2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 1 MENTALISERINGSBASERAD TERAPI Anna Sten överläkare Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge wwwmbtsverigese 2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 2 Mentalisering Utvecklingspsykologi Psykopatologi Psykoterapeutisk teknik Behandlingsprogram 2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 3 UTVECKLINGSPSYKOLOGI 1
2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 4 Utveckling av mentaliseringsförmågan Barnets mentaliseringsförmågan utvecklas i relationer Kvalitén på relationerna är central Anknytning Trygga relationer till anknytningspersoner, som speglar barnets känslor så att barnet lär sig vad det känner, att det har ett inre, att det har en vilja och att det kan åstadkomma saker Annorlunda uttryckt: Det krävs att omgivningen mentaliserar kring barnet 2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 5 Utveckling av mentaliseringsförmågan Teleologisk hållning Psykisk ekvivalens Låtsas läge 2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 6 Teleologisk hållning Utvecklas vid ca 9 mån Erfarenheter känns giltiga bara när konsekvenserna är synliga 2
2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 7 Teleologisk hållning Handlingar bedöms utifrån synbara resultat Känslor kan inte hanteras genom reflektion Hos vuxna ökar risken för impulsiva handlingar (att göra något för att hantera ångesten) 2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 8 Psykisk ekvivalens Uppnås vid ca 2 år Barnet likställer den inre verkligheten med den yttre Barnets egna tankar och känslor måste alltså vara sanna Andra måste alltså uppfatta verkligheten på samma sätt som barnet 2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 9 Psykisk ekvivalens Yttre = inre När man hamnar i psykisk ekvivalens som vuxen vet man att man har rätt Det blir svårt att stå ut med alternativa perspektiv Negativa tankar om en själv blir outhärdliga Extrema exempel är drömmar och flashbacks 9 3
2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 10 Låtsas läge (pretend mode) Uppnås vid ca 2-3 års ålder Den yttre verkligheten är helt skild från den inre Verklighet och fantasi är helt åtskilda Tankar och känslor kan bli dissocierade till den grad så att de blir meningslösa, tex intellektualisering (skitsnack) Medför ofta känslor av tomhet och meningslöshet 2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 11 Utveckling av mentaliseringsförmågan Utvecklad i 4 5 års ålder Handlingar förstås/länkas samman med mentala tillstånd (i kontrast till teleologiskhållning) Tankar och känslor är varken för verkliga (psykisk ekvivalens)eller för overkliga (låtsasläge), utan lagom verkliga Fantasi och verklighet skiljer sig åt, men det finns en förbindelse mellan dem 2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 12 Centralt för utveckling av mentaliseringsförmågan är: Mentala representationer Affektreglering Joint attention Språk Pedagogik 4
2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 13 Mentala representationer Utvecklingen sker från att förstå mentala tillstånd som förklaring till handlande - till att förstå att mentala tillstånd har en representativ funktion Att förstå målinriktat handlande ur ett multipelt perspektiv Där flera perspektiv kan jämföras, tex nuvarande-möjliga, dåtid-nutid-framtid 2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 14 Affekter Affektreglering Impulskontroll Känna igen känslor Uttrycka känslor Dela känslor 2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 15 Affekter Från att använda affekter som en signal för att förutse beteenden till att känna igen känslor som mentala tillstånd i sig själv och andra 5
2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 16 Affektrepresentationer Utvecklas genom tidiga speglande interaktioner Hjälpa barnet med reglering av känslor, tröst Spegling - svarar på, reflekterar över och uttrycker barnets inre tillstånd Modern visar att det inte är hennes känsla utan en medvetenhet/förståelse för barnets inre tillstånd Speglingen måste vara markerad, t ex kombinera ett lite skämtsamt ansiktsuttryck samtidigt som man visar ett omhändertagande eller visa barnets uttryck fast långsamt eller uttrycka delar av barnets känsla 2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 17 Spegling Markerad kontingent spegling Inte markerad, tex att mamman är arg och uttrycker sin ilska mot barnet Markerad, men inte överensstämmande med känslan Oj, vilken elaking du är! Kan leda till en fragmenterad känsla av själv 2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 18 Joint attention Uppmärksamhet har alltid viktig roll för mentaliseringsförmågan Detta gäller även under utvecklingen av mentaliseringsförmågan 6
2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 19 Med mentaliseringsförmågan på plats Mentaliseringsförmågan möjliggör aktion i stället för bara reaktion Mentaliseringsförmågan gör det möjligt för oss att själva reglera våra känslor Med mentaliseringsförmågan följer agentskap ( agency ) = en känsla av att själv styra sitt liv Mentaliseringsförmågan hjälper oss att känna att vi hela tiden är samma person, även om våra tankar och känslor förändras Därmed får vi en mer kontinuerlig upplevelse av oss själva och en säkrare känsla för vår egen identitet 2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 20 Med mentaliseringsförmågan på plats Mentaliseringsförmågan gör det lättare för oss att minnas våra egna liv Mentaliseringsförmågan gör att vi kan förstå andra människor bättre och känna mer samhörighet med andra människor, eftersom vi förstår att deras handlingar beror på hur de tänker och känner Då kan vi fungera bättre i relationer, eftersom det blir färre missförstånd Då blir världen också mer förutsägbar och trygg 2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 21 Anknytnig - mentalisering Osäkerhet hos föräldrarna i anknytningen försämrad mentaliseringsförmåga hos föräldrarna Icke mentaliserande interaktioner med barnet Otrygg anknytning Försämrad mentaliseringsförmåga 7
2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 22 Mentaliseringsförmågan varierar hos alla! Mentalisering Emotionell stress; sugighet 8