se att vår nya organisation verkligen har satt sig. Vi har ämnesbehörighet hos pedagogerna i alla arbetslag. På detta sätt möter alla elever utbildad personal i majoriteten av alla ämnen. Detta tillsammans med vår satsning på fem speciallärare på rektorsområdet samt en elevassistent i varje arbetslag har gjort att resultaten i alla årskurser har förbättrats. I varje arbetslag arbetar man nu som ett team och fördelar resurserna så att man ska nå bästa möjliga resultat. Pedagogerna tar gemensamt ansvar för arbetslagets alla elever och gör resursfördelning utifrån elevernas behov. Flera elever har tack vare extra stöd kommit igång med matematik och svenska och de eleverna som behöver extra stöd kommer fortsättningsvis att få det. När det gäller analys av könsskillnaderna kan vi konstatera att i ämnena svenska och matematik är det fler pojkar än flickor som i nuläget har otillräckliga kunskaper. År 6 har förbättrat sina resultat rejält sedan hösttermin 13. Ett fördjupat samarbete mellan ämnena kan skapa förutsättningar för att utveckla förmågorna i ämnet på djupet samt hinna med det omfattande centrala innehållet. Vi gav betygsvarningar till de eleverna som riskerade att få F i betyg i mitten på våren. Vi såg att detta ledde till extra engagemang hos både elever och målsmän. Tillsammans med de extra stödinsatser som skolan satte in under vårterminen resulterade det i att fler elever nådde godkänt betyg! Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande kunskap tidigaredel bedöms vara god. Motivering: se analys under rubriken sammanfattande analys av kunskapsresultaten i årskurs 1-6 för vårterminen 2014. 22

Kunskap samt ansvar och inflytande (redovisas i mars) Mål VP 2013: - Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling - Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet - Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer Åtaganden från förra årets SK-dokument 2013/2014 Fritidshemmet ska få eleverna mer delaktiga i fritidsvalet Förskoleklassen arbetar för att utveckla elevernas språkliga kunskapsnivå och sträva mot att utveckla den sociala kompetensen hos eleverna. Gemensam rättning av de nationella proven Sikta mot stjärnorna 3 Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 12/13 13/14 13/14 13/14 13/14 Lärande 7,7 7,7 8,9 5,2 7,9 och inflytande 8,2 8,0 9,4 5,8 8,2 Folkhälsa 7,2 7,5 8,7 5,4 7,5 Fritidshem (barnenkät) 12/13 13/14 13/14 13/14 13/14 Lärande 6,9 7,4 8,4 7,3 7,8 och inflytande 5,1 6,1 7,1 5,8 7,1 Folkhälsa 6,7 7,0 7,6 7,1 7,3 Analys av måluppfyllelse inom Kunskap samt ansvar och inflytande Fritidshem Vi har fortfarande mycket lågt resultat på ansvar och inflytande i jämförelse med kommunen, däremot så ser vi att vårt resultat har förbättrats mycket från föregående år. En åtgärd var att se till att enkäten besvarades av elever som går regelbundet på fritids. Vi har också jobbat effektivt med våra åtaganden från förra året. Vi har haft samlingar i små och stora grupper där vi har analyserat och diskuterat fritidsverksamheten. Vi har lyssnat på elevernas förslag, tips och idéer. Vi hade en bra inskolning av blivande treor som skulle börja på fritids på Ängsnässkolan. Vi behöver fortsätta arbeta med elevinflytande på fritidshemmet. Skola Eftersom resultaten från årets enkät visar att vi ligger strax under snittet i kommunen så drar vi slutsatsen att detta arbete måste fortsätta och utvecklas ytterligare framöver. Vi kan se att resultaten i klasserna varierar stort. Här måste vi sprida goda exempel och ta lärdom av de klasser som har ett högt resultat, vi får då lära av varandra. När det gäller lärande så var ett av våra åtaganden att skriva PP, pedagogiska planeringar, samt synliggöra för eleverna vilka mål och förmågor vi arbetar med. Ändå så får vi sämre resultat än i kommunen när det gäller lärande. Vi behöver därför fortsätta med att tydliggöra lärandet och målen för eleverna. Vi hoppas att vår kompetensutveckling nu under hösten kommer bidra till det. Idéer för att förbättra styrtalet på lärande från klassers kvalitetsrapporter är t.ex. - Användande av kvalitetstrapport för att synliggöra för eleverna vad som förväntas av dem i de olika arbetsområdena. - Eleverna tycker att det är bra med matriser, för då ser de vad de ska göra för att bli bättre. - Tydliggöra målen och vad som bedöms för eleverna genom att bland annat använda och utveckla arbetet med elevmatriser. Då görs eleverna delaktiga i sin egen kunskapsutveckling. Det vi ser är att frågan att vara med och planera sitt skolarbete har ett lägre resultat än tidigare. Vi har även ett lägre resultat vad det gäller ansvar och inflytande. Vi behöver synliggöra när de har inflytande och när de är med och bestämmer. På elevens val arbetar vi med elevinflytande. 3 saknas eftersom enkäten gjorts om och därmed blir resultaten bakåt i tiden inte jämförbara med årets resultat 23

Idéer för att förbättra styrtalet på ansvar och inflytande från klassers kvalitetsrapport är t.ex. - Eleverna vill bli bättre på att lämna in läxor i tid. - Eleverna vill att lärarna är lite hårdare och kontaktar föräldrarna tidigt om elever stör. - Pedagogerna behöver synliggöra det inflytande som eleverna faktiskt har. Klubbarna/råden är bra, där har eleverna inflytande tycker de. Styrtalet på Folkhälsa har stigit och vi tror att vår nye kökschef som lagar mat från grunden har bidragit till det ökade resultatet. Idéer för att förbättra styrtalet på folkhälsa från klassers kvalitetsrapport är t.ex. - Eleverna vill att kamraterna ska vara tysta i klassrummet, förslag fem tysta minuter varje lektion. - Eleverna vill inte att läraren ska ta tid från lektionerna att tillrättavisa eleverna, det får man ta efter skoltid eller så får någon annan vuxen prata med den som stör. - Eleverna vill att föräldrar till barn som stör ska bli uppringda och få reda på att deras barn stör. - Eleverna vill ha önskeveckor ibland vad det gäller luncherna. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande Kunskap samt ansvar och inflytande, fritidshem bedöms vara godtagbar. Motivering: Trots att vi har lägre resultat än kommunens snitt bedömer vi att vi har ett godtagbart resultat. Detta för att vårt resultat har stigit ordentligt från föregående år. Vi ser att våra åtaganden gett resultat. Måluppfyllelsen gällande Kunskap samt ansvar och inflytande, skola bedöms vara godtagbar. Motivering: Vi ligger nästan i linje med kommunens snitt. Vi hade ett par klasser som hade låga resultat och som därför drog ned rektorsområdets resultat. Till nästa år behöver vi bli bättre på att lära av varandra. Därför kommer vi bland annat arbeta med skolans egen HETT kväll som består av kollegialt lärande. läsåret 2014/2015 för Kunskap samt ansvar och inflytande i fritidshemmet Utvecklingsområde: Barn och föräldrars delaktighet i vår verksamhet Åtgärder Vara mer tydlig med vad varje aktivitet innebär, vad vi lär oss, vilka mål vi har mm. Öka barnens och föräldrarnas medvetenhet om vår verksamhet. Fortsätta att ha inskolning för blivande ettor och treor. Ha fritidsval tillsammans, Ängsnäs och Hörningsnäs All fritidspersonal Berörd fritidspersonal Berörd fritidspersonal Hur görs uppföljningen? Vid gemensam K-tid Vara med på föräldramöten Vid gemensam K-tid Vid gemensam K-tid När Regelbundet på K-tiden och vid studiedag i juni Studiedag i juni Studiedag i juni AE-ledaren Berörd fritidspersonal Berörd fritidspersonal 24

läsåret 2014/2015 för Kunskap samt ansvar och inflytande i grundskolan Utvecklingsområde Lågstadiet: Svenska: läsa, skriva och samtala Matematik: Problemlösning och räknestrategier Åtgärder Svenska- öva skriva olika typer av texter. Läsa- intensivläsning fokus på läsförståelse. Nivåanpassade läsgrupper Tala/samtal/diskutera Inför helklass, i mindre och större grupper. Matematik- befästa samt fördjupa sin problemlösningsförmåga enskilt och i grupp. Vi tränar algoritmer och även huvudräkning i de olika räknesätten. Lärare/spec. Lärare/spec. Lärare/spec. Lärare/spec. Hur görs uppföljningen? Elever och lärare ger och får omdömen om egna och andras texter och bearbetar sina egna texter. Nationella prov och diagnoser Kontinuerlig kontakt mellan hem och skola. LUS och nationella prov Läraranteckningar Nationella prov Genom diagnoser och nationella prov När I det dagliga arbetet samt under aktuella arbetsområden Löpande Löpande Löpande Lärare/spec. Lärare/spec. Lärare Lärare/spec. Utvecklingsområde Mellanstadiet: Bedömning för lärande. Åtgärder Hur görs uppföljningen? När Lärarna i Lärarna i År 4,5,6, År 4,5,6 Vi fortsätter att skriva pedagogiska planeringar. Vi fortsätter att synliggörande lektionens mål och vilka förmågor vi arbetar med. Vi ska synligagöra när eleverna har inflytande på undervisningen. Inom arbetslaget ska vi samplanera mer och ha mer ämnesövergripande teman. Vi ska planera upp ett års hjul. Lärarna i År 4,5,6, Lärarna i år 4,5,6 Lärarna i år 4,5,6 Lärarna i år 4,5,6 På en studiedag förs diskussioner kring hur det går. På en studiedag förs diskussioner kring hur det går. På en studiedag förs diskussioner kring hur det går. På en studiedag förs diskussioner kring hur det går. På en studiedag förs diskussioner kring hur det går. Juni 2014 Augusti 2014 Juni 2015 Juni 2014 Augusti 2014 Juni 2015 Juni 2014 Augusti 2014 Juni 2015 Juni 2014 Augusti 2014 Juni 2015 I juni 2014 Lärarna i År 4,5,6 Lärarna i År 4,5,6 Lärarna i År 4,5,6 Lärarna i År 4,5,6 25

Normer och värden Mål VP2013: - Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö. Åtaganden från förra årets SK-dokument 2012/2013 Fritidshemmet skulle använda orden och begreppen som finns i enkäten löpande under läsåret. Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 13/14 13/14 13/14 13/14 Trygghet 8,4 8,3 8,3 8,4 9,1 6,4 8,4 Fritidshem (barnenkät) 10/11 11/12 12/13 13/14 13/14 13/14 13/14 Trygghet 8,1 7,9 8,4 8,9 8,7 8,6 Under avsnitten normer och värden redovisas inga planerade åtgärder i dokumentet systematiskt kvalitetsarbete. Detta beror på att dessa istället redovisas i skolans och fritidshemmets planer mot diskriminering och kränkande behandling. Analys av måluppfyllelse inom normer och värden Under mars månad svarade alla elever i år 3-6 på Huddinge kommuns enkät kring diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan och på fritidshemmet. Vårt största åtagande blir utifrån enkätens resultat att se till att alla elever har minst en tillitsfull relation med en vuxen i skolan. Fritidshem Vi har jobbat effektivt med våra åtaganden ifrån förra året. Vi har haft samlingar i små och stora grupper där vi har analyserat och diskuterat fritidsverksamheten. Vi har lyssnat på elevernas förslag, tips och idéer. Vi hade en bra inskolning av blivande treor som skulle börja på Ängsnässkolans fritids. Vi jobbar kontinuerligt med enskilda Olweussamtal med alla barn. Vi har en bra vuxennärvaro både ute och inne runt eleverna som skapar trygghet. Bra kommunikation mellan pedagogerna kring barnen. Skola De yngre eleverna har ett högre resultat än kommunen medan de äldre har ett lägre resultat. Vi kan dock se att tillsammans har vi ett bättre resultat än förra året. Därför drar vi slutsatsen att det arbete vi lagt ner har gett ett visst resultat. Vi kan se att det är oroligt runt vissa elever. Vi måste förbättra vårt arbete med hur vi hanterar de utåtagerande eleverna, då det är en stor andel som har det beteendet och det kan upplevas som otryggt av andra elever. Vi behöver ett nytt tänk kring rastaktiviteter. Vi behöver titta på resultaten i de olika klasserna och ta lärdom av de klasser som har ett högt resultat. Eftersom vi arbetar aktivt med Olweus och incidentrapporter så synliggörs mobbning och kränkande behandling tydligare för eleverna, de blir mer medvetna om trygghetsaspekten och det kan vara negativt för resultatet. Idéer från olika klassers kvalitetsrapporter för att förbättra styrtalet för trygghet är t.ex. - Eleverna vill att rastvärdarna ska lyssna bättre och ha ett bättre bemötande till eleverna, samt vara där eleverna är. De vill gärna att det är fler rastvärdar ute. - Eleverna vill gärna att rastvärdarna deltar i aktiviteter på rasten. - Alla ska få vara med och leka. - Eleverna ska inte säga otrevliga kommentarer till varandra. - Eleverna ska acceptera att alla är olika. - Vi ska träna på bemötande och respekt t.ex. på Olweus lektionerna. 26

Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande normer och värden, fritidshem bedöms vara godtagbar. Motivering: Vi har ett lägre resultat än kommunen men vårt resultat har stigit rejält från föregående år. Måluppfyllelsen gällande normer och värden, skola bedöms vara god. Motivering: Vi har fått ett bättre resultat i år och ligger nu i fas med övriga kommunen. Vi har fortsatt arbeta aktivt med Olweus och incidentrapporter så mobbning och kränkande behandling synliggörs tydligt för eleverna. Vi har fått mycket beröm för vårt arbete med likabehandling och incidentrapporter. Vi har delat med oss av vår modell och hur vi organiserat vårt framgångsrika värdegrundsarbete till andra skolor i kommunen. Därför anser vi att måluppfyllelsen för normer och värden är god. 27

5. NÖJDA INVÅNARE God kommunal verksamhet Nöjda elever Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 13/14 13/14 Nöjdhet 87 86 88 8,1 8,0 Fritidshem (barnenkät) 10/11 11/12 12/13 13/14 13/14 Nöjdhet - - 89 9,0 9,0 Kommentarer: Fritidshem: Det är kul att det går åt rätt håll. Det här är den punkten vi tycker är viktigast. et visar att vi gör ett bra jobb! Inspirerande för fortsatt arbete. Skola: Vi har ett lägre resultat än kommunen bland de äldre eleverna men tack vara att de yngre är väldigt nöjda så blir dock ändå rektorsområdets resultat bättre än kommunens snitt. Många sexor är missnöjda för att de fick ett lägre betyg än vad de hade tänkt höstterminen 2013. Det kan vara en orsak till att resultatet är lägre. Det är många av eleverna som är nöjda med sin skola. Då det gäller de yngre eleverna har dagsformen stor betydelse för resultatet. De har svårt att se helheten utan befinner sig här och nu. Det handlar om att få eleverna att känna stolthet över sin skola. Idéer från olika klassers kvalitetsrapporter för att förbättra styrtalet för nöjdhet är t.ex. - Fortsätta arbetet med att synliggöra kunskapskraven för eleverna - Lektionens mål samt vilka förmågor vi tränar ska också vara synliga för eleverna. Vi kommer fortsätta arbeta för att eleverna ska tycka att det här är den bästa skolan att gå på! 28

6. DELAKTIGHET I KVALITETSARBETET Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal, och elever.[..] Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.. 4 Personal Personalen har under läsåret kontinuerligt arbetat med uppföljning och utvärdering av våra åtgärder. I januari hade vi en studiedag då personalen analyserade höstterminens resultat samt skrev nya åtaganden får att få fler elever att nå högre måluppfyllelse. Fritidshemspersonalen analyserade fritidshemsenkäten i början på vårterminen. Elevenkäten analyserades av lärare under mars månad. I maj hade vi ytterligare en studiedag då vi analyserade vårens resultat samt skrev åtgärder för hösten 2014. Under läsåret 14/15 kommer vi att utvärdera våra nya åtgärder kontinuerligt. Vi som personal har skapat delaktighet gentemot föräldrar genom veckobrev och genom ett öppet klimat där föräldrar alltid är välkomna att vara med i skolan. Vi analyserar våra resultat och sätter upp åtgärder på de områden som vi ser har lägre resultat, sedan arbetar vi med det under läsåret. Elever Eleverna görs delaktiga genom veckovis utvärdering av det dagliga arbetet. Klassråd, klassmöten (Olweus), enskilda samtal, samlingar på fritids. Eleverna har efter genomförd enkät tagit del av resultaten, analyserat och skrivit klassens kvalitetsrapport. Eleverna får ta del av resultaten från elevenkäterna och sedan diskuterar vi orsaker samt vad vi tillsammans kan göra för att det ska bli bättre. Eleverna är delaktiga i detta arbete och genom diskussion kommer vi fram till gemensamma åtgärder. en av det vi kommit fram till kan vara bättre. Föräldrar När klasserna gjort klassens kvalitetsrapport så brukar föräldrarna ta del av den via veckobrev. Föräldrarna kommer att göras delaktiga i nästa års åtgärder på föräldramötet i september. Föräldrarna skulle kunna involveras mer i detta arbete. Nu får de information kring vilka områden som vi behöver arbeta med, men ingen återkoppling om hur vi gör det eller hur det har gått. Skolledningen har två möten per läsår med skolgruppen som består av föräldrarepresentanter från alla klasser. På dessa möten diskuterar vi kvalitetsfrågor samt presenterar skolans arbete med vårt systematiska kvalitetsarbete. Rutiner för att göra vårt systematiska kvalitetsarbete känt All personal samt skolgruppsrepresentanter får ett exemplar av vårt dokument Systematiskt Kvalitetsarbete i början av läsåret, övriga föräldrar som önskar ett exemplar får det. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete Kan även läsas på skolornas hemsidor. Elevrådet får se dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete. Dokumentet används vid PLUS samtal och bedömningssamtal med personalen. Kontinuerligt på arbetslagsträffar analyserar vi resultatet och arbetar med våra utvecklingsområden. 4 4 kap. 4 skollagen (SFS 2010:800) 29

7. UPPFÖLJNINGAR SOM GJORTS UNDER LÄSÅRET 2013/2014 Månad Vad följs upp Verktyg Metod September LUS 5 - uppföljning Brandsäkerhet Utrymning Olweus enkätens resultat Dialog Mattetesten förstå och använda tal Test Rektor/Pedagoger Rektor Nyckelpersoner Matematiklärare November LUS - uppföljning Rektor Pedagoger November Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolinspektionens och beo s webbverktyg/ (Huddinge kommuns strukturstöd) Rektor Januari Kunskapsresultat elevernas ämneskunskaper i årskurs 1-9 Systematisk kvalitets uppföljning Analys av måluppfyllelse och betyg Dialogsamtal Rektor Verksamhetschef, rektor Januari- Februari Elevernas uppfattning om skolverksamheten Medarbetarenkäten Elevenkät Enkät Rektor Pedagoger Kvalitetsavdelning Februari LUS uppföljning Olweusenkäten Enkät Rektor Pedagoger Mars Huddinge kommuns enkät kring diskriminering och Enkät Rektor kränkande behandling i skolan och på fritidshemmet. Maj LUS - uppföljning Rektor Pedagoger Maj-Juni Utvärdera åtgärdsprogram Nationella prov Rektor Juni Elevernas ämneskunskaper i samtliga ämnen i årskurs 1-9 Elevernas ämneskunskaper i minst 16 ämnen och genomsnittliga meritvärde 6 Lus uppföljning Stödmaterial: utvärdering av åtgärdsprogram på klass, arbetslag/ämnesoch skolnivå Kunskapsresultat i LIS tillsammans med stödmaterial och SK-dokument Rektor Jun-aug Skolans dokument för systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 färdigställs. Rektor Rektor 5 LUS: Läs- och utvecklingsschema, en mätmetod utarbetad av Bo Sundblad. 6 Här mäts andel elever som fick minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 9. 30

Grundskolenämndens målbild 2013 Bilaga 1 Vision: Profil: Delaktighet Kunskap berikar Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi och Effektiva processer redovisas inte i rektorsområdets dokument för systematiskt kvalitetsarbete. De strategiska målen redovisas i grundskolenämndens delårsrapport 1, delårsrapport 2 samt verksamhetsberättelse. Mätsystem, styrtal och bedömning Mätsystem När det gäller de två övergripande målen Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling har alla resultat, utom kunskap tagits fram genom barn- och utbildningsförvaltningens årligen återkommande enkätundersökning som riktas till samtliga elever. Kunskapsresultat För höstterminen 2013 redovisas hur stor andel som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne i årskurs 1-5. Redovisning görs för alla ämnen i alla årskurser. I årskurs 6-8 baseras resultaten på hur stor andel elever som fått minst betyget E i de ämnen som de läst, medan det i årskurs 9 handlar om andelen elever med minst betyget E i minst 16 ämnen. I övrigt redovisas kunskapsresultat i form av andelen elever som når de olika kraven för behörighet till gymnasieskolans olika nationella program. När det gäller nämndmålet Kunskap för vårterminen 2014 baseras resultaten på andelen elever som bedöms uppnå kunskapskraven i varje enskilt i ämne i varje enskild årskurs. Kunskap-årskurs 3, visar hur stor andel av eleverna som uppnått kunskapskraven i kursplanerna för svenska/svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3. Kunskap-årskurs 6, visar hur stor andel av eleverna som uppnått minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 6. 31