Direktimplantat i den estetiska zonen

Transkript

1 Direktimplntt i den estetisk zonen Lennrt Dgeorn tdl, Implnttcentrum Syd/Södertndläkrn, Växjö E-post: lennrt. dgeorn@teli.com Lennrt Dgeorn är en v de först och hittills end svensk som med godkänt resultt hr genomgått exmintion inom rmen för eo:s Certifiction Progrm (Europen Assocition of Osseointegrtion). Diplom utdeldes vid eo:s kongress i Edinurgh SAMMANFATTAT En 28-årig mn kommer på remiss efter tt en längsgående rotsprick på tnd 11 hr konstterts. Benförlust ucklt och pltinlt om roten kn sonders. 11 är tidigre rotehndld med kronersättning efter tidigre trum. fllpresenttion Godkänd för pulicering 22 mrs 2011 inledning För tt undvik eller reducer kollps v den uckl enplttn efter tndextrktion finns olik sätt för utfyllnd v lveolen eskrivn. Direktinstlltion med fixtur kn vr ett sätt tt reducer kollps eller då enplttn redn skdts för tt återskp enstöd för mjukvävnden till förhållnden som liknr det ursprunglig. Instlltionen v fixturen måste engger den pltinl/lingul delen v lveolen och enet måste förstärks eller återskps ucklt. Diskrepnsen melln fixtur och en fylls med icke resorerrt enersättningsmedel (till exempel ovint enextrkt). Defekter i uckl enplttn lgs och täcks med memrn. Två fser Behndlingen kn dels in i två fser. Fs 1 syftr till tt återskp enet och få så r enläkning runt implnttet som möjligt. Genom tt återskp r enförhållnden ges förutsättningr för fs 2 då mjukvävnden kn konturers och iehålls. Den temporär kronn som plcers vid fixturinstlltionen med en temporär distns sk inte interferer med sårläkningen. Det är viktigt tt kristn och lveolens kompkt väggr får så r lodförsörjning som möjligt. Alveolen och delr v den temporär distnsen måste därför täcks genom tt mukosn suturers över. Den temporär kronn utforms lite för kort mot mukosn så tt den inte påverkr läkningen. När enugmenttion utförs med utologt en som lnds med icke resorerrt enersättningsmedel kn ett täcknde kollgenmemrn»tälts upp«med hjälp v den temporär distnsen och därefter täcks med mukosn. Den primär stiliteten hos fixturen måste vr god (> 35 Ncm torque) för tt»immeditefunction«med temporär kron sk kunn genomförs med godtgr prognos. Erhålls inte god primärstilitet utförs fixturinstlltionen som»delyed loding«i två steg. Fs 2: Efter tt enet hr återskpts kn muko sn forms utn tt enet påverks. Den temporär kronn forms nu för tt ge mukosn rätt utformning. Vid vtryck för den definitiv distnsen spruts»flow composite«runt vtryckstoppen för tt återge den»skpde«formen till tndteknikern. Distnsen kn med fördel utforms i zirconium och sk ge utrymme för så tjock mukos/ indväv ovnför fixturen som möjligt. Pltformshiftingkonceptet med en smlre hls ovnför fixturen kn tillämps. Kronns»preprtionsgräns«sk inte förläggs sugingivlt utn ucklt/pproximlt precis under mukosknten. På pltinlsidn kn gränsen drs upp för tt ge ättre möjlighet till visuell kontroll på tt kronn går på plts. Lägg retrktionstråd under»preprtionsgränsen«på distnsen för tt undvik cementöverskott. fllpresenttion En 28-årig mn, icke röknde utn känd medicinsk defekter, kommer på remiss efter tt en längsgående rotsprick på tnd 11 hr konstterts. Benförlust ucklt och pltinlt om roten kn sonders. 11 är tidigre rotehndld med kronersättning efter tidigre trum. Omgivnde tänder är intkt. Olik terpimöjligheter presenters. 1. Atrumtisk tndextrktion smt direktinstlltion med fixtur och temporär distns smt temporär kron. Benugmenttion med icke resorerrt enersättningsmedel och kollgenmemrn. Efter enläkningsfs görs mukos-npssning och permnent distns i zirconium smt en zirconium/porslinskron. 2. Tndextrktion med kristevrnde åtgärder (enersättningsmedel och memrn). Läkningsfs fyr månder. Temporär protes. Instlltion v fixtur. Läkningsfs och därefter protetik. 3. Tndextrktion smt etsro. 54 tndläkrtidningen årg 103 nr

2 Lennrt Dgeorn: Fllpresenttion Figur i Före ehndling. 11 uppvisr en retrktion på roten ucklt. Figur ii Efter extrktion. Bendestruktion ucklt/pltinlt efter infektion på grund v rotsprickn. Figur iii Lmån suturerd över memrnet som»tälts upp«med den temporär distnsen. Figur iv Immedit temporär kron som även onds till för tt minsk lterl krfter. Figur v Benläkningsfsen är klr. Den uckl konturen är återställd. Figur vi Den temporär distnsen friläggs och mukosn kn forms. Efter informtion om fördelr respektive nckdelr med de olik terpiförslgen väljer p tienten lterntiv 1. ehndling Juni 2010 n Tre dgr före kirurgin påörjs medicinering med pc (Kåvepenin 2 g x 2) smt klorhexidinsköljning morgon och kväll (Corsodyl 0,2 %). n Avtryck för temporär kron. Kirurgi. Buckl/ pltinl lmå. Atrumtisk extrktion v tnd 11 med Periotome. Urskrpning v grnultioner. Instlltion v fixtur NoelActive 15 mm rp 4,3 mm (NoelBiocre) i den pltinl väggen. Lägesförändring till önskd position. Temporär distns med 3 mm sockel. Primärstilitet > 35 Ncm. Autologt en ts från spin Nslis och lnds med Bio Oss (Geistlich) som läggs i diskrepnsen och i defekten v det omgivnde enet smt täcks med BioGide kollgen memrn (Geistlich) som tälts upp v den temporär distnsen. Doule lyer-teknik nvänds för tt stiliser memrnet ucklt. Lmåern vlsts och suturers så tt de väl täcker lveol och memrn. n Suturering med 3-0 Suprmid smt 6-0 Prolene. n Temporär kron v Luxtemp (dmg) fästes med»flow-composite«till den temporär distnsen smt onds till för tt minsk de lterl krfterns påverkn på kronn. Kronn slips ur ocklusion. n Informtion post op smt rekommendtion om fortstt pc-ehndling och klorhexidinsköljning enligt tidigre nvisningr. Novemer 2010 n Liten slemhinneplstik. Mukosn över den temporär distnsens ottenpltt öppns. Ny temporär kron forms på den temporär distnsen och temporärcementers med Prders cement. tndläkrtidningen årg 103 nr

3 Figur vii Ny temporär kron utforms»chir-side«för tt form mukosn. Figur viii Avtryckstopp med flow-composite för tt återge den formde kronkonturen. Figur ix Distns Procer Zirconi instllerd. Retrktionstråd lgd under»prepgränsen«för tt undvik cementöverskott. Figur x Kron Procer Zirconi cementerd. Figur xi Leendet återställt! Decemer 2010 n Avtryck med Impregum för Procer Zirconidistns och Procer Zirconi/porslinskron (Noel Biocre). n»flow composite«spruts ner runt vtryckstoppen för tt återge den ny»profilen«. Jnuri 2011 n 11 distns Procer Zirconi instllers med 35 Ncm åtdrgning. n Kron Procer Zirconi cementers med Relyx Unicem. Retrktionstråd läggs under»preprtionsgränsen«på distnsen för tt undvik cementöverskott. n Justering och kontroll v ocklusion och rtikultion. n Instruktion munhygien viktigt tt inte forcer med tndtråd så tt ppillerns återväxt påverks negtivt. n Ptienten uppvisr ruxofcetter vrför vi gör en mjuk ettsken som ptienten sk är nttetid för tt undvik risken för kompliktioner som den kronförsedd tnden 11 utsttes för. Feruri 2011 n Kontroll. n Ny kontroll om sex månder. 56 tndläkrtidningen årg 103 nr

4 Lennrt Dgeorn: Fllpresenttion Figur xii OPG före ehndling. Figur xiii 11 före ehndling. Figur xiv Röntgen vid fixturinstlltionen. Den temporär kronn utforms»för kort«för tt inte interferer med läkningen. Figur xv Avtryckstopp med flow-composite. Pssformen på vtryckstoppen kontrollers. Figur xvi Cementerd kron kontrollers. Inget cementöverskott! tndläkrtidningen årg 103 nr

5 Jälevik & Norén Figur II. 11, 21 hypoplsier och opciteter. Tolvårig pojke vrs mjölktänder intruderdes vid cirk 20 månders ålder. Noter skillnden på grden v skd på de incisl delrn där emljen vr i mogndsfsen jämfört med de cervikl delrn där emljen vr i sekretionsfsen vid tidpunkten för trumt. SAmmANfATTAT Minerliseringsstörningr i emljen är vnligt och ställer oft till med stor prolem för såväl ptient som ehndlre. Inte sälln ehöver fyllningr görs om och ptientern riskerr tt utveckl tndvårdsrädsl. God kunskper smt tidig dignostik och terpiplnering är viktigt för tt ge ptienten äst tänkr vård. Figur I. Perikymt, horisontell tillväxtlinjer i emlj. Referentgrnskd Accepterd för pulicering 6 pril 2009 nden är en mycket speciell struktur, ektodermlt ursprung medn dentin, rot och pulp hr sitt ursprung i ekto-mesenkyml vävnd. väl evrd genom evolutionen och resulttet v ett delikt smrete Emljen är kroppens hårdste vävnd och den melln ektoderm och mesenkym. En end hårdvävnd i kroppen som är v epitelilt gång ildd hr tnden ingen förmåg till förändring. De höggrdigt specifik och som den när den är ildd förlorr kontkt med ursprung. Som vävnd är den också unik efter- Birgitt Jälevik Odont dr, ötdl, Centrum sttisk egenskpern hos en färdigildd tnd levnde celler och kn därför ldrig reprers eller remodellers. för ortodonti/pedodonti, Linköping gör den känslig för störningr som kn dr ett E-post: irgitt. rn under tndutvecklingsperioden. Avviknde Emljen är uppyggd v emljprismor, som jlevik@lio.se kron- och rotildning, mkro- och mikrodonti, estår v untr med mycket tätt pckde och Jörgen G Norén Professor, Inst för odonto logi, Göteorgs unidertl och ntl tänder är ll exempel på stör- prism hr ildts v fyr melolster. Prismor- defekter i emlj och dentin liksom övertl, un- väl orgniserde hydroxidptitkristller. Vrje versitet ningr i tndildningen. Genetisk störningr, n är orienterde från emlj-dentin-gränsen mot metolisk sjukdomr, rister i nutritionen och emljytn. Det ytterst skiktet estår v så klld medikmenter är exempel på orsker till störningr i tndildningen [1]. Bildningen v emlj kn grovt dels in i tre f- prismtisk emlj. Det är vnligt med minerliseringsstörd emlj. ser: Cirk hälften v efolkningen oende i ett område med låg fluorhlt hr vist sig h minst en empel Amelogeniner, producers och emljen 1. Mtrixildning när emljproteinern, till ex- tnd med minerliseringsstörning [2]. Fluorhlten i vttnet påverkr prevlensen etydligt. 2. Minerlisering, när den utsöndrde mtrixen yggs upp till sin slutlig form och tjocklek. Tänder med minerliseringsstörningr ställer så gott som omedelrt minerlisers till cirk oft till med prolem för såväl ptient som ehndlre. De estetisk prolemen kn vr stor. 3. Mogndsfsen, när den slutlig minerlistio- 30 procent. Tändern kn också fll sönder, is och vr nen äger rum. svår tt edöv. Fyllningr ehöver oft görs Mogndsfsen örjr när emljen nått sin slutlig tjocklek på det ktuell stället och inneär om och inte sälln utvecklr ptientern tndvårdsrädsl [3]. lnd nnt tt emljproteinern försvinner. Fs 1 och 2 enämns oft sekretionsfsen och fs 3 Tndutvecklingen och emljildning mturtionsfsen. Beskrivningen är en förenkling och senre studier tyder på tt mogndsf- De först tecknen på en tnd i utveckling ser mn i ndr fostermånden. Epitelet i munhåln förtjocks och växer ner i underliggnde mesenkym emljen estår v 96 procent minerler, huvudsen kn dels in i ytterligre fser. Den mogn (emryonl indväv). Genom en intrikt kommuniktion med signlmolekyler melln epitel- och orgniskt mteril. skligen hydroxidptit, och 4 procent vtten cellern och tndmesenkymet ilds en tnd. Retzius strie är inkrementlinjer, tillväxtlinjer, De emljildnde cellern, melolstern, är v i emlj. På emljytn syns de som räfflor, perikymt (figur i) och är resulttet v stopp eller inromsning v prismorns tillväxt. På tvärsnitt syns de som koncentrisk ringr, på längdsnitt som en serie linjer. Mn kn likn dem med årsringr hos ett träd och de är resulttet v den periodisk tillväxten v emljen [4]. Tndutvecklingen pågår under lång tid med örjn i ndr fostermånden, när de primär incisivern påörjr sin differentiering, till cirk 18-årsåldern när visdomständern erupterr. Dt rörnde kronologin för tänderns utveckling och minerlisering grundr sig på en klssisk studie från 1941 [5]. De primär incisivern örjr minerlisers under örjn v grviditetens ndr trimester. Den först permnent tnden som utveckls är sexårstnden. Den initiers i fjärde fostermånden och kronns minerlisering påörjs vid födelsen och vsluts vid cirk tre års ålder. Vrktigheten v mogndsstdiern är dock till stor del okänd och de individuell vritionern är snnolikt stor [6]. Störningr i emljildningen En störning som drr de emljildnde cellern, melolstern, under ders sekretionsoch/eller minerlistionsfs kn ge upphov till en estående defekt. Är störningen lokl till sin krktär drr den enstk tänder eller en grupp grnntänder (figur ii). Är störningen ge- Minerliseringsstörd emlj 54 tndläkrtidningen årg 101 nr tndläkrtidningen årg 101 nr c Figur III. MIH ) Fjortonårig pojke där ll incisiver förutom 42 och även hörntänderns kusptoppr uppvisr välvgränsde opciteter v vriernde storlek och färg. d) Sexårständer med vriernde grd v MIH från lindrig till grv. d nerell men under en egränsd tidsperiod (kronologisk störning) drs den del v tnden som minerlisers vid tidpunkten för störningen (figur iii). Generell icke-kronologisk störning hr oftst genetiskt ursprung och drr tänderns 64 Sennery et l SAmmANfATTAT Mång ptienter hr ehov v enuppyggnde tekniker för tt möjliggör implnttehndling. Här presenters en översikt v de vnligste envolyms öknde teknikern. Accepterd för pulicering 14 ugusti 2009 örlust v tänder leder i vriernde grd till nedrytning v det lveolär enet smt en ökd utredning v käkhålorn i den posterior mxilln, vilket resulterr i tt mängden en för integrtion v Lrs Sennery orl implntt minskr [1]. Infektioner, cystisk odont dr, prof, Avd för förändringr, tumörer, trum, ntomisk vrinter och kongenitl vsknd v vävnd är ndr iomterilvetenskp, Inst för klinisk vetenskper, Shlgrensk orsker till tt mn kn hmn i en sitution med kdemin, Göteorgs indekvt enmängd för implntt i åde överuniversitet E-post: lrs.sennery@ och underkäken. Mång ptienter hr därför ett iomterils.gu.se ehov v enuppyggnde tekniker för tt möjliggör implnttehndling. Stefn Lundgren odont dr, prof, Käkkirurgisk kliniken, Odonto- Målet med en implnttehndling är i först logisk inst, Medicinsk hnd tt ersätt förlorde tänder för tt återställ fkulteten, Umeå universitet skl v estetisk mål vilk eror på ptientens en god ettfunktion. Därtill finns det en glidnde Lrs Rsmusson med dr, prof, Avd för orl önskemål, på den ehndlnde tndläkrens e- & mxillofcil kirurgi, Inst för odontologi, Shlgrensk kdemin, Göteorgs universitet c hndlingsfilosofi och utildning smt på de iologisk eller ekonomisk förutsättningrn tt möt dess krv. På en änden v skln hr vi situtionen där implntt sätts när det inte finns tillräckligt med en för tt möjliggör instlltion och inläkning v implntt för förnkring v en ro. I den ndr änden v skln hittr vi situtioner där mn nvänder vävndsuppyggnde tekniker med mål tt återställ den ursprunglig morfologin, även om dett inte ehövs för osseointegrtion. Dett inneär tt uppfttningen om ehovet v enuppyggnd vrierr eroende vr på skln mn efinner sig. Där en ehndlre uppfttr en terpi som självklr kn en nnn se det som överterpi. Det finns även geogrfisk skillnder där vi i Skndinvien är tämligen konservtiv medn enuppyggnde tekniker oft nvänds i resten v världen. Dett gör det svårt tt fstställ riktlinjer när mn sk utför enuppyggnde terpier i smnd med implnttehndling. Den vetenskplig litterturen är också sprsm när det gäller systemtisk genomgångr v ehndlingslterntiven: Systemtic reviews och Rndomised Controlled Trils (rct). Figur I. Bentgning från rmus mndiule. () Friläggning. () Efter preprtion. (c) Benit som kn nvänds hel eller mld efter losstgning med osteotom. Hur mycket en som krävs för ett fullgott resultt är inte helt klrlgt. De kortste implntten är cirk 7 till 8 mm lång med en dimeter v 3,5 till 4 mm. Rent kirurgiskt skulle mn kunn sätt ett implntt utn lottde gängor i en envolym som är cirk 5 x 7 mm. Ur en protetisk synvinkel kn dett vr olämpligt iomekniskt och estetiskt. Bsert på långtidsuppföljningr v frmför llt mskineretde Brånemrks implntt, verkr det som om implntt kortre än 10 mm är mindre lyckosmm än längre implntt, vilket också är en utredd uppfttning. Senre uppföljningsstudier hr vist på liknnde resultt med lång såväl som kort implntt [2]. Dett kn ero på tt vi sedn ett tiotl år nvänder ytmodifierde implntt med ättre inläkningsegenskper och tt klinikern generellt sett är ättre iomekniskt skolde. Dock är litterturen motsägelsefull när det gäller överlevnden för kort implntt i mxillns posterior delr. Ptienter med resorerde käkr där envolymen understiger ovn nämnd 5 x 7 mm ställer i dg även de krv på fst protetisk lösningr. Nedn följer en översikt v de vnligste envolymsöknde ehndlingsteknikern. en översikt v enuppyggnde tekniker och klinisk resultt Figur III. () Uppsmling v enspån med ett enfilter under preprtion v implnttsäten. () Ben spån. TEMA VÄVNADSFÖRANKRADE IMPLANTAT Figur II. Bentgning från symphysis mndile. () Friläggning och () preprtion v enlock. Figur IV. () Bentgning från höftkmmen. () Benlock som kn dels eller mls. (figur iii) eller genom vskrpning v enytorn Tgning v utologt en med särskild enhyvlr eller skrpor. Beroende på områdets omfttning kn ett entrnsplntt ts introrlt eller extrorlt. Vid ett höftkmmen (figur iv). Beroende på entg- För större rekonstruktioner nvänds en från egränst ingrepp för en- eller flertndsluck i ningsteknik kn mn få lock som estår v åde den prtiellt etndde ptienten, hämts trnsplnttet vnligen från rmus mndiule (figur kortikl enet nses mer resistent mot postope- kortiklt och trekulärt en till olik grder. Det i) eller melln de åd formen mentle (figur ii) rtiv resorption än det mjuk trekulär enet med fissurorr eller ensåg under loklnestesi. och nvänds vnligen för uppyggnd, medn Beniten som till störst del estår v kortiklt det trekulär enet nvänds för tt pck melln enlocken och som inlägg i sinus mxillris en kn nvänds som ett lock eller mls för pckning på kristn, i defekter och i sinus mxillris. Moriditetsstudier hr vist tt ptientern i nrkos på inneliggnde ptient. En korrekt och näsgolvet. Dett ingrepp görs i llmänhet i llmänhet hr mindre esvär efter entgning trumtisk entgning leder i dg i llmänhet från rmus jämfört med hkn [1]. till få postopertiv kompliktioner. Det är dock Andr mindre invsiv tekniker för tt få tillgång till entrnsplntt är tt sml enprtikkl ntomin för tt förhindr störning v mus- viktigt tt kirurgen är väl förtrogen med den lolr i ett filter under orrning i närliggnde en kelfästen och nervfunktion i området [1]. tndläkrtidningen årg 102 nr tndläkrtidningen årg 102 nr Lennrt Dgeorn: Fllpresenttion REFERENSER 1. Slm H, Slm M A, Grer D et l. The interproximl height of one: the guidepost to predictle estetic strtegies nd soft tissue contours in nterior tooth replcement. Prct Periodontics Aesthet Dent 1998; 10(9): Siegenthler D, Jung RE, Holderegger C, Roos M, Hämmerle CHF. Replcement of teeth exhiiting peripicl pthology y immedite implnts. Clin Orl Implnts Res 2007; 6: Truninger TC, Philipp AOH, Siegenthler DW, Roos M, Hämmerle CHF, Jung R. A prospective controlled clinicl tril evluting the clinicl nd rdiologicl outcome fter 3 yers of immedite plced implnts in sockets exhiiting peripicl pthology. Clin Orl Implnts Res 2011; 1: Tortmno P, Cmrgo LOA, Bello- Silv MS, Knshiro LH. Immedite implnt plcement nd restortion in the esthetic zone. A prospective study with 18 months of follow up. JOMI 2010;2: Huynh-B G, Pjetursson BE, Snz M, Cecchinto D, Ferrus J, Lindhe J, Lng NP. Anlysis of the socket one wll dimensions in the upper mxill in reltion to immedite implnt plcement. Clin Orl Implnts Res 2010; 1: Ferrus J, Cecchinto D, Pjetursson EB, Lng NP, Snz M, Lindhe J. Fctors influence ridge ltertions following immedite implnt plcement into extrction sockets. Clin Orl Implnts Res 2010;1: Tomsi C, Snz M, Cecchinto D, Pjetursson BE, Ferrus J, Lng NP, Lindhe J. Bone dimensionl vritions t implnts plced in fresh extrction sockets. Clin Orl Implnts Res 2010; 1: de Rouck T, Collys K, Wyn J, Cosyn J. Instnt provisionliztion of immedite single tooth implnts is essentil to optimize esthetic tretment outcome. Clin Orl Implnts Res 2009;6: Aru jo M, Linder E, Wennström J, Lindhe J. The influence of Bio-Oss collgen on heling of n extrction socket. Int Journ of Period nd Rest Dent 2008;28: M Aru jo, Linder E, Lindhe J. Bio-Oss collgen in the uccl gp of immedite implnts. A 6 month study in the dog. Clin Orl Implnts Res 2011;1: Schneider D, Grunder U, Ender A, Hämmerle CHF, Jung RE. Volume gin nd stility of perimplnt tissue following one nd soft tissue ugmenttion. 1 yer result from prospective cohort study. Clin Orl Implnts Res 2011;1: Aghloo TL, Moy PK. Which hrd tissue ugmenttion techniques re the most successful in furnishing ony support for implnt plcement. Int J Orl Mxillofc Implnts 2007;22: Strietzel FP, Krmon B, Loren A, Fischer PP. Implnt prosthetic rehilittion of the edentulous mxill nd mndile with immedite loded implnts: preliminry dt from retrospective study concerning time of implnttion. Int J Orl Mxillofc Implnts 2011;jn fe 26: Kielss AM, Mrtinez-de Fuentes R, Goldstein M, Arnhrt C, Brlttni A, Jckowski J, Knuf M, Lorenzoni M, Miorm C, Mericske-Stern R, Rompen E, Snz M. Rndomized controlled tril compring vrile thred novel tpered nd stndrd tpered implnt. Interim one yer results. J Prosthet Dent 2009;101: Mrtinez-de Fuentes R, Arnhrt C, Brlttni A, Goldstein M, Jckowski J, Kielss AM, Lorenzoni M, Miorn C, Mericske-Stern R, Rompen E, Snz M, Stru J. Two yer follow up of NoelActive. A vile thred novel tpered implnt IADR Poster. 16. Mur P. Immedite loding of tpered implnts plced in postextrction sockets. Retrospective nlysis o 5-yer clinicl outcome. Clin Implnt Dent Relt Res Rghoer G, Slter J, Hrtog L, Meijer H, Vissink A. Comprison of procedures for immedite reconstruction of lrge osseous defects resulting from removl of single tooth to prepre for insertion of n endosseous implnt fter heling. Int J Orl Mxillofc Surg 2009;38(7): Yuzugullu B, Avci M. The implnt- utment interfce of lumin nd zirconi utments. Clin Implnt Dent Relt Res 2008;10(2): Att W, Krun S, Gerds T, Stru JR. Frcture resistnce of single tooth implntsupported ll-cermic restortions fter exposure to the rtificil mouth. J Orl Rehil 2006; 33(5): Potiket N, Chiche G, Finger IM. In vitro frcturestrength of teeth restored with different ll-cermic crown systems. J Prosthet Dent 2004;92(5): Blshi TJ, Wolfinger GJ, Wule D, Blshi SF. A prospective nlysis of immedite provisionliztion of single implnts. J Prosthodont 2011;20(1): Lviv A, Levin L, Usiel Y, Schwrtz- Ard D. Survivl of immeditely provisionlized dentl implnts: cse control study with up to 5 yers follow up. Clin Implnt Dent Relt Res 2010 my;12 suppl 1: Söker du en vetenskplig rtikel ur Tndläkrtidningen? Minerliseringsstörd emlj Tidig dignostik viktigt redskp i ehndlingen T Benugmenttion i smnd med implnttehndling F en teknik- och litterturöversikt Den finns på 58 tndläkrtidningen årg 103 nr