Resvaneundersökning på två större arbetsplatser delunderlag inför utvärderingen av trängselavgifter i Stockholm Rapport 2005:13 12 maj 2005
Dokumentinformation Titel Resvaneundersökning på två större arbetsplatser i Stockholm Serie nr Trivector rapport 2005:13 Författare Beställare Joel Edding, Trivector Traffic Karin Modig, Trivector Traffic Linnea Viklund, Trivector Traffic Miljöavgiftskansliet, Stockholm stad, Kontaktperson: Joanna Dickinson Dokumenthistorik Version Datum Förändring Distribution 1.0 2005-01-31 Rapport Beställare 1.1 2005-04-19 Slutrapport Beställare 1.2 2005-05-12 Reviderad slutrapport Beställare Trivector Traffic AB Åldermansgatan 13 227 64 Lund Tel 046-38 65 00 Fax 046-38 65 25 www.trivector.se
Förord Trivector Traffic AB fick i augusti 2004 i uppdrag av Miljöavgiftskansliet, Stockholm Stad att genomföra en del i utvärderingen av näringslivseffekter i och med försöket med miljöavgifter. Delen som Trivector har undersökt är effekter för arbetsresor och leveranser till två stora arbetsplatser i Stockholms län, en utanför zonen och en innanför zonen. Denna rapport redovisar undersökningen av läget före införandet av miljöavgifter. Studien kommer att följas upp med en studie och jämförelse av resvanor och leveranser på samma arbetsplatser under försöket hösten 2005. Arbetet har utförts av fil mag Joel Edding, fil mag Karin Modig och civ ing Linnea Viklund. Projektledare har varit tekn dr Lena Smidfelt Rosqvist, alla på Trivector Traffic AB. Kontaktperson hos uppdragsgivaren har varit Joanna Dickinson. Stockholm, 2005 Trivector Traffic AB
Sammanfattning I denna studie görs en kartläggning av hur arbetsresorna ser ut till två stora arbetsplatser i Stockholms län, Folksam vid Skanstull innanför avgiftszonen och Postens huvudkontor i Solna utanför avgiftszonen. Dessutom kartläggs tjänsteresor och leveranser till samma företag. En uppföljande kartläggning och analys kommer att genomföras under våren 2005 då miljöavgifter är införda på försök i Stockholmstrafiken. Syftet med denna fallstudie är att kartlägga vilka effekter som försöket med miljöavgifter ger för arbetspendling, tjänsteresor och leveranser i Stockholms län. Denna jämförelse utgör en del av underlaget för utvärderingen av försöket med miljöavgifterna För att undersöka resvanor hos de anställda gjordes en totalundersökning på företagen där alla anställda har fått utskick. De ombads via en webbenkät fylla i arbetsresorna för vecka 46, dvs 8-14 november 2004 samt sina tjänsteresor under fyra veckor. Svarsfrekvensen för de som svarat på bakgrundsfrågor och minst en av resdagarna den aktuella veckan var på Folksam 64 % och på Posten 53 %. Huvudresultatet från denna fallstudie är en datainsamling som möjliggör en utvärdering av vilka effekter försöket med miljöavgifterna har på arbetsresorna, tjänsteresorna och leveranserna till två större företag, Folksam innanför och Posten utanför zonen. Som huvudfärdmedel vid resor till och från arbetet nyttjas bilen och kollektivtrafiken ungefär lika frekvent av Postens anställda med ca 45 % vardera. På Folksam har kollektivtrafiken en större andel, ca 60 % använder där kollektivtrafiken och ungefär 29 % har bilen som huvudfärdmedel. Gång- och cykeltrafik utgör således endast små andelar av huvudfärdmedel på de båda företagen men något fler på Folksam går till och från arbetet än på Posten. Det dominerande färdsättet för tjänsteresor är bil, ca 60-70 % följt av kollektiva färdmedel, ca 23-32 %. På Posten används bil i större utsträckning än på Folksam, där kollektiva färdmedel använts i något högre utsträckning. Leveranserna är relativt jämt spridda över arbetsveckans dagar. Tidsmässigt ankommer ca 84 % av Postens leveranser i tidsintervallet 9.00-15.29, motsvarande siffra för Folksam är ca 73 %. Leveranserna som ankommer under tidsintervallet 9.00-15.29 är relativt jämnt fördelade i detta intervall. Det står klart att det finns omvärldsfaktorer som spelar stor roll för hur man reser till sitt arbete. Som exempel kan nämnas att betydligt fler tar bilen till arbetet på Posten där tillgången till parkeringsplatser är god, till skillnad från Folksam där mycket få har parkeringsplats. Platserna vid Folksam är dessutom reserverade för anställda med särskilda behov.
Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 1. Inledning...1 1.1 Bakgrund och syfte...1 1.2 Metod...2 1.3 Viktning av inkomna svar...4 1.4 Definitioner...5 2. Företagen och deras anställda...7 2.1 Beskrivning av företagen...7 2.2 Svarsgruppens demografi...8 3. Arbetsresorna...17 3.1 Anledningar till att inte resa till arbetet...17 3.2 Distansarbete...18 3.3 Fördelning på färdmedel...19 3.4 Hur ser resan till jobbet ut?...30 3.5 Restid för resor till och från jobbet...34 3.6 Starttid för resor till respektive från jobbet...40 4. Tjänsteresorna...47 4.1 Fördelning på färdmedel...47 4.2 Hur fördelar sig restidsstart för tjänsteresor?...48 4.3 Restid för tjänsteresor...48 5. Leveranserna...51 6. Slutsatser...53
1. Inledning Inför försöket med miljöavgifter i Stockholm pågår ett stort arbete med att utvärdera effekterna av försöket inom flera områden. Effekter för näringslivet är en av dessa delar som är viktig att mäta eftersom näringslivet i sin tur påverkar invånarna i länet på många sätt, t ex genom arbetstillfällen. Näringslivseffekter är i utvärderingen uppdelade i fem delar. Trivector Traffic ansvarar för den del som handlar om arbetsresor, tjänsteresor och leveranser till två stora arbetsplatser i Stockholms län. 1.1 Bakgrund och syfte Försöket med miljöavgifter förväntas påverka resmönster och färdmedelsval för invånarna i Stockholm. Dessa kommer att mätas genom trafikmätningar och resvaneundersökningar. Faktorer som är intressanta att undersöka är hur företag och deras anställda påverkas vad gäller arbetsresor och leveranser. Kommer de anställda att få längre eller kortare restid till arbetet? Påverkas valet av färdmedel och möjligheterna att uträtta ärenden på väg till eller från arbetet? Hur ser anpassningen och påverkan på tjänsteresorna ut, tar de längre eller kortare tid? Leveranser till och från företagen kan också påverkas genom att de omfördelas i tiden, att leveranser samordnas i större utsträckning än tidigare etc. Syftet med denna fallstudie är att kartlägga vilka effekter som försöket med miljöavgifter ger för arbetspendling, tjänsteresor och leveranser i Stockholms län. I denna studie görs en kartläggning av hur arbetsresorna ser ut till två stora arbetsplatser i Stockholms län, en belägen innanför avgiftszonen och en belägen utanför. Dessutom kartläggs tjänsteresor och leveranser till samma företag. En uppföljande kartläggning och analys kommer att genomföras våren 2006 för att undersöka eventuella skillnader mellan före och under försöket. Studien är en fallstudie och kommer inte att kunna förklara effekter för arbetspendlingen för hela näringslivet. Däremot kan man anta att resmönstren och eventuella anpassningar på dessa två stora arbetsplatser kan se ut på ett liknande sätt även för andra företag och arbetsplatser. Rapporten skall försöka ge svar på följande frågor: Hur ser arbetsresorna ut för de två olika arbetsplatserna med avseende på frekvens, tidpunkt, restid, färdmedelsval och ärenden. Hur skiljer sig ovanstående beroende på om de anställda bor innanför avgiftszonen eller utanför? Hur ser tjänsteresorna ut på de två olika arbetsplatserna med avseende på frekvens, tidpunkt och färdmedelsval? 1
Hur ser leveranserna ut på de två olika arbetsplatserna med avseende på frekvens och tidpunkt. Kontaktpersoner har varit Jan Snaar, miljöchef på Folksam och Mia Barkland, miljökommunikatör samt Lars Angrén, personalavdelningen på Posten 1.2 Metod Trivector Traffic tog kontakt med ett antal företag för att hitta två företag, ett innanför avgiftszonen och ett utanför. Kriterierna för urval av arbetsplatser var att det skulle finnas minst 200 anställda och att de anställdas boendeorter skulle vara spridda över Stockholms län. Arbetsplatserna fick gärna utgöras av kontor tillhörande stora företag i tjänstesektorn, butiker eller andra typer av arbetsplatser som tar emot leveranser men inte genererar någon större mängd varuleveranser själva. Vidare skulle arbetsplatserna vara heterogena ur aspekterna, kön, ålder och inkomst. Naturligtvis var även förutsättningen att företagen själva ville vara med i undersökningen. Dessa kriterier uppfylldes av Postens huvudkontor, även kallat Arken, i Solna utanför avgiftszonen, och Folksams huvudkontor vid Skanstull innanför zonen. Webbenkät Mätperiod för enkäten var vecka 46, dvs 8-14 november 2004. Enkäten var en så kallad webbenkät. Eftersom enkäten vänder sig till anställda som alla har en e-postadress genom sitt företag och enkäten dessutom skall besvaras under arbetstid, är webbenkäter ett bättre alternativ än pappersenkäter. Webbenkäter ger även direkt feedback på huruvida man har svarat rätt och underlättar analysarbetet. Originalutskicket bestod av en inledande information via e-post som berättade om undersökningen samt en personlig länk till en webbenkät. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor, frågor om arbetsresor och frågor om eventuella tjänsteärenden. De anställda ombads beskriva sina arbetsresor för en vecka samt tjänsteresor för den aktuella veckan och tre veckor tillbaka i tiden. Svaren lagrades i Trivectors databas i Lund. En allmän påminnelse skickades ut till alla i urvalet den 10:e och 12:e november. Tisdagen den 16:e november, vecka 47, skickades två separata påminnelser ut med anpassad information. En variant gick till dem som inte hade svarat överhuvudtaget och en till dem som missat att fylla i vissa uppgifter. Den sista påminnelsen skickades ut fredagen den 19:e november till de respondenter som behövde komplettera antingen bakgrundsuppgifter, arbetsresor eller både och. 2
Urval och utskick Folksam Enkäten har gått ut till samtliga anställda på Folksams huvudkontor vid Skanstull. Detta innebär att enkäten har gått ut till 1355 personer. Enkäten har distribuerats som en webbenkät, e-postadresserna har vi erhållit från Jan Snaar, miljöchef på Folksam och vår kontaktperson. Ingen belöning har utgått till respondenterna, däremot har företaget via sitt intranät uppmanat sina anställda att besvara enkäten. Posten På Postens huvudkontor Arken arbetar 1180 personer. Posten hade svårigheter med att ta fram en e-postlista till enbart de som arbetade i Arken. Detta resulterade att vi erhöll 987 e-postadresser till, i huvudsak, anställda i Arken. Lars Angrén på Posten har tagit fram adresserna till oss och i princip omfattar adresserna hela avdelningar. Även på Posten har enkäten distribuerats som en webbenkät. Ingen belöning har utgått till respondenterna, däremot har företaget via sitt intranät uppmanat sina anställda att besvara enkäten. Svarsfrekvens och bortfall Svarsfrekvensen kan mätas på en rad olika sätt, exempelvis som andelen som svarat på samtliga frågor eller andelen som svarat på vissa frågor. Folksam Bruttourvalet för Folksam var 1355 personer. Svarsfrekvensen för de som besvarat bakgrundsfrågorna och minst en av resdagarna är 64 % (863 personer). Dock är svarsfrekvensen för vissa dagar något lägre. Det är 696 respondenter på Folksam som fyllt i hela sin resdagbok helt komplett. Denna grupp utgör 51 % av urvalet. Dock krävs endast att ett enda fält i resdagboken är tomt för att respondenten inte ska räknas med i denna sammanställning, varför denna tolkning av svarsfrekvensen är något sträng. Posten På Posten var bruttourvalet 987 personer. Svarsfrekvensen för de som besvarat bakgrundsfrågorna och minst en av resdagarna är 53 % (527 personer). Dock är svarsfrekvensen för vissa dagar något lägre. Det är 375 respondenter på Posten som fyllt i hela sin resdagbok helt komplett. Denna grupp utgör 38 % av urvalet. Eftersom kravet är att samtliga fält ska vara komplett ifyllda för att respondenten ska räknas som helt klar med resdagboken, kan denna tolkning av svarsfrekvensen dock betraktas som något sträng. Bruttobortfall Folksam Eftersom Folksam distribuerade e-postadresser till samtliga berörda och alla e-post kom fram till respondenterna finns det inget bruttobortfall. 3
Posten Postens huvudkontor Arken har 1180 anställda, till dem anhölls 987 e- postadresser. Detta innebär att minst 193 personer på Postens huvudkontor inte erhållit enkäten. På grund av urvalsfel fick sex personer enkäten trots att de inte arbetar i Arken vilket betyder att sex personer som faktiskt arbetar på kontoret inte fick enkäten. Det kan finnas ytterliggare personer bland de 987 som vi skickat enkäten till som inte arbetar i Arken men det bör röra sig om ett fåtal då e-postadresserna enligt uppgift från Posten i princip uteslutande skulle gå till anställda i Arken. Bruttobortfallet beräknas till 199 personer vilket gör att nettourvalet består av 981 personer. Nettobortfall Eftersom endast enstaka individer har hört av sig och uttryckt att de inte tänker besvara enkäten, är det svårt att uttala sig om orsakerna till nettobortfallet. De som meddelat att de inte tänker medverka har uppgivit anledningar såsom tidsbrist, motvilja mot miljöavgifterna, sjukdom, pension och allmän motvilja till enkätundersökningar mm. Nettobortfallet består troligen delvis även av personer som inte läst sin e-post under undersökningsperioden, som exempelvis föräldralediga och långtidssjukskrivna. Analysmetod För att analysera enkätsvaren i databasen har vi använt oss av statistikprogrammet SPSS och Microsoft Excel. 1.3 Viktning av inkomna svar Om svarsgruppen i en undersökning skiljer sig åt från urvalen med avseende på t ex ålder, kön och inkomst är ett sätt att göra utfallet mer rättvisande att vikta upp svarsgruppens svar så att den motsvarar populationen i sin helhet. Åldersfördelningen för svarsgruppen och urvalsgruppen på Folksam framgår av Figur 1. Siffrorna är i procent. Även vad gäller könsfördelningen på Folksam är svarsgruppen relativt lik urvalsgruppen. I hela urvalet finns 46 % män och 54 % kvinnor, medan svarsgruppen består av 44 % män och 56 % kvinnor. Könsfördelningen på Posten är helt jämn med 50 % män och 50 % kvinnor. För Posten fanns inte samma information om urvalsgruppen som på Folksam vilket innebär att denna jämförelse inte kunde göras för Posten. Utifrån detta beslöt vi att inte vikta materialet. Vi har kännedom om variabeln kön och ålder och dessa skiljer sig inte nämnvärt åt mellan 4
svarsgrupp och urvalsgrupp, populationen. När det gäller inkomst och ålder känner vi ej till detta för populationen men vi har en god spridning i svarsgruppen för dessa variabler. Procent 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 Hela urvalet Svarsgruppen 0,0 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 Ålder Figur 1 Åldersfördelning på Folksam för hela urvalet och för svarsgruppen i procent. 1.4 Definitioner Huvudfärdmedel Huvudfärdmedel definieras som det färdmedel som använts längst sträcka under en förflyttning. När olika färdmedel har använts lika långa sträckor finns en prioriteringslista som bestämmer vilket färdmedel som är huvudfärdmedel. Kollektivtrafik har i denna lista högre rang än bil, bil har i sin tur högre rang än gång- och cykeltrafik. Zonen, avgiftszonen Den zon i Stockholms innerstad där miljöavgifter kommer att tas ut. 5
6
2. Företagen och deras anställda 2.1 Beskrivning av företagen Nedan följer en beskrivning av de undersökta företagen gällande deras verksamhet och lokalisering. I de fall där skillnader mellan företagen eller skillnader mellan boende utanför respektive innanför zonen presenteras är de signifikanta på 95 % nivå, om inget annat anges. Folksam - Innanför avgiftszonen Folksams huvudkontor på Bohusgatan 14 vid Skanstull på Södermalm i Stockholm är det företag som undersökts innanför avgiftszonen. I Folksams lokaler vid Skanstull arbetade 1355 personer när enkätundersökningen ägde rum. Dessa personer arbetar bla inom kapitalförvaltning, koncernledningen, produktutveckling, ekonomi, personalavdelning och centrala skadeenheten. Kollektivtrafikmässigt är Folksam mycket bra beläget med endast några få minuters promenad till tunnelbanestation Skanstull och blå buss nr 3 och 4. Det går även två bussar strax utanför företaget, buss 55 (mellan Hjorthagen och Sofia) och buss 74 (mellan Mariatorget och Sickla udde). Folksam har 180 parkeringsplatser som endast får nyttjas av dem som är så kallade beresningsskyldiga, dvs de som använder sig av privat bil i tjänsten. Det är fler än 180 personer som är beresningsskyldiga och får personerna inte plats i garaget får de själva betala för sin parkering på gatu- eller tomtmark. Platserna är alltså inte reserverade för enskilda individer utan det är först till kvarn som gäller. Alla övriga anställda som inte är beresningsskyldiga får således själva betala för sin parkering. Leveranserna kommer till varumottagningen som ligger i samma lokaler. I undantagsfall lämnas bud till receptionen. Cirka etthundra personer har behörighet att göra leveransbeställningar. Folksam ställer en rad krav på företag som får leverera till dem, bland annat att företagen har någon form av miljöprogram. Posten - Utanför avgiftszonen Utanför avgiftszonen är det Postens huvudkontor, Arken, som undersökts. Arken utgör huvuddelen av Postens huvudkontor och under mätveckan arbetade det cirka 1180 personer i lokalerna. I Arken finns Postens centrala administration samlad: koncernledning, koncernledningsfunktioner och andra stödfunktioner såsom personalavdelning, information, ekonomi, inköp, miljö och 7
processkvalitet. Dessutom sitter ledningen för de två divisionerna Marknad & Försäljning och Produktion & Logistik här. Kontoret ligger på Terminalvägen 24 i Solna. Närmaste t-banestation är Västra skogen på 7-8 minuters gångavstånd. Busslinjerna 152, 196, 197 och 507, med en rad destinationer som Solna, Sundbyberg, T-centralen och Älvsjö, passerar i närheten. Posten har även en avgiftsfri personalbuss, den så kallade Postbussen, som har en tät och jämn frekvens på avgångarna. Bussen går mellan huvudkontoret och T- centralen. I Tomteboda, Solna, där Arken ligger, finns det ytterliggare ett par kontor som tillhör Posten. Totalt arbetade cirka 2210 personer i Tomteboda under mätveckan. Dessa anställda har tillsammans tillgång till 1062 parkeringsplatser varav 648 är avgiftsfria. Leveranser som kommer med lastbil hänvisas till Terminalvägen 22 som ligger i samma område som Arkenkontoret. Bud tas emot på Terminalvägen 24, dvs Arkenhuset. Beställningar av verksamhetsspecifikt material görs i princip av alla. För förbrukningsmaterial sker samlade beställningar via enheten HK Service. Det finns ingen policy för leveransbeställningarna. 2.2 Svarsgruppens demografi I detta kapitel redogörs för bakgrundsfakta om respondenterna. Totalt har 863 personer på Folksam och 527 personer på Posten svarat på bakgrundsfrågorna samt fyllt i minst en av resdagboksdagarna. Vid varje diagram och tabell anges antal svar per fråga med siffran n.. De procentsatser som anges i texten motsvarar således andelarna av dem som har besvarat den aktuella frågan. Ålder Figur 2 visar respondenternas åldersfördelningen på de två företagen. Åldersfördelningen ser relativt lika ut för de båda företagen med mycket få i yngsta ålderskategorin och få i näst yngsta gruppen. Folksam har en något lägre medelålder än Posten, men skillnaderna inom varje åldersgrupp är små. 8
Procent 35 30 25 20 15 10 5 Folksam Posten 0 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 Ålder Figur 2 Åldersfördelning, Folksam n=862, Posten n=521 Hushållsstorlek Figur 3 redovisar hushållsstorleken hos de anställda på Folksam och Posten. Procent 60 50 Folksam Posten 40 30 20 10 0 1 2 3 eller fler Antal personer Figur 3 Antal personer i hushållen på Folksam och Posten. Folksam n=847, Posten n=519 Få av hushållen består av endast en person vilket är väntat med tanke på åldersfördelningen bland respondenterna. Tittar vi på fördelningen mellan antalet personer i hushållen är nära hälften av de svarande fler än två personer i sitt hushåll, vilket vi kan tolka som en eller två vuxna med ett eller fler hemmavarande barn. Det är inga stora skillnader i hushållssammansättningen mellan företagen, men de anställda på Folksam bor i något högre utsträckning i enpersonshushåll än de 9
anställda på Posten. Detta stämmer väl överens med att åldersfördelningen är något yngre på Folksam. Hushållens inkomst Figur 4 visar hushållens inkomst före skatt per månad. Procent 30 25 20 15 10 5 Folksam Posten 0 15000-25000 25001-40000 40001-55000 55001-70000 >70000 Inkomst i SEK Figur 4 Hushållens inkomst före skatt per månad. Folksam n=798, Posten n=490 Frågor rörande respondenternas inkomst har normalt en lägre svarsfrekvens än andra frågor, troligtvis för att den upplevs för personlig. Denna erfarenhet stämmer även i denna undersökning, då svarsfrekvensen för hushållets inkomst är något lägre än för andra frågor. Trots detta är frågan viktig eftersom hushållens inkomst delvis påverkar resmönster och färdmedelsval. Hushållens inkomster är högre på Posten än Folksam, vilket inte behöver innebära att löneläget är högre på Posten. Eftersom det är hushållets inkomst som frågan avser är förklaringarna många t ex kan det bero på arbetstid, yrke, ålder och hushållets sammansättning. Andel hel- respektive deltidsarbetande Figur 5 visar hur många som arbetar hel- respektive deltid på de båda företagen. En klar majoritet på båda företagen arbetar heltid men andelen som arbetar deltid är mer än dubbelt så stor på Folksam som på Posten. Detta kan till viss del också förklara skillnaderna i hushållens inkomster som visades i Figur 4. 10
Procent 100 90 80 Folksam Posten 70 60 50 40 30 20 10 0 Heltid Deltid Arbetstid Figur 5 Andel som arbetar heltid respektive deltid på Folksam och Posten. Folksam n=862, Posten n=527 Arbetstider Figur 6 visar vilken form av arbetstider respondenterna har. Procent 70 60 50 Folksam Posten 40 30 20 10 0 Fast Flexibel med begränsning Helt flexibel Schema/skift Anställningsform Figur 6 Hur flexibel arbetstiden är på respektive företag. Folksam n=854, Posten n=515 Majoriteten av de anställda på båda företagen har en arbetstid som är flexibel men med begränsningar. Det kan till exempel innebära att anställda på såväl Posten som Folksam har rätt att styra arbetets startoch sluttid, så länge som en viss kvot uppfylls, eller så länge som man finns anträffbar på arbetet under vissa bestämda timmar mitt på dagen. Postens arbetstider är mer flexibla än Folksams, exempelvis uppger en femtedel av de anställda på Posten att de har helt flexibla arbetstider, medan endast var tionde på Folksam har helt flexibla tider. 11
Bostadsort För att få en uppfattning om hur den geografiska spridningen på respondenternas bostadsorter ser ut har en grov indelning av länet gjorts efter postnummer. Genom att slå samman postnummer från en ursprunglig femsiffernivå till tresiffernivå skapas nio områden som visas i Tabell 1. Områdena ser ut som följer: Tabell 1 Områdesindelning efter postnummer. Nummer Område 1 Innerstaden (innanför tullarna samt Frescatiområdet) 2 Öster om innerstaden (Lidingö, Nacka, Saltsjöbaden) 3 Söder om innerstaden (Skärholmen, Bagarmossen, Skarpnäck, Farsta mm) 4 Väster om innerstaden (Ekerö, Bromma, Vällingby, Spånga mm) 5 Norr om innerstaden (Solna, Sundbyberg, Täby, Danderyd, Vallentuna mm) 6 Öst öst (Värmdö, skärgården mm) 7 Syd syd (Huddinge, Skogås, Rönninge, Södertälje mm) 8 Väst väst (V. Ekerö, Mölnbo/Enhörna mm) 9 Nord nord (Kungsängen, Norrtälje, Upplands Bro, Rimbo mm) 10 Utanför Stockholms län Figur 7 visar områdesindelningen på en karta. Områdesindelningen är grov och i vissa fall inte helt logisk pga postnummerområdenas geografiska avgränsning. Figur 7 Områdesindelning Stockholms län 12
Folksams kontor vid Skanstull ligger i område 1, centrala Stockholm. Postens Arkenkontor ligger i Solna, dvs område 5. Figur 8 visar i vilka områden de anställda bor. Procent 35 30 25 Folksam Posten 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Områden Figur 8 De anställdas olika boendeorter. Folksam n=863, Posten n=401 Var de undersökta företagen är lokaliserade återspeglas i var deras anställda bor. I områdena 1, 2 och 3 bor 63 % av Folksams anställda. Av Postens anställda är det 42 % som bor i områdena 1, 2 och 3. Dessa områden, öster och söder om Stockholm, ligger närmare Folksam än Posten. Motsatta förhållandet gäller för område 5 och 9, norr om Stockholm, där fler av Postens anställda bor. Det verkar alltså som att respondenterna i relativt hög utsträckning har valt sin boendeort efter arbetsplatsen, eller det omvända, dvs valt arbetsplats efter vart de bor. I svarsmaterialet finns det ytterst få långpendlare, dvs folk som bor utanför Stockholms län. Både på Posten och Folksam är det mindre än en procent som har angett att de inte bor i Stockholms län. I e-postadresserna som erhölls från Folksam var även postnumren till de anställdas bostäder med. Det förklarar den höga svarsfrekvensen på denna fråga. För Postens del gick det inte att få fram denna uppgift knuten till e-postadresserna och respondenterna har själva fått fylla i uppgiften. Varför svarsfrekvensen är låg för denna fråga har inte framkommit men eventuellt har respondenterna upplevt frågan som närgången och att deras anonymitet varit hotat och därför valt att inte besvara frågan. Figur 9 ger en tydligare bild över boende innanför respektive utanför zonen. En något större andel Posten-anställda än Folksam-anställda bor innanför zonen, men skillnaden är liten. 13
Procent 90 80 70 Folksam Posten 60 50 40 30 20 10 0 Innanför zonen Utanför zonen Boendeort Figur 9 Procentuell andel som bor innanför respektive utanför zonen. Folksam n=863, Posten n=401 Körkortsinnehav Andelen körkortsinnehavare på de båda företagen visas i Figur 10. Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Folksam Posten Ja Nej Körkort Figur 10 Andel som har körkort på Folksam och Posten. Folksam n=855, Posten n=517 En majoritet på båda företagen har körkort. Procentuellt sett är det dock något fler på Folksam som inte har körkort jämfört med Posten. Detta kan delvis förklaras av att åldersfördelningen är yngre på Folksam samt att företaget har fler enpersonshushåll än vad Posten har. 14
Tillgång till bil Hur många dagar som respondenterna hade tillgång till bil under mätveckan visas i Figur 11. Procent 60 50 Folksam Posten 40 30 20 10 0 4 eller färre 5 eller 6 Alla dagar Ingen dag Antal dagar Figur 11 Hur många dagar respondenterna hade tillgång till bil under mätveckan. Folksam n=822, Posten n=494 Tillgången till bil är högre bland de anställda på Posten än på Folksam, vilket stämmer väl överens med att fler har körkort på Posten. Ingen har fyllt i att de haft tillgång till bil sex dagar under mätveckan. Många av dem som valt svarsalternativet fem dagar har troligen utgått från en arbetsvecka och menat att de har tillgång till bil hela arbetsveckan. Förmåner Vilka förmåner som de anställda på Folksam och Posten åtnjuter rörande bil och kollektivtrafik redovisas i Figur 12. På denna fråga var det möjligt att ange flera alternativ. Mer än dubbelt så många, över hälften, har tillgång till avgiftsfri eller subventionerad parkering på Posten jämfört mot Folksam. Generellt sett har fler anställda på Posten förmåner knutna till bilen. Endast en person på Folksam har fyllt i gratis/subventionerat SL kort och ingen på Posten. Detta är redovisat under andra förmåner. På Posten utgörs främst andra förmåner av Postens personalbuss som är en avgiftsfribuss som går mellan kontoret och T-centralen. 15
Procent 60 50 40 30 20 10 0 Folksam Posten Tillgång till p-plats Avgiftsfri/subv. p-plats Tjänstebil Andra förmåner Figur 12 Förmåner rörande bil eller kollektivtrafik uppdelat på företag. På Posten har flertalet av de som angivit tjänstebil som förmån även uppgett att de har avgiftsfri parkering. Bland dem som inte har tjänstebil har cirka 40 % angivit att de har avgiftsfri parkering. 16
3. Arbetsresorna Som en del av webbenkäten fick respondenterna fylla i en så kallad resdagbok, där de fick beskriva sina resor under en vecka. Resornas starttid, startpunkt, färdmedel, ärende, restid och målpunkt registrerades. Denna resdagbok har legat till grund för analyserna i detta kapitel. Angivelsen av antalet svar, n, representerar för vissa diagram en enskild respondent och för vissa diagram antalet resor som respondenterna gjort sammanlagt. Därför är n för de flesta diagram större än det faktiska antalet respondenter. I dessa fall kallas antalet svar för n resor. 3.1 Anledningar till att inte resa till arbetet I detta kapitel redovisas orsaker till att respondenterna inte rest till arbetet. Tabell 2 visar varför respondenterna inte har rest till arbetet. Siffrorna är i procent av dem som angivit att de inte reste till arbetet, bortsett från distansarbete som redovisas separat i avsnitt om distansarbete nedan. Eventuella skillnader mellan företagen är inte statistiskt säkerställda på 95 % nivå, vilket talar för att det inte är de två företagen eller deras lokalisering som förklarar skillnader i anledningar till att inte resa till arbetet. Däremot finns det en skillnad i andelen distansarbetande mellan företaget, vilket delvis kan förklaras av fler på Posten har en flexiblare arbetsform som möjliggör distansarbete. Tabell 2 Orsak till att inte resa till arbetet, uppdelat på företag och boendeort. Posten n=237, Folksam n=451 Posten Folksam Ledig/semester 35,9 36,4 Sjukdom 20,7 23,7 Sjukt barn 4,6 5,3 Föräldraledig 4,6 5,3 Annat 34,2 29,3 100% 100% Det är små skillnader mellan företagen vad gäller orsak till att inte resa till arbetet. Annat utgörs nästan enbart av kurs och tjänsteresa. Det finns en skillnad mellan helgnära vardagar (måndag och fredag) och resterande vardagar, när det gäller orsaken till att stanna hemma från jobbet. Bland de Folksam-anställda som inte reser till arbetet i samband med helgen (måndagar och fredagar), stannar de flesta hemma på grund av att ledighet/semester. Även många av Postens anställda som inte reser till arbetet på måndagar, stannar hemma på grund av ledighet/semester. Det är förstås inte oväntat att många väljer att plocka ut ledighet/semesterdagar i anslutning till helgen. 17