Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdhygieniska rutiner



Relevanta dokument
Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

MRSA. Information till patienter och närstående

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Handlingsprogram för ESBL. Regionala riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Vårdhandboken Lokal anvisning (tillägg till Vårdhandboken/Multiresistenta bakterier)

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Vårdhandboken Lokal anvisning (tillägg till Vårdhandboken/Multiresistenta bakterier) Dokumentnamn ESBL- Riktlinjer för handläggning av patient med

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Godkänt av: Göran Modin, chefsläkare Godkänt den: Skapat av: Vårdhygien, Birgitta Lytsy Skapat den: Under kategori: Vård

Innehåll: Inledning sid 1

Multiresistenta bakterier

Hygienrutiner vid omhändertagande av patienter med ny influensa A(H1N1)v.

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient

Datum: Sida 1 (5)

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

MRSA. Information till patienter och närstående

Hygienregler för Akademiska sjukhuset

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Alla. Bärarskap eller infektion med VRE är enligt Smittskyddslagen 2004:168 anmälnings- och smittspårningspliktig.

Smittsam lungtuberkulos

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Handlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Vattkoppor eller generaliserad herpes zoster (bältros) - vårdhygieniska rutiner

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Vårdhygien Västra Götaland. Vårdhygien. Varför vårdhygien? Vårdhygiens i VGR. Vårdhygiens uppdrag är bland annat att

Clostridium difficile diarré (CD)

Multiresistenta bakterier

Lokal anvisning

Socialförvaltningen HYGIEN

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Riskfaktorer för smittspridning: diarré

Magsjuka. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Allmänhetens syn på sjukvård

Vårdhygieniska aspekter vid Specialiserad rehabilitering i slutenvård och dagvård, bilaga till ansökan om avtal enligt LOV

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Lokal anvisning

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna?

Influensa - handläggning av misstänkta och konstaterade fall

Informationshantering och journalföring. informationssäkerhet för god vård

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Multiresistenta bakterier

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6. Uppdaterad januari 2013

Multiresistenta bakterier

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Virusorsakad gastroenterit (magsjuka) Handlingsprogram för hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer i Stockholms län

Nationellt 10-punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom slutenvård

Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region

MRB Multiresistenta bakterier

Hygienombudsutbildning

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5. Vårdhygien - smitta

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Socialstyrelsens författningssamling

Patientsäkerhetsberättelse för verksamhetens namn. Fysio World Pal AB Sjukgymnastik

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Rutin för hantering av medicinska avvikelser

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Arbetsmaterial enbart för diskussion. Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

Brevutskick till väntande patienter

VRE - hygienrekommendationer

Vårdgaranti. i Västra Götalandsregionen. En guide för dig som arbetar i hälso- och sjukvården

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Möte med centrala samverkansgruppen

Svarsjournal. Publikationsnamn

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Mark Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Kampementets Äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Transkript:

INSTRUKTION 1 (5) INLEDNING Spridning av multiresistenta bakterier (MRB) på vårdinrättningar utgör ett hot mot patientsäkerheten och måste förhindras. Med MRB avses bakterier som är motståndskraftiga mot flera vanliga antibiotika så att dessa inte längre kan användas för behandling och profylax. MRB är i sig inte mer aggressiva än andra bakteriestammar av samma art, men när de väl föranlett infektion eller kolonisering kan de vara svåra att behandla och eliminera ur vårdmiljöer. Följande bakteriefynd omfattas av handlingsprogrammet för MRB: MRSA = Meticillinresistenta Staphylococcus aureus VRE = Vankomycinresistenta enterokocker MRG = Multiresistenta gramnegativa bakterier, däribland E. coli och Klebsiella pneumoniae med ESBL eller ESBL CARBA ; multiresistenta Acinetobacter, Enterobacter, Pseudomonas PROVTAGNING/SCREENINGRUTINER - MOTTAGNINGSBESÖK Patient som senaste halvåret har varit inlagd på vårdinrättning alternativt undersökts/behandlats i öppenvård utanför Sverige ska MRB-screenas. Patient som senaste halvåret varit inlagd på vårdinrättning inom riskområde i Sverige ska också screenas för aktuell MRB. Se vårdhygiens hemsida, Riskområden. För information om hur provet ska tas, se Laboratoriemedicins provtagningsanvisningar: Multiresistent bakterie (MRB; MRSA, VRE, ESBL, multiresistent PROVTAGNING/SCREENINGRUTINER - SLUTENVÅRD Patient som senaste halvåret har varit inlagd på vårdinrättning alternativt undersökts/behandlats i öppenvård utanför Sverige ska MRB-screenas. Patient med tidigare känd MRB-smitta ska vid inläggning i slutenvård screenas för den specifika bakterie som patienten har/har haft. Patient som senaste halvåret varit inlagd på vårdinrättning inom riskområde i Sverige ska vid inläggning i slutenvård screenas för aktuell MRB. Se vårdhygiens hemsida, Riskområden. För information om hur provet ska tas, se Laboratoriemedicin provtagningsanvisningar: Multiresistenta bakterier (MRB; MRSA, VRE, ESBL, multiresistent Patienten ska om möjligt vårdas på enkelrum tills negativa svar på samtliga odlingar erhållits.

INSTRUKTION 2 (5) PLACERING AV PATIENT MOTTAGNINGSBESÖK Patient med riskfaktorer som KAD, skadad hud, infarter, hudsjukdom samt dränage visas om möjligt direkt in på behandlings- eller undersökningsrum. Behandlings- och undersökningsrum ska alltid ha fria och lättstädade ytor för att kunna uppnå en patientsäker miljö. Ur ett vårdhygieniskt perspektiv är sedvanliga rengörings- och desinfektionsrutiner tillräckligt mellan patienterna. PLACERING AV PATIENT - SLUTENVÅRD Vården ska ske på den klinik där patientens grundsjukdom bäst behandlas. Patient utan riskfaktorer vårdas på enpatientrum med eget hygienutrymme. Patienten får vistas fritt på avdelningen med information om god handhygien. Patient med riskfaktorer som KAD, skadad hud, hudsjukdom, infarter, dränage samt dementa och patienter inom nyföddhetsvård vårdas på enpatientrum med eget hygienutrymme. Patienten ska vistas på rummet och dörren ska vara stängd. Patient med riskfaktorer så som diarré och utbredda sårskador vårdas helst på infektionskliniken. Patient med ESBL CARBA bör vårdas på Infektionsklinik, i annat fall på enpatientrum med eget hygienutrymme. Patienten ska vistas på rummet och dörren ska vara stängd. PATIENT Varje känd bärare av MRB ska ha fått information om sitt MRB-bärarskap av behandlande läkare. Information om MRB-bärarskap se Smittskyddsenhetens hemsida: Smittskyddsblad Patienten uppmanas till en god handhygien efter toalettbesök, före måltid samt när de eventuellt lämnar vårdrummet. Patienter som inte klarar handhygien själv bör få hjälp av personalen. Kontrollera att patienten fått broschyren om handhygien. BESÖKARE Besökare ska tillämpa god handhygien. Lämna broschyren om handhygien. AVFALL Lägg allt avfall direkt i soppåse. Förslut påsen på rummet och hantera den sedan som vanligt avfall. TVÄTT Lägg tvätten direkt i tvättsäck. Förslut tvättsäcken och hantera den därefter på vanligt sätt.

INSTRUKTION 3 (5) PORSLIN OCH BESTICK Porslin och matbrickor hanteras som för andra patienter. HJÄLPMEDEL Hjälpmedel ska om möjligt vara patientbundna. Alla hjälpmedel ska rengöras och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt innan de används av annan patient. Hjälpmedel som ska återlämnas till hjälpmedelscentralen rengörs och desinfekteras enligt ovan. Om detta inte är möjligt rådgör med personal på hjälpmedelscentrum. DESINFEKTION AV FLERGÅNGSARTIKLAR Värmebehandling i disk- eller spoldesinfektor är den bästa metoden att rengöra och desinfektera flergångsartiklar. I andra hand väljs kemisk desinfektion. Desinfektion sker vid behov, mellan varje patient samt när patienten skrivs ut. PUNKTDESINFEKTION, PUNKTSTÄDNING SAMT ÖVRIG STÄDNING Se städinstruktioner, Städinstruktion för vårdpersonal i öppen- och sluten vård och Städinstruktion för vårdrumsenhet i ny vårdbyggnad och Infektion avd 1 MATERIEL OCH UTRUSTNING Ta inte in mer materiel (blöjor, tvättlappar, omläggningsmaterial etc.) än nödvändigt i vårdrum/toalett. Efter avslutad vårdtid ska överblivet material kasseras. Medicinteknisk utrustning (blodtrycksmanschett, stetoskop etc.) ska om möjligt vara patientbundet. Innan utrustningen används till annan patient ska den desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt. UNDERSÖKNING OCH BEHANDLING Konsultundersökningar bör i första hand ske på patientens rum. I annat fall ska mottagande enhet informeras i god tid före undersökning/behandling. Innan patienten lämnar vårdrummet/avdelningen ska sängen vara renbäddad och avtorkad med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt patienten ha rena kläder och händerna ska vara desinfekterade eventuella sår vara täckta med torrt förband, urin-/stomipåse vara tömd eller bytt. AMBULANSTRANSPORT Informera om förekomst av MRB vid beställning av ambulans.

INSTRUKTION 4 (5) TRÄNINGSLOKAL ELLER BASSÄNG Träningslokal Patienten ska desinficera sina händer med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel vid inträde i träningslokal. Om plastförkläde ej används av personal vid mobilisering, träning eller förflyttning ska arbetsdräkt bytas efter avslutad behandling. Inneliggande patienter ska duscha och byta om på vårdavdelningen före och efter träningen. Polikliniska patienter utan riskfaktorer duschar och byter om i allmänt duschutrymme utan efterföljande städning. Polikliniska patienter med riskfaktorer såsom sår, eksem, KAD eller andra infarter anvisas till eget duschutrymme som ska städas efter patienten. Bassängbad Kontakta vårdhygien för individuell bedömning. SMITTSPÅRNING Berörd enhet ansvarar för att utföra smittspårning. Kontakta alltid enheten för smittskydd och vårdhygien för att diskutera omfattningen av smittspårningen. VÅRDPERSONAL Med vårdpersonal avses all hälso-, sjuk- och tandvårdspersonal inklusive paramedicinsk personal, vårdstuderande, timanställda samt gästande vårdpersonal som deltar i patientnära arbete. All personal ska alltid tillämpa basala hygienrutiner vid direkt kontakt med patienter. Risken för att personal ska bli koloniserad med MRB är då liten. Det är dock olämpligt att personal med sår, eksem eller liknande, deltar i vård, behandling eller undersökning av patient med MRB. Rådgör med arbetsledare. Om personal är bärare av MRB kontaktas Enheten för smittskydd och vårdhygien för rådgivning. Screening personal Personal/studerande som de senaste 6 månaderna arbetat/vårdats på sjukhus utomlands ska MRB-screenas inför återgång i arbete. Regelbundet återkommande vikarier eller personal som i intervall tjänstgör på vårdinrättning utanför Sverige eller på inrättning i Sverige med känd MRSAförekomst ska efter initial MRSA-screening åter screenas var 6:e månad. Nytillkomna hudskador/sår ska alltid sårodlas med avseende på MRSA. Personal/studerande som de senaste 6 månaderna arbetat/vårdats på sjukhus i Sverige med aktuell MRB-problematik screenas inför återgång i arbete. Personal utan riskfaktorer får arbeta patientnära i väntan på provsvar.

INSTRUKTION 5 (5) Personal med riskfaktorer, såsom skadad hud eller hudsjukdom, bör inte delta i patientnära arbete i väntan på provsvar. För information om hur provet ska tas, se Laboratoriemedicin provtagningsanvisningar: Multiresistenta bakterier (MRB; MRSA, VRE, ESBL, multiresistent REFERENSER Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2007:19 (M) Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens kunskapsunderlag 2007 MRSA hos personal inom vård och omsorg - Ett kunskapsunderlag, som nu finns på Folkhälsomyndigheten. MRSA i samhället, utgivet 2010 av Strama/Smittskyddsinstitutet, ligger nu Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndighetens kunskapsunderlag 2014 ESBL-producerande tarmbakterier. Folkhälsomyndighetens kunskapsunderlag 2014 Vankomycinresistenta enterokocker VRE. Vårdhandboken 2014-12-09 Multiresistenta bakterier.