SENASTE NYTT PÅ WEBBEN: CHAMBER.SE

handelskammartidningen STHLM 03 2012 EN TIDNING OM HUVUDSTADSREGIONEN stockholm-uppsala Trafikfiaskot Vi pendlar mer än vi har semester nu hotas jobben toppmötet Maria Rankka och Stefan Löfven pratar vägar, jobb och bostäder lurad? växande hotet mot företagarna miljardregn Så mycket betalar Stockholm om året till resten av sverige SENASTE NYTT PÅ WEBBEN: CHAMBER.SE

HANDELSKAMMARTIDNINGEN STHLM #3 2012 Kampen om tiden Stockholm-Uppsala är en av de snabbast växande regionerna i Västeuropa. Samtidigt utvecklas platser i andra delar av världen med hög hastighet. Helt nya mångmiljonstäder byggs och växer fram. Det finns många ställen som erbjuder intressanta och bra miljöer att leva i och konkurrensen om talangerna tilltar. Individklimatet allt ifrån marginalskatter till kulturutbudet är en väsentlig del av företagsklimatet i en kunskapsekonomi. Unga människor väljer inte bara yrke. De väljer även stad och livsstil. Maria Rankka Vd, Stockholms Handelskammare Vi har all anledning att känna stolthet över att det går bra här, men vi har absolut ingen anledning att luta oss tillbaka. Visst finns det utmaningar med att få en växande huvudstadsregion att funka logistiskt, men de utmaningarna är små om man jämför med hur det är på andra håll i världen. I det här numret av Handelskammartidningen fokuserar vi särskilt på de flaskhalsar som uppstått när vi har vuxit. En aspekt i sammanhanget är tid. Köerna i trafiken, tågförseningar och fullpackade tunnel banor har ett pris i form av förlorad tid. En undersökning vi har gjort visar att stockholmarna spenderar drygt sex arbetsveckor om året på att ta sig till och från jobbet. Det är 2,5 veckor mer än genomsnittssvensken. Vilken välfärdsvinst det skulle vara om pendlingstiderna kunde halveras genom smartare transporter, en mer välfungerande bostadsmarknad och förstärkt infrastruktur. 1990 lanserade ABB T50-projektet. Syftet var att ledtiderna i alla affärsprocesser skulle halveras. Projektet blev en stor framgång. Tänk ett T50-projekt i politiken, i syfte att spara tid åt medborgarna! Låt oss ta några aktuella exempel där tidsperspektiven framstår som orimliga: Stockholms slott genomgår en fasadrenovering. Den ska ta cirka 20 år. Förstudien om Förbifart Stockholm gjordes 2001, efter att diskussionerna pågått sedan 60-talet. Byggstarten blir i bästa fall nästa år och vägen kommer att stå klar åtta, tio år senare. När tunnelbana till Nacka äntligen börjar diskuteras på allvar talas det om att den kommer att finnas i verkligheten omkring år 2030. Eller 2025 i ett verkligt snabbt (sic!) scenario. Det finns ett antal åtgärder som skulle kunna korta planprocesserna med bibehållen rättsäkerhet, men det räcker inte. Här behövs innovation i alla delar från plan till finansiering till genomförande. Inför tvåskift eller treskift, där så inte redan sker, när väl ett beslut är fattat. Lägg in tid som en faktor i upphandlingarna. Om man bygger dygnet runt sju dagar i veckan så går det fyra gånger fortare än om man bygger åtta timmar om dagen fem dagar i veckan. Tid är också pengar. Peje emilsson Ordförande, Stockholms Handelskammare Innehåll 8 Bygg om bygg nytt! Stockholmarna tillbringar mer tid för att pendla till sina jobb än de har semester. Och nu hotas jobben om inget drastiskt görs åt infrastrukturen. 16 22 maria rankka möter stefan löfven 5 Stockholm står för notan 6 Så slipper du bli lurad 7 Parfymsuccén 25 Fråga experterna 26 Ja! vs Nej! 27 Mitt Stockholm se efter om du syns i handelskammarvimlet handelskammartidningen Handelskammartidningen distribueras till STHLM Stockholms Handelskammares medlemsföretag, prenumeranter och ledande personer inom politik, förvaltning, organisationer, massmedier och opinionsbildare. Besöksadress: Malmskillnadsgatan 46. Postadress: Box 160 50, 103 21 Stockholm. Telefon: 08-555 100 00 (vxl) Fax: 08-566 316 10. Hemsida: chamber.se Ansvarig utgivare: Maria Rankka. Kontakt: Andreas Åström andreas.astrom@chamber.se Prenumerationsärenden: Katarina Lorenz 08-555 100 35 katarina.lorenz@chamber.se Produktion: OTW Communication otw.se Redaktör: Jonas Fond jonas.fond@otw.se Art director: Kristian Strand kristian.strand@otw.se Omslag: Shutterstock.com, Mats Jerndahl Annonser: Adviser, Åsgatan 2, 153 30 Järna. 08-551 514 80, adviser.se. Tryck: Edita Västra Aros Repro: Done Handelskammartidningen får citeras om källan anges. För att återge artiklar, foto och illustrationer krävs redaktionens medgivande. Redaktionen ansvarar inte för insänt material som ej är beställt. Trycks på miljövänligt papper. Medlem i Sveriges Tidsskrifter. ISSN 0345-4495 2 STHLM # 3 2012 # 3 2012 STHLM 3

> NYHETER Foto: Fredrik Hjerling Kanske alla hushåll har varsitt vindkraftverk i garaget som man kan ladda bilen med förutsatt att det blåser just den dagen. Maria Wetterstrand, tidigare språkrör för MP och numera grön samhälldebattör gästade Handelskammarens Arlandaseminarium. 30% ligger Majoriteten av kommunerna med högst utbildningsnivå i Sverige i Stockholms län. Totalt är det 40 kommuner som ligger över riksgenomsnittet på 24 procent. I åtta av kommunerna i Stockholms län har 30 procent eller mer av befolkningen minst treårig eftergymnasial utbildning. Källa: SCB18 april miljardnotan Varje stockholmare betalar 6 000 kronor om året till övriga Sverige Stockholms kommuner och landsting betalar 12,5 miljarder till det kommunala skatteutjämningssystemet i år, visar en ny rapport från Stockholms Handelskammare. Skatteutjämningen innebär en stor belastning för Stockholms skatte betalare, säger finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M). Stockholms Handelskammare har granskat effekterna av det kommunala skatteutjämningssystemet. Genom att exkludera det tidigare generella statsbidraget, som utgick till alla kommuner och fördelades efter antal invånare, visar beräkningarna Torbjörn Rosdahl att Stockholmsregionen betalar in 12,5 miljarder kronor netto till övriga landet 5 957 kronor per invånare i stället för att få 4,5 miljarder, vilket det ser ut som på pappret. Stockholms läns landsting står inför rekordstora investeringsbehov inom både sjukvården och kollektivtrafiken. Det är orimligt att Stockholms skattebetalare ska behöva stå för dessa investeringar i huvudsak själva, samtidigt som stora belopp måste betalas in i skatteutjämningssystemet, säger Torbjörn Rosdahl. Största mottagare i utjämningssystemet är Malmö, som i år får 3,7 miljarder kronor och Göteborg, med 2,4 miljarder kronor. Per invånare är Norrlandskommunerna vinnare, men summorna är inte så stora. Däremot är det anmärkningsvärt att Malmö och Göteborg får så stora bidrag, säger Sofia Linder, analytiker på Handelskammarens avdelning för analys och policy och huvudansvarig för rapporten. Sofia Stridsman Närmare 6 000 kronor betalar varje invånare i Stockholms län till övriga landet i skatteutjämningssystemet. Kommun 8% 19% 24% Sammantaget utfall i utjämningssystemet, per landsdel 2012. Stockholms län Östra Sverige exkl Sthlms län 10,9 MDKR Norra Sverige Södra Sverige Per invånare är Norrlandskommunerna vinnare. Regional fördelning södra Sverige får störst bidrag Sedan 2005 har Stockholms landsting kommuner och landsting i snitt 49% bidragit med tolv miljarder kronor per år till utjämningssystemet. 20% 54% Länets totala utfall från systemet uppgår i år till sex procent. Av systemets 82 miljarder får Stockholms kommuner och landsting alltså bara sex procent, trots att länet har 22 procent av befolkningen och betalar strax över 50 procent av de statliga, 26% direkta skatterna, men framför allt Sammantaget utfall i utjämningssystemet, undergräver systemet kommunernas per landsdel 2012. drivkrafter för tillväxt. Det 4,6 MDKR Stockholms län 0 MDKR är allvarligt, säger Sofia Linder, Östra Sverige exkl Sthlms län 4,7 MDKR 13,9 MDKR analytiker på Stockholms Handelskammare. Norra Sverige 6,2 MDKR 29 MDKR Södra Sverige 12,8 MDKR foto: magnus glans 4 STHLM # 3 2012 # 3 2012 STHLM 5

> NYHETER > NYHETER Vasakronan äger (mest i) Stockholms City Vasakronan har mest uthyrningsbar kontorsareal I Stockholms City, enligt en undersökning som Pangea Property Research gjort. Tvåan, AMF Pension, har inte ens hälften av Vasakronans yta. Topp 5-listan (m 2 ) Vasakronan 350 000 AMF Pension 170 000 Hufvudstaden 150 000 Fabege 140 000 Diligentia 130 000 årets Peter Egardt-stipendiat Marissa Lovén, trainee vid Svensk-Amerikanska Handels kammaren i Greater Los Angeles, får årets Peter Egardt-stipendium på 40 000 kronor. Hon arbetar bland annat med att hjälpa svenska företag inom de kreativa näringarna att få bättre affärsmöjligheter i Kalifornien. 150 procent har användandet av molntjänster vuxit med det senaste året. Det visar en undersökning som e-bokningsföretaget Speedledger gjort. Ekonomiprogram, e-post och kalender samt dokumentdelning var de vanligaste svaren på vilka molntjänster småföretagarna använder. Stockholm satsar miljoner på en egen domän.stockholm Stockholm gör som flera storstäder runt om i världen ansöker om en egen toppdomän. Stockholms stad betalar en engångsavgift på 1,3 miljoner kronor för att.stockholm ska bli verklighet. Sedan tillkommer årsavgift och driftkostnad på runt en halv miljon om året. FOTO: Elisabeth OHLSON WALLIN Ärligt svarat Eva Swartz Grimaldi i dagarna avgående vd på stiftelsen Natur&Kultur. Arlanda eller Bromma? Bromma. Jag gillar närheten, allt är så oerhört smidigt när det inte ligger så långt bort. Jag flyger dessutom mest med bolag som Malmö Aviation, och då blir det ju Bromma. Och så har de så god pizza där. Taxi eller tunnelbana? Jag åker så sjukt mycket taxi. Om jag inte har åkt på någon dag så ringer de efter mig och undrar vad som har hänt. Det är praktiskt och blir inte dyrare än att ha egen bil. Läsplatta eller print? Jag måste nog säga att det beror på vad jag ska läsa. Jag läser så oerhört mycket digitalt. I huvudsak är det nog så jag läser, men om jag ska läsa något njutningsbart, som böcker eller tidskrifter, så väljer jag print. Uteservering eller picknick? Lätt, uteservering inne i stan på trottoaren. Jag vill sitta på en stol, inte på marken. Det ska vara civiliserat och storstadsmässigt. Stureplan eller Medborgarplatsen? Stureplan. Det beror på att jag är i den delen av stan, i city. Jag har alltid levt och arbetat på den sidan vattnet. En stad ska vara stad. Mitt i, så att säga. Naresh Lakhwani upptäckte i tid att han höll på att bli lurad av en bluffaktura. Bli inte blåst av fakturan Bluffakturorna kostar Sveriges företagare 1,2 miljarder om året. Det rör sig om en väldigt avancerad brottslighet, säger Dick Malmlund som driver Varningsinfo i Sverige AB. Bluffakturorna har många förrädiska skepnader. - Detta är tyvärr en bransch som växer. Det rekryteras även jurister, beteendevetare och liknande för att skapa så avancerade metoder som möjligt för att lura mottagaren, säger Dick Malmlund, tidigare säkerhetschef på Svensk Handel. Han driver i dag sajten Dick Malmlund Bostadsbrist hotar tillväxten I en rapport om bostadssituationen i Uppsala som tagits fram på Länsstyrelsens uppdrag konstateras att tillväxten hotas av bostadsbristen. Uppsala har vuxit kraftigt och i snitt fördubblat befolkningen vart femtionde år. Under 2011 fick staden sin 200 000:e invånare. Det ställer mycket Varningsinfo som hjälper den som drabbats av bluffakturor. Naresh Lakhwani är vd och ägare till klockbutiken Step In Watch Center i Stockholm. Förra året kom han överens med ett stort, seriöst företag om en sökoptimeringstjänst som skulle hjälpa hans webbutik att hamna högre upp i sökträffarna på nätet. - Efter ett par veckor kom en faktura på samma summa för tjänsten sökoptimering, men precis när jag skulle betala såg jag att firmanamnet inte stämde och att postadressen på fakturan inte var Stockholm, där jag hade varit och kommit överens om affären. Naresh ringde företaget han handlat av och de hade inte skickat sin faktura än. Sannolikt har de alltså någon form av läckage inifrån och ut till det här bluffbolaget. De skulle starta en utredning, men det är lätt att bli lurad. Ida Thunberg Expertens bästa råd Be att få ringa upp! Det får de oseriösa aktörerna ur balans eftersom manuset de använder är uppbyggt på att de ska ha och behålla inititativet. Säger de att de bara har telefoner för utgående samtal kan man utgå från att det är en skojare, säger Dick Malmlund på Varningsinfo.se stora krav på att tillräckligt många bostäder byggs varje år, understryker Magnus Åkerman på Handelskammaren som lett arbetet. Enligt Handelskammarens beräkningar saknades 9 200 bostäder 2010. Inte heller 2011 har antalet färdigställda bostäder nått kommunens mål. Rapporten överlämnades till landshövding Peter Egardt vid ett bostadsseminarium på Uppsala slott. FOTO: peter jönsson vi satte ribban enormt högt Ben Gorham, 31, startade Sveriges första parfymhus 2006. Uppvuxen i Akalla, Toronto och New York med rötter i Indien har han lyckats bygga upp sitt företag, Byredo, i en stenhård konkurrens. Vad ligger bakom framgången med Byredo? Det har väl mest varit en kombination av ambition och orädsla. Vi satte ribban enormt högt från dag ett. Hur ser företaget ut om tio år? Förhoppningen är att vi fortsätter växa. Vi har nästan dubblat omsättningen varje år sedan bolaget grundades och jag ser Byredo som ett av de tio ledande skönhetsföretagen globalt. Varför gick ni med i Stockholms handelskammare? Vi gick med i Handelskammaren för att underlätta all den export vi gör. Ungefär 90 procent av våra produkter går på export. De har bland annat många bra tjänster för att underlätta vid till exempel skapande av ursprungscertifikat, så det underlättar stort för oss att ta hjälp av dem. Ben Gorham, grundare av det svenska parfymföretaget Byredo. IT-kollen Tycker du att det är svårt att hänga med i den interaktiva världen? Handelskammarens IT-expert Fredrik Sand hjälper dig på traven att hålla koll på det senaste. 3 appar att hålla koll på Vill du ha kontroll över vilka utgifter du har på vecko-, månad- eller års basis, finns den svenska appen Mina utgifter (Android 20 kr, iphone 15 kr). Det går att lägga till egna kategorier och återkommande utgifter och bland annat exportera data till Excel. Tycker du att det är bökigt att läsa Google Reader på din Ipad? Prova då River of News (Ipad m. ios 4.2, 22 kr). Det är lätt att bläddra igenom artiklarna, växla mellan RSS-flödena och det är lätt att dela med dig av vad du har läst i sociala medier. Handelskammaren har arbetat för rätten att återanvända myndighetsdata som samlats in för skatte medel. Med appen Kalles äggklocka (Iphone, gratis) slår du in koden som står på ägget och får veta var ägget kommer ifrån med hjälp av en lista från Livsmedelsverket. Ställ sedan in hur du vill ha ditt ägg kokt så får du lyssna på låtar ur din samling som motsvarar koktiden. Bloggtipset Fredrik Sand when I sat down at my desk the more than 1,000 emails sitting in my work email account were proof that I had once again failed. Bloggen unclutterer.com handlar om hur man hanterar e-posten när man reser. Bloggen är fylld av tips om hur man organiserar sig själv och sitt arbete. unclutterer.com/ 6 STHLM # 3 2012 # 3 2012 STHLM 7

Dokument Vem vill tillbringa mer tid här? Välkommen till trafikstock...holm Reportage: Mikael Bergling & Fredrik Nejman illustration: mats jerndahl 1996 2006 2015 Medelrestiden för arbetsresorna var 54 minuter. Medelrestiden har ökat till 70 minuter per dag. Prognosen pekar på att restiderna hela tiden ökar. FOTO: hans geijer / Johnér bildbyrå Restiderna ökar: Stockholmarna pendlar mer än de har semester Köer och brister i infrastrukturen gör att stockholmarna lägger ner mer tid på att resa fram och tillbaka till jobbet än vad de har semester. Under ett arbetsliv tvingas den genomsnittliga stockholmaren använda mer än ett år till pendling. Det krävs stora satsningar på spår och vägar i Stockholm, säger Göran Tegnér som är trafikexpert vid analys- och teknikföretaget WSP. Tendensen är tydlig över stora delar av världen: allt fler människor bor i allt större storstadsområden. Stockholm är inget undantag. Staden har vuxit befolkningsmässigt i stort sett oavbrutet sedan medeltiden. Under bara de senaste fyra decennierna har Stockholms län ökat med cirka 600 000 invånare. Det är lika många människor som det bor i Oslo. Under de senaste åren har befolk 6 000 resor avverkas per dag med Spårvagn City i Stockholm. Motsvarande siffra för gröna linjen är 505 000 ningsökningen nästan exploderat och ligger nu på nästan 40 000 personer per år, vilket är mycket även i en internationell jämförelse. År 2050 kan Stockholmsregionen inklusive bland annat Uppsala och delar av Östergötland ha 4,5 miljoner invånare. Satsningarna på infrastrukturen har långt ifrån följt befolkningsutvecklingen med omfattande trängsel och framkomlighetsproblem på både spår och vägar som resultat, och sämre ekonomisk utveckling. 2007 konstaterade Nutek att om alla förslagen i det så kalade Dennis paketet från början av 1990-talet genomförts, hade de samhällsekonomiska intäkterna i Stockholms regionen blivit 50 miljarder kronor högre under perioden 2000 2020. Offentlig statistik för de senaste decennierna visar tydligt hur Stockholmsregionen missgynnats när det gäller statliga infrastrukturinvesteringar. Innan Citybanan började byggas, till exempel, fick Stockholms län 15 procent av de statliga anslagen till spårinvesteringar, trots att länet svarade för nästan 75 procent av alla spårresor och närmare 50 procent av den totala reslängden på spår i Sverige. Trots krissituationen talar mycket för att Stockholmsregionen även framöver kommer att få en mindre del av de statliga infrastrukturinvesteringarna. Enligt de nuvarande planerna väntas regionen fram till 2021 få 19 procent av statens investeringar i transportinfrastrukturen. Detta trots att 50,3 procent av de direkta statliga skatterna kommer härifrån, säger Anna Wersäll som är infrastrukturexpert vid Stockholms Handelskammare. 1999 konstaterades i en studie från SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys, att boende i storstäderna har mycket längre Göran Tegnér restider till och från jobbet än boende i andra delar av Sverige. 1996 var medelrestiden för arbetsresorna (enkel resa) i Stockholms län 27 minuter, mot exempelvis 16 minuter i norra Sverige. Jämfört med medelsvensken lade stockholmaren då ner en extra arbetsvecka per år på sina arbetsresor. Utifrån SCB:s senaste nationella resvaneundersökning (2005/2006) har Göran Tegnér vid analys- och teknikföretaget WSP undersökt hur pendlingstiden har förändrats. Restiden hade ökat i samtliga regioner i Sverige, men alla mest i Stockholm. Boende i Stockholmsregionen lade 2005/2006 ner mer än sjuttio minuter per dag på sina arbetsresor. 6,6 veckor Så många arbetsveckor per år pendlar en genomsnittlig stockholmare. 50 000 cykelpendlar varje dag till Stockholms innerstad Räknat per år använder den genom snittlige pendlaren i Stockholmsregionen 6,6 arbetsveckor till att ta sig till och från jobbet. Det blir över ett år under ett normalt arbetsliv. Ökad trängsel, regionförstoring och för lite satsningar på infrastrukturen har med största sannolikhet gjort att restiderna i Stockholmsregionen ökat ytterligare sedan 2005/2006, säger Göran Tegnér som menar att det krävs stora satsningar på kollektivtrafiken för att pendlingstiderna ska kunna minska. Går det till exempel snabbare att ta sig till jobbet med tunnelbanan, minskar trängseln på vägarna eftersom fler då väljer att åka kollektivt. En satsning på t-banan är alltså bra även för bilisterna. 8 STHLM # 3 2012 Fotnot: Med direkta statliga skatter avses skatter på förvärvsinkomster, kapitalskatter, fastighetsskatter och egenavgifter. # 3 2012 STHLM 9

Dokument toppdirektörernas varning: nu hotas jobben Man ska inte bara se till vad satsningarna kostar, utan också vad de ger i form av ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen. johan karlström Vd och koncernchef för Skanska Facket och näringslivet är överens. Bygg fler bostäder och mer kollektivtrafik. Annars kan Stockholm tappa jobb. Risken finns om inget görs, säger Michael Wolf som är vd och koncernchef för Swedbank. Det är en kilometer mellan Swedbanks huvudkontor på Brunkebergstorg och LO-borgen på Norra Bantorget. Det är på många sätt två olika världar, men när det gäller Stockholms framtid är Michael Wolf, Swedbank, och Elisabeth Brandt Ygeman, LO, helt eniga. En storsatsning på tunnelbanor och annan kollektivtrafik är ett måste för att Stockholm ska fortsätta att vara Sveriges ekonomiska lokomotiv. Det tycker både Wolf och LO. Flera åtgärder behövs med tanke på hur många fler stockholmare vi blir. Viktigast är att bygga ut tunnelbanan och förstärka tvärförbindelser. Nya bostadsområden måste kollektivtrafikförsörjas redan från början, säger Elisabeth Brandt- Ygeman som är försteombudsman 1,2 miljoner resor avverkas med tunnelbanan i Stockholm varje dag på LO-distriktet i Stockholm med 170 000 medlemmar. Även om de flesta Swedbankanställda 13 000 av 16 000 inte jobbar i Stockholm, är storbanken beroende av Stockholmregionens expansion. Vi finns i hela landet. Om Stockholm växer får det positiva effekter även i övriga Sverige, säger Michael Wolf. Än har kanske inte så många jobb försvunnit från Stockholm på grund av problem med bostäder och kollektivtrafik, men ibland är det svårt att hitta arbetskraft. Vi ser redan nu exempel på att det är svårt med rekrytering av allt ifrån utländska forskarstudenter som inte hittar lämplig bostad, till att Lidingö kommun har ytterst svårt att rekrytera förskolelärare. Den yrkeskategorin bor inte på Lidingö och det finns ingen bra kollektivtrafik dit, säger Elisabeth Brandt-Ygeman. En orsak till både bostadsbristen, långa bilköer och trånga t-banevagnar är att det saknas långsiktighet i Stockholmspolitiken. Det tycker en annan tung näringslivsföreträdare Johan Karlström, vd och koncernchef för Skanska. Han menar att det handlar om att våga fatta beslut. Mycket av dagens infrastruktur, som till exempel tunnelbanan, finns tack vare att man en gång vågade fatta förutseende beslut. Man ska inte bara se till vad satsningarna kostar, utan också vad de ger i form av ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen. Jag tror också att man måste våga släppa in näringslivet mer och ta tillvara den kompetens och innovationskraft som finns där. Därför tycker jag att man ska titta mer på hur offentligt och privat kan arbeta tillsammans, säger Johan Karlström. Han efterlyser också en bred politisk enighet över blockgränserna. Det ger, menar han, den stabilitet som behövs för att genomföra stora infrastruktursatsningar. Enigheten mellan Swedbanks Michael Wolf och Elisabeth Brandt Ygeman från LO kanske är ett första steg. Även om de inte tycker exakt likadant i alla frågor. Men båda vill satsa på Stockholm. FOTO: Swedbank Om Stockholm växer får det positiva effekter även i övriga Sverige. Michael wolf Vd och koncernchef Swedbank Viktigast är att bygga ut tunnelbanan och förstärka en del tvärförbindelser. elisabeth brandt-ygeman Försteombudsman på LO-distriktet i Stockholm FOTO: SCANPIX FOTO: ANNA-KARIN NILSSON 10 STHLM # 3 2012 # 3 2012 STHLM 11

Dokument här är lösningen: bygg bort kaoset Genom att samtidigt bygga ut väg- och tunnelbanenätet går det att lösa Stockholms trafikinfarkt. Förutom Förbifarten är det viktigaste att bygga ut tunnelbanan till Nacka och Hagastaden, säger infrastrukturexperten Anna Wersäll. Grafiken här bredvid visar några av de infrastruktursatsningar som krävs för att köerna och kaoset ska försvinna ur Stockholmstrafiken och regionen behålla sin position som Sveriges tillväxtmotor. Stockholm är i dag en av Europas snabbast växande och mest dynamiska storstäder. Men det är också en stad med stora infrastrukturbrister. Det är brister som förutom köer och trängsel leder till att företag ibland har svårt att rekrytera personal. Svårigheten att ta sig mellan norr och söder har bland annat gjort att arbetspendlingen mellan regionens olika delar är begränsad. 875 000 Så många kollektivtrafikresor görs det i Stockholms innerstad varje dag teringen av Östra länken, alltså den sista delen i en tänkt ringled runt Stockholm. Den kommer att avlasta innerstaden från biltrafik. I dag går det mycket trafik rakt genom centrum. Det är inte ovanligt att det på Stockholms innerstadsgator alltså bostadsgator bilar per dygn än på många Europavägar. Det är inte rimligt. Innerstadens gator ska användas till annat än intensiv biltrafik. Det vore mycket intressant att kombinera vägprojektet Östra länken med en utbyggnad av tunnelbanan till Nacka. Passagen under Saltsjön kostar mycket pengar. Att samutnyttja tunnlarna verkar mycket rationellt och skulle i princip halvera kostnaden för t-banan. Kallhäll FÖRBIFART STOCKHOLM Tvärförbindelse. Kistagrenen går från Alvik via Ulvsunda till Kista. Passerar Bromma handelsområde och Solvalla. Vid Solvalla är det möjligt att lokalisera en pendeltågsstation med byte mellan passerar fler Stenhamra tvärbanan och pendeltåget. Tunnelbana: Befintlig Handelskammarens förslag Pendeltåg: Blå linjen förlängs från Akalla till Barkaby. Hässelby Strand Fler spår mellan Tomteboda och Kallhäll. Barkarby Hjulsta Vällingby Skär- Holmen Akalla Kista Bromma Helenelund Alvik Fruängen Solna Tvärförbindelse i norra Stockholm genom förlängning av Tvärbanan från Alvik till Solna station respektive Kista. Älvsjö Hagsätra Mörby C KS Täby C Danderyd Slussen Universitetet Odenplan T-centralen Ropsten Kungsträdgården Arninge Röda linjen förlängs till Täby och Arninge. Gröna linjen förlängs från Odenplan till Nya Karolinska och sedan vidare till Danderyds Sjukhus. Djurgården Hammarby Sjöstad Sickla Nacka Sickla Skarpnäck Ny tvärförbindelse i T-banan. LIDINGÖ Sträckning: Liljeholmen- Fridhemsplan-- Odenplan-- Universitetet Utbyggnad till fyrspår mellan Stockholm och Uppsala. Stockholms VAXHOLM vattenvägar används för snabb och effektiv båtpendling. Gåshaga Ny Skurubro Kungsträdgården Skansen Blå linjen förlängs från Kungsträdgården till Nacka Forum. En avgrening till Hammarby Sjöstad och Gullmarsplan kan kopplas till en av de tre gröna linjerna. Viktiga projekt i Stockholm Tunnelbanan Trots att Stockholmsregionens befolkning under de senaste decennierna har ökat med motsvarande ett Oslo, har tunnelbanan i princip inte byggts ut sedan 1980-talet. Viktigast är utbyggnad till befolkningsmässigt stora närförorter som till exempel Nacka och Täby. En förlängning av t-banans blå linje från Kungsträdgården till Nacka Forum skulle innebära att Slussen och Stadsgårdsleden avlastas från omfattande busstrafik. T-banelinje till Nacka kan av ekonomiska- och effektivitetsskäl samlokaliseras med delar av Österleden (under Saltsjön). Tvärförbindelser För att avlasta de inre delarna av t-banesystemet behövs det flera effektiva tvärförbindelser. Sådana gör det möjligt för resenärerna att resa på tvären utan att först behöva ta sig in till centrala Stockholm för byten. Många företag väljer dessutom RINGLEDEN Nacka att inte ens ta uppdrag på andra Norsborg Cykelleder Saltsjö forum sidan av staden. Östra länken Finnboda Sedan 1995 har antalet cyklister Det behövs mycket stora investeringar i transportinfrastrukturen, cykellederna i Stockholmsregionen Farsta Enligt Anna Wersäll behöver även Tvärbana järla Norra länken Hammarby till och från innerstaden ökat från sjöstad 20 000 till nästan 50 000 (2010). Cykellederna har inte byggts ut i sam- Befintlig inte minst i tunnelbanenätet. Till att byggas ut. Antalet cyklister till och Södra länken Strand börja med krävs det en utbyggnad från innerstaden har under de senaste femton åren mer än fördubb SL:s planerade inte sällan delar gatuutrymme med Essingeleden Skogås Sickla ma takt, med resultat att cyklister Flemingsberplan Gullmars- av tunnelbanan till Nacka, Hagastaden och Täby. För att komma lats, från 20 000 till 50 000. bilar och bussar. Stockholm behöver till rätta med kapacitetsproblemen Men det absolut mest effektiva därför ett utbyggt cykelbanenät. behöver vi på sikt även avlastande sättet att utnyttja Stockholmsregionens begränsade utrymme är tvärförbindelser. Då slipper många Södertälje Vägar åka in till centrum för byte, säger att satsa på kollektivtrafik, framför Östertälje Östra länken, kan till viss Anna Wersäll som är infrastrukturexpert vid Stockholms Handels Tvärförbindelse i södra Stockholm genom BRT (spår- utbyggnad av t-banans Ostlänken, viktigt projekt för För att minska köerna, avlasta innerstaden från biltrafik och samman- allt tunnelbanan. Den är mycket del sambyggas med en regionförstoring, men också effektiv genom att den inte delar Södertälje hamn för att få en järnvägsförbindelse mellan Stockholm kammare. utrymme med några andra trafikslag. Det gör att tågen kan köras tätt berg Skärholmen Fruängen Älvsjö. till Nacka och på sikt förbindelse och Förbifart Stockholm. vagnsbussar utan spår). Tänkbar dragning: Flemings- blå linje via Djurgården länka regionens delar krävs en ostlig Hon menar att det är viktigt att och Skavsta flygplats. vidare till Orminge. snabbt komma igång med projek och hålla hög hastighet. 225 Södertälje stn. Finnboda 12 STHLM # 3 2012 # 3 2012 STHLM 13 Vatten Stockholms vatten kan utnyttjas för pendling med effektiva båtbussar. Tåg Även när Citybanan öppnar 2017 kommer det att återstå en hel del brister. Bland annat behövs det ytterligare två spår mellan Tomteboda och Kallhäll, fyrspår mellan Stockholm och Uppsala samt ombyggnad av järnvägskorsningen söder om Arlanda. Ostlänken mellan Stockholm och Linköping är viktig för regionförstoringen, men också för att få en järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Skavsta flygplats.

Dokument Ett drygt år innan London vann OS-kampen införde Livingstone en trängselavgift på fem pund per dag. Både Labourpolitikern Ken Livingstone och den nuvarande borgmästaren, konservative Boris Johnson, har stuckit ut hakan och drivit frågor som inte alltid fått applåder. En kontroversiell fråga är Boris Island, en flytande flygplats i Themsens mynning som Boris Johnson vill bygga för att avlasta Heathrow. Stockholmsregionen borde lyfta blicken mot London, tycker Maria Börjesson vid KTH. Erfarenheten visar att det är svårt att få 26 kommuner att dra åt samma håll i vissa frågor. En länsborgmästare skulle underlätta. Samhällsplanering och infrastruktur behöver lyftas till en högre gemensam regional nivå för att vi ska få en rationell utveckling. När tunnel de fick ordning på trafiken london är modellen Tony Blair fick nog av Londons kaos. Han tillsatte en borgmästare som samordnar satsningarna på infrastruktur. Det behövs något liknande i Stockholm, säger Maria Börjesson som är transportforskare vid KTH. banan byggdes ut samplanerades den med bostadsbyggandet, vilket var oerhört effektivt och möjligt tack vare att det var samma organ Stockholms kommun som svarade för all planering, säger Maria Börjesson. 32 så kallade boroughs var några för många. I alla fall när det gällde att få ordning på Londons ekonomiska utveckling och kollektivtrafik. Därför såg dåvarande premiärministern Tony Blair till att London fick en egen borgmästare år 2000. En reform som applåderats av Londons Handelskammare. Vi har positiva erfarenheter av reformen. Borgmästaren har varit bra på att jobba för att förbättra Londons infrastruktur, bland annat genom att se till att få extra pengar från regeringen. En viktig del av borgmästarens jobb är att ligga på regeringen för att främja Londons tillväxt, säger Helen Hill som är direktör vid London Chamber of Commerce and Industry. Vart fjärde år väljer invånarna i Storlondon, ungefär åtta miljoner, sin borgmästare. Tillsammans med 25 medlemmar i GLA, Greater London Authority jobbar borgmästaren med fyra områden kollektivtrafik, ekonomisk utveckling, polis och brandförsvar. Borgmästaren ska också representera staden utomlands, vilket hittills har gått bra. London vann till exempel striden om sommar-os 2012 mot Paris mycket tack vare att det fanns en aktiv och samlande borgmästare. Det menar i alla fall den dåvarande borgmästaren Ken Livingstone i en intervju med tidningen Evening Standard: Jag försökte aldrig vinna kampen om spelen för idrottens skull. OS var i stället det enda sättet för oss att få loss de miljarder pund från regeringen som krävdes för att skapa nödvändig infrastruktur och bygga bostäder. Samhällsplanering och infrastruktur behöver lyftas till en högre gemensam regional nivå. maria börjesson Transportforskare vid KTH foto: magnus glans Ett modernt sätt att göra ungefär samma sak är att ställa krav på de kommuner som får nya t-banelinjer, menar Maria Börjesson, och nämner Nacka som ett tänkbart exempel: Nacka är den stora vinnaren om t-banan dras dit. Markpriser och annat kommer att höjas. Helen Hill på Londons Handelskammare tror att Stockholm skulle vinna på att ha en borgmästare enligt Londonmodellen. Jag tror Stockholm skulle dra samma fördelar som London,och då handlar det inte bara om frågor om infrastruktur. Borgmästaren har varit viktig för att representera London i världen. Han har även drivit andra politiska frågor mot regeringen. Vilka frågor då? Att minska inkomstskatten för dem med allra högst inkomst har den konservative borgmästaren Boris Johnson jobbat för. Frågor som hur man bättre ska ta tillvara arbetskraft från andra länder och förbättra villkoren för affärsbesökare har också stått på agendan, säger Helen Hill. Hur gör London Chamber of Commerce för påverka borgmästaren? Vi har regelbundna möten med borgmästaren och hans rådgivare där vi för fram vilka frågor som är viktiga för våra medlemmar. London tillsatte en borgmästare som samordnar satsningarna på infrastruktur och fick bukt med kaoset. Det går att få fart på byggandet med nya former av finansiering Infrastrukturen i Stockholmsregionen är i dag så pass eftersatt att, enligt många experter, inte ens kraftigt ökade statliga anslag räcker för att finansiera alla nyinvesteringar, reinvesteringar och satsningar på ökat underhåll som krävs. Nya finansieringsformer krävs för att snabba på byggandet i Stockholm. Fredrik Johansson Och göra projekten effektivare. Österleden är ett projekt där regeringen bör öppna för alternativa lösningar för såväl organisation som finansiering, säger Fredrik Johansson som är chef för policy och analys vid Stockholms Handelskammare. Enligt en ny rapport från Stockholms Handelskammare kan ökad privat finansiering av infrastrukturprojekt leda till stärkt kostnadseffektivitet. I USA och Storbritannien, där man länge har använt sig av alternativ finansiering och organisation av infrastrukturprojekt, har utvärderingar från kongressen och engelska statsrevisorer pekat på tydliga effektivitetsvinster, säger Fredrik Johansson. 14 STHLM # 3 2012 # 3 2012 STHLM 15

> M aria rankka möter STEFAN LÖFVEN Sätter man sig ner och tror att det ordnar sig, då går det åt skogen. Stefan Löfven tog över som Socialdemokraternas partiledare i januari. Huvudstaden är ett nationellt intresse Nye S-ledaren Stefan Löfven säger att transporterna i huvudstaden måste fungera och han kan tänka sig alternativa sätt att finansiera infrastrukturen. Det framkom under ett samtal med Stockholms Handelskammares vd Maria Rankka. Utan att ta ställning till specifika förslag så tycker jag att vi måste vara pragmatiska, menar Stefan Löfven. D et var en lyssnande och intresserad Stefan Löfven som välkomnade Handelskammarens Maria Rankka till ett möte på sitt kontor i Socialdemokraternas riksdagskansli i Gamla stan. Politikers förståelse för näringslivets villkor, bostadssituationen och vikten av god infrastruktur var ämnen som dominerade samtalet. Maria Rankka: Du är uppvuxen i Ångermanland men bor nu i Stockholm. Vad har du för relation till huvudstadsregionen? Stefan Löfven: Jag är född i Stockholm och bodde mina första nio, tio månader här. Sedan kom jag som fosterbarn till Ångermanland, till en liten by som heter Sunnersta. Har du några favoritstäder eller platser som du gillar att åka till? Vårt fritidshus ligger uppe vid Höga kusten. Min fru och jag brukar säga att vi får det bästa av två världar, vi gillar verkligen att bo i Stockholm men där får vi en annan värld. New York är fascinerande, tycker jag. Varför då? Det är svårt att ta på. Jag minns när jag var där första gången, för kanske 20 år sedan, och undrade kommer jag att gilla det här?. Jag föll pladask. Det är något speciellt med den staden. Jag inser så klart att det finns en hård baksida, men det är en sådan otrolig blandning. Din företrädare lyfte en viktig Stockholmsfråga, tunnelbanefrågan, in i riksdagshuset. Är det något du planerar att fortsätta att driva? Det ligger i vår budget som presenterades i november. Vi tycker att infrastrukturfrågor är jätteviktiga. Det är ett omlopp i ekonomin som vi måste hålla i gång, dels de längre transporterna, med snabbtågssatsningar, dels transporterna i huvudstaden som också måste fungera. Om transporterna inte fungerar så kan inte Stockholm vara en tillväxt motor. Det säger sig självt om folk står på perrongerna och väntar på att komma till jobbet, det håller inte. Huvud staden är ett nationellt intresse. En fråga som jag har kontakt med våra medlemmar om nästan dagligen är bostadssituationen. Vår bedöm text: sofia stridsman foto: magnus fond Maria Rankka samtalar med Stefan Löfven på hans kontor. Stefan Löfven tillträdde i januari 27 januari: Väljs till partiordförande för Socialdemokraterna och lämnar därmed posten som förbundsordförande för IF Metall, ett uppdrag han haft i sex år. 23 februari: Formar sitt lag. Magdalena Andersson blir Socialdemokraternas nya ekonomiskpolitiska talesperson och Mikael Damberg blir gruppledare i riksdagen. 27 april: Presenterar i en debattartikel förslag ur vårbudgeten. Löfven vill bland annat satsa på life science för att skapa fler jobb inom sjukvårdsoch läkemedelsområdet. 1 maj: Tågar och talar i Göteborg. Vi vill fördjupa dialogen med företagen om vad som behövs för att skapa fler jobb, säger han bland annat i sitt tal. 6 maj: Deltar i sin första partiledardebatt. Jobbfrågan kom att dominera den tv-sända debatten. FOTO: lena björndahl ning är att det är ett av de absolut största tillväxthindren här. Bostäder är en viktig del för att ha tillväxt och rörlighet på arbetsmarknaden. Det spelar ingen roll om jag är välkvalificerad och välavlönad och får ett nytt jobb, om jag inte kan flytta eftersom det inte finns någon bostad. Det är därför vi har lagt in stimulans för nyproduktion av bostäder i vårt budgetförslag. Det finns också inlåsningseffekter på den befintliga bostadsmarknaden på grund av skatter och regler. En del sitter i stora lägenheter och barnen har flugit ut, men flyttar inte bland annat på grund av reavinstskatter och uppskovsregler. Hur ser du på det, finns det skäl att slakta heliga kor? Vi har inga förslag på förändringar av reavinstbeskattningen. Vi har två tydliga besked i skattefrågan. Det ena är att jobbskatteavdraget inte förändras för vanliga inkomsttagare och det andra är att fastighetsskatten ligger som den är. Sedan får vi återkomma. Du har haft nära kontakt med politiken i ditt fackliga värv och har också fått bra inblick i det konkurrensutsatta näringslivet. Kan du känna att det finns ett behov av ökad förståelse inom politiken för hur skarp konkurrensen är? Det har jag tyckt länge, att det måste till mer insikt. Men inte som ett ok, oj vad tufft det är, nu blir det vatten och bröd, utan tvärtom, för att se möjligheterna. Det finns så mycket möjligheter i en global ekonomi, men det görs inte av sig självt. Sätter man sig ner och tror att det ordnar sig, då går det åt skogen. Men världsmarknaden växer, allt fler människor kommer att konsumera och en hel del av dem kommer säkert att köpa svenska produkter. Sverige har ett väldigt bra anseende i Kina, Indien, Brasilien och på den afrikanska kontinenten. Vi har bra förutsättningar om vi gör det rätt. Är det de här frågorna ditt hjärta klappar för? Ja, det är det här som skapar jobb. Det skapar inga jobb att ha en dålig arbetslöshetsförsäkring eller att kunna säga upp människor hur som helst. Jobb skapas när det fylls på i orderböckerna. Kontakter mellan politik och näringsliv är oerhört viktiga. Det ska vara en ständig dialog för att förstå varandras villkor. Näringslivet behöver också förstå politikerna, som har ett bredare uppdrag. 16 STHLM # 3 2012 # 3 2012 STHLM 17

> M aria rankka möter STEFAN LÖFVEN GIGA Professional Toppkvalitet för kontor och restaurang Det nya GIGA-konceptet från JURA öppnar en ny dimension av snabb och effektiv tillredning av excellent kaffe utan kompromiss. Funktion, prestanda, materialval och upplevelse går hand i hand med det moderna företaget perfektion, precision och professionalitet. ad har kontakterna med näringslivets toppar gett dig? Kunskaper om näringslivets villkor och betydelse. Konkurrensen, att du måste vara på och sälja grejer för att få in pengar. Att veta att när människor kommer in och jobbar och betalar skatt, då ger det gemensamma resurser att fördela till välfärd. Politik har i allmänhet handlat för mycket om hur värden ska fördelas och för lite om hur de skapas. Vi måste alltid ha ordning på det först. Att det fördelas är lika viktigt för mig som för någon annan, men hur det skapas har det varit för lite om. På många håll i Sverige finns behov av infrastrukturinvesteringar, i storstadsregionerna är behoven väldigt stora. Om vi gör som vi brukar, med anslagsfinansiering från staten, kommer det att ta väldigt lång tid innan det många är överens om behövs kommer på plats. Kan du tänka dig nya varianter även där, att vi är mer kreativa? Ja, det kan jag tänka mig, utan att ta ställning för något speciellt. Men jag tycker att vi ska titta på andra varianter för att komma snabbare fram. I mitt jobb möter jag en hel del företag som upplever att de står med utsträckta händer och skulle vilja vara med och hjälpa till, men att det krockar med det politiska systemet. Jag vet att det finns förslag från näringslivet, inte minst på infrastruktursidan, där de har funderingar på andra finansieringar. Utan att ta ställning till specifika förslag så tycker jag att vi måste vara pragmatiska. Det måste bli bra för medborgarna. Bra kvalitet och en rättvisa så att folk kan ta del av infrastrukturen. Kan man inte åka är det ingen vits att vi bygger, men det borde gå att fixa. Sedan kan man blanda anslag kombinerat med andra finansieringsavgifter. Det finns säkert hur många modeller som helst. Stefan Löfven kan tänka sig alternativa sätt att finansiera infrastrukturen. Stockholmsregionen i siffror Här bor ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning. Omkring en tredjedel av förädlingsvärdet i svensk ekonomi skapas här. 40 procent av den ekonomiska tillväxten genereras i Stockholmsområdet. Hälften av de direkta statsskatterna kommer från Stockholms län. Lägger man till Mälardalsregionen så blir det väldigt stora tal, säger Stefan Löfven, men tilllägger: För oss är det väldigt viktigt att inte ställa landsdelar mot varandra. Det finns ett väldigt stort värde i en basindustri längst uppe i norr. Vi har olika fördelar och kvaliteter. Kontakter mellan politik och näringsliv är oerhört viktiga. Det ska vara en ständig dialog, för att förstå varandras villkor. Om du för en dag skulle byta jobb med Stockholms finansborgarråd Sten Nordin, vad skulle du göra då? Oj, det är mycket. Det är det vi har pratat om: infrastrukturen, bostäderna, barnomsorgen, äldreomsorgen, att det finns rätt innovationsklimat och en samverkan. Politiken skapar inte jobb, men kan skapa förutsättningar för jobb. www.se.jura.com GIGA X7 Professional GIGA X9c Professional 18 STHLM # 3 2012 # 3 2012 STHLM 19

> MEDLEM nya medlemmar Detta är vi Stockholms Handelskammare är den ledande organisationen för företag och företagare i huvudstadsregionen, som omfattar Stockholms och Uppsala län. Vår verksamhet spänner från det lokala till det internationella planet och vi är engagerade i allt som kan förbättra företagens villkor, från bostadsmarknaden i regionen till internationell frihandel. Vi är en populär mötesplats för våra 2 400 medlemsföretag som har en halv miljon anställda. Handelskammaren är också en betrodd tredjepart med ett av världens ledande skiljedomsinstitut. Claes Philipson Production AB Förverkligar lönsamma och hållbara idéer till koncept i matkedjan www.cpp.nu ExperiCon YT OS Management Consulting YO U N G TA L E N TS O F S W E D E N Svensk Fiskodling AB innovations AB Expericon Management Consulting expericon.se Akademi Coachstjärnan AB coachstjarnan.se AMF Fastigheter AB amf.se Arkivera Sverige AB arkivera.com Avanture AB bobungecopy.nu Byredo AB byredo.com Catella Corporate Finance Stockholm HB catellaproperty.se Claes Philipson Production AB cpp.nu Combitech AB combitech.se Connect PR Scandinavia AB connectpr.se Dalarö Hampa & Miljö AB hampvaruhuset.se EventStrategi eventstrategi.se Gant AB gant.com Green Capital Partners AB greencapitalpartners.se Gulliksen Consulting AB Hegeli Public Affairs AB hegeli.se Indpro AB indpro.se Jaguah Wine & Dine AB jaguahwd.com JNT Systems AB jnt.se KC Upplevelsedesign AB upplevelsedesign.com Klocktornet AB displayevolution.com Konstigt Gräs AB konstigtgras.se Landauer Nordic AB Leadership Design Group Sweden AB ldgroup.se Leadership Management Sweden AB lmisweden.se Lean Stockholm AB lean-ab.com Löwenfeldt & Co AB Martha Ridewear AB martharidewear.com Mementor Ledarskap AB mementor.se Mindtech HB brainmaping.com Mission Possible AB missionpossible.se MTR Stockholm AB mtrstockholm.se Mäklarkronan AB maklarkronan.se Nigel Wright Consultancy Sweden AB nigelwright.com Nordic Spectralight AB spectralight.se Nova Ledarskapsutveckling novaledarskap.se One Day Interact AB onedayinteract.se Overdog AB overdog.eu PAA Development paadev.se Pampas Produktion AB pampasproduktion.se Pluralis AB pluralis.se Propeller Design AB propeller.se Prototyp Stockholm AB prototyp.se Quattroporte Konsult AB quattroporte.se Revenew Garden AB revenew.se RMP redaktion media & pr AB rmpmedia.se Serendipity Innovations AB sdip.se Simon Key Bertman Textile Design bertman.nu Skapat Energi Sverige AB skapatenergi.se Smeds Management AB Solnö Entreprenad AB Strandvägskliniken AB strandvagskliniken.se Swedish Chameleon AB swedishchameleon.se Svensk Fiskodling AB svenskfiskodling.se Svenska Institutet Fysisk Mental Social fms.se Sönnerhed Consulting AB sonnerhedconsulting.com Tahm General Export Taksäkerhetsmontörerna i Mälardalen AB Willis AB willis.se Xeric AB xeric.se Young Talents of Sweden AB ytos.se Östlund & Widoff AB ostwid.se 20 STHLM # 3 2012 Nu ska vi bli ännu större, bland annat genom ett kontor i San Francisco. Programvaruhuset Hansoft växer utomlands så det knakar. Nu vill man bli större även i Sverige. De satsar mot nya rekord Nu bryter programvaruföretaget Hansoft ny mark under sitt mest expansiva år någonsin. Det händer mycket just nu! säger vd Patric Palm. Uppsalaföretaget Hansoft har växt från början, men nu hoppas vi bli mycket snabbt sedan starten 2002. större även i Sverige. Åren 2010 och 2011 fick de Dagens Industris utmärkelse Årets Gasell i Idag kommer 40 procent av omsätt Uppsala län, och förra året mottogs det ningen från Nordamerika, 40 procent prestigefyllda Export Hermes-priset. från Europa och 20 procent från Och Hansoft nöjer sig inte med Asien. Bland Hansofts kunder detta. Tvärtom. 2012 spås bli ett finns en rad spelutvecklings rekordår för företaget. företag, Assa Abloy, Svenska Inom programvaruvärlden rymdbolaget, Dolby och Bang är vi ett känt företag, inte minst Olufsen, för att nämna några. Patric Palm inom spelbranschen där vi är En flaskhals för Hansoft har marknadsledande. Nu ska vi varit rekryteringen. bli ännu större, bland annat genom Vi har inte kunnat vara så expen ett kontor i San Francisco, berättar siva som vi har velat. Det tog mycket Hansofts vd Patric Palm. längre tid än vi trodde att hitta rätt personal. Dessutom vill Hansoft expendera Rekrytering av personal pågår även på hemmaplan. fortfarande, och en vice vd har just Vi började internationellt redan anställts. Vid årets slut kommer man uppdelningen av hansofts omsättning 40% 40% 20% Nordamerika 40 % Europa 40 % Asien 20 % troligen att vara runt 30 medarbetare, mot dagens 25. Vi är ett smalt men globalt bolag, som råkar ligga i Uppsala. Där sker också vårt utvecklingsarbete, säger Patric Palm. Det nya kontoret i San Francisco kommer att bestå av ett säljteam. Det är en otroligt spännande tid för oss. Nu kör vi för fullt! Ida Thunberg Hansoft Omsättning 2010/2011 (brutet räkenskapsår): 26,6 miljoner kronor Resultat: cirka 1 mkr Verksamhet: Hansoft är ett projektledningsverktyg för programvaruutveckling, särskilt designat för kraven hos stora organisationer. Adress: Box 160 50, 103 21 Stockholm Besöksadress: Malmskillnadsgatan 46 Telefon: 08-555 100 00 Fax: 08-566 316 00 E-post: info@chamber.se Postgiro: 898 7 Bankgiro: 160 3711 Kontorstid: 8.30 17.00 Hemsida: chamber.se Intygsexpeditionen: Jakobs Torg 3A Fax: 08-566 316 20 Expeditionstid: 10.00 16.00 Skiljedomsinstitutet: Malmskillnadsgatan 46 Handelskammarens Uppsalakontor: Uppsala Science Park 751 83 Uppsala Tel: 018-50 29 50 Fax: 018-55 44 58 Verkställande direktör: Maria Rankka Affärs- och verksamhetsutvecklingsdirektör: Johanna Unghanse Styrelse: Peje Emilsson, styrelseordförande, Kreab Gavin Anderson AB Pär Boman, vice ordförande vd och koncernchef, Handelsbanken AB Yvonne Berglund, vice ordförande vd,yvonne Berglund Konsult AB Johan Karlström, vd och koncernchef, Skanska AB. Peter Kopelman, Kopelman consulting AB Solweig Lindell-Sohlberg, vd, Mäklarhuset Nordström & Partners MNP AB Martin Nicklasson, Senior Partner, Nicklasson Life Science AB Ann-Christin Norrström, vd, Länsförsäkringar Uppsala Birgitta Stymne Göransson, vd, Memira Holding AB Eva Swartz Grimaldi, vd, Stiftelsen Natur och Kultur AB Per-Olof Söderberg, styrelseordförande, Söderberg & Partners Michael Wolf, vd och koncernchef, Swedbank När du behöver hjälp: Medlemsinformation: Anna Malmgren 08-555 100 07 Press och evenemang: Andreas Åström 08-555 100 01 Internationell handel: Marianne Dott 08-555 100 37 Tull och exportkontrollfrågor: Charlotta Sandahl 08-555 100 28 Handelsintyg och carneter: Expeditionen 08-555 100 20 Källkodsdeponering: Nina Berggren 08-555 100 57 Nätverksgrupper: Ellinor Edenvik 08-555 100 12 Analys och policy: Fredrik Johansson 08-555 100 02 Skiljedomsinstitutet: Adress: Box 160 50, 103 21 Stockholm Annette Magnusson 08-555 100 52 E-post till Stockholms Handelskammarens personal: fornamn.efternamn@chamber.se Mer kontaktinformation finns på chamber.se Användbara hemsidor: chamber.se Stockholms Handelskammare sccinstitute.se Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut institutetmotmutor.se Institutet mot mutor # 3 2012 STHLM 21

> EVENT > VIMMEL Sverige behöver fler ingenjörer lunchmöte med leif johansson Leif Johansson, styrelseordförande i Ericsson, vill öppna Sverige för en ökad migration. Det är nödvändigt att bjuda in människor från andra länder att vara med och utveckla vårt näringsliv, och vi måste få fler utländska företag att investera här, sa han under en välbesökt Handelskammarlunch där ett hundratal personer hade kommit för att lyssna på en av näringslivets tyngsta makthavare. Leif Johansson tar den 1 juni också över styrelseklubban i Astra Zeneca. Han är inte speciellt orolig över svensk industris framtid. Vi är ett produktivt land som det är värt att investera i. Men han höjer ett varningens finger för att Sverige ska halka efter i konkurrensen om arbetskraft. Kompetensbristen är en ödesfråga. Vi måste öppna upp för en kvalificerad arbetskraftsinvandring för att få hit den kompetens vi behöver. Bristen på ingenjörer är akut. Det kommer att behövas 500 000 nya ingenjörer till år 2025 i Europa för att göra det vi redan gör. Konkurrensen om arbetskraften kommer att bli knivskarp. Marianne Andrée Leif Johansson Fredrika Schartau, Poolia Öst AB och Maria Eriksson, Poolia Executive Search AB gladde sig mycket åt Leif Johanssons inspirerande lunchtal. Leif Johansson hälsar på några Handelskammarmedlemmar vid sitt bord. london lockar! Det finns ett stort intresse för svenska produkter i Storbritannien och fantastiska möjligheter för svenska företag att etablera sig på den brittiska marknaden. Det stod klart på Handelskammarens seminarium Swedish design goes London. Det var i första hand företag med inriktning på design som mött upp på det välbesökta seminariet. Här fanns företag som Flippa K, Himla, Design House Stockholm och Zweed. Sara Karte, pojektledare för Svenska Exportrådet i London tillsammans med Ewa Kumlin, vd på Svensk Form. infrastruktur med privata pengar Vår huvudstadsregion är en av Europas snabbast växande regioner, men infrastrukturen hänger inte med. Vid ett frukostmöte på Handelskammaren diskuterades hur man kan snabba på den nödvändiga infrastrukturuppbyggnaden med privata pengar. Elin Mohlander, exportchef, och Grete Höiseth, båda från Filippa K. Karin Sterndal och Richard Lundgren från A Lundgren Smide AB. Patrik Strömer, Kreab Gavin Anderson AB i samtal med Jessica Rosencrantz, riksdagsledamot, Trafikutskottet för (M). Catarina Gärtner kom från smyckesföretaget Nordic Fields för att lära mer om den brittiska marknaden. Eva Nedergård, Linnea Center och Andres Rosén, Coach 4 You Scandinavia AB. Claes Frössén, vid Stiftelsen Svensk Industridesign. UNGA ENTREPRENÖRER nätverkar Bo Schött, exportchef för Europa för DesignHouse Stockholm. Ruben Brunsveld, från Stockholm Institute for Public Speaking och Daniel Nidsjö från Senior Work Sverige AB. Handelskammaren har ett tjugotal populära nätverk. Nyligen bestämde sig två av nätverken för en gemensam träff. Det var nätverket Unga Entreprenörer som bjöd in Nätverket Styrelsekvinnor för att de skulle lära känna varandra. På köpet fick de unga företagarna veta lite om hur styrelsearbete går till. Ulrika Köhler, Impact Communication och Christina Ingvarsson, Dewe Argenturer. Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare i samspråk med Leif Johansson. Leif Johansson svarar på ett antal frågor från Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare. Elisabeth Tallström från Fabi Kompetanse AB njöt av mat och lunchsällskapet. Anna Wersäll, infrastrukturexpert Stockholms Handelskammare diskuterar infrastruktur med trafiklandstingsrådet (S) Erika Ullberg. Tomas Rittsel, projektledare på Stockholms lokala handelskamrar, Lennart Jangälv, vd för Högskolerestauranger AB med flera. Marie Fahlin, Diabetic Designed lyssnar på Catharina Roos från Co-Drivers AB. Rut Casselbrant från Täby kommun. Kaj Elmell, Tvetagården och Susanne Holmberg, Proffice AB i trevligt samtal. Leif Johansson talar för hundratalet lunchgäster om sin positiva syn på EU, internationaliseringen och framtidens utmaningar. FOTO: HANS ALM Thomas Ahlberg, Xeric AB, (andra från vänster) i samtal med några seminariedeltagare. Björn Hasselgren, KTH, i samtal med Stockholms Handelskammares policy- och analyschef Fredrik Johansson. Nätverket Styrelsekvinnor träffade nätverket Unga företagare. Här ser vi Catharina Roos, Co-Drivers AB, Andreas Malik och Adrian Swartz, Rodolfo. 22 STHLM # 3 2012 # 3 2012 STHLM 23

> KOMMANDE EVENT > EXPERTpanelen Hallå där Andreas Åström kommunikationschef på Stockholms handelskammare. Vad ska kronprinsessan Victoria göra på Världshandelsdagen? Kronprinsessan inleder dagen med utdelning av stipendiet Export Hermes till ett företag som genomfört en framgångsrik exportlansering. Det betyder givetvis mycket att hon deltar på Världshandelsdagen. Det visar vilket Andreas Åström engagemang kungahuset har när det gäller företagar- och exportfrågor. Varför ska man inte missa att vara med på Världshandels dagen? Det är Handelskammarens största internationella event som anordnas en gång per år. Här får våra medlemsföretag bland annat korn på aktuella trender på exportmarknader och i år handlar dagen om hur viktigt det är att värna frihandeln för att åstadkomma fortsatt globalt välstånd. Hur ser dagen ut? Efter utdelningen av Export Hermes talar handelsminister Ewa Björling om ökad frihandel. Bland flera andra punkter senare under dagen vittnar Scania och Isaberg Rapid AB om vilka handelshinder som finns i världen och ger förslag på hur de kan tas bort. Kronprinsessan Victoria delar ut Expert Hermes på Världshandelsdagen den 30 augusti. FOTO: Kungahuset.se / charles hammarsten Missa inte Skriv upp de här dagarna i kalendern! 12 juni Kollektivtrafik på vatten Frukostmöte om hur det ska bli lättare att ta sig till jobbet med hjälp av förbättrad kollektivtrafik på vatten. Frukost serveras klockan 7.30. Håll utkik efter plats på chamber.se. 15 juni Hur kan läkemedelsforskningen stärkas i huvudstadsregionen? Frukostmöte om hur forskningssituationen kan förbättras i Stockholm. Frukost serveras klockan 7.30. Håll utkik efter plats på chamber.se. 30 augusti Världshandelsdagen Här samlas företagare och personer från myndigheter/ organisationer intresserade av internationella affärer och svenska företags konkurrenskraft. Dessutom deltar ett stort antal av de svenska handels kamrarna i utlandet och regionala handelskammare i Sverige. 11 oktober Tulldagen 2012 Tulldagen är mötesplatsen för dig som arbetar med internationell handel, tull och transportfrågor. Det är ett utmärkt tillfälle att upp datera dig om nya tullregler som påverkar ditt företag, träffa kollegor i branschen och för att skapa nya affärsrelationer. Här får du svar på tal Behöver jag speciella dokument om jag ska föra utrustning över gränsen till Norge? Vad är ett datamoln? Stockholms Handelkammare sitter på en enorm kunskapsbank. Här får du svar på dina frågor. Vad kostar dokumentet? Vi är ett företag som ska åka till Norge för att ställa ut medicinsk utrustning på en mässa. Vi har hört att Handelskammaren kan utfärda ett dokument som vi kan visa upp i tullen och på det sättet slippa betala tull och moms vid gränspassagen. Vad kostar dokumentet och hur långt i förväg måste vi beställa? Svar: Ja, det stämmer att Handels kammaren har ett dokument för temporärexport när du reser med till exempel varuprover, mässgods, yrkesutrustning och tävlingsutrustning. Dokumentet heter ATA-carnet och fungerar till 73 länder, dels i länder i vår närmiljö som till exempel Norge och Schweiz, och dels om ni vill exportera till länder som USA, Indien och Japan. Kostnaden för dokumentet beror helt på vilket varuvärde ni ska resa med och hur många länder ni ska resa till. Självklart får ni som medlemmar hos Stockholms Handelskammare rabatt. Då ATA-carneten är en värdehandling tar vi även ut en deposition. Vi vill gärna ha er ansökan senast två till tre arbetsdagar innan ni ska påbörja resan. Kan vi deponera källkoder hos er? Vi är ett IT-företag som säljer programvara. Kan vi erbjuda våra kunder att deponera käll koderna hos Stockholms Handels kammare? Vi undrar också hur det går till. Svar: Det blir allt vanligare att IT-företag som säljer programvara vill erbjuda sin kund extra trygghet i form av ett deponeringsavtal hos Stockholms Handelskammare. Inköp av programvara och ITsystem medför stora investeringskostnader i både tid och pengar. Systemen är ofta anpassade efter speciella förutsättningar och krav som köparen har. Genom att hålla källkoden förvarad hos en oberoende tredje part, Stockholms Handelskammare, kan köparen försäkra sig om fortsatt tillgång till programvaran. Deponeringen går till så att köpare och säljare av en programvara tillsammans tecknar ett deponeringsavtal. Avtalet reglerar under vilka omständigheter som Handelskammaren får lämna ut källkoden till det företag som är köpare av programvaran eller IT-systemet. Deponeringsavtalen är framtagna i samarbete med Sveriges främsta avtalsjurister. Hur fungerar sekretessen? När väljer man skiljedomsförfarande före vanlig domstol och hur fungerar sekretessen när man anlitar Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut? Svar: Skiljeförfarande används av flera olika skäl. Skiljeförfarandet ger parterna möjlighet att påverka vilka domare (skiljemän) som ska avgöra tvisten, vilket kan vara av extra stort intresse då särskild specialistkompetens krävs. Dessutom går ett skiljeförfarande snabbare än tvist i allmän domstol, vilken i sin tur påverkar kostnaderna. Är det ett internationellt avtal kan det vara värdefullt att välja en neutral plats att lösa tvisten. Det är ett privat förfarande, med insyn endast för de tvistande parterna. Enligt reglerna säkerställer vi och skiljenämnden att sekretess gäller för skiljeförfarandet och skiljedomen, om parterna inte har kommit överens om annat. Åtagandet om sekretess innebär att vi aldrig bekräftar eller dementerar förekomsten av viss tvist, än mindre kommenterar enskilda tvister. Vi kan inte heller medverka i sammanhang som kan uppfattas som en kommentar på enskilda tvister. Ska vi satsa på datamolnet? Ett tag var det mycket tal om de nya molntjänsterna i IT-världen. Vad händer nu, är det något för oss företagare att satsa på? Svar: Datamoln ger användarna möjlighet att fokusera på hur IT används, i stället för att investera tid och pengar i att underhålla egna IT-system. Användarna får tillgång till massiv datakapacitet, program och filer från vilken dator som helst. För privatpersoner är utvecklingen redan i gång. Tjänster i molnet har funnits länge som e-posttjänsterna Hotmail och Gmail. Privatpersoner lagrar och säkerhetskopierar filer med Dropbox. Hittills har säkerhet och juridik hindrat en större användning av molntjänster för företagen. Även om det finns verkliga invändningar att fundera över så kan det vara en överdriven försiktighet. Det är viktigt att understryka att för mindre företag kan säkerheten faktiskt kan bli avsevärt högre när man använder molntjänster. Tillhandahållaren har helt enkelt råd med säkerhetsspecialister och teknik som är för krånglig eller dyr för mindre företag. välkommen som medlem Vi gör skillnad Stockholms Handelskammare driver frågor som är avgörande för att skapa bättre förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft i huvudstadsregionen. Som medlem bidrar du till att skapa opinion och påverka beslutsfattare att regionen kan utvecklas som en attraktiv plats för både företag och människor. Ett nätverk för näringslivet Stockholms Handelskammare är en affärs mässig mötesplats med fokus på kontakter, affärsnytta och internationell handel. Genom relevanta arrangemang och ett tjugotal olika affärsnätverk skapar vi ständigt möjligheter för nya kontakter som utvecklar affärerna. Och... Som medlem får du ett VIP-kort med fritt inträde till Stockholmsmässan, rabatter på viktiga handelsdokument och Handelskammartidningen STHLM. Ansök här chamber.se/ blimedlem FOTO: STOCKHOLMSMÄSSAN Charlotta Sandahl Expert på tullfrågor. Nina Berggren Jurist och expert på källkodsdeponering. AnNette Magnusson Generalsekreterare för Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut. Fredrik Sand Expert på IT-frågor. Behöver du hjälp med en knivig fråga eller ett problem som du inte riktigt vet hur du ska hantera? Mejla din fråga till våra experter: info@chamber.se 24 STHLM # 3 2012 # 3 2012 STHLM 25

> DEBATT Bostäder till uthyrning? Regeringen vill göra det lättare att hyra ut bostadsrätter i andrahand och vill förändra hyressättningen för de hyresgäster som hyr en bostadsrätt i andrahand. Den som hyr ut sin bostadsrätt ska nu få ta ut en högre hyra för att täcka både månadsavgift och kostnad för lånet, och det ska inte längre vara möjligt att klaga på överhyra i efterhand. Det ska leda till att 20 000 bostadsrätter blir tillgängliga för uthyrning, enligt regeringens beräkningar. La mia Stoccolma mitt stockholm Jag gick klädd som i Alaska Namn: Stefano Marzano. Ålder: 61. Kommer från: Varese utanför Milano, Italien. Yrke: Designchef på Electrolux. Tid i Sverige: Kom hit i januari 2012. Vänd inte de unga som söker bostad ryggen! JA Tusentals och åter tusentals i bostadskö i Stockholms län. Planeringsperioder på 4 6 år för att bygga nya bostäder. Boende med andrahandssvartkontrakt som smyger i trapphusen och inte har namnskylt på dörren. Bostadsrättsägare som väljer att avstå från att hyra ut när de jobbar utomlands eftersom de är rädda att förlora dispositions rätten till sin lägenhet. Precis så ser det ut på många ställen. Och det är just därför som vi behöver underlätta uthyrningen av privatbostäder. I ett läge med en allt mer akut bostadsbrist, framför allt i våra storstadsregioner, måste vi vända på alla stenar och i det ingår att utnyttja de bostäder vi redan har på ett smartare sätt. Jag och många med mig är övertygade om att andrahandsmarknaden av bostäder har en betydande potential. Många bostadsrätter står till exempel tomma stora delar av året i Stockholm. Stockholms Handelskammare har i en undersökning visat att många tusentals bostäder skulle kunna frigöras. Därför föreslår nu regeringen bland annat att det ska krävas mycket starka skäl för att styrelsen i en bo- stadsrättsförening ska kunna neka en medlem att hyra ut sin lägenhet. Hyran som bostads rättshavaren tar ut ska också kunna täcka dennes kapitalkostnader för lägenheten. Ganska rimligt, eller hur? De som inte gillar idéerna brukar hävda att Stockholm har en kaotisk andrahandsmarknad, och att man inte ska främja den. Men det är ju just kaoset som är problemet. Nu gör vi regelverket enklare och tydligare, medan deras lösning är status quo alltså fortsatta otydligheter, stort mörkertal och svartkontrakt. Regeringen vill också att privatpersoner ska kunna hyra ut till exempel delar av sin villa för upp till 40 000 kronor utan att betala skatt. När alliansregeringen tillträdde var gränsen 4 000 kronor. En rad andra åtgärder är på gång för att underlätta för byggandet. Men att bygga bostäder tar tid, och bostadsbristen är här och nu. Att säga nej till att stimulera uthyrning av privatbostäder är att vända de unga ryggen. Stefan Attefall Civil- och bostadsminister på Socialdepartementet Skapa bättre förutsättningar för byggande! NEJ Bostadsminister Stefan Attefall vill ändra reglerna för andrahandsuthyrning. Han vill inte vända ryggen åt alla dem, inte minst unga, som med ljus och lykta söker efter en bostad, skriver han. Men i samma ögonblick som han föreslår att den som har en bostadsrätt över ska kunna ta ut en avsevärt högre hyra än i dag, vänder han ryggen till alla de unga som med ljus och lykta letar bostad. Hyran ska dessutom inte längre gå att pröva. Den som hyr ut ska få täckning för sina kostnader plus lite till. Hur mycket lite till är framgår inte, men hyran är okej om den inte påtagligt överstiger kapitalkostnaderna samt driftkostnaden. Oavsett när man köpte lägenheten och vilka kapitalkostnader man har så ska alla få ta ut samma andrahandshyra. De som har den svagaste kopplingen till arbetsmarknaden ska alltså inte bara bo otryggt utan också betala mest för sitt boende. Den sjuksköterska som lyckas övertyga landstinget om att en lön på 24 000 kronor är rimlig får inte mycket över efter att ha betalt Attefalls nya hyra. För att inte tala om hur omöjligt det blir för den som hankar sig fram som timvikarie eller lever på studielån. Regeringen menar att förslaget ska ge 20 000 nya hyrestillfällen. Problemet är att ingen vet om det stämmer. Regeringen bygger sina antaganden på den utredning som lämnade förslaget om andrahandsuthyrning. Utredningen hänvisar i sin tur till en telefonundersökning av Stockholms handelskammare. En undersökning som utredaren själv menar inte duger som underlag. Högre krav än så borde regeringen ha på beräkningar som ligger till grund för förslag som berör så många. Det finns en andrahandshyresmarknad i dag och det kommer att fortsätta att finnas en andrahandsmarknad. Inget tyder på att bostadsbyggandet tar fart om inte regeringen tar större initiativ. Andrahandsuthyrning är inte en förstahandslösning på bostadsbristen. Skapa i stället bättre förutsättningar för byggande. Du har haft sex år på dig, Attefall när tänker du börja? Vänd inte ryggen åt alla dem, inte minst unga, som med ljus och lykta söker efter en bostad. Barbro Engman Förbundsordförande i HYRESgästföreningen Vad är det bästa med Stockholm? Det är Stockholm i sig självt. Arkitekturen, känslan, säkerheten. Det är en livable och kompakt stad som är lätt att ta till sig. Nu har jag inte varit här så jättelänge, men företagsklimatet verkar vara utmärkt. Vad blev du mest överraskad av när du kom till Stockholm? Att det inte finns något designmuseum, men jag blev medbjuden i en lobbygrupp som ska promota en idé om att skapa ett sådant. Sedan är det sådan skillnad på trafiken jämfört med där jag kommer ifrån, du vet. Här tar man hänsyn till fotgängare. Vad har fått dig att skratta i Stockholm? Det var när jag upptäckte att det inte var så kallt som jag hade trott. Första dagen när jag skulle gå till jobbet klädde jag mig som om jag var i Alaska och kom fram alldeles genomblöt av svett. Vackrast i Stockholm? Jag gillar Stadsbiblioteket, och sättet man började intressera sig för arkitektur på under 1920-1930-talet. Men jag gillar också Gamla stans skyline väldigt mycket. FOTO: magnus fond Håller du med? Tycker du att Barbro Engman eller Stefan Attefall har fel? Diskutera på vår facebooksida: facebook.com/stockholmshandelskammare 26 STHLM # 3 2012 # 3 2012 STHLM 27

POSTTIDNING B AVSÄNDARE Handelskammartidningen STHLM Box 16050 10321 Stockholm BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (aj adressidan) B E C A U S E W E C A R E A B O U T Y O U R C O N T E N T Det finns alltid en anledning att inte resa Arbeta effektivare, ha mer tid för familjen. Använd intelligenta lösningar för att effektivisera ditt arbete. Webb-TV och mobil-tv lösningar från Qbrick sparar tid, pengar och minskar stressen. De vanliga resorna till kontoren, kunder, konferenser och produktlanseringar kan oftast ersättas med sändningar över internet. All information finns tillgänglig dygnet runt. Våra tjänster är lätta att använda, webb-baserade och tillgängliga på nätet när du har tid. Kontakta oss så visar vi exempel där våra kunder har minskat sitt resande och därmed fått mer tid för familjen. SWEDEN NORWAY DENMARK FINLAND SPAIN FRANCE WWW.QBRICK.COM INFO@QBRICK.COM MEDLEM AV STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE SEDAN 2001 SAMT VINNARE AV VÄRLDSKLASSPRISET 2008