Utbildningsvetenskapliga fakulteten LPK 310 Pedagogik, kommunikation och ledarskap - specialisering Pedagogiskt arbete, 30 högskolepoäng Education, communication and leadership directed towards Educational Practice, 30 higher education credits Grundnivå First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen vid institutionen för pedagogik och didaktik 2008-10-09 och reviderad 2008-10-22 samt 2009-12-14. Kursplanen gäller fr.o.m. vt 2009 Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Utbildningsområde: Undervisning 2. Inplacering Kursen är en fördjupningskurs och ges som en specialisering inom Lärarprogrammet och bygger på inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap, 60 hp. Kursen ingår i en lärarexamen avsedd för undervisning i gymnasieskolan. Kursen kan också ges som fristående kurs och som uppdragsutbildning för verksamma gymnasielärare inom kunskapsområdet. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier. Dessutom krävs att inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap, 60 hp inom Lärarprogrammet genomgåtts med minst 45 hp godkända eller motsvarande kunskaper. För tillträde till kursen som fristående kurs krävs genomgången lärarutbildning inom kunskapsområdet motsvarande inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap alternativt idrottslärarexamen. För tillträde till delkurs som avser interdisciplinärt examensarbete krävs dessutom godkänt på kurserna: LAU100/LAU 110 Lärandets villkor och process I LAU160/LAU 170 Människan i världen I / Kunskapens villkor och hållbar utveckling LAU200/LAU 210 Lärandets villkor och process II samt LAU250/LAU 260 Människan i världen 2 / Vetenskapligt tänkande, arbete och förhållningssätt.
2 (6) Examensarbetet ska genomföras under någon av utbildningens tre sista terminer. 4. Innehåll Kursen består av två delkurser: Delkurs 1: Samhällets uppdrag och pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och fritidshem, 15 hp. The Commission of Society and Educational Activities in Preschool, Preschool- Class and School-Age Childcare Centre Delkursen avser att belysa och diskutera verksamhet och samhällsuppdrag i förskola, förskoleklass, fritidshem och förskoleklassens samverkan med grundskolans första år ur såväl historiska som nutida perspektiv. Delkursens kunskapsområden bearbetas genom följande innehållsliga teman: Förskola och skola i samhället Från filantropi till livslångt lärande, demokrati och likvärdighet. Syn på barn, kunskap, lärande och utveckling Från det av naturen givna till barn som deltagande, meningsskapande aktörer. Från leken som den högsta utvecklingspunkten i barnaåren till den lekande lärande människan. Innehåll och arbetssätt Barns lek och kreativitet. Skriftspråkande ur barns perspektiv ett utvidgat textbegrepp. Matematiklärande ur barns perspektiv vardagen som arena. I delkursen bearbetas dessa innehållsliga teman i förhållande till deras historiska framväxt och i relation till aktuell forskning, styrdokument och lärares didaktiska överväganden. Aspekter av genus synliggörs och diskuteras inom ramen för kursens olika teman. Didaktik - Fältstudie Orientering bland pedagogiska verksamheter. Undervisning i pedagogiskt arbete på gymnasieskolan. Delkurs 2a: Fördjupningsarbete: Pedagogiska verksamheter, 15 hp Deeper studies: Educational Activities Under delkursen genomförs ett fördjupningsarbete med utgångspunkt i fältstudier inom pedagogiska verksamheter såsom förskola och fritidshem. Fördjupningsarbetet tar upp samhällets uppdrag vad gäller pedagogiska verksamheter samt verksamheternas: innehåll och arbetssätt, framväxt och utveckling styr- och måldokument
3 (6) planering, organisation och ledarskap arbetsmiljö, säkerhet och yrkesetik betydelse för barns lärande och växande samhälleliga betydelse eller Delkurs 2b: Fördjupningsarbete - Interdisciplinärt examensarbete inom pedagogiska verksamheter, 15 hp Deeper studies - Independent project with a pedagogical research profile Delkursen omfattar en självständig undersökning där vetenskapliga teorier och metoder tillämpas på ett problem som är relevant för den framtida verksamheten som gymnasielärare. Resultaten av undersökningen skall redovisas i form av en vetenskaplig rapport (uppsats). Examensarbetet skall vara inriktat mot det kommande läraryrket och dess pedagogiska och didaktiska verksamhet. 5. Mål Kursens mål är att studenten skall utveckla kunskaper om och kunna analysera och diskutera pedagogiska verksamheter och samhällsuppdrag i relation till deras historiska uppdrag i syfte att utveckla kompetens att undervisa inom kunskapsområdet i gymnasieskolan. Efter avslutad kurs skall studenten kunna: Delkurs 1: redogöra för och tillämpa aktuella styrdokument för verksamhet med barn i förskola, förskoleklass, fritidshem och de tidiga skolåren beskriva den historiska framväxten av samhällets uppdrag samt diskutera dagens pedagogiska verksamhet i relation till dess historiska framväxt analysera och kommunicera egna föreställningar, normer och handlingsmönster i förhållande till hur barn bemöts och ges stöd i lärande och utveckling analysera hur lärare i pedagogiska verksamheter skapar miljöer för lärande och utveckling i barns lek, kommunikation och samvaro med kamrater Delkurs 2: genomföra ett fördjupningsarbete/vetenskapligt arbete med utgångspunkt i fältstudier inom fritidssektorns olika verksamheter presentera det genomförda fördjupningsarbetet/vetenskapliga rapporten i lämplig form kritiskt granska och diskutera ett av andra genomfört fördjupningsarbete/vetenskapliga rapport
4 (6) 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Former för bedömning relateras till kursens lärandemål och innehåll. Vid bedömning av studentens arbete i delkurs 1 utgör aktivt deltagande i diskussioner vid litteraturseminarier underlag, såväl som skriftliga sammanställningar av bärande budskap, samt egna reflektioner vid bearbetning av kurslitteraturen och delkursens innehållsliga teman. I en avslutande skriftlig uppgift förväntas studenten behandla, diskutera samt reflektera över några teman som behandlats i kursen. Fördjupningsarbetet i delkurs 2 redovisas som en skriftlig rapport som examineras vid ett redovisningstillfälle. Samtliga seminarier i kurser är underlag för examination och därmed obligatoriska. För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 8. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänt (U), Godkänt (G) och Väl godkänt (VG). 9. Kursvärdering Kursvärderingen genomförs tillsammans med deltagarna dels fortlöpande, dels i slutet av kursen. Utvärderingen skall vara vägledande för genomförandet av såväl pågående kurs som för utveckling och planering av kommande kurser.
5 (6) Utbildningsvetenskapliga fakulteten LPK 310 Pedagogik, kommunikation och ledarskap - specialisering Pedagogiskt arbete, 30 högskolepoäng LITTERATURLISTA LPK 310 Pedagogik, kommunikation och ledarskap specialisering Pedagogiskt arbete, 30 hp Obligatorisk litteratur Dahlgren, Gösta & Gustafsson, Karin & Mellgren, Elisabeth & Olsson, Lars-Erik (2006). 3:e uppl. Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber. 165 s. Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (1999). Förskolebarn i matematikens värld. Stockholm: Liber. Valda delar. C:a 75 s. Hundeide, Karsten (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling Barns livsvärldar. Lund: Studentlitteratur. 251 s. Johansson, Eva (2003). Möten för lärande. Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Skolverkets monografiserie. Stockholm: Skolverket. 256 s. Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007). Att lära är nästan som att leka Lek och lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber. 246 s. Skolverket (2007). Allmänna råd med kommentarer. Kvalitet i fritidshem. Stockholm: Fritzes. 39 s. Skolverket (2000). Allmänna råd med kommentarer för öppen fritidsverksamhet. Stockholm: Statens skolverk. 43 s. Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. 206 s. Utbildningsdepartementet (2006). Lpfö 98. Läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes. 15 s. Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94 anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes. 20 s.
6 (6) Vallberg Roth, Ann-Christine (2002). De yngre barnens läroplanshistoria. Lund: Studentlitteratur. 216 s. Vygotskij, Lev (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. (s. 7-37) 30 s. Ärleman-Hagser, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2009). Många olika genusmönster existerar samtidigt i förskolan. Pedagogisk Forskning i Sverige 2009, nr 2 (s 89 109). 20 s. Webbadress: http://www.ped.gu.se Referenslitteratur Ahlberg, Ann (2000). Att se utvecklingsmöjligheter i barns lärande. I Karin Wallby, m.fl (red). (Sid 9-97). Matematik från början. Nämnaren Tema. Göteborg: NCM. 88 s. Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar: metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber. 88 s. Karlsson, Marie & Melander, Helen & Pérez Prieto, Hector & Sahlström, Fritjof (2006). Förskoleklassen Ett tionde skolår? Stockholm: Liber. 175 s. Mouwitz, Lars (2004). Bildning och matematik. Högskoleverket: Högskoleverkets rapportserie 2004 (29). 51 s. Skolverket (2001). Att bygga en ny skolform för 6-åringarna. Om integrationen förskoleklass, grundskola och fritidshem. Skolverkets rapport 201. Stockholm: Fritzes. 82 s. Skolverket (2004). Förskola i brytningstider. Nationell utvärdering av förskolan. Rapport 239. Stockholm: Fritzes. 212 s. Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i förskolan. Stockholm: Fritzes. 46 s. Skolverket (1999). Överenskommet!: Fem internationella överenskommelser som ligger till grund för de nya läroplanerna. Stockholm: Liber. 126 s. SOU (1997:116). Barnets bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige. Stockholm: Fritzes. Valda delar. C:a 100 s. Artiklar tillkommer. Valbar referenslitteratur tillkommer i samband med fördjupningsarbete. 2009-12-14