Årsredovisning 2009 Kolstad, 24 februari 17:18
Årsredovisning 2009 Ölands Bank AB VD:n har ordet 2009 har präglats av en ekonomisk kris av sällan skådat slag. Öland har klarat sig förhållandevis bra i konjunkturnedgången. Arbetslösheten på Öland har varit en av länets lägsta och vi har inte sett några varsel hos de stora arbetsgivarna på ön. En av våra största kundgrupper, jordbrukssektorn, har haft ett mycket tufft år med sjunkande avräkningspriser och höjda priser på insatsvaror. Det innebär att banken måste ha en tydlig beredskap för att kunna trygga tillgången på krediter för kundgruppen under en period framöver. Året till trots finns fortsatt ett stort intresse för investeringar och många mjölkbönder vill utöka sin produktionskapacitet. För dem har det börjat ljusna något och mjölkpriset bedöms stiga under 2010. Besöksnäringen på Öland har haft ett av sina bästa år någonsin. Öland är mycket beroende av turismen och många säger att bokningsläget i början av året 2010 är i paritet med eller högre än motsvarande period 2009. Det är glädjande, eftersom det ger positiva effekter på andra näringar. Hantverkarna verkar ha gynnats av rot-avdraget och har god beläggning. Både besöksnäringen och lantbrukssektorn bidrar positivt till byggsektorn. De många små företagen, som präglar stora delar av näringslivet på Öland, ser ut att hittills ha klarat lågkonjunkturen väl. Detta sammantaget ger en bild av att Öland har kommit ganska lindrigt undan i krisen. Trots att det ljusnar i ekonomin, återstår det att se hur Öland kommer att påverkas framöver. Öland brukar ligga något efter i konjunkturcyklerna. 2010 ska bli ett spännande år, men svårbedömt ur ett Ölandsperspektiv. I tider av oro är det extra viktigt att ha en bank som vill arbeta långsiktigt med sina kunder. Det dagliga kundmötet skapar mervärde för kunden och banken. Vi vill att våra värderingar ska prägla de arenor där banken syns och träffar befintliga eller potentiella kunder. Ölands Bank ska vara en positiv kraft för hållbar tillväxt och utveckling på Öland. I tider av oro är det extra viktigt att ha en bank som vill arbeta långsiktigt med sina kunder. De resurser vi bygger upp stannar kvar på ön och gynnar våra kunder. Vi ger tillbaka pengar till bygden via Sparbanksstiftelsen Öland. I årsredovisningen kan du ta del av de projekt som stiftelsen har delat ut pengar till under 2009. Jag är stolt över att arbeta i ett företag, där en av ägarna under en tioårsperiod har givit tillbaka ca 22 miljoner kronor till Öland och ölänningarna. 2009 har varit ett turbulent bankår. Ölands Bank har klarat året väl och visar ett positivt resultat. Ambitionen, att vara en trygg och solid bank på Öland, har stärkts. Jag vill tacka bankens medarbetare för en förtjänstfull och fin insats under 2009 och kunderna för deras förtroende. Ett förtroende som vi vill fortsätta att förtjäna under 2010. Jag ser med tillförsikt fram emot nästa år. Mårten Lindberg VD för Ölands Bank Bankens värderingar är nära, kompetenta och engagerade. Vi ska finnas nära våra kunder och känna vår lokala marknad. Vår lokala förankring ska vara en trygghet för dig som kund och en konkurrensfördel gentemot andra banker. Vi som jobbar i banken ska med vår kompetens addera ett mervärde till produkten och välja lösningar utifrån varje kunds unika behov. Det gör vi genom att ständigt fortbilda oss och på så sätt höja vårt affärsmannaskap, så att produkterna vi erbjuder präglas av kunskap och kompetens. Till detta lägger vi ett stort engagemang för våra kunder, vår verksamhet och Öland. Det visar vi bland annat via personlig omtanke för kunden, olika sponsoraktiviteter samt att vi aktivt deltar i samhällsutvecklingen.
Ölands Bank AB Årsredovisning 2009 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 2009 4 Utvecklingen av bankens verksamhet, resultat och ställning 8 5 år i sammandrag 10 5 år i sammandrag: Resultat- och balansräkning 12 Resultaträkning 14 Balansräkning 15 Förändringar i eget kapital 16 Kassaflödesanalys 17 Noter 18 Styrelsens underskrift 46 Revisionsberättelse 47 Våra kontor 49 Styrelsen Ölands Bank 51 Årsredovisningens beloppsuppgifter är, om ej annat anges, i tkr. Årsstämman äger rum den 23 april 2010 kl. 16.00 i IOGT-lokalen i Gärdslösa. Fotograf: David Emilsson Andra upplagan
Årsredovisning 2009 Ölands Bank AB Förvaltningsberättelse 2009 Styrelsen och verkställande direktören för Ölands Bank AB får härmed avge årsredovisning för bankens verksamhetsår 2009, bankens 12:e verksamhetsår i aktiebolagsform. Ägare Ölands Bank AB, 516401-0034, ägs till 60 % av Swedbank AB (publik), 502017-7753, och till 40 % av Sparbanksstiftelsen Öland, 832000-5336. Allmänt om verksamheten Ledstjärna för bankens verksamhet är den av styrelsen fastställda visionen och affärsidén: Vision och affärsidé Vision Ölands Bank är det naturliga valet. den enda bank du behöver! Affärsidé Ölands Bank ska med uthållig lönsamhet erbjuda ett komplett utbud av banktjänster utifrån varje kunds behov. Ölands Bank står för Närhet Engagemang Hög kompetens och kvalitet Personlig omtanke Ölands Bank ska vara en positiv kraft för hållbar tillväxt och utveckling på Öland. Sund och lönsam bankverksamhet En av bankens tydligaste konkurrensfördelar är personalens kompetens och våra korta beslutsvägar. Tjänstemännens höga kompetens och personliga omtanke ska upplevas av kunden som ett mervärde till produkten som banken erbjuder. Oavsett hur kunden väljer att göra sina bankaffärer, direkt via tjänstemannen, Telefonbanken eller Internetbanken är målsättningen att alltid ge snabba besked med personlig omtanke och kvalité. Bankens lönsamhet och ekonomiska ställning ska långsiktigt präglas av sund bankverksamhet och uthållig lönsamhet. Utifrån bankens resultat kan vi tillsammans och via Sparbanksstiftelsen Öland bidra till en positiv tillväxt och utveckling av Öland. Lönsamhet i banken skall uppnås med ett kontrollerat risktagande och med hänsyn till kundernas behov av en stabil och säker bank. Hög kompetens och personlig omtanke ska upplevas som ett mervärde till produkten. Nöjda kunder Ölands Bank mäter kontinuerligt kundnöjdheten med hjälp av Svenskt Kvalitetsindex, SKI. 2009 års mätning är något lägre än för 2008. Dock visar resultatet att Ölands Banks kundnöjdhet är god och ligger fortsatt över storbankernas medelvärde. Av 34 medverkande sparbanker utföll SKI resultatet för 2009 jämfört med 2008 enligt följande; 8 ökade, 13 minskade, 4 medverkade för första gången samt 9 valde att inte medverka i undersökningen för 2009. Vi har ett väl förankrat förtroende hos våra kunder, som är mycket lojala. En lojalitet som banken värdesätter, tackar för och avser att vårda framöver. Målsättningen är att öka kundnöjdheten 2010 jämfört med 2009, eftersom den är av yttersta vikt för banken. Sparbanksstiftelsen Öland Sparbanksstiftelsen Öland är vår lokala delägare. De delar ut bidrag till bland annat kultur, utbildning, föreningsliv, idrott och andra projekt för att främja det lokala näringslivet. Bidrag lämnas i första hand till mera omfattande satsningar, som är framåtsyftande och nyskapande samt till dem som gynnar och involverar barn och unga människor. Det innebär att en del av bankens vinst går tillbaka till Öland och ölänningarna i form av pengar till framtidsprojekt, som stärker vår region. Stiftelsen har sedan tiden då de började dela ut bidrag år 1999 till och med 2009, beviljat 286 bidrag till ett sammanlagt belopp på 21 842 700 kr, som därmed har gått till bygdens framtida utveckling.
Ölands Bank AB Årsredovisning 2009 Beviljade bidrag 2009 Ölands fritidsgårdar ungdomsmässa i drogförebyggande syfte Störlinge Lantbruks & Motormuseum inköp av inventarier och larm Mörbylånga kommun vidareutveckling av geologisk Trädgård i Degerhamn VIDA Museum film Ulf Trotzig The British Car Meet Slottsskolan i Borgholm killgruppsverksamhet Ölands folkhögskola Fasadprydnad på nya Konstens Hus Ida Nilsson Högby IF elitsatsning inför friidrotts-vm 2009 och EM 2010 Föreningen för främjande av kulturturism Operafestival med Borgholms slottsruin som arena ANT-gruppen slottsskolan temadag drogfri dans Ölands Kulturminnesförening att digitalt bevara bilder och dokument om Ölands historia Ölands kommunalförbund Öland Business Arena 2009 Åkerboskolans föräldraråd Grönt Blås 2009 Maria Rylander utgivning av CD Löttorps företagarförening En framtid på Öland Ölands museum utställningskatalog Vi målade på Öland Skansenskolan Mörbylånga mot alkohol och andra droger Ölands Turist AB marknadsföra hela Öland Ölands Skördefest omstart av Skördefesten Framtid Borgholm Borgholms framtid Mörbylånga kommun drogfri avslutningsfest Färjestadens företagsgrupp förstudie hur Färjestaden kan utvecklas för att möta framtiden Hjärtebarnsföreningen Region Öst gåva till barn/ungdomsverksamhet Ölands Idrottskrets Ölands Idrottsgala 2009 Löttorps företagarförening en framtid på Öland Gräsgårds bastuförening utveckla bastu Ölands kommunalförbund Baltic Youth Today and Tomorrow Ölands Idrottskrets upprättande av kansli Stiftelsen Kastlösa gamla skola förstudie för utveckling av Kastlösa gamla skola Mörbylånga simsällskap simlärareutbildning Yellow box vision 2010-2013 Ölands näringslivskontor det goda köket Ölands Idrottsgala stipendiet årets idrottsprestation Stiftelsen Capellagården film om Capellgården Intresseföreningen Öland kust till kust skapa engagemang och idéer för att få bygden att växa Sandby-Gårdby hembygdsförening utgivning av sockenbok nummer 2 Förväntningar 2010 Förbättringsarbetet Banken har kommit en bra bit på vägen i förbättringsarbetet under 2009. Målsättningen är att skapa en gemensam plattform för kundarbetet i Ölands Bank. I denna process, för att se över vårt arbetssätt, har vi stöd av Swedbank. Förväntningarna under 2010 är stora när det gäller att nå syftet och målsättningen med förbättringsarbetet: ökad personalnöjdhet kommer att mätas via VOICE undersökningar ökad kundnöjdhet kommer att mätas via SKI, Svensk Kvalitetsindex ökad lönsamhet kommer att mätas via olika nyckeltal Ett dokument, som beskriver de övergripande riktlinjerna för hur vi ska nå våra mål och skapa en gemensam plattform för kundarbetet, har tagits fram. Där är också definierat bankens organisation, kunder, yrkesroller, arbetssätt, kanaler, kontorsrörelsen samt ledarskap och hur det stödjer arbetet med att nå bankens mål. Dokumentet har vi valt att kalla Fyr till fyr en vägvisare för hur vi arbetar på vår bank. Det beskriver hur banken avser att arbeta och interagera med kunderna, för att möta deras behov nu och i framtiden. Det är av stor vikt att förbättringsarbetet anpassas till Ölands Banks kunder och förutsättningarna på den öländska marknaden.
Årsredovisning 2009 Ölands Bank AB Näringslivet Ölands näringsliv ser ut att ha klarat sig ganska bra under ett tufft 2009 och en fortsatt finansoro till trots. Den öppna arbetslösheten på Öland ligger bland den lägsta i Kalmar län. Kommun/ Region Antal öppet arbetslösa 16-64 år Andel öppet arbetslösa 16-64 år (%) Borgholm 158 2,5 Mörbylånga 269 3,2 Kalmar 1 570 3,9 Kalmar län 5 769 4,0 Riket 236 828 4,0 Källa: Arbetsförmedlingen Öland har många enmans- och småföretagare samt ett fåtal medelstora företag. Det ser ut som om den företagsstrukturen har klarat lågkonjunkturen förhållandevis bra och lyckats hålla uppe sysselsättningen på ön i jämförelse med övriga länet. Öland upplevs inte lika konjunkturkänsligt. Dock kan 2010 bli ett utmaningens år, eftersom det fortfarande finns en risk för en eftersläpning av lågkonjunkturen på Öland. Befolkning Mörbylånga kommun är en av tre kommuner i länet som har en positiv inflyttning. Det är framförallt i Färjestaden som tillväxten sker på Öland. Politikerna i Mörbylånga spår att Färjestaden kan ha dubbelt så många invånare år 2030 dvs. ca 10 000 stycken. Centrumet i Färjestaden ska åter igen ritas om och planprogrammet ska ses över. Det är viktigt att banken följer utvecklingen på Öland för att kunna anpassa vår verksamhet dvs. kontorsstruktur, yrkesroller och arbetssätt utifrån förändringarna på ön, hela tiden med kunden och deras behov i fokus. Näringslivet består till stor del av två grenar, lantbruk och besöksnäring, men det finns även ett stort antal småföretagare inom olika branscher. För banken innebär det att vi är mycket beroende av hur det går för lantbruks- och besöksnäringen på Öland. Besöksnäringen Den allmänna uppfattningen är att säsongen 2009 blev mycket gynnsam för Ölands besöksnäring. Många vittnar om att omsättningen för 2009 är bättre än för 2008. Det talas även i termer av att det är nytt besöksrekord på Öland, vilket i sin tur har givit omsättningsrekord för flera av öns anläggningar. En av orsakerna till det gynnsamma utfallet är att kronkursen har gjort att många svenskar väljer att turista hemma och utländska turister upplever, p.g.a. samma kronkurs, att Sverige är ett prisvärt alternativ. Nu gäller det att bygga vidare på den positiva utveckling som är och fortsätta att förlänga säsongen samt höja kvaliteten på det öländska utbudet. Lantbruket 30 % av Öland utgörs av åkermark, ca 41 000 hektar. Ytterligare 34 % består av betesmark. Inget annat landskap i Sverige är så dominerat och beroende av lantbruket. Trots bistra tider för lantbruken, med sjunkande mjölkpriser och högre priser på ett antal viktiga insatsvaror, är det fortfarande många lantbrukare som ser över möjligheten att investera i större produktionsanläggningar. Banken har och är fortsatt med och räknar på ett flertal nyinvesteringar, främst inom mjölkproduktion. När det gäller Sveriges mjölkföretag har konjunkturnedgången i världsekonomin under 2009 satt tydliga spår. De har haft den sämsta lönsamheten i modern tid. Dock syns tecken på att lönsamheten har vänt och ett antal nyckeltal har stärkts de senaste månaderna, t.ex. mjölkintäkt minus foderkostnad som i januari 2010 är ca 1,65 kr per kilo mjölk för konventionell mjölk och 2,35 kr per kilo för ekologisk mjölk. Antal arbetsställen år 2009 efter region och näringsgren (SNI 2007)* Kommun/ Region Areella** näringar Industrinäringar Tjänstenäringar Total Borgholm 621 340 1046 2007 Mörbylånga 577 269 932 1778 Kalmar län 8 942 3 729 14 389 27 060 Riket 202 877 141 270 698 717 1 042 864 Procentuell fördelning* Kommun/ Region Areella** näringar Industrinäringar Tjänstenäringar Total Borgholm 30,9 16,9 52,1 100 Mörbylånga 32,5 15,1 52,4 100 Kalmar län 33,0 13,8 53,2 100 Riket 19,5 13,5 67,0 100 Källa: SCB Företagsregistret * Exkl. näringsgren okänd ** Till de areella näringarna räknas näringar som använder biologiska och naturgeografiska resurser på land och i vatten. Hit räknas således jordbruk, skogsbruk, fiskenäringen, jakten och rennäringen.
Ölands Bank AB Årsredovisning 2009 7 En vändning i världsekonomin har även bidragit till högre världsmarknadspris samt avräkningspris. I januari är det genomsnittliga avräkningspriset, exkl. säsongsbetalning och efterlikvid; 2,90 kr per kilo konventionell mjölk och 4,25 kr per kilo ekologisk mjölk. Det betyder att avräkningspriset har stigit ca tio öre på tre månader och ca 35 öre samt 40 öre per kilo för konventionell respektive ekologisk mjölk på ett halvår. Foderkostnaderna har sänkts och goda skördar tyder på ett stabilt foderpris framöver. Slaktpriset har varit ca 13 procent lägre under 2009 jämfört med 2008. Svängningar i avräkningspriset kommer att vara en av de utmaningar som hör framtiden till. Tillsammans med en pressad lönsamhet och sena utbetalningar av gårdsstödet gör det att flera mjölkföretag har haft och kan få en mycket ansträngd likviditet. Detta kommer att påverka företagen och banken under 2010 trots ett förmodat förbättrat rörelseresultat för branschen i sin helhet. Källa: svenskmjölk, mjölkekonomirapport Nr 4. 2009 Arla Foods har aviserat en prishöjning mot handeln med ca 5 procent och hur det kommer mjölkbönderna till del återstår att se. Det, tillsammans med den positiva utvecklingen i avräkningspriset, är små men positiva tecken i skyn, för en bransch som har och har haft det tufft. Banken följer utvecklingen noga, eftersom dessa företag utgör en stor del av vår portfölj och tillika utlåning. Banken har även, under 2009, fått förtroendet från flera nya lantbrukskunder som har valt Ölands Bank som sin husbank och det gläder oss. Det är av stor vikt att banken hela tiden tar pulsen på lantbruksnäringen och ligger i framkant med våra bedömningar avseende hur konjunkturen påverkar kundernas behov av stöd och hjälp från banken när det gäller att hantera olika utmaningar tills det blir ljusare tider och förhoppningsvis konjunkturen vänder. Tillväxt Öland Tillväxt Öland är ett projekt som syftar till att ta fram en gemensam vision och strategi för hela Ölands näringsliv. Projektet leds av näringslivskontoret på Öland och deras chef, Anders Nyholm, är projektledare. Till projektet har en styrgrupp utsetts med representanter från båda kommunernas arbetsutskott, kommuncheferna samt näringslivet. Till styrgruppens ordförande valdes Ölands Banks VD, efter beslut i Ölands Kommunalförbund. Målsättningen för styrgruppen är att stödja näringslivskontoret och politikerna med arbetet att ta fram en ny näringslivsstrategi för Öland. Det har varit viktigt för politikerna att näringslivet ska vara i majoritet i gruppen, eftersom samarbetet, samverkan och samtalet mellan parterna är av yttersta vikt samt att näringslivet ska kunna vara behjälpliga med synpunkter på samt implementeringen av den nya visionen och strategin. Gruppen har haft ett flertal möten och det finns ett färdigt utkast på vision och strategi som ska fastställas och presenteras under 2010. Tanken är sedan att styrgruppen, i någon form, ska kvarstå efter projektet som ett bollplank och referensgrupp till näringslivskontoret. Banken vill vara en positiv kraft och katalysator på många olika arenor för att kunna påverka tillväxten på Öland. Går det bra för Öland, så går det bra för banken! Viktiga händelser Ökat fokus på risker Risk- och kreditområdet har samlats under en och samma chef som tillsammans med ett nybildat team enkom ska arbeta med dessa frågor. Banken har även, för att få ökat fokus på affärernas risk, väsentlighet och pris, valt att inrätta två nya utskott där beslut och frågor kring bankens utlåning tas upp och diskuteras. De två utskotten är kontorskommitté privat samt affärsutskott företag. Utskotten bidrar till att möjliggöra fler affärer med rätt lönsamhet samt öka lärandet mellan bankens tjänstemän och öka affärsmannaskapet. Risk- och compliance arbetet har förtydligats under året och banken har infört en månatlig riskrapportering från verksamheten tillsammans med ett riskoch complianceråd varannan månad i syfte att fånga upp samt åtgärda risker i banken. Målsättningen är att detta arbete ska vara ett led i att förbättra verksamheten och minimera riskerna i banken. Finansoron 2009 Ölands Bank har en stabil grund att stå på, något som banken har haft nytta av under finansoron 2009. Banken har fortsatt en god soliditet, bra likviditet och en tradition av lågt risktagande och lokala affärer. Banken har sedan 1832 verkat för att skapa växtkraft i bygden vi lever i. Det är här på Öland som alla beslut tas. Genom vår lokala närvaro, förankring och marknadskännedom kan vi ha en sund och trygg utlåningsverksamhet. Det viktiga för banken är att vara oerhört nära kunden för att i ett tidigt skede kunna vara kunden behjälplig. Balansomslutning
Årsredovisning 2009 Ölands Bank AB Utvecklingen av bankens verksamhet, resultat och ställning Bankens balansomslutning har ökat med 3,4 % till 2 562 289 tkr och medelomslutningen har ökat med 2,1 % till 2 476 795 tkr. Affärsvolym Bankens affärsvolym, det vill säga den sammanlagda summan av bankens inlåning, förmedlade placeringar i Swedbank Robur och Swedbank Försäkring, utlåning, förmedlade lån till Swedbank Hypotek och till Swedbank Finans, värdepappersdepåer, ej utnyttjad kredit och kortkrediter har ökat till 9 343 169 tkr eller med 12,6 %. Inlåningen från allmänheten ökade under året med 98 301 tkr eller med 4,9 %. Bankens förmedlade fondförmögenhet i Swedbank Robur och Swedbank Försäkring har under året ökat med 370 247 tkr eller med 30,8 %.Detta innebär att vi är tillbaka på i storleksordning samma volym som innan börsoron 2008. Bankens utlåning har ökat med 79 695 tkr eller med 3,6 %. Förmedlade lån till Swedbank Hypotek har ökat med 365 231 tkr till 2 917 662 tkr eller med 14,3 % Förmedlade krediter till Swedbank Finans uppgår till 156 282 tkr, en ökning under året med 4,4 %. Bankens resultat Bankens rörelseresultat jämfört med 2008 har minskat med 11 385 tkr. Detta beror på att räntenettot minskar. Räntenettot har minskat med 14 429 tkr eller med 20,8 %. Detta beror på historiskt låga marginaler framförallt under andra halvåret 2009, som drabbat hela banksystemet. Provisionsintäkterna ökade med 2 670 tkr eller 6,8 %. Rörelsekostnaderna minskade med 781 tkr från 62 239 tkr under 2008 till 61 458 tkr under 2009. Personalkostnaderna står ensamt för 535 tkr av minskningen. Kreditförluster Banken har som mål att öka lönsamheten genom att integrera miljöaspekten i affärsverksamheten, Kreditförlusterna har ökat från 4 910 tkr under 2008 till 5 102 tkr under 2009. Dessa förluster kan inte kopplas till finanskrisen, utan har andra orsaker. Resultatandelssystem Banken har under 2009 haft ett resultatandelssystem byggt bl.a. på kundnöjdhet, affärsvolymökning och resultatutveckling. Systemet har för året givit en avsättning på 13 980 kronor per heltidsanställd. Inget speciellt resultatlönesystem härutöver finns för ledningen i banken. För närmare information kring ersättningar i banken hänvisar vi till bankens ersättningspolicy, www.olandsbank.se. Miljö
Ölands Bank AB Årsredovisning 2009 9 Ölands Bank är miljöcertifierad sedan april 2003. Grunden för miljöarbetet är den av styrelsen fastställda miljöpolicyn som i sin helhet bl.a. finns på bankens hemsida. För att säkerställa att arbetet sker på ett strukturerat sätt har Ölands Bank ett fastställt miljöledningssystem. Banken har som mål att öka lönsamheten genom att integrera miljöaspekten i affärsverksamheten, att integrera miljöaspekten i utveckling av arbetssätt och kontakter mellan banken och kunder/intressenter samt att kontinuerligt sträva efter att minska den direkta och indirekta miljöpåverkan som bankens verksamhet kan föra med sig. Med förhoppning att det hela tiden skall ske förbättringar har Ölands Bank ett antal långsiktiga miljömål fastställda, vilka också är nedbrutna i årsmål. Det sker fortlöpande utbildningsaktiviteter för att öka kompetensen. Miljöfrågan finns med som en av de punkter som behandlas vid det årliga utvecklingssamtalet med de anställda. Under 2009 har banken haft två interna miljörevisioner som uttrycker en positiv syn på det sätt Ölands Bank arbetar med miljöfrågorna.
10 Årsredovisning 2009 Ölands Bank AB 5 år i sammandrag * * * ** ** Nyckeltal 2009 2008 2007 2006 2005 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr 9 957 8 839 8 570 7 836 7 061 förändring under året, % 12,6 3,1 9,4 11,0 14,8 Av banken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 73,7%(72 % ) av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 11,7 11,7 11,2 11,6 12,5 Kapitaltäckningsgrad Kapitalbas/Kapitalkrav enl Basel 1 - - - 15,6 15,2 Primärkapitalrelation Primärkapital/Kapitalkrav 2,4 2,1 2,0 2,0 1,9 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,2 2,9 2,8 2,8 2,9 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,0 1,2 1,3 1,3 1,4 [ mkr ] 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Affärsvolym 2005 2006 2007 2008 2009 Inlåning Robur Fond Robur Försäkring Övrig inlåning 2009 Utlåning Ej utnyttjad kredit Swedbank Hypotek Övrig utlåning
Ölands Bank AB Årsredovisning 2009 11 * * * ** ** Nyckeltal 2009 2008 2007 2006 2005 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,3 0,4 0,5-0,1 0,3 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 6,7 9,7 11,8-1,5 5,3 0,7 0,6 0,6 1,0 0,8 0,7 0,6 0,6 1,1 0,8 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 56 28 45 36 29 0,6 1,6 0,9 1,3 1,6 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 Övriga uppgifter Medelantal anställda 54 56 55 55 56 Antal kontor 5 5 5 5 6 *Enligt s k lagbegränsad IFRS **Enligt s k lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7
12 Årsredovisning 2009 Ölands Bank AB 5 år i sammandrag: Resultat- och balansräkning Resultaträkning * * * ** ** 2009 2008 2007 2006 2005 Räntenetto 54 975 69 404 64 028 58 261 56 677 Provisioner, netto 37 245 34 474 38 396 35 708 31 253 Nettoresultat av finansiella transaktioner 280 451 312 199 331 Övriga intäkter 802 947 669 1 597 1 169 Summa intäkter 93 302 105 276 103 405 95 765 89 430 Allmänna administrationskostnader -55 240-55 926-51 902-52 060-47 833 Övriga kostnader[1][2] -6 218-6 313-6 404-47 039-20 466 Kreditförluster -5 102-4 910-2 133-2 140-2 420 Summa kostnader -66 560-67 149-60 439-101 239-70 719 Rörelseresultat 26 742 38 127 42 966-5 474 18 711 Bokslutsdispositioner 0 0 0 40 850 21 605 Skatter -7 451-11 106-12 456-10 170-11 604 Årets resultat 19 291 27 021 30 510 25 206 28 712 Rörelseresultat [ mkr ] 40 30 20 10 0-10 2005 2006 2007 2008 2009
Ölands Bank AB Årsredovisning 2009 13 Balansräkning * * * ** ** 2009 2008 2007 2006 2005 Kassa 26 605 32 948 26 142 24 652 27 920 Utlåning till kreditinstitut 211 777 201 287 411 725 233 595 204 482 Utlåning till allmänheten 2 289 113 2 209 418 1 972 010 1 854 155 1 778 715 Aktier och andelar 0 0 110 110 110 Materiella tillgångar 15 421 16 308 15 909 16 543 19 697 Övriga tillgångar[2] 19 373 17 404 19 716 19 441 57 899 Summa tillgångar 2 562 289 2 477 365 2 445 612 2 148 496 2 088 823 Skulder till kreditinstitut 140 301 150 401 227 727 229 043 282 737 In- och upplåning från allmänheten 2 106 687 2 008 386 1 899 547 1 653 014 1 516 560 Övriga skulder 15 582 27 150 44 731 16 192 17 755 Avsättningar för pensioner m m 600 1 200 0 0 30 Summa skulder och avsättningar 2 263 170 2 187 137 2 172 005 1 898 249 1 817 082 Obeskattade reserver 150 150 150 150 41 000 Eget kapital 298 969 290 078 273 457 250 097 230 741 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 562 289 2 477 365 2 445 612 2 148 496 2 088 823 *Enligt s k lagbegränsad IFRS **2005-2006 beräknad enligt tidigare regelverk [1] Inkl leasingnetto (anges i förekommande fall) [1] Inkl av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar [2] Avskrivning av goodwill påverkar beloppen 2005-2006. Slutnedskrivning skedde 2006. Förslag till vinstdisposition Årets resultat enligt balansräkni ngen utgör, tkr 19 291 Till årsstämmans förfogande står: - balanserad vinst 91 958 - årets resultat 19 291 Summa 111 249 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: - till aktieägare utdelas 6,00 kr per aktie 7 800 - i ny räkning balanseras 103 449 Summa 111 249 Yttrande från styrelsen angående vinstutdelning Förslaget till utdelning, som utgör 2,6 % av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3 aktiebolagslagen. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,35 (föregåendes års kapitaltäckningskvot 2,11). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 291,3 mkr (279,8 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 111,4 mkr (100,3 mkr). Specifikation av posterna framgår av not 31 om kapitaltäckning. Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
14 Årsredovisning 2009 Ölands Bank AB Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not 2009 2008 Ränteintäkter 73 351 130 457 Räntekostnader 18 376 61 053 Räntenetto 3 54 975 69 404 Provisionsintäkter 4 42 120 39 450 Provisionskostnader 5 4 875 4 976 Nettoresultat av finansiella transaktioner 6 280 451 Övriga rörelseintäkter 7 802 947 Summa rörelseintäkter 93 302 105 276 Allmänna administrationskostnader 8 55 240 55 926 Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 14 1 507 1 689 Övriga rörelsekostnader 9 4 711 4 624 Summa kostnader före kreditförluster 61 458 62 239 Resultat före kreditförluster 31 844 43 037 Kreditförluster, netto 10 5 102 4 910 Rörelseresultat 26 742 38 127 Skatt på årets resultat 11 7 451 11 106 Årets resultat 19 291 27 021
Ölands Bank AB Årsredovisning 2009 15 Balansräkning Per den 31 december tkr Not 2009 2008 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 26 605 32 948 Utlåning till kreditinstitut 12 211 777 201 287 Utlåning till allmänheten 13 2 289 113 2 209 418 Materiella tillgångar 14 - Inventarier 2 967 3 430 - Byggnader och mark 12 454 12 878 Övriga tillgångar 15 16 236 13 145 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 16 3 137 4 259 Summa tillgångar 2 562 289 2 477 365 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 17 140 301 150 401 In- och upplåning från allmänheten - Inlåning 18 2 098 080 1 997 887 - Upplåning 19 8 607 10 499 Övriga skulder 20 6 884 16 539 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 21 8 698 10 611 Avsättningar - Övriga Avsättningar 22 600 1 200 Summa skulder och avsättningar 2 263 170 2 187 137 Obeskattade reserver 23 150 150 Eget kapital 24 Bundet eget kapital Aktiekapital (1 300 000 st aktier och kvotvärde 100 kr) 130 000 130 000 Reservfond 57 720 57 720 Fritt eget kapital Balanserad vinst 91 958 75 337 Årets resultat 19 291 27 021 Summa eget kapital 298 969 290 078 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 562 289 2 477 365 Poster inom linjen Ställda panter inga inga Ansvarsförbindelser 25 169 555 159 320 Åtaganden 26 274 322 277 377
16 Årsredovisning 2009 Ölands Bank AB Förändringar i eget kapital 2008 Bundet eget kapital Fritt eget kapital tkr Aktiekapital Reservfond Balanserad vinst Årets resultat Eget kapital Ingående eget kapital 2008-01-01 130 000 57 720 55 227 30 510 273 457 Vinstdisposition 0 0 20 110-20 110 0 Årets resultat 0 0 0 27 021 27 021 Utdelningar 0 0 0-10 400-10 400 Utgående eget kapital 2008-12-31 130 000 57 720 75 337 27 021 290 078 2009 Bundet eget kapital Fritt eget kapital tkr Aktiekapital Reservfond Balanserad vinst Årets resultat Eget kapital Justerat eget kapital 2009-01-01 130 000 57 720 75 337 27 021 290 078 Vinstdisposition 0 0 16 621-16 621 0 Årets resultat 0 0 0 19 291 19 291 Utdelningar 0 0 0-10 400-10 400 Utgående eget kapital 2009-12-31 130 000 57 720 91 958 19 291 298 969
Ölands Bank AB Årsredovisning 2009 17 Kassaflödesanalys Indirekt metod 1 januari - 31 december tkr Not 2009-12-31 2008-12-31 Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) 26 742 38 127 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Av-/nedskrivningar (+) 1 506 1 689 Kreditförluster (+) 5 102 4 910 Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) 775-22 192 Betald inkomstskatt (-) -7 451-11 106 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 26 674 11 428 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) -84 495-236 324 Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) 98 301 108 839 Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) -10 100-77 327 Förändring av övriga tillgångar (+/-) -3 091 1 515 Förändring av övriga skulder (+/-) -9 655-294 Kassaflöde från den löpande verksamheten 17 634-192 163 Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) 0 205 Förvärv av materiella tillgångar (-) -628-2 088 Kassaflöde från investeringsverksamheten -628-1 883 Finansieringsverksamheten Utbetald utdelning (-) -10 400-10 400 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -10 400-10 400 Årets kassaflöde 6 606-204 446 Likvida medel vid årets början 231 776 436 222 Likvida medel vid årets slut 238 382 231 776 tkr 2009-12-31 2008-12-31 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 26 605 32 948 Innestående på checkräkning 211 777 198 828 Summa enligt balansräkningen 238 382 231 776 Summa enligt kassaflödesanalysen 28 238 382 231 776 Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: -De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. -De kan lätt omvandlas till kassamedel inom 3 dagar. I rörelseresultatet ingår 2009-12-31 2008-12-31 - Erhållna ränteinbetalningar med 73 351 130 457 - Lämnade ränteutbetalningar med 18 376 61 053
18 Årsredovisning 2009 Ölands Bank AB Noter Uppgifter om banken Årsredovisningen avges per 31 december 2009 och avser Ölands Bank AB med säte i Borgholms kommun. Adressen till huvudkontoret är Storgatan 15, Borgholm. 1 Redovisningsprinciper (a) Överensstämmelse med normgivning och lag Bankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer. Bankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses IFRS standarder och tolkningar utgivna av IFRIC som har antagits för tillämpning inom EU. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och tolkningar så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 12/03/10. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 23/04/10. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. (b) Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med s k lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av s k lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter har ej föranlett några ytterligare kommentarer. (e) Ändrade redovisningsprinciper Under 2009 har vi inte ändrat några redovisningsprinciper. (f) Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. räkenskapsår efter 2009 planeras inte att förtidstillämpas. Banken har ännu inte gjort en bedömning av hur dessa förändringar kan påverka bankens redovisning.
Ölands Bank AB Årsredovisning 2009 19 (g) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. (h) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas enligt nedan: (i) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. (i) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. (j) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: Valutakursförändringar (k) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar och aktier. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder och låneskulder. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. (i) Finansiella garantier Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.
20 Årsredovisning 2009 Ölands Bank AB Banken har inte identifierat några finansiella tillgångar eller skulder som tillhörande kategorin finansiella tillgångar/skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen varför ingen upplysning lämnas i not. (l) Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både banken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av banken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) banken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet. (m) Kreditförluster (i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar banken dessa fordringar som osäkra också i de fall när banken vid en kassaflödesberäkning kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Banken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Som objektiva belägg på att nedskrivningshehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i bankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde. En nedskrivning belastar resultaträkningen. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. (iii) Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. (n) Ianspråktagen pant Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas till enligt lägsta värdets princip, d v s det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.
Ölands Bank AB Årsredovisning 2009 21 Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. För fastigheter som banken övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under övriga rörelsekostnader. (o) Materiella tillgångar (i) Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/ avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. (ii) Leasade tillgångar Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsföres över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året. (iii) Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Banken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggningstillgångar anser banken att det inte finns några separata komponenter med väsentliga avskrivningsperioder. Beräknade nyttjandeperioder; byggnader, rörelsefastigheter maskiner och andra tekniska anläggningar inventarier, verktyg och installationer se nedan 5-10 år 3-5 år Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 5 och 100 år på dessa komponenter. Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader: Stomme Stomkompletteringar, innerväggar m.m. 100 år 20-50 år Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m. 5-15 år Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m. Inre ytskikt, maskinell utrustning m.m. 20-30 år Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. 5-15 år (p) Nedskrivningar av materiella tillgångar (i) Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden - en så kallad kassagenererande enhet. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.