Multisjuklighet. Definitioner, epidemiologi och konsekvenser. Mats Thorslund. Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet



Relevanta dokument
Fler äldre-äldre i vården

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?

Åldrandet och äldreomsorgen

Vård och omsorg om äldre

Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL

Prioritering på svenska Hur effektiva ska åtgärderna vara för att de ska prioriteras?

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

Åldrandet och äldreomsorgens utveckling

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Äldre som beslutsfattare. Pär Bjälkebring Doktorand, Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet

Särskilt boende för äldre Boendetider, trender och framtida utmaningar

4 Kostnader för fetma

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Sjukhusinskrivningar Risker, orsaker och reflektioner

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Falls and dizziness in frail older people

Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Vårdval i primärvården

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

The Swedish Family Care Competence Centre

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Åldrandet och äldrevården dagens och morgondagens utmaningar

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Klimatanpassning bland stora företag

FAS mål, verksamhet och långsiktiga satsningar på äldreforskning

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Funktionshinder, livslopp och åldrande

Från global hälsa till hälsa i Norrland. Helena Nordenstedt Norrländska Läkemedelsdagarna

VÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT. Höst 2014

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg

Bättre rik och frisk än fattig och sjuk

Bilaga till Långtidsutredningen 2015 Demografins regionala utmaningar

Barnfattigdom en mångdimensionell utmaning för välfärdsstaten

Cykling i ett folkhälsoperspektiv

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson

Alla föräldrar i länet med barn i åldern 0-18 år ska erbjudas föräldrastöd innan utgången av 2012.

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Välfärdstjänster i hemmet

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.

Kan man designa en personcentrerad miljö?

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S Stockholm

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Från epidemiologi till klinik SpAScania

SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

GRÄNSÖVERSKRIDANDE VÅRD & OMSORG. Moderator: Susanne Iwarsson Medverkande: Lilian Eriksson, Sergio Garay & Jonas Rastad

Styrgruppsmöte i Landsbygdsnätverket 17 juni Cecilia Waldenström SLU

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Nya Perspektiv för värmlänningarnas bästa

Demografi i Norden. Sårbarhet & mobilitet. Johanna Roto - GIS/Cartography Coordinator - Nordregio

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år

Läkemedel och äldre. Läkemedelskommittén

Jan Markendahl Docent Kommunikationssystem. Associate Professor Wireless Infrastructure Deployment and Economics Tele-ekonomi

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt

Det nya ur det gamla

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterad sjuklighet hur stor roll spelar sociala faktorer? Tomas Hemmingsson Sorad Stockholms universitet

Peak Car. Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson. Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH. Director Centre for Transport Studies

Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder

Ennova & DN presenterar

Lägesrapport En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Kapitel 14 Hur mår egentligen de äldre?

Jag tror på den svenska skolan men och om. Per Kornhall

SEKAB IN SHORT. SEKAB: Founded: Head quarter: Turn over 2010: Employees: Owners: Outsourcing:

Finns det hälsomässiga förutsättningar för ett längre arbetsliv?

Addtechkoncernens. Corporate Social Responsibility

State of the Nordic Region 2016 Näringsdepartementet

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

SEMINARIUM I ALMEDALEN 2 JULI 2009 ÄR ÄLDREVÅRD UTAN KUNSKAP VÄRDIG? ETT SAMARBETE MELLAN

Dagordning Stramamöte

Hur gör man på friska arbetsplatser?

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Företagens betydelse i Dals-Ed. Medlemsföretaget Järna Rosor

Registerbaserade PROM-studier

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils

Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet

Företagens betydelse i Tjörn. Medlemsföretaget Järna Rosor

Allmänhetens syn på sjukvård

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Företagens betydelse i Söderköping. Medlemsföretaget Järna Rosor

Enkelt och effektivt kompetensverktyg

Sjukfusk och prostatacancer

Transkript:

Multisjuklighet Definitioner, epidemiologi och konsekvenser Mats Thorslund Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet Läkardagarna i Örebro 20-21 april 2010

Starting points More and more elderly people

50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Men and women aged 90+ in Sweden 1911-2007 Women 90-94 years Men 90-94 years Women 95+ years Men 95+ years 1999 2003 2007 1939 1943 1947 1951 1955 1959 1963 1967 1971 1975 1979 1983 1987 1991 1995 1935 1931 1927 1923 1919 1915 1911 Frequency

Forecast: People aged 90+ in Sweden 2010-2025 60000 50000 Frequency 40000 30000 Women 90-94 years Men 90-94 years Women 95-99 years Men 95-99 years Women 100+ years Men 100+ years 20000 10000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

2010 2011 2012 2013 2014 2015 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Forecast: People aged 90+ in Sweden 2010-2040 Women 90-94 years Men 90-94 years Women 95-99 years Men 95-99 years Women 100+ years Men 100+ years 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 Frequency

120000 110000 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Forecast: People aged 90+ in Sweden 2010-2100 Women 90-94 years Men 90-94 years Women 95-99 years Men 95-99 years Women 100+ years Men 100+ years 2031 2034 2037 2040 2043 2046 2049 2052 2055 2058 2061 2064 2067 2070 2073 2076 2079 2082 2085 2088 2091 2094 2097 2100 2028 2025 2022 2019 2016 2013 2010 Frequency

Starting points More and more elderly people Elderly people are living longer

21 20 19 18 17 16 15 Förväntad livslängd från 65 år. 1990-2005 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Män Kvinnor 1990 1991 1992 Källa: SCB, 2007

Life-expectancy at age 65. 1751-2010.

Starting points More and more elderly people Elderly people are living longer Changed dependency rates

60 Ratio 20-64/80+ years 50 Sverige Finland Norge 40 Danmark Island 30 20 Norden Russian Federation Lithuania Estonia Latvia 10 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 Source: esa.un.org

Ratio 20-64/80+ years Ratio 20-64/80+ Ratio 20-64/65+ years 160 140 120 Indien 100 Kina 80 Norden 60 Europa 40 Japan 20 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 Source: esa.un.org

Starting points More and more elderly people Elderly people are living longer Changed dependency rates Few signs of improved health among the oldest old

Different studies give different results. Why?

Äldreforskningens faser 1. De äldre friskare! 2. De yngre-äldre friskare! 3. Förvirring resultaten spretar. 4. Mönster bakom förvirringen.

Varför olika resultat? Representativitet Olika ålderspopulationer Nationellt eller regionalt Olika nationer Olika tidsperioder

ADL: needing help with at least one limitation, (65-84, age-adjusted) Source: OECD Health Working Papers No. 26, 2007

ADL: needing help with at least one limitation, (65-84, age-adjusted) Source: OECD Health Working Papers No. 26, 2007

ADL: needing help with at least one limitation, (65-84, age-adjusted) Source: OECD Health Working Papers No. 26, 2007

ADL: needing help with at least one limitation, (65-84, age-adjusted) Source: OECD Health Working Papers No. 26, 2007

ADL: needing help with at least one limitation, (65-84, age-adjusted) Source: OECD Health Working Papers No. 26, 2007

ADL: needing help with at least one limitation, (65-84, age-adjusted) Source: OECD Health Working Papers No. 26, 2007

Olika indikatorer på hälsa Global hälsa (självskattad) Specifik hälsa (självskattad) Fysisk funktionsförmåga (självskattad) ADL/IADL-förmåga (självskattad) Funktionsförmåga (test)

SWEOLD Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD) Objective tests Physical function Peak Expiratory Flow test (PEF)

Hälsoutvecklingen bland de äldre Indikator Trend Global hälsa (självskattad) Specifik hälsa (självskattad) Fysisk funktionsförmåga (självskattad) ADL-förmåga (självskattad) IADL-förmåga (självskattad) Funktionsförmåga (test)? Försämring?? Förbättring Försämring/oförändrat

Källa: SvD, 051024

Compression of morbidity? Compression? Expansion? Postponement?

Olika perspektiv Hitta fall (case-finding) Kliniskt perspektiv Studieperspektiv Epidemiologi Sjukdomar Vård- och omsorgsbehov Livskvalitet

Olika perspektiv Hitta fall (case-finding) Kliniskt perspektiv Studieperspektiv 75+: 4 % Epidemiologi Sjukdomar 65+: 22-81 % 75+: 30-65 % 77+: 30-55 %* Vård- och omsorgsbehov 77+: 26 %** Livskvalitet *Kungsholmen, **Sverige

Complex health problems From the perspective of care provision 3 dimensions: Mobility Cognition/communication Symptoms & disease Severe problems in 2-3 dimensions = Complex health problems

Complex health problems in % in the Swedish population aged 77+ (2002) Age Women Men Total 77-84 21 11 16 85+ 45 39 43 Total 30 19 26

Prevalence of serious problems (%) 1992 2002 Adjusted for age and sex No severe problems 56 42 *** Serious problems in 1 domain 25 31 * Serious problems in 2-3 domains 19 26 * Source: Meinow, Parker, Kåreholt, Thorslund 2006. Eur J Ageing

Household composition among individuals with complex health problems (%) Ordinary housing: Living alone: 17 Living with others: 41 Sheltered housing/ Institutional care: 42

Interview mode for individuals with complex health problems (2002) Direct: 43 % Mixed: 15 % Proxy: 42 %

Antalet 80 år och äldre i befolkningen samt antal hemtjänstmottagare, platser i särskilda boenden och akut somatisk vård i Sverige 1960-2008 (alla åldersgrupper)

Källa: DI, 040227

Källa: DN, 040224

Antalet 80 år och äldre i befolkningen samt antal hemtjänstmottagare, platser i särskilda boenden och akut somatisk vård i Sverige 1960-2008 (alla åldersgrupper)

Efter expansionen samarbete omorganisation nya omsorgsformer omdefinitioner omprioriteringar konkurrens privata entreprenörer specialisering prevention/rehabilitering valfrihet utbildning

Dagens problem Prioriteringar utifrån ekonomi inte behov Ökat gap mellan behov och resurser Ökat gap mellan mål/förväntningar och resurser Vård- och omsorgssystemet är inte utformat för skröpliga och multisjuka äldre

3rd Age

3½ Age GP Specialists

4th Age GP Specialists Audiologist Home help Home nursing Assistive technology

4th Age GP Specialists Audiologist Home help Home nursing Assistive technology Hospital care Vision Dentist Housing adaptations Podiatry Rehab Dementia care

Challenges for the organisation of care provision Cooperation Communication

Communication: Mission impossible? GP Specialists Audiologist Home help Home nursing Assistive technology Hospital care Vision Dentist Housing adaptations Podiatry Rehab Dementia care

The solution? GP Specialists Audiologist Home help Home nursing Care manager? Care conductor? Assistive technology Hospital care Vision Dentist Housing adaptations Podiatry Rehab Dementia care

Diskussion Hur långt kan vi höja kvaliteten inom ramen för dagens resurser?

Vad behövs? Mera omorganisationer? Mera/bättre utbildning? Flera ledare? Mera hjälpmedel? Mer läkemedel?

Diskussion Hur långt kan vi höja kvaliteten inom ramen för dagens resurser? Måste vi öka resurserna för att kunna nå upp till målen?

Diskussion Hur långt kan vi höja kvaliteten inom ramen för dagens resurser? Måste vi öka resurserna för att kunna nå upp till målen? Om vi inte kan öka resurserna måste vi då inte sänka ambitionerna/ändra målen?

Framtidens äldre Fler äldre Lever längre Fler multisjuka Expansion of morbidity (?)

Antalet 80 år och äldre samt antal hemtjänstmottagare, platser i särskilda boenden och akut somatisk vård i Sverige 1960-2008 (SCB befolkningsprogros till 2040) 900000 850000 800000 750000 700000 650000 600000 550000 500000 antal personer 80+ hemtjänsttagare i ordinärt boende antal personer i särskilt boende antal platser i somatisk korttidsvård 450000 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040

Antalet 80 år och äldre samt antal hemtjänstmottagare, platser i särskilda boenden och akut somatisk vård i Sverige 1960-2008 (SCB befolkningsprogros till 2040) 900000 850000 800000 750000 700000 650000 600000 550000 500000 antal personer 80+ hemtjänsttagare i ordinärt boende antal personer i särskilt boende antal platser i somatisk korttidsvård 450000 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040

Education (Sweden) High Low 80 year olds 13 % 65 % 60 year olds 32 % 40 % 40 year olds 42 % 20 %

Population projections (Sweden 65+) The effect of educational composition 170 160 150 Declining mortality + educational composition Index 2000 = 100 140 130 120 110 Declining mortality Constant mortality (age and gender) 100 90 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 Source: Batljan and Thorslund 2007