BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Magnus Johansson 2015-05-05 411-00440-14 Till rektor Uppföljning av magisterexamen i religionsvetenskap vid Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till magisterexamen i religionsvetenskap vid. UKÄ ifrågasätter inte längre tillståndet för att utfärda magisterexamen i religionsvetenskap. Ärendets hantering UKÄ beslutade den 17 december 2013 (reg.nr 411-00363-13) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till magisterexamen i religionsvetenskap vid. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd att utfärda magisterexamen i religionsvetenskap. UKÄ uppmanade därför lärosätet att senast den 17 december 2014 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. Lärosätet har inkommit till UKÄ med en analys av orsaken till bristerna och redovisning av vidtagna åtgärder. För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: Docent Susanne Olsson, Stockholms universitet och docent Hanna Stenström, Uppsala universitet/teologiska högskolan Stockholm. Underlag för bedömningen har varit lärosätets redogörelse av vidtagna åtgärder. Bedömningen har gjorts utifrån krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning UKÄ bedömer att utbildning som leder till magisterexamen i religionsvetenskap vid nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd. POSTADRESS Box 7703 SE-103 95 Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON +46 8 563 085 00 FAX +46 8 563 085 50 ORGANISATIONSNR 202100-6495 KONTAKT registrator@uka.se www.uka.se
BESLUT 2(2) 2015-05-05 411-00440-14 Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Magnus Johansson i närvaro av strategi- och planeringsansvarige Per Westman samt tillförordnade avdelningschefen Viveka Persson. Harriet Wallberg Magnus Johansson Kopia till: Bedömargruppen
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(3) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Lärosäte Huvudområde/examen Religionsvetenskap - magister ID-nr A-2014-11- 3704 Bedömning av utvalda examensmål Mål: Studenten ska visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av utbildningarna inom religionsvetenskap, teologi och mänskliga rättigheter (se Universitetskanslersämbetets beslut 2013-12-17, reg. nr 411-00363-1) framgår följande av bedömargruppens yttrande: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna har bristande förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar. Urvalet visar också att studenterna har bristande förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter. I flera arbeten har studenterna bedömts uppfylla detta mål i allt för låg grad. Resultatet är dock mycket spretigt. I lika många arbeten har studenterna samtidigt bedömts uppfylla målet i mycket hög grad. Bristerna i de svaga arbetena består till exempel i bristande förmåga att identifiera problem, formulera frågeställningar och i redovisningen av resultatet. Självvärderingen redogör för hur utbildningen utvecklar studenternas förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar och hur utbildningen utvecklar studenternas förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter. Självvärderingen betonar progressionen i form av en ökad metodisk medvetenhet som inbegriper att kunna kritiskt granska religionsvetenskaplig forskning samt en större självständighet vid planeringen och genomförandet av i första hand uppsatsuppgiften. Beaktat detta kvarstår frågetecken och tvetydighet med hänseende till utfallet från de självständiga arbetena där flera bedömdes vara bristande. Självvärderingen redogör utöver detta för hur utbildningen utvecklar studenternas förmåga att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. Här hänvisas till relativt goda resultat vad gäller genomströmning. Konkret hänvisas till deadlines i kombination med hänsynstagande till de specifika villkor som kan anses förena ett flertal distansstuderande. Vid intervjuerna framkom ingen information som förändrar den bild av måluppfyllelse som urvalet av självständiga arbeten och självvärdering givit. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande.
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(3) I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat att det har brustit i bedömningen av uppsatserna och att några av uppsatserna som låg till grund för bedömargruppens bedömning inte borde ha godkänts. Ytterligare orsaker till bristande måluppfyllelse som analysen identifierar är bristande träning i de färdigheter som omfattas av examensmålet på lägre kursnivåer, bristande kunskap hos handledare om de nationella målens tillämpning samt utformningen av examinatorrollen. Vidare anges att kursplanerna på avancerad nivå inte varit tydligt utformade i enlighet med de nationella examensmålen. Analysen ovan framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna inkluderar ett kvalitetsdrivande utvecklingsarbete. Huvudområdet har lyfts fram organisatoriskt och de personella resurserna har samlats för att samarbeta kring åtgärderna. En projektgrupp har tillsatts som ansvarar för analys, åtgärder och uppföljning. En åtgärd som genomförts är att examinators roll har förtydligats och förstärkts. Utbildningsinsatser har genomförts för att stärka examinators kompetens, och dessa insatser har även gynnat övriga i ämnesgruppen. Vidareutbildning av examinatorer och lärare avseende de nationella examensmålen och deras tillämpning vid examination, handledning och undervisning har genomförts genom en obligatorisk examinator- och handledarutbildning motsvarande 7,5 högskolepoäng samt genom en workshop om de nationella målen. En ny rutin har införts som innebär att examinatorn deltar aktivt i uppsatskursen. Denna kurs ges i seminarieform och innebär bland annat att examensmålen klargörs och att examinatorn ger kommentarer på studenternas arbeten. Rutinen ska kvalitetssäkra uppsatsprocessen och öka studentkontakten, vilket anses vara särskilt viktigt vid distansutbildning. Examinatorn ska också ha löpande kontakt med handledarna. Åtgärdsredovisningen beskriver även att handledarnas roll har förtydligats. Den bristande träningen i vetenskapligt skrivande har åtgärdats genom detaljerade studiehandledningar. I varje kurs finns nu uppgifter där studenterna tränar en bestämd aspekt på vetenskapligt skrivande som också examineras. I ett moment får de till exempel lära sig att definiera forskningsfrågor och i ett annat moment tränar de specifikt metod. Vetenskapliga artiklar tas också in i undervisningen. Fler nätbaserade seminarier, kombinerat med förinspelade metodföreläsningar, har införts och undervisningsmängden på avancerad nivå har utökats. Detta innebär ytterligare träning av förmågan att finna adekvata metoder och att identifiera frågeställningar.
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(3) Kursplanerna har reviderats och alla lärare har deltagit i detta arbete. Lärandemålen i kursplanerna har förtydligats för att bättre korrespondera med de nationella målen. Målformuleringarna har granskats så att de är examinerbara och en tydligare progression i förhållande till kandidatnivå har införts. Kursplanerna är godkända av högskolans kursplaneberedning. Övriga åtgärder innebär att det tidigare systemet med möjlighet till förlängd inlämningstid för hemtentamina kommer under 2015 att ersättas med ett system som istället innebär omtentamen för dem som inte lämnar in i tid. Detta förväntas öka studenternas planeringsförmåga. Handledare och examinatorer har fått ökad resurstilldelning. Tydligare rutiner har införts gällande val av uppsatsämnet liksom fördelning av handledare. Även externa handledare anlitas i särskilda fall. Ett handledarkollegium har införts där alla handledare samt examinator ingår. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål.