Driftbudget för programområdet grundskola

Driftbudget för programområdet grundskola Bokslut Budget B u d g e t f ö r s l a g Grundskola 2010 2011 2012 2013 2014 Verksamhetens intäkter ( + ) 6 669 6 046 6 175 6 208 6 260 Verksamhetens kostnader ( - ) -318 494-332 219-342 861-347 936-353 182 Nettokostnader -311 825-326 173-336 686-341 728-346 923 Budgetförslagets beräkningar utgår från befolkningsprognosen 2011-2020. Jämfört med den föregående befolkningsprognosen finns skillnader i antalet barn och elever: Antal barn/elever 2012 i gammal prognos Antal barn/elever 2012 i ny prognos Differens Skola Förskole 517 530 13 Grundskola år 1-6 2 926 2 960 34 Grundskola år 7-9 1 329 1 343 14 Inriktningsmål Måluppfyllelse bedöms och kommenteras vad avser nuläge samt ambitioner för 2012 och 2013-2014. Observera att inriktningsmålet avseende kostnadseffektivitet ska bedömas för respektive programområde. Respektive nämnd ansvarar för att budgeterade målnivåer bedöms vara möjliga att nå med de resurser som nämnden har till sitt förfogande. 1. Måluppfyllelse För respektive program anges de inriktningsmål som fastställts av kommunfullmäktige alternativt ges förslag till reviderade inriktningsmål. Vid förslag till ändrade inriktningsmål skall detta tydligt anges. Mål Senaste resultat Budget 2012 Budget 2013-2014 1. I bedriver alla nämnder kostnadseffektiv verksamhet inom sina programområden. Varje nämnd kan redovisa sambandet mellan mål, uppnådda resultat, prestationer och resurser. 2. Grundskoleverksamheten i erbjuder stor valfrihet vid val av grundskola och utbudet präglas av mångfald avseende pedagogisk inriktning och driftsform. 3. I ges varje elev i grundskolan möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskapsoch personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö. 4. Grundskolorna i har studieresultat om vid varje jämförelse är av högsta. Gul Gul Gul Gul Grön i regionen Gul Grön i regionen Gul Grön i regionen Gul Gul Gul Grön Grön Grön

Definition till färger ovan. Grön måluppfyllelsen överträffar budgeterad/förväntad nivå, gul måluppfyllelse enligt budget/förväntad nivå och röd måluppfyllelse underträffar budgeterad/förväntad nivå. Barn- och utbildningsnämnden föreslår att inriktningsmål 2 ändras och får följande lydelse: Föräldrar i har möjlighet att välja förskole och grundskola där utbudet präglas av mångfald avseende pedagogisk inriktning och driftsform. 2. Kommentarer avseende måluppfyllelse samt starka och svaga sidor Den sammantagna bedömningen av måluppfyllelse överträffar förväntad nivå. I bedriver alla nämnder kostnadseffektiv verksamhet inom sina programområden. Varje nämnd kan redovisa sambandet mellan mål, uppnådda resultat, prestationer och resurser. Måluppfyllelsen mäts genom årlig statistik, Våga Visa-observationer, och enkäter, egna besök i verksamheten, Öppna Jämförelser med mera. Genom att samla alla uppgifter under rubrikerna ekonomi, prestationer samt kvalitet och resultat så finns ett gediget underlag då vi även väger in mjukare värden. I Öppna Jämförelser 2011 fick näst bästa effektivitetstal 1. Grundskoleverksamheten i erbjuder stor valfrihet vid val av grundskola och utbudet präglas av mångfald avseende pedagogisk inriktning och driftsform. I finns 17 st F-6 skolor och 3 st 7-9 skolor. Av samtliga skolor är 7 st fristående. Vid skolorna finns huvudsakligen följande profiler: språk och Montesssori. Många skolor erbjuder fördjupning i olika ämnen. Det finns vidare inriktningar för elever i behov av särskilt stöd. I Enebyberg och Stocksund saknas fristående skolor i åren 1-9. Föräldrarna kan vidare välja att söka grundskola utanför kommunen, skolpengen följer då eleven. 78 procent av föräldrarna till elever i förskole anser att det finnstillräckligt många grundskolor att välja mellan. Motsvarande resultat för föräldrar i årskurs 2 är 77 procent. I senaste skolvalet (februari 2011) fick 97 procent av eleverna som sökte till förskole sitt förstahands-val. I valet till årskurs sju fick däremot 92 procent sitt förstahands-val. Såväl Fribergaskolan som Viktor Rydbergs samskola har betydligt fler sökande än platser. Förvaltningen kan se att allt färre får sitt förstahands-val tillgodosett i valet till årskurs sju. Mot bakgrund av att det är allt svårare att tillgodose valfriheten främst i skolvalet till årskurs sju så föreslår förvaltningen att inriktningsmålet revideras. Genom att ändra formuleringen stor valfrihet till endast valfrihet överensstämmer målet bättre med situationen de närmaste åren. I ges varje elev i grundskolan möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö. Måluppfyllelsen är hög. En sammanvägd bedömning av officiella resultat Öppna jämförelser, Våga-Visa enkäter och observationer visar på en hög nivå. Förbättringsmöjligheter finns dock, framförallt vad gäller individualiserad undervisning, elevinflytande och varierade arbetsformer. 1 Effektivitetstalet är en sammanvägning av kostnader och resultat.

Resultatet av årets Våga-Visa enkät till föräldrar och elever kan sammanfattas i betyg per frågeområde, normer och värden, utveckling och lärande samt ansvar och inflytande. s resultat varierar mellan 3,2 till 3,6 på en fyrgradig skala. Fortfarande finns utmaningarna i att ge även högpresterande elever stimulans. Det skriftliga omdömet, utvecklingssamtalet och den individuella utvecklingsplanen är värdefulla redskap i utvecklingsarbetet. I den nya skollagen framgår det tydligt att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att utvecklas. I den nya läroplanen, Lpo11, tydliggörs skolans och lärarens ansvar på detta område. Grundskolorna i har studieresultat som vid varje jämförelse är av högsta. Genomsnittligt meritvärde (betygsmedelvärdet) för s-elever sjönk något 2010 till 248. Det är dock betydligt högre än i hela landet, 216. Maximalt meritvärde är 320 poäng. selevernas värde är högst i landet och har varit högst sedan 2005. Resultaten på prov i nian visar på bättre resultat och ligger betydligt bättre än riket. Resultatmål 1. Måluppfyllelse Ange vilka resultatmål som är kopplade till respektive inriktningsmål. För resultatmålen ska anges senaste utfall, målnivå för 2012 samt för 2013-2014. Inför genomförandet av kundenkät 2011 upphandlade Våga Visa-kommunerna en ny leverantör för genomförande av kundundersökningen. Antalet kommuner som önskade delta i undersökningen utökades till 12 stycken. Det har funnits omfattande problem både i genomförandet och i analysen av resultatet. s kommun kan inte redovisa några resultat från åk 8, varken elever eller föräldrar på grund av för få inkomna svar. 1. Minst 98 % av föräldrarna anser att deras barn går i den skola som de önskar 2 Senaste utfall (Våga Visa 2010) Våga Visa 2011 Fkl: 78 % År 2:77 (98) % År 5:85 (98) % År 8: i u (94 % ) 2. Alla elever känner sig trygga Fkl: 95 (95) % (för) År 2: 96 (98) % (för) År 5: 96 (95) % (för) År 5: 94 (95) % (elev) År 8: i u (96 %) (för) År 8: i u (96 %) (elev) 3. Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka till 90 % Fkl: 74 (78) % År 2: 85 (87) % År 5: 82 (87) % År 8: i u (82 %) 2012 2013 92 % 92 % 92 % 2014 100 % 100 % 100 % År 2, 94 % År 5, 92 % År 8, 85 % År 2, 95 % År 5, 93 % År 8, 86 % År 2, 96 % År 5, 94 % År 8, 87 % 2 Från och med 2011 är enkät-frågan formulerad om det finns tillräckligt många grundskolor att välja mellan.

4. Andelen elever som upplever att de får ta ansvar och har ett reellt inflytande över sin utbildning ska öka med stigande ålder 5. Andelen elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna ska öka till lägst 80 % 6. Betygsmedelvärdet i kommunens skolor är bland de främsta i landet 7. Kostnaden per elev i kommunal regi tillhör kommungruppens lägsta Senaste utfall (Våga Visa 2010) Våga Visa 2011 Fkl: 83 (84) % År 2: 86 (89) % År 5: 86 (91) % År 8: i u (85 %) Fkl: 79 (78) % (för) År 2: 74 (68) % (för) År 5: 65 (74) % (för) År 5: 71 (80) % (elev) År 8: i u (66) % (för) År 8: i u (74) % (elev) Lå 09/10 248,3, rank 1 i riket. Stockholms län 1. 77 600 kr, rank 4 i länet 2012 Fkl: 81 % År 2: 90 % År 5: 96 % År 8: 90 % År 2, 81 % År 5, 76 % År 8, 84 % Bland de främsta i landet 2013 Fkl: 82 % År 2: 91 % År 5: 97 % År 8: 91 % År 2, 82 % År 5, 77 % År 8, 85 % Bland de främsta i landet 2014 Fkl: 83 % År 2: 92 % År 5: 97 % År 8: 92 % År 2, 83 % År 5, 78 % År 8, 86 % Bland de främsta i landet 2. Kommentarer avseende måluppfyllelse Minst 98 % av föräldrarna anser att deras barn går i den skola som de önskar I skolvalet i februari 2011 hade Balderskolan 13 fler sökande till förskole än de hade möjlighet att ta emot. Övriga skolor kunde ta emot samtliga sökande, bland annat tillskapade Ekebyskolan en till för att tillmötesgå det stora antalet sökande. 498 av 511 sökande till förskole, 97 procent, kom alltså in på den skola de sökt i första hand. Motsvarande antal för sökande till årskurs 7 var att 454 av 495, 92 procent, sökande kom in på skolan de sökt i första hand. Det var Viktor Rydbergs samskola och Fribergaskolan som inte kunde ta emot samtliga sökande. Mörbyskolan har tagit emot elever från andra kommuner. Förvaltningen bedömer att målet att 98 procent av föräldrarna anser att deras barn går i den skola som de önskar inte kommer att nås under de närmaste målen. Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka till 90 % Andelen föräldrar som upplever att de fått tillräcklig information om hur eleven utvecklas har minskat i förskole, åk 2 och åk 5. Även andelen föräldrar som anser att dokumentationen runt elevens utveckling och lärande följs upp, har minskat. Här krävs en djupare analys av vad detta beror på. Ökade krav på dokumentation och uppföljning kommer att följa med de nya styrdokumenten. Andelen föräldrar som anser att de fått ta del av skriftliga omdömen i alla ämnen måste öka. Andelen elever som upplever att de får ta ansvar och har ett reellt inflytande över sin utbildning ska öka med stigande ålder På frågan, Mitt barn uppmuntras ta ansvar i skolan, visar på ett högt, men något sämre resultat i förskole, åk 2 och åk 5 jämfört med 2010. Elever i åk 5 (2011) upplever i hög grad att de tar ansvar för sitt skolarbete. Färre elever än 2010 är nöjda med det inflytande de har över skolarbetet.

Två observationer har genomförts under 2011, där det är svårt att dra några generella slutsatser. Våga Visas observationsrapporter 2010 verifierar att det finns förbättringsområden vad gäller elevernas inflytande i undervisningen samt elevens inflytande och kunskap om det egna lärandet. Elevernas reella inflytande över sitt skolarbete har inte ökat, men enheterna visar prov på en hög medvetenhet att vilja rätta till detta. Det är ett fortsatt förbättringsområde. Andelen elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna ska öka till lägst 80 % Ingen svarsgrupp når upp till satta resultatmål för 2011. Föräldrar i åk 2 instämmer i högre grad än förra året i påståendet att det råder arbetsro på lektionerna. Elever och föräldrar i åk 5 visar på en försämring jämfört med förra året. Alla har rätt till arbetsro. Arbetsro är ett relativt begrepp. Skolorna behöver föra en dialog med eleverna om vad värdet av arbetsro är. Ledarskapet i rummet är av stor betydelse när det gäller arbetsron på lektionerna. Elevernas delaktighet samt lärarens förmåga att stimulera sina elever är avgörande. Skolorna måste ha system för hur man stöttar lärare som av olika anledningar inte klarar detta. Betygsmedelvärdet i kommunens skolor är bland de främsta i landet Genomsnittligt meritvärde (betygsmedelvärdet) för s elever sjönk något från 254,8 för 2009 till 248,3 för 2010. Samtidigt sjönk värdet i hela landet från 217,8 till 215,8.. Maximalt meritvärde är 320 poäng. selevernas värde är högst i landet och har varit högst sedan 2005. Kostnaden per elev i kommunal regi tillhör kommungruppens lägsta Kostnaden per elev i grundskola 2010 är preliminärt 77 600 kronor. Preliminärt är det 4:e lägsta kostnad i länet, vilket är samma som för 2009. har 3:e lägsta kostnad per elev i förskole. Kostnaden per betyg, framräknad genom att kostnad per elev divideras med genomsnittligt betygspoäng, var 2010 lägst i landet. Barn i behov av särskilt stöd i förskole och grundskola Stödinsatserna delas in enligt följande: Utfall 2009 Utfall 2010 Prognos 2011 Prognos 2012 Elever med individuell stödresurs i grundskola 44 43 43 43 Elever i kommunövergripande verksamhet 3 33 31 33 33 Interkommunala placeringar 8 7 10 10 Totalt antal elever som erhållit särskilt stöd i grundskola 85 80 86 86 Av de elever som är beviljade individuella stödresurser är en högre andel inskrivna på fristående skolor och skolor utanför kommunen jämfört med de kommunala skolorna i. 3 Exklusive förskole

En möjlig förklaring kan vara att flera av de fristående skolorna är små, och kan därför attrahera barn som kan bedömas ha svårigheter. Den kommunövergripande verksamheten omfattar elever som har ett omfattande stödbehov, vilka kan, men inte behöver vara inskrivna i så kallade kommunövergripande verksamheter. Kommunövergripande verksamhet Antal elever 2011 (prognos) Antal elever 2012 (prognos) Antal elever 2010 Brageskolan (Asperger-inriktning) 5 4 4 Vasaskolan (Asperger-inriktning) 10 8 8 Fribergaskolan (Asperger-inriktning) 10 15 15 Stocksundsskolan (Tal och språk) 6 6 6 Kevingeskolan (förberedelse) 12 12 12 Finansieringen av de kommungemensamma verksamheterna för stöd till elever med neuropsykiatrisk behovsbild genomlyses under tidig höst 2011 för att harmoniseras med övrig tilldelning av tilläggsbelopp inom grundskola och särskola. Om behoven är desamma ska därefter tilldelningsbesluten inte skilja sig åt om en elev väljer en av kommunens skolor eller en skola utanför kommunen. Arbete pågår tillsammans med produktionen om att ta fram en prislista. Arbetet beräknas vara färdigt under hösten 2011, då förslaget presenteras för barn- och utbildningsnämnden. Verksamheten på Kevingeskolan för nyanlända elever ses över, så att den skolan framledes ska stå för undervisningen skolår F-6, samt mottagningsdelen för alla nyanlända. Övriga elever hänvisas till högstadieskolorna resp s gymnasium. I samband med denna omläggning kan kostnadsbilden komma att förändras. Sedan något år tillämpas lagen om offentliga bidrag inom alla verksamhetsområden, och är en del av skollagen som trädde i kraft 2011-07-01. Endast stora individuella behov, som inte har att göra med undervisningen, ska utgöra grund för tilldelningen av tilläggsbelopp. Andelen tilldelningsbeslut har också minskat på senare tid. Val av skola står dessa elever fritt på samma premisser som övriga elever. Det är därvid angeläget att tilldelningen av tilläggsbelopp sker med transparens och med så långt som möjligt förutsebarhet. Lokalförsörjningsplan förskola och skola 2012-2020 I bilaga finns lokalförsörjningsplanen för förskola och skola 2012-2020. I korthet är resultatet för grundskola årskurser 1-6: Mindre överskott på platser till och med 2012. Därefter platsbrist under fyra år som därefter åter vänds till överskott Västra Platsbrist uppkommer 2012-13 och är från och med 2016 ungefär 45 st. Djursholm Platsantalet överensstämmer med antalet barn med mindre avvikelser. Enebyberg Underskott på platser från och med 2012 som ökar och är som störst 2014 med 70 platser, därefter minskar underskottet.

Stocksund Mindre brist på platser som 2018 byts till ett mindre överskott. För grundskolans årskurser 7-9 är resultatet i korthet att det finns överskott på platser under hela perioden som dock minskar påtagligt i slutet av perioden. Förberedelser att införa lärarlegitimation Fr o m 1 augusti kan lärare begära ut sin lärarlegitimation från Skolverket. Av legitimationen kommer att framgå vilken behörighet läraren respektive förskolläraren har dvs. i vilken skolform, i vilka ämnen, i vilka årskurser (i grundskolan) den legitimerade läraren eller förskolläraren får undervisa. Lärare utan legitimation får sätta betyg och ansvara för undervisning fram till den 1 juli 2015. s rektorer har anmodats att göra en inventering om hur läget ser ut på deras enheter. En första indikation visar att det kommer att innebära små organisatoriska förändringar. Vad gäller lärares behörighet kan det behövas kompetensutveckling framför allt genom Lärarlyftet II. Lärare i yngre år som ska sätta betyg, första gången höstterminen 2012 i åk 6 kommer att behöva kompetensutveckling under läsåret 2011/2012. Introduktionsår för lärare I samband med den nya lärarlegitimationen införs en introduktionsperiod på ett år med mentor för lärare. Under introduktionsåret får läraren eller förskolläraren inte tillsvidareanställas. Bara med ett intyg om godkänt introduktionsår och med godkänd formell utbildning i botten ska en lärare eller förskollärare kunna få sin legitimation. På så sätt införs en dubbel kvalitetssäkring av den blivande lärarens lämplighet. Dels i lärarutbildningen, dels i yrkeslivet i samband med introduktionsåret då rektor får möjlighet att göra en lämplighetsbedömning av läraren. För att kunna utföra uppdrag som mentor behöver det avsättas tid. Omprioriteringar för att nå nämndens mål Anslaget för barn i behov av särskilt stöd som går i förskole flyttas från förskola till barn i behov av särskilt stöd i grundskola. Beloppet är 1,3 miljoner kronor. Tidigare år har en del av särskolekostnader motsvarande bokförts på barn i behov av särskilt stöd i grundskola. Från och med 2012 överförs 3,0 miljoner kronor från barn i behov av särskilt stöd i grundskola till särskola. Sedan några år pågår ett intensivt arbete att förändra undervisningen genom att eleverna får bättre tillgång till bärbara datorer. Målet är en dator per elev. Produktionen finansierar en del av satsningen under 2011 med fonderade medel. Från och med 2013 bedömer förvaltningen att ytterligare medel måste reserveras för att fortsätta satsningen. Många kommuner har kommit längre än.

Preliminär behörighetsinventering i kommuns kommunala skolor Under våren 2011, med anledning av införandet av legitimation för lärare, genomfördes en preliminär inventering av skolornas lärare avseende lärarlegitimation och behörighet inom ämnen och stadier. Det är dock viktigt att betona att lärarlegitimation och behörighet beskriver två olika företeelser där behörighetsdelen är den mest komplicerade. Produktionskontoret har satt samman en mall för skolorna att använda i denna behörighetsinventering och ett preliminärt resultat finns nu klart. Påpekas ska dock att enskilda rektorer valt att vänta med inventeringen till höstterminen 2011. En viktig effekt av genomgången är att inte endast enskilda lärares behörighetsnivå identifierats, utan att det också har blivit möjligt att få en bild av de skolämnen i stort en enskild skola har behov av att komplettera lärarbehörigheter i. Detta får självklart konsekvenser för enskilda skolors önskemål om fortbildning framöver för enskilda lärare. Via den preliminära inventeringen kan produktionskontoret redan nu skissa en bild av läget i stort. Det kan sammanfattas med att det handlar om få lärare som ej är berättigade till en legitimation. Däremot har samtliga skolor exempel på lärare som idag delvis undervisar i ämnen de ej kommer att vara behöriga i efter att den nya behörighetsförordningen trätt i kraft. Antalet lärare som kommer att behöva nytt tjänsteinnehåll varierar mellan skolorna. Här är bedömningen att det främst handlar om att lägga en ny tjänsteorganisation för att få rätt lärare på rätt tjänst. Övergångsregler gäller dock fram till 2015-07-01. Lärare aktuella för utnämning till lektor finns idag enbart på s Gymnasium. Enskild grundskola har också uppgett att man för närvarande inte är intresserad av att ha den typen av tjänster på den egna skolan. Tjänster med sk Lokal behörighet, dvs tjänster som ej berättigar till en lärarlegitimation, finns i ett par fall i grundskolan. Dock, lärare som idag har en tillsvidareanställningar förlorar inte sina tjänster beroende på den nya skollagen, men det kan bli fråga om en ändring av tjänsteinnehåll. Miljöplanen Kommunfullmäktige fastställde tidigare under 2011 Miljöprogram för s kommun 2011-2015. Syftet är att lägga fast vilken strategi som gäller för att kunna uppnå en god och hälsosam miljö. Det finns ett övergripande mål som anger kommunens ambition inom miljöområdet: s kommun verkar för en god och hälsosam miljö. Till det övergripande målet kopplas fyra inriktningsmål som gäller för alla nämnder: har en god utomhusmiljö har en god inomhusmiljö främjar en hållbar resursanvändning väljer miljömässigt goda varor och tjänster Miljöplanen anger vidare strategier för att nå inriktningsmålen, tidsplaner och ansvariga nämnder. Av naturliga skäl berörs främst tekniska nämnden och byggnadsnämnden av miljöplanen, men alla nämnder berörs i olika omfattning.

Planen anger strategier för att uppnå de olika inriktningsmålen. De strategier som barn- och utbildningsnämnden är ansvarig för är följande: Kommunanställda ska eftersträva att välja miljövänliga transportmedel inom tjänsten. (Påbörjas 2011-15) Andelen personer som besväras av bullerproblem ska minska. (Påbörjas 2011-15) s kommun arbetar för att öka materialåtervinningen från de kommunala verksamheterna. (Påbörjas 2011-15) Vid upphandling av varor, tjänster och entreprenader ska miljökrav ställas inom ramen för LOU och LOV, så att andelen miljömärkta varor och tjänster ökar. (Ska genomföras) Respektive nämnd ska formulera konkreta och mätbara resultatmål kopplade till respektive inriktningsmål. Förvaltningen avser att återkomma under hösten 2011 med förslag. Förslag till budget 2012 Utveckling av efterfrågebilden/behovsbilden jämfört med 2010 och 2011 Antal elever Utfall 2010 Budget 2011 Förslag 2012 Förskole 488 518 530 År 1-6 2 758 2 837 2 960 År 7-9 1 340 1 338 1 343 Resursbehov och resursfördelning i jämförelse med 2010 och 2011 Belopp i tkr Utfall 2010 Budget 2011 Förslag 2012 Peng förskole 13 650 15 256 15 599 Peng grundskola år 1-6 180 060 186 332 196 332 Peng grundskola år 7-9 102 802 105 051 106 658 Elever i behov av särskilt stöd 21 982 23 359 22 052 Kostnader skolpeng diplomatbarn 1 800 1 800 Behov av utvecklingsinsatser 420 420 Summa bruttokostnader 318 494 332 219 342 861 Intäkter Momskompensation -4 507-4 246-4 375 Statsbidrag diplomatbarn -2 112-1 800-1 800 Övriga intäkter -50 Summa intäkter -6 669-6 046-6 175 Summa nettokostnader 311 825 326 173 336 686 Förslag till pengnivåer för 2012 Tabellen nedan visar förslag till pengnivåer för 2012. Uppräkning har skett med 2 procent för samtliga kategorier. 2010 2011 2012 Pengkategori Grundskola Skolpeng förskole (utbetalas 11 månader per år) 2 571 2 594 2 646

2010 2011 2012 Pengkategori Skolpeng år 1-6 5 326 5 374 5 481 Skolpeng år 7-9 6 290 6 347 6 474 Utvecklingen 2013 och åren framåt Utveckling av efterfrågebild och behovsbild 2013 och 2014 Antal elever Förslag 2012 Förslag 2013 Förslag 2014 Förskole 530 521 512 År 1-6 2 960 3 063 3 139 År 7-9 1 343 1 330 1 335 4 833 4 914 4 987 Utveckling av resursbehov och resursfördelning 2013 och 2014 Belopp i tkr Förslag 2012 Förslag 2013 Förslag 2014 Peng förskole 15 599 15 340 15 074 Peng grundskola år 1-6 196 332 203 139 208 228 Peng grundskola år 7-9 106 658 105 606 106 029 Elever i behov av särskilt stöd 22 052 22 052 22 052 Kostnader skolpeng diplomatbarn 1 800 1 800 1 800 Behov av utvecklingsinsatser 420 Summa bruttokostnader 342 861 347 936 353 182 Intäkter Momskompensation -4 375-4 408-4 460 Statsbidrag diplomatbarn -1 800-1 800-1 800 Övriga intäkter Summa intäkter -6 175-6 208-6 260 Summa nettokostnader 336 686 341 728 346 923 Prestationer och nyckeltal Respektive nämnd ska i budgeten redovisa relevanta nyckeltal och kostnadsjämförelser med jämförbara kommuner. Antal Bokslut Budget Budgetförslag Kostnad 2010 2011 2012 2013 2014 Lärare (heltidstj.) per 100 elever (kommunal skola) 7 Förortskommuner 7,7 Kostnad totalt för skolhuvudmannen, per elev (kommunala och fristående skolor) 77 614 Kommungruppens lägsta Kommungruppens lägsta Kommungruppens lägsta Kommungruppens lägsta

Antal Bokslut Budget Budgetförslag Kostnad 2010 2011 2012 2013 2014 Förortskommuner uppg sakn Grundskola, kostnad per betygspoäng (kommunal skola) 242,3 Ranking i riket 1 Meritvärde i åk 9 genomsnittligt, samtliga s-elever 248,3 Förortskommuner 215,8 Ranking i riket 1 Elever, andel (%) som ej uppnådde målen i matematik, ämnesprov (kommunala och fristående) 4,0 Förortskommuner 14,2 Elever, andel (%) som ej uppnådde målen i engelska, ämnesprov (kommunala och fristående) 0,7 Förortskommuner 2,9 Elever, andel (%) som ej uppnådde målen i svenska, ämnesprov (kommunala och fristående) Förortskommuner 3,9 Samverkan med andra kommuner 0,3 Utvärderingssystemet Våga Visa i samarbete med sex övriga kommuner Nätverk i Stockholms län angående tillsyn och kvalitetsfrågor Nätverk av ekonomer angående peng och regler. I bilaga redovisas grannkommunernas peng 2011 för de olika verksamheterna. Nätverk i Stockholms län angående barn i behov av särskilt stöd Samverkan med socialtjänsten i kommunen samt olika funktioner inom Stockholms läns landsting Gemensam upphandling med Täby kommun om IT-stöd för förskole- och skolval samt pengfördelning.