Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten



Relevanta dokument
Dokumentationsstöd för strukturerad dokumentation

Nyttan med strukturerade journaler.. Stockholm 19/ Carina Zetterberg Utredare Socialstyrelsen/leg läkare

Dokumentation i vården, när, var och hur? Tromsö den 16 januari 2013 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen

Förändringsarbete i vården varför är det så svårt? Tromsö den 14 maj 2013 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen

Strukturerad och ostrukturerad dokumentation

Vårddokumentation ett dyrbart kaos och en säkerhetsrisk Vaernes den 20 november 2013 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen

Kvinnosjukvården. Värmland

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

SVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna

Vårddokumentation ett dyrbart kaos och en säkerhetsrisk Enköping den 10 mars 2015 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Framtidens Digitala Sjukvård. bit för bit

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Klassifikationer och hkodverk

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Effektivare administration i Region Skåne

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Integration av Gynop-registret i elektronisk patientjournal

Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur.

Det datajournalen inte kan leverera till registret borde registrets vårdapplikation

Processtänket måste stödjas och stuprörstänket måste bort. Nationell Informationsstruktur

Automatisk överföring från vårdsystem till kvalitetsregister

Data till och från kvalitetsregister

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Integration av Gynop-registret i elektronisk patientjournal

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Inger Wejerfelt. Regional informationsstrukturansvarig, VGR. Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Dokumentstyrning i Landstinget Bakgrund

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Informationsutbyte inom vård och omsorg Nuläge, önskat läge och hur vi kommer framåt

PATIENT INSKRIVEN PÅ EN KLINIK FLYTTAS TILL VÅRDENHET PÅ ANNAN KLINIK...

Öppenvårdsdokumentation

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet

Struktur i journal och kvalitetsregister tar bort dubbelregistrering

NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDI. Datainsamling till kvalitetsregister genom praktisk tillämpning av de nationella verktygen

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister

Nytta med arketyper i journalsystem

Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING

Strukturering av fritext

Sida Sida 1 av 7 Framtagen av. Upprättat datum Revideringsdatum SUSSA informatik och verksamhet Godkänd av

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Riktlinjer Egenvård i Halland

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping

Förändring av anteckningstyper i Cosmic

Värdelyftet Framtidens primärvård

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

En ny dokumentationsmodell, som är gemensam för alla i vårdteamet. Karin Nilsson Verksamhetsutvecklare

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV)

Journalen via nätet. Dialog och utveckling av dokumentationsprocessen

Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk. Bengt Kron

Nationella Programmet för Datainsamling NPDI

Från sämst till bäst i klassen

Erfarenheter av nationella fackspråket inom cancer

Huvudstrategi för utveckling av vårddokumentation

Nationella Kvalitetsregistret för Infektionssjukdomar 2016

Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning

Samverkan i kommunen vid hemgång efter sjukhusvistelse

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

Journalvyer Cosmic. Journalvyer i Cosmic

Uppföljning av den nationella vårdgarantin

Framtidens primärvård

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Varningsinformation/Uppmärksamhetssignal. Stockholm Carina Zetterberg

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Utbildningsplan ST i allmänmedicin Västmanland, SOSFS 2015:8 Namn:

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv

Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Undersköterska Besök kort

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Sammanhållen journalföring

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Jag har ju sagt hur det ska vara

Slutrapport Projekt Varning, Försöksverksamhet i Landstinget Sörmland

Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning

Tilläggsmoduler & Utbildningar

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

SIR en datakyrkogård eller levande data?

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för SU. Mars 2015 Projektledare Yvonne Berger SU, Kirurgi Östra

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Patientlag

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården oktober 2011

PM - Patientsäkerhet i förebyggande syfte

Forskningspersonsinformation

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen

Ökad patientdialog med digitala formulär

Fast Track Är det patientsäkert? Urban Berg Överläkare i ortopedi, Kungälvs sjukhus Doktorand vid Göteborgs universitet

Transkript:

Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten Carina Zetterberg Överläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Örebro

CeHis, AL, NT, NF, TIS, V-TIM, VIFO, NF, VI-SAM, HÄP..

.. Och Snomed vad är det??

Arketyper.

Vad är det för fel på mallar???

Hur faller projekten ut? Vilka projekt har givit praktiska resultat i vården?

Hur är projekten förankrade i verkligheten?

Vad behöver vården av det som tas fram i projekten??

Vad är användbart i sjukvårdsstrukturen av det som tas fram i projekten??

Vem frågar? Och vem frågar man?

Hur fördelas resurserna?

Vem bygger vi informationsstrukturerna/systemen för? 20-30-talisterna? 40-50-talisterna? 80-90-talisterna?

Trendspaning, förekommer det??

Vem arbetar med strukturen framför systemen??

Verksamhetens vardagsarbete måste möta teorierna i de nationella projekten

Vem ansvara för att detta sker?? Finns det möjligen något projekt för detta??

Det handlar om.. Attityder Traditioner Hierarkier Prestige Ledarskap

Strukturerad vårddokumentation är grunden som ska bygga upp en nationell informationsstruktur

Vi använder mycket tid till termer och termdatabaser

när det är det som dokumenteras på termen som ska struktureras

Vi pratar om arketyper utan att ha en organisation och struktur för hur kliniska arketyper ska åstadkommas

Verkligheten kan och vill inte vänta!!!

Vad händer med projekten??

Vad är det man förvaltar när ett projekt avslutas och går över i förvaltning??

Ett par projekt som mött verkligheten NPÖ Snomed

Dokumentation är en av de få patientnära momenten i vården, som går att automatisera

Nytänkande Från flera steg Bryt traditioner! Till ett steg!

Strukturerad dokumentation ska täcka behovet för patientens vård vid det aktuella vårdtillfället ska täcka behovet för ev. framtida vård ska ge alla personalkategorier möjlighet dokumentera i samma mall

Strukturerad dokumentation ska följa flödet i verksamheten ska följa vårdprogram/rutiner som ska vara styrande för dokumentationen ska vara lätt att föra in i journalen i direkt anslutning till patientkontakten

Strukturerad dokumentation ska vara direkt tillgänglig ska inte dikteras ska ge stöd till korrekt kodsättning, eller automatisera kodsättning

ska ta bort dubbeldokumentationen ska stödja gemensam dokumentation, ej personalkategorivis ska stödja direktdokumentation ej diktering ska bygga på fasta frastexter som vid behov kompletteras ej på fritext

Att identifiera patientgrupper

Verksamheten måste identifiera patientgrupper som behandlas eller utreds lika, och där dokumentationen starkt kan struktureras

Att identifiera det verkliga dokumentationsbehovet för vårdkontakten

vilken medicinsk information behövs? vilka vårdprogram, nationella, regionala, lokala är aktuella? vilka rutiner ska följas? vilken information ska föras vidare till ex register?

Dokumentationen ska vara gemensam för professionerna men starkt strukturerade för olika patientgrupper

Att identifiera allt utdatabehov

Med vårt tekniska verktyg och vårt nya arbetssätt har vi möjlighet att komma längre, än att använda datorn och systemet som en avancerad skrivmaskin

Skövde 20100929 Carina Zetterberg

Det tekniska dokumentationsstödet innebär inmatning i kryssmallar förvalda frastexter kontroll av inmatade data visst beslutsstöd

Det tekniska dokumentationsstödet innebär variablerna sparas i separat databas möjlighet till överföring av alla variabler till andra databaser att variabler lätt kan kodas och mappas med Snomed

Arbetet med införandet av strukturerad dokumentation omfattar många delar

Att ändra attityder och rutiner (det svåraste?)

Vad behöver vi dokumentera för att patienten ska få god vård i dag och framtiden?

Mappning mot Snomed kan göras direkt i mallen

430710003 266886007 429740004 430710003 ärftlighet för tromboembolisk sjukdom 266886007 ärftlighet för tumör i kvinnliga könsorgan 429740004 ärftlighet för malign brösttumör

xxxxxxxxxx Ingen aktuell medicinering 250423000 positivt graviditetstest 250425007 xxxxxxxxx negativt graviditetstest graviditetstest inte utfört

Aktuellt projektstatus

Kvinnokliniken har en blankettmall (Familjeplanering) i drift sedan 30/11 2010. I dag är ca 950 vårdtillfällen dokumenterade i denna mall.

Tidsbesparing Sparad sekreterartid (950 mottagningsbesök), ca 25 tim/månad Snabbare statistikuttag, dokumentationen är styrd och alla uppgifter finns med Automatiserat statistikuttag

Ytterligare blanketter i drift sedan våren 2011 Kirurgkliken/öronkliniken Thyreoideaoperation Teknisk operationsdokumentation flera opererande kliniker Mindre mottagningsanteckning Kvinnokliniken

Driftsättning oktober/november 2011 Flera ortopedkliniker - Knäprotesoperation Slutanteckning IVA STD-mottagning

Identifierat behov just nu Typ av blankettmall Antal Operationer 33 Utredningar större 9 Specialmottagningar 3 Behandlingar 7 Mindre mallar (ex telefon mm) 17 Summa 69

Snabbare dokumentation Från flera steg informationen tillgänglig direkt kostnadseffektivt Till ett steg!

Strukturerad dokumentation processinriktad adekvat likformig styrd

Säker dokumentation ökad patientsäkerhet genom enhetlig dokumentation minskad risk för feltolkning att informationen är lättare att hitta

Korrekt kodsättning Automatiserat och utan dubbelarbete

Från journal till kvalitetsregister Med automatik!

Vi har fått möjlighet till direkt mappning mot Snomed, ett viktigt framåtsyftande arbete

Vi har fått korrekt information till obligatoriska register bort dubbeldokumentationen mellan professionerna nöjda användare möjlighet till uppföljning av alla variabler

Synergieffekter Samarbete mellan Förvaltningar Kliniker Yrkesgrupper Vårdpersonal Systemutvecklare

Utvecklingsbehov utanför landstingets mandat Nationella register måste kunna ta emot information via fil Kvalitetsregistren måste kunna ta emot information från fil

Omvärldsbevakning och framtiden Nästa generation dokumentationssystem finns redan. Att initiera arbetet med starkare strukturerad journal är en bra förberedelse för arbetet med den framtida tekniken

Tack för uppmärksamheten carina.zetterberg@orebroll.se