Genomrott för lingul ortodonti Ann-Kri Hjti speilisttndläkre i ortodonti, med dr, Ortodonti Akdemin Sverige AB, Stokholm E-post: dr.hjti@ ortodontikdemin.se Potentiell indningr eller jävsförhållnden: Ing uppgivn. SAMMANFATTAT Mång tndläkre ställs inför frågor från ptienter om lingul ortodonti eller kommer i kontkt med ptienter som är under ktiv ehndling. Den senste teknisk utveklingen kommer tt ge ortodontin en helt ny inriktning. Referentgrnskd Aepterd för puliering 27 juni 2012 L ingul ortodonti introduerdes som ehndlingsteknik redn i örjn v 1970-tlet. Det vr två ortodontister, dr Crven Kurz i Beverly Hills, Clifornien, oh professor Kiny Fujit på Kngw Dentl University i Jpn [1], som på vr sitt håll örjde utvekl idén om en fst pprtur som retde från insidn. Lingultekniken fik inget större genomslg oh utövdes v en myket egränsd grupp hängivn nhängre. Tekniken kom därmed tt li en exklusiv suspeilitet som inte vr tillgänglig för ll oh som återfnns i de störst städern. Den egränsde utredningen kn förklrs med en rd prolem som trditionell lingulteknik förknippts med. Exempel på sådn prolem är en hög frekvens v lossnnde ågfästen, svårigheter tt uppnå tillfredsställnde ehndlingsresultt oh lång stolstider. Det lev därmed för omständigt tt utöv lingul ortodonti på ett effektivt sätt i den dglig verksmheten. Ptientern genomgik dessutom en lång oh esvärlig dpttionsperiod med tungirrittion, tlpåverkn oh tuggprolem. Lingultekniken vr strkt egränsd till viss typer v ettfel oh kunde endst utförs på vuxn ptienter. Ptienterns efterfrågn på diskret oh mer komfortl lösningr i komintion med ortodontistens krv på teknisk tillämplighet oh effektivitet hr idrgit till stor frmsteg på området [2, 3]. Det stor genomrottet kom 2004 då den tyske ortodontisten dr Dirk Wiehmnn introduerde d/m-tekniken för individuell utformning oh tillverkning v ortodontisk pprtur [4, 5]. Den typen v pprtur kommer tt illustrers oh eskrivs som Inognito (från top-servie für Lingultehnik GmH, 3m Unitek, Bd Essen, Germny) som är det först oh fortfrnde end systemet som är helt individuellt utformt. Introduktionen v individnpssd pprtur med d/m-serd frmställning är förklringen till lingulortodontins renässns. Den ny genertionen v individuell ågfästen oh ågr inom lingultekniken hr väsentligt reduert mång v de trditionell prolemen. Det hr livit enklre för ortodontisten tt integrer lingul ortodonti i det dglig retet oh dpttionsfsen upplevs väsentligt reduerd v ptientern [6 9]. På grund v dett hr tekniken livit den glolt mest nvänd sedn introduktionen 2004. Frmgången med Inognito hr idrgit till tt fler snrlik system hr tillkommit på mrknden, därilnd Hrmony (Amerin Orthodontis), men okså ilingul 3d (jig s Lingul Orthodontis) oh e-re (Gungzhou Riton Biomteril Co). Figur i visr en ptient under pågående tndreglering. Figur i. En ung ptient under pågående ehndling. lingul teknik Den stor utmningen med lingul teknik är tndkronorns ntomi. Tänderns fil ytor följer mönstret v en tänkt ågform, vilket gör»stright wire«-tekniken särskilt lämpd för konventionell ortodonti. På insidn skulle en sådn teknik skp stor prolem då lingulytor- 66 tndläkrtidningen årg 104 nr 10 2012
Ann-Kri Hjti: Lingul ortodonti Figur ii. Individuellt utformde ågfästen. ns position oh form vrierr desto mer. Därför lir myket små vritioner i ågfästets plering oh utformning direkt vgörnde för ehndlingsresulttet till skillnd från konventionell teknik. Högst möjlig preision melln slot oh åge är okså extremt viktig. Att utför lingul ortodonti med ågfästen oh ågr serde på stndrdvärden lir därför extremt svårt. För ptientern skulle det inneär tt den initil dpttionen lir lltför esvärlig. I Inognito-systemet relisers ehndlingsmålet i en fysisk set up-modell som sedn digitlisers med en industriell högpreisionsnner. Därefter skräddrsys pprturen för det plnerde slutresulttet [6, 7]. Genom ett höggrdigt preisionsrete från vtrykstgning oh eställning till förverklignde v ehndlingsmål, design oh tillverkning v pprturen oh instlltion i munnen kn ehndlingsmålen uppfylls med en hög predikterrhet [10, 11]. individuell ågfästen Bågfästets utformning Den individuellt utformde sen på ågfästen möjliggör en större yt mot tnden, vilket i sin tur ökr indningsstyrkn oh reduerr lossnndefrekvensen. Individuliseringen gör okså tt återsättning v ett losst ågfäste lir etydligt enklre då dess position är myket exkt npssd mot tndytn (figur ii). Merprten ptienter som genomgår ortodontisk ehndling är ungdomr. Lingultekniken hr inte vrit tillämplig på den målgruppen eftersom den exponerde indningsytn oftst hr en egränsd utsträkning hos ung, speiellt i molrprtiern. Att ind stndrdiserde ågfästen på dess ytor är förknippt med stor prolem. Dett utgör den viktigste förklringen till vrför lingul ortodonti endst vrit tillgänglig för vuxn ptienter. Med d/m-serd tillverkning kn ågfästets utsträkning npsss efter vrje unik sitution. I figur iii är utsträk- Figur iii. Bågfästets s kn yggs ut över okluslytn när den klinisk kronn fortfrnde är under eruption.»den ny genertionen v individuell ågfästen oh ågr inom lingultekniken hr väsentligt reduert mång v de trditionell prolemen.«ningen npssd till de kort klinisk kronorn på underkäksmolrern. Bågfästets plering Myket små vritioner vid pleringen v lingul ågfästen kn ge otillfredsställnde skillnder i tänderns slutposition, därför krävs ett myket noggrnt preisionsrete. Dett rete sker oftst på särskilt vsedd lortorier. Positionen på ågfästen estäms virtuellt i smnd med utformningen. När de är färdigtillverkde kn de plers med stor exkthet efter pssformen mot respektive tndyt på mloklusionsmodellen. För tt säkerställ en korrekt överfö- tndläkrtidningen årg 104 nr 10 2012 67
Figur iv. Den indirekt ondingtekniken som nvänds inom lingul ortodonti: ) Preprering v rkets på plts i överföringsskenn. ) Föreredning v tndytorn. ring till munnen nvänds överföringsskenor för så klld»indirekt onding«(figur iv ). Eftersom mn lltid nvänder sig v indirekt onding är det viktigt tt vänt med eventuell extrktioner tills pprturen är på plts för tt inte tändern sk örj vndr mot tndlukn. I de flest fll kn mn fäst smtlig ågfästen direkt, som i figurern v. Om en lingulyt inte är åtkomlig kn ågfästet utforms med ett finger för korrekt plering direkt i munnen vid ett senre tillfälle (figur v d). individuell ågr Bågens utformning oh plering Okluslt ifrån är skillndern uppenr melln den ukl oh lingul sidn v den idel ågformen. Tndytorns ntomi oh position hr ett högst individuellt mönster. När mn utför ortodonti från lingulsidn inneär det tt mn måste kompenser för dess skillnder i den ortodontisk pprturen. Det finns två huvudsklig priniper för en sådn npssning. Den ursprunglig prinipen är en så klld Figur v. ) Visr hur npssning v sen sker vid roterd 12 oh ) smm tnd under pågående derotering. När pltinl ytn, som på ild ), är helt otillgänglig sker onding vid ett senre tillfälle med hjälp v en guide för tt underlätt direkt plering d). d 68 tndläkrtidningen årg 104 nr 10 2012
Ann-Kri Hjti: Lingul ortodonti»stright wire«-teknik med uppyggnd v en komposits för tt npss ågfästet till ågen. Den här metoden gör pprturen etydligt klumpigre oh idrr till en större inverkn på tl oh tuggfunktion oh leder till en högre frekvens tungirrittioner [8, 9]. Det lir ilnd omöjligt tt få plts med ll stor ågfästen nteriort i underkäken även vid fll med måttlig trångställning. Ett nnt ekymmer är insättningen v först ågen som kn li en stor utmning då vstånden melln två fästen kn li extremt små. Risken tt fästen lossnr ökr med tjokleken på kompositsen. Ju längre ort fästet kommer från tndens yt, desto svårre lir det okså med torque-kontrollen oh därmed möjlighetern tt få ett tillfredsställnde slutresultt. Den ndr prinipen för kompenstion är en fullständigt individuell npssning v såväl ågfästen som åge. Den myket låg profilen i komintion med en fullständigt npssd åge som dessutom ligger i myket när nslutning till tndytn reduerr pprturens tjoklek vsevärt oh idrr väsentligt till en ökd ptientkomfort jämfört med ett konventionellt lingult system [8, 9]. Närheten till tndytn minskr risken för tt ågfästen lossnr men ökr okså vståndet melln vrje ågfäste, vilket underlättr insättning v ågen (figur vi). preision oh torque-kontroll Den mest vgörnde skillnden melln konventionell ortodonti oh lingul ortodonti är förutsättningrn för en korrekt torque-kontroll. Konsekvensern skiljer sig vsevärt till lin gul teknikens nkdel om dett inte kn kontrollers där ristnde kontroll idrr till tt tändern tydligt kn uppftts som olik lång (figur vii). Det finns i prinip två sätt tt erhåll full torque-kontroll; ntingen genom en perfekt pssform melln åge oh ågfäste eller genom överkorrigering v en underdimensionerd å ge i förhållnde till ågfästet. Bågfästen v stndrdkrktär hr vnligen en genomsnittlig överdimensionering på 15 proent [12]. Med konventionell ortodontisk ehndlingsteknik kn mn trots dett uppnå reproduerr oh högkvlittiv ehndlingsresultt, ilnd med överkorrigeringr i finisheringsfsen. Möjlighetern till en tillfredsställnde kontroll med sådn justeringr är etydligt svårre när mn retr med lingulteknik oh därför krävs störst möjlig preision melln åge oh ågfäste [13]. Denn preision är så vgörnde tt vrje enskilt ågfäste i Inognito-systemet genomgår kvlitetsmätningr för tt säkerställ en tolernsnivå under 0,008 mm [14]. smmnfttning Lingulteknik hr tidigre egränsts till viss mloklusioner oh enklre ettfel. Efter införndet v d/m-serd design oh tillverk- Figur vi. En överkäksåge från okluslytn där den vänstr illustrerr hur ågfästen npsss till de ntomisk skillndern vid»stright wire«-prinipen. Den högr illustrtionen visr det motstt sättet tt kompenser för skillndern genom en fullständigt individuell npssning. Pulierd med tillstånd från dr Dirk Wiehmnn. 0,2 mm Figur vii. Storleksordningen på den vertikl effekten v en inkorrekt torque på +/- 7 grder i förhållnde till ågens position. När ågen löper uklt är effekten endst 0,2 mm, vilket är kliniskt försumrt, ilden till vänster. Smm skillnd i torque på lingulsidn ger en direkt synlig effekt. På ilden i mitten ses ågen ligg oh myket när nslutning till tndytn oh effekten lir 1 mm. Med vståndet från den lingul ytn ökr effekten vsevärt tndens vertikl position som i exemplet till höger. Denn illustrtion åskådliggör de svårigheter som är kopplde till slutresulttet när mn retr från insidn. Pulierd med tillstånd från dr Dirk Wiehmnn. 1 mm ning v ortodontisk pprtur för lingulteknik ökr flleskrivningrn på lykde ehndlingsresultt ständigt i ll typer v mloklusioner oh svårighetsgrder. Någr ökde risker med lingulteknik jämfört med konventionell ortodonti finns inte [15, 16]. Individuellt utformde ågfästen med exkt npssde spår för ågen som även den är individnpssd inneär tt det individuell ågfästet inte r är pltt utn kn okså plers i omedelr närhet till tndens yt. Därigenom minskr ptientens initil esvär vsevärt. De speifik förutsättningrn för lingul ortodonti gör okså tt den d/ m-serde tillverkningen möjliggör en enklre hntering oh ett mer predikterrt ehndlingsresultt. Den senste teknisk utveklingen inom lingulortodontin hr inte enrt förändrt lingulortodontin utn kommer med stor säkerhet tt ge ortodontin en helt ny inriktning från utsidn till insidn. 1,7 mm»den mest vgörnde skillnden är förutsättningrn för en korrekt torquekontroll.«tndläkrtidningen årg 104 nr 10 2012 69
SAmmANfATTAT Minerliseringsstörningr i emljen är vnligt oh ställer oft till med stor prolem för såväl ptient som ehndlre. Inte sälln ehöver fyllningr görs om oh ptientern riskerr tt utvekl tndvårdsrädsl. God kunskper smt tidig dignostik oh terpiplnering är viktigt för tt ge ptienten äst tänkr vård. Referentgrnskd Aepterd för puliering 6 pril 2009 nden är en myket speiell struktur, väl evrd genom evolutionen oh resulttet v ett delikt smrete melln ektoderm oh mesenkym. En gång ildd hr tnden ingen förmåg till förändring. De höggrdigt speifik oh Birgitt Jälevik Odont dr, ötdl, Centrum sttisk egenskpern hos en färdigildd tnd för ortodonti/pedodonti, Linköping gör den känslig för störningr som kn dr ett E-post: irgitt. rn under tndutveklingsperioden. Avviknde jlevik@lio.se kron- oh rotildning, mkro- oh mikrodonti, Jörgen G Norén Professor, Inst för odonto logi, Göteorgs unidertl oh ntl tänder är ll exempel på stör- defekter i emlj oh dentin liksom övertl, unversiteningr i tndildningen. Genetisk störningr, metolisk sjukdomr, rister i nutritionen oh medikmenter är exempel på orsker till störningr i tndildningen [1]. Det är vnligt med minerliseringsstörd emlj. Cirk hälften v efolkningen oende i ett område med låg fluorhlt hr vist sig h minst en tnd med minerliseringsstörning [2]. Fluorhlten i vttnet påverkr prevlensen etydligt. Tänder med minerliseringsstörningr ställer oft till med prolem för såväl ptient som ehndlre. De estetisk prolemen kn vr stor. Tändern kn okså fll sönder, is oh vr svår tt edöv. Fyllningr ehöver oft görs om oh inte sälln utveklr ptientern tndvårdsrädsl [3]. Tndutveklingen oh emljildning De först teknen på en tnd i utvekling ser mn i ndr fostermånden. Epitelet i munhåln förtjoks oh växer ner i underliggnde mesenkym (emryonl indväv). Genom en intrikt kommuniktion med signlmolekyler melln epitelellern oh tndmesenkymet ilds en tnd. De emljildnde ellern, melolstern, är v Jälevik & Norén Figur I. Perikymt, horisontell tillväxtlinjer i emlj. ektodermlt ursprung medn dentin, rot oh pulp hr sitt ursprung i ekto-mesenkyml vävnd. Emljen är kroppens hårdste vävnd oh den end hårdvävnd i kroppen som är v epitelilt ursprung. Som vävnd är den okså unik eftersom den när den är ildd förlorr kontkt med levnde eller oh kn därför ldrig reprers eller remodellers. Emljen är uppyggd v emljprismor, som estår v untr med myket tätt pkde oh väl orgniserde hydroxidptitkristller. Vrje prism hr ildts v fyr melolster. Prismorn är orienterde från emlj-dentin-gränsen mot emljytn. Det ytterst skiktet estår v så klld prismtisk emlj. Bildningen v emlj kn grovt dels in i tre fser: 1. Mtrixildning när emljproteinern, till exempel Amelogeniner, produers oh emljen yggs upp till sin slutlig form oh tjoklek. 2. Minerlisering, när den utsöndrde mtrixen så gott som omedelrt minerlisers till irk 30 proent. 3. Mogndsfsen, när den slutlig minerlistionen äger rum. Mogndsfsen örjr när emljen nått sin slutlig tjoklek på det ktuell stället oh inneär lnd nnt tt emljproteinern försvinner. Fs 1 oh 2 enämns oft sekretionsfsen oh fs 3 mturtionsfsen. Beskrivningen är en förenkling oh senre studier tyder på tt mogndsfsen kn dels in i ytterligre fser. Den mogn emljen estår v 96 proent minerler, huvudskligen hydroxidptit, oh 4 proent vtten oh orgniskt mteril. Retzius strie är inkrementlinjer, tillväxtlinjer, i emlj. På emljytn syns de som räfflor, peri- Figur II. 11, 21 hypoplsier oh opiteter. Tolvårig pojke vrs mjölktänder intruderdes vid irk 20 månders ålder. Noter skillnden på grden v skd på de inisl delrn där emljen vr i mognds- Minerliseringsstörd emlj 54 tndläkrtidningen årg 101 nr 10 2009 tndläkrtidningen årg 101 nr 10 2009 55 Sennery et l TEMA VÄVNADSFÖRANKRADE IMPLANTAT Figur II. Bentgning från symphysis mndile. () Friläggning oh () preprtion v enlok. SAmmANfATTAT Mång ptienter hr ehov v enuppyggnde Hur myket en som krävs för ett fullgott resulfsen jämfört med de ervikl delrn där emljen vr i sekretionsfsen vid tidpunkten för trumt. tt är inte helt klrlgt. De kortste implntten tekniker för tt möjliggör implnttehndling. Här presen- till 4 mm. Rent kirurgiskt skulle mn kunn sätt är irk 7 till 8 mm lång med en dimeter v 3,5 Figur III. MIH kymt (figur i) oh är resulttet v stopp eller ) Fjortonårig pojke hndlingsfilosofi oh utildning smt på de iolo- ett implntt utn lottde gängor i en envolym inromsning v prismorns tillväxt. På tvärsnitt där ll ters inisiver en översikt v de vnligste gisk eller ekonomisk förutsättningrn tt möt som är irk 5 x 7 mm. Ur en protetisk synvinkel syns de som konentrisk ringr, på längdsnitt förutom 42 oh även envolymsöknde teknikern. dess krv. På en änden v skln hr vi situtio- kn dett vr olämpligt iomekniskt oh estetiskt. Bsert på långtidsuppföljningr v frm- som en serie linjer. Mn kn likn dem med årsringr hos ett träd oh de är resulttet v den petoppr uppvisr väl- hörntänderns kusp- nen där implntt sätts när det inte finns tillräk- Aepterd för puliering 14 ugusti 2009 ligt med en för tt möjliggör instlltion oh för llt mskineretde Brånemrks implntt, riodisk tillväxten v emljen [4]. vgränsde opiteter inläkning v implntt för förnkring v en ro. verkr det som om implntt kortre än 10 mm är Tndutveklingen pågår under lång tid med v vriernde örlust storlek v tänder leder i vriernde grd I den ndr änden v skln hittr vi situtioner mindre lykosmm än längre implntt, vilket örjn i ndr fostermånden, när de primär oh färg. till nedrytning v det lveolär enet där mn nvänder vävndsuppyggnde tekniker okså är en utredd uppfttning. Senre uppföljningsstudier hr vist på liknnde resultt med inisivern påörjr sin differentiering, till irk d) Sexårständer smt en ökd utredning v käkhålorn med mål tt återställ den ursprunglig morfolo- 18-årsåldern när visdomständern erupterr. med vriernde i den grd posterior mxilln, vilket resulterr i tt till mängden en för integrtion v tion. Dett inneär tt uppfttningen om ehovet ero på tt vi sedn ett tiotl år nvänder ytmo- gin, även om dett inte ehövs för osseointegr- lång såväl som kort implntt [2]. Dett kn Dt rörnde kronologin för tänderns utvekling oh minerlisering grundr sig på en kls- Lrs Sennery grv. orl implntt minskr [1]. Infektioner, ystisk v enuppyggnd vrierr eroende vr på skdifierde implntt med ättre inläkningsegen- v MIH från lindrig sisk studie från 1941 [5]. De primär inisivern odont dr, prof, Avd för förändringr, tumörer, trum, ntomisk vrinter oh kongenitl vsknd v vävnd är ndr en terpi som självklr kn en nnn se det som iomekniskt skolde. Dok är litterturen mot- ln mn efinner sig. Där en ehndlre uppfttr skper oh tt klinikern generellt sett är ättre iomterilvetenskp, örjr minerlisers under örjn v grvidite- Inst för klinisk vetentens ndr trimester. Den först permnent tnskper, Shlgrensk orsker till tt mn kn hmn i en sitution med överterpi. Det finns även geogrfisk skillnder sägelsefull när det gäller överlevnden för kort den som utvekls är sexårstnden. Den initiers kdemin, Göteorgs indekvt enmängd för implntt i åde över- där vi i Skndinvien är tämligen konservtiv implntt i mxillns posterior delr. Ptienter universitet i fjärde fostermånden oh kronns minerlise- E-post: lrs.sennery@ oh underkäken. Mång ptienter hr därför ett medn enuppyggnde tekniker oft nvänds i med resorerde käkr där envolymen understiger ovn nämnd 5 x 7 mm ställer i dg även de med ett enfilter under preprtion tgning från höft- Figur III. () Uppsmling v enspån Figur IV. () Benring påörjs vid födelsen oh vsluts vid irk iomterils.gu.se ehov v enuppyggnde tekniker för tt möjliggör implnttehndling. riktlinjer när mn sk utför enuppyggnde te- krv på fst protetisk lösningr. Nedn följer v implnttsäten. () Ben spån. kmmen. () Ben- odont dr, prof, Käkkirur- resten v världen. Dett gör det svårt tt fstställ tre års ålder. Vrktigheten v mogndsstdiern Stefn Lundgren är dok till stor del okänd oh de individuell v- Målet med en implnttehndling är i först rpier i smnd med implnttehndling. Den en översikt v de vnligste envolymsöknde lok som kn dels gisk kliniken, Odontologisk inst, Mediinsk hnd tt ersätt förlorde tänder för tt återställ vetenskplig litterturen är okså sprsm när ehndlingsteknikern. eller mls. fkulteten, Umeå uniritionern är snnolikt stor [6]. d en god ettfunktion. Därtill finns det en glidnde det gäller systemtisk genomgångr v ehnd- Störningr i emljildningen versitet skl v estetisk mål vilk eror på ptientens lingslterntiven: Systemti reviews oh Rndo- en översikt v enuppyggnde tekniker Lrs Rsmusson En störning som drr de emljildnde el- med dr, prof, Avd för orl önskemål, på den ehndlnde tndläkrens e- mised Controlled Trils (rt). oh klinisk resultt lern, melolstern, under ders sekretions- nerell men & under mxillofil en egränsd kirurgi, tidsperiod (kronologisk störning) Inst för odontologi, drs den del v tnden som Tgning v utologt en med särskild enhyvlr eller skrpor. Shlgrensk kdemin, (figur iii) eller genom vskrpning v enytorn oh/eller minerlistionsfs kn ge upphov till en estående defekt. Är störningen lokl till sin minerlisers Göteorgs vid tidpunkten universitet för störningen (figur iii). Generell ike-kronologisk störning hr trnsplntt ts introrlt eller extrorlt. Vid ett höftkmmen (figur iv). Beroende på entg- Beroende på områdets omfttning kn ett en- För större rekonstruktioner nvänds en från krktär drr den enstk tänder eller en grupp grnntänder (figur ii). Är störningen ge- oftst genetiskt ursprung oh drr tänderns egränst ingrepp för en- eller flertndsluk i ningsteknik kn mn få lok som estår v åde den prtiellt etndde ptienten, hämts trnsplnttet vnligen från rmus mndiule (figur kortikl enet nses mer resistent mot postope- kortiklt oh trekulärt en till olik grder. Det i) eller melln de åd formen mentle (figur ii) rtiv resorption än det mjuk trekulär enet med fissurorr eller ensåg under loklnestesi. oh nvänds vnligen för uppyggnd, medn Beniten som till störst del estår v kortiklt det trekulär enet nvänds för tt pk melln enloken oh som inlägg i sinus mxillris en kn nvänds som ett lok eller mls för pkning på kristn, i defekter oh i sinus mxillris. Moriditetsstudier hr vist tt ptientern i nrkos på inneliggnde ptient. En korrekt oh näsgolvet. Dett ingrepp görs i llmänhet Figur I. Bentgning från rmus mndiule. () Friläggning. () Efter preprtion. från rmus jämfört med hkn [1]. till få postopertiv kompliktioner. Det är dok i llmänhet hr mindre esvär efter entgning trumtisk entgning leder i dg i llmänhet () Benit som kn nvänds hel eller mld Andr mindre invsiv tekniker för tt få tillgång till entrnsplntt är tt sml enprtikkl ntomin för tt förhindr störning v mus- viktigt tt kirurgen är väl förtrogen med den lo- efter losstgning med osteotom. lr i ett filter under orrning i närliggnde en kelfästen oh nervfunktion i området [1]. 64 tndläkrtidningen årg 102 nr 2 2010 tndläkrtidningen årg 102 nr 2 2010 65 Ann-Kri Hjti: Lingul ortodonti» inget enskilt system i sig grnterr ett lykt ehndlingsresultt.«mn ör dok lltid komm ihåg tt inget enskilt system i sig grnterr ett lykt ehndlingsresultt. All frmgångsrik ortodontisk ehndling innefttr en korrekt komintion v risknlys, pprturvl oh ptientspeifik ehov. Därför är det lltid ehndlrens kompetens som slutligen vgör resulttet. english summry Chnging orthodontis Ann-Kri Hjti Tndläkrtidningen 2012; 104 (10): 66 70 The introdution of d/m tehnology in lingul orthodontis offers preise finishing through the use of fully ustomized res with high preision rket slots s well s ustomized root ent rh wires. It is now possile to produe rket tht is not only flt ut is in lose proximity to the tooth surfe therey reduing the thikness of the rket se thus enhning ptient omfort. By understnding the speifi prolems with lingul orthodontis d/m sed ustomiztion n esily nd preditly tret ll FAKTA 1. DYR BEHANDLINGSFORM Behndling med lingul teknik är fortfrnde en etydligt dyrre ehndlingsform än konventionell teknik. Det etyder tt ptienten får själv etl en merkostnd på minst 15 000 35 000 kronor utöver kostnden för själv ehndlingen. Systemet täks vrken v det sttlig tndvårdsstödet eller v lndstingsfinnsierd tndreglering. types of mlolusions t most ges. Stte of the rt tehnology hs not only hnged the ourse of lingul orthodontis ut my hnge the future of orthodontis s whole from lil to lingul. It is importnt to rememer tht no orthodonti ppline lone will offer ny gurntee for suessful tretment outome. All suessful orthodonti tretment requires orret judgment of devie seletion from the ptient s speifi needs. Therefore it is the knowledge nd skills of the dotor tht finlly nd lwys determines the results. REFERENSER 1. Kurz C, Romno R. Lingul orthodontis: historil perspetive. In: Romno R, editor. Lingul orthodontis. Hmilton (ON): BC Deker; 1998: 3 20. 2. Jeremih HG, Bister D, Newton JT. Soil pereptions of dults wering orthodonti pplines: ross-setionl study. Eur J Orthod 2011 Ot; 33: 476 82. 3. Ziuhkovski JP, Fields HW, Johnston WM, Lindsey DT. Assessment of pereived orthodonti ppline ttrtiveness. Am J Orthod Dentofil Orthop 2008 Apr; 133(4 Suppl): 68 78. 4. Wiehmnn D. A new rket system for lingul orthodonti tretment. Prt 1: Theoretil kground nd development. J Orof Orthop 2002; 63: 234 45. 5. Mujgi M, Fuquet C, Glletti C, et l. Digitl design nd mnufturing of the lingulre rket system. J Clin Orthod 2005; 39: 375 82. 6. Wiehmnn D. A new rket system for lingul orthodonti tretment. Prt 2: First linil experienes nd further development. J Orof Orthop 2003; 64: 372 88. 7. Wiehmnn D, Rummel V, Thlheim A, et l. Customized rkets nd rhwires for lingul orthodonti tretment. Am J Orthod Dentofil Orthop 2003; 124: 593 9. 8. Hohoff A, Stmm T, Ehmer U. Comprison of the effet on orl disomfort of two positioning tehniques with lingul rkets. Angle Orthod 2004; 74: 226 33. 9. Stmm T, Hohoff A, Ehmer U. A sujetive omprison of two lingul rket systems. Eur J Orthod 2005; 27: 420 6. 10. Thlheim A, Shwestk-Polly R. Clinil relistion of setup in lingul orthodontis. Inf Orthod Kieferorthop 2008; 40: 277 82. 11. Gruer D, Proffit WR. Aury in tooth positioning with fully ustomized lingul orthodonti ppline. Am J Orthod Dentofil Orthop 2011 Sep; 140: 433 43. 12. Csh AC, Good SA, Curtis RV, MDonld F. An evlution of slot size in orthodonti rkets re stndrds s expeted? Angle Orthod 2004; 74: 450 3. 13. Meling TR, Odegrd J. The effet of ross-setionl dimensionl vritions of squre nd retngulr hromeolt rhwires on torsion. Angle Orthod 1998; 68: 239 48. 14. Demling A, Dittmer MP, Shwestk-Polly R. Comprtive nlysis of slot dimension in lingul rket systems. HedFe Med 2009; 15: 27. 15. Vn der Veen MH, Attin R, Shwestk-Polly R, et l. Cries outomes fter orthodonti tretment with fixed pplines: do lingul rkets mke differene? Eur J Orl Si 2010; 118: 298 303. Söker du en vetenskplig rtikel ur Tndläkrtidningen? Den finns på www.tndlkrtidningen.se Minerliseringsstörd emlj Tidig dignostik viktigt redskp i ehndlingen T Benugmenttion i smnd med implnttehndling F en teknik- oh litterturöversikt 70 tndläkrtidningen årg 104 nr 10 2012