Delårsrapport augusti 2013 Habilitering & Hälsa

Sida 1(22) Delårsrapport augusti 2013 Habilitering & Hälsa 1. Sammanfattning och slutsats Allmänt Tillgänglighetsmålen har uppfyllt inom hörselverksamheten och i de redovisningar som gjorts kring BUP-miljonen. Det har varit hård press på audionomer inom hörselverksamheten pga. brist på personal och situationen kommer att kvarstå knappt ett år till. Synverksamheten har ökat sina insatser till patienter inom befintlig budget, då de har bedrivet ett framgångsrikt förbättringsarbete. Habiliteringens prestationer har minskat och beror på en kombination av många faktorer såsom; personalvakanser, sjukdom, omorganisation samt omfattande utbildning kring ett nytt vårdinformationssystem. Verksamhetsområdena arbetar med att förverkliga de mål som finns framtagna i dokumentet Fokusområden 2013 2014. Representanter från förvaltningsledningen har träffat samtliga ledningsgrupper för att ge stöd och råd kring hur det fortsatta arbetet ska läggas upp. Planerna för att införa ett nytt vårdinformationssystem AsynjaVisph tar mycket tid och införandet har drabbats av omfattande förseningar vilket ställer till bekymmer med utbildningar och införande. Hela habiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän ligger nu i fas för att bli pilot två vecka 47. Kammarrättens beslut om att ogiltigförklara den upphandling som gjort kring hörapparater visar sig nu få stora ekonomiska konsekvenser. En prognos visar att nuvarande avtalslösa inköp av hörapparater har inneburit en kraftig kostnadsökning jämfört med den tilldelning som var gjord i den ogiltig förklarade upphandlingen. En ny upphandling har påbörjats. Habiliteringsområdena har fortsatt sitt arbete med att ta fram en aktuell prioriteringsordning. Arbetet bedrivs med stöd från Prioriteringscentrum i Linköping samt i samråd med Habiliteringarna i Skåne och Stockholm. En översyn av förvaltningsledningens organisation och ledningssystem pågår med hjälp av ett externt konsultföretag. Syftet är att få en mer jämlik vård över hela regionen samt skapa en mer effektiv och processtyrd förvaltning. Under slutet av förr året skapades en intern organisation för att arbeta med hjälpmedelsområdet. Arbetet har varit framgångsrikt då regionala skillnader har minskat och flera ekonomiska ansvarsfrågor har kunnat lösas. En av de stora problem som Barn- och ungdomshabiliteringen har haft de senaste åren är det stora inflödet av patienter med neuropsykiatriska diagnoser. Ett uppdrag har nu getts av hälsooch sjukvårdsdirektören för att ta fram regionala medicinska riktlinjer för den neuropsykiatriska vården av barn och unga. Förvaltningen deltar aktivt i arbetet. Uppdraget att se över hur man ska utveckla första linjens vård till vuxna personer med omfattande funktionsnedsättningar har varit svårt att komma vidare med men under hösten

Sida 2(22) kommer det förhoppningsvis att komma fram en uppdragshandling från Hälso- och sjukvårdsdirektören. Förvaltningen har beviljats 3 000 tkr i forsknings och utvecklingsmedel 2013. Planer på hur FOU ska bedrivas inom förvaltningen tas nu fram av en nyrekryterad forskningsansvarig. Den totala sjukfrånvaron till och med augusti är i år 6,5 procent jämfört med 5,6 procent föregående år. Både kvinnor och män har ökat sin sjukfrånvaro. Majoriteten av långtidssjukskrivningar bottnar i en psykisk ohälsa. Diskussioner runt orsaker till den ökade sjukfrånvaron och eventuella åtgärder förs återkommande i förvaltningens ledningsgrupp. Periodens resultat uppgår till 2 453 tkr, vilket är 80 tkr bättre än den periodiserade budgeten. Helårsprognosen beräknas följa budget under förutsättning att förvaltningens åtgärder får fullt genomslag. Förvaltningen har högre kostnader än vad simuleringen visar för den nya internhyresmodellen på cirka 1,0 Mkr och ytterligare kostnader för sent fattade beslut inom IT-översynen samt utfördelning av besparing för IT-konsulter från Regionkansliet på cirka 1,0 Mkr samt höga kostnader för hörhjälpmedel. Detta uppvägs av lägre personalkostnader på grund av vakanser samt åtgärder för att ha en ekonomi i balans. Åtgärder är vidtagna för att begränsa kostnadsökningen för hörapparater bland annat genom att varje enhetschef måste godkänna varje beställning. Vidare kommer förvaltningen under resterande del av året att vara än mer restriktiv med bland annat timanställningar, mertid/övertid samt överväga om vissa inköp kan skjutas på framtiden. En förutsättning för att nå detta resultat är Habilitering & Hälsas begäran om att få täcka underskottet för glasögonbidrag för barn till och med 7 år från Hälso- och sjukvårdsnämnderna (600 tkr) alternativt kommer förvaltningen upphöra med förskrivningen när årets ersättning är slut. Övriga omvärldsfaktorer Nationella tolktjänstutredningen har blivit ytterligare försenat och det kommer inget förslag från Socialdepartementet under 2013. H&H deltar med sakkunnig person i utredningen. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet 3.1.1 Vi ger rätt åtgärder, har god tillgänglighet och ett bra bemötande Våra åtgärder ger önskade effekter Förvaltningen arbetar för att säkerställa kvaliteten i såväl vårdprocesser som vårdresultat. Vården ska ha hög kvalitet och patientsäkerhet. Habilitering, rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel planeras i samverkan med patienten och dokumenteras i en habiliterings/rehabiliteringsplan. Verksamheterna följer upp effekter och nöjdhet hos patienterna utifrån habiliterings/rehabiliteringsplaner, olika utvärderingsinstrument och via enkäter.

Sida 3(22) I förvaltningen bedrivs flera projekt och utvecklingsarbeten som syftar till att utveckla modeller samt att ta fram metoder för utvärdering av effekter av habiliteringsåtgärderna. Verksamheten medverkar också i flera forskningsprojekt. För 2013 har förvaltningen fått medel för att bedriva FoU och därför har ett arbete påbörjats för att få en struktur över hur medlen ska användas. Förvaltningen har anställt en FoU ansvarig person som projektledare som börjar den 1 september. Habiliteringsverksamheterna fortsätter arbetet med en gemensam prioriteringsordning. En arbetsgrupp är tillsatt som ska rangordna prioriteringsobjekten men tidsplanen är något förskjuten. Målet med arbetet är att ta fram principer och anvisningar för verksamhetens prioriteringar. Innebörden är att vissa åtgärder blir lågt prioriterade för att kunna ge utrymme för åtgärder som är högt prioriterade. Prioriteringarna ska vara ett stöd för att bedriva en kvalitativ och kostnadseffektiv verksamhet. När det systematiska prioriteringsarbetet är klart ska det användas som underlag i det vardagliga arbetet i varje patientkontakt. Några första steg har tagits mot en mer specialiserad och jämlik vård inom Habilitering & Hälsa. En ny organisationsmodell utreds för att utveckla nya arbetssätt med mer fokus på regionala processer. Målet är ett ökat värde för patienten genom att samutnyttja resurserna för att kunna erbjuda en mer specialiserad vård. Vuxenhabiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän har utvecklats från två enheter till en vuxenhabilitering. Ett möte har skett med beställarkansliet i Göteborg och Södra Bohuslän kring fortsättning av projektet, kompetensteam för barn med förvärvad hjärnskada (ABI= Acquired Brain Injury, sv. Förvärvad hjärnskada). Syftet med projektet var att tillgodose ABI gruppens behov av rehabilitering när patientens tillstånd är sådant att patienten kan vistas i hemmet och ha kontakt med ett öppenvårdsteam. Projektet har efter tre år lämnat en slutrapport. I Habiliteringen i Skaraborg pågår ett arbete med att strukturera om verksamheten. Bland annat har patientströmmarna förändrats från att vara geografiska till att vara insatsfokuserade. Ett utvecklingsarbete pågår med Skaraborgs sjukhus kring insatser till patienter med neuropsykiatriska diagnoser. I Habiliteringen Södra Älvsborg sker ett samverkansarbete med ledningen vid Barn- och ungdomspsykiatrin. Ett pilotarbete är igång kring hantering av remisser som berör båda vårdgivarna samt diskussion om ett gemensamt behandlingsprojekt för barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser/autismspektrumtillstånd. Habiliteringen FyrBoDal har tillsammans med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utvecklat en metod och en mall för min profil. Min profil är ett dokument som patienten själv tar fram och som kan användas när personen söker sysselsättning/skola. Synverksamheten har tagit fram en kvalitetsmodell för barn och ungdomar. Modellen håller på att implementeras i verksamheten. Hörselverksamheten har bildat ett gemensamt brukarråd för Dövteam, Dövblindteam och

Sida 4(22) Bild- och textelefoni. Tolkverksamheten har via utbildning av teckenspråkstolkar i tolkmetoden skrivtolkning minskat tolkbristen för gruppen skrivtolkanvändare. Vi arbetar för att göra barn och ungdomar delaktiga Ett Västra Götaland där barn mår bra är även en bra plats för vuxna. (RF budget 2013). År 2010 antog Västra Götalandsregionen ett ungdomspolitiskt program. Uppdraget till alla verksamheter är att utifrån sina förutsättningar och i samråd med unga, upprätta och använda kommunikationsstrukturer som möjliggör delaktighet och återkoppling av och med unga. En strukturerad samverkan mellan Habiliteringen och ungdomsmottagningarna i regionen fortsätter. Syftet är att ungdomar som har kontakt med habiliteringen ska få tillgång till ungdomsmottagningarna på samma villkor som andra ungdomar. Habilitering & Hälsa arbetar med att följa Handlingsplanen för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen år 2013-2014. Inom Habilitering & Hälsa finns fokus på att barnen ska vara delaktiga i varje besök. Ebba Kostman från Hälsoäventyret Oasen var inbjuden till årets chefsdagar i förvaltningen för att prata om barnrättsfrågor. Flera utvecklingsdagar i verksamheterna har berört barnrättsfrågor. På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen i samråd med statens Folkhälsoinstitut och Sveriges Kommuner och Landsting att leda, samordna och stimulera ett nationellt utvecklingsarbete för adekvat stöd till barn som har föräldrar med missbruk/beroende. Inom ramen för uppdraget kommer ett utvecklingsarbete att genomföras för stöd till barn och unga enligt hälso- och sjukvårdslagen (2 g ). Västra Götalandsregionen har tillsammans med fyra andra landsting blivit utvald att bedriva ett utvecklingsarbete. Projektets syfte är att efter projekttidens slut ha utvecklat stödet till barn som anhöriga så att det finns relevanta långsiktiga stödstrukturer inom regionens alla verksamheter. Habilitering & Hälsa är representerad i styrgruppen och har utsett ett ombud som kommer att finnas som resurs för alla verksamheter inom H&H. Inom förvaltningen har varje verksamhet utsett ett barnrättsombud på enhetschefsnivå. Utbildning av dessa personer pågår. Västra Götalandsregionens verksamhet kring barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser ska ses över för att diagnos ska ställas i tid och förenkla patientens kontakt med vården (RF budget 2013). Översynen har startat upp och Habilitering & Hälsa är representerad i arbetsgruppen. Under 2013 ska verksamheterna i utvecklingsarbeten som berör barn, presentera hur barnets rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem utformats och hur barns åsikter har

Sida 5(22) påverkat utformningen av verksamheten. Inom Tolkverksamheten prioriteras barn och ungdomars behov av tolk. Utförda tolkuppdrag för tolkanvändare 0-19 år har ökat för perioden från 582 utförda uppdrag 2012 till 732 utförda uppdrag under samma period i år. Synverksamheten arbetar med analys och förändringsarbete utifrån resultat i den patientundersökning, som genomförts till alla barn/ungdomar mellan 7-18 år som fått insatser, om delaktighet och bemötande. Vi arbetar med hälsofrämjande hälso- och sjukvård Habilitering & Hälsa ska sträva efter ett hälsofrämjande förhållningssätt i alla möten och i all vård. Många funktionsnedsättningar kan ge tillkommande fysisk och psykisk ohälsa. Det är viktigt att verksamheterna uppmärksammar detta och skapar förutsättningar samt stödjer individen i processen att ta kontroll över sin egen hälsa. Genom påverkan av levnadsvanor kan människors hälsa förbättras. Habiliteringsverksamheten implementerar framtagna rutiner för att följa kosthållningen för barn/ungdomar med alternativ nutrition. Habiliteringsverksamheten följer upp BMI för samtliga barn med gastrostomi. Vuxenhabiliteringen analyserar och utvecklar livsstilsenkäten som erbjudits ungdomar 18 år vid första vårdplaneringsbesöket. Den erbjuds också i fortsättningen nya patienter i vuxenhabiliteringen. En sammanställning av förra årets resultat av enkäten har presenterats via en poster på den internationella hälsofrämjande konferensen (HPH) i maj. Vi arbetar för en god tillgänglighet Habilitering & Hälsa strävar efter god tillgänglighet för patienter att komma i kontakt med verksamheterna. Den fysiska tillgängligheten till lokalerna ska vara anpassad för alla patienter och redovisas i tillgänglighetsdatabasen. Verksamheterna arbetar aktivt med teknikutveckling för att på så sätt öka tillgängligheten, bland annat genom införandet av vårdportalen 1177 samt öka användandet av portalen där den är införd. Tolkverksamheten erbjuder SMS-påminnelse till tolkanvändare/tolkställen. Habiliteringsverksamheten arbetar med åtgärder för att minimera återbud och uteblivna besök bland annat via SMS-påminnelser. Verksamheterna fortsätter arbetet med att åtgärda fel och brister som belysts i tillgänglighetsdatabasen. Vid alla nyetableringar beaktas regionens tillgänglighetsregler.

Sida 6(22) All verksamhet arbetar med att anpassa informationen till patienterna. Vi utvecklar samverkan med våra patienter Alla patienter är medskapare i den egna vårdprocessen exempelvis via vårdplaner och uppföljningar. Patienter och deras anhöriga bjuds in att ge synpunkter på den vård de mött inom Habilitering & Hälsa. Avvikelser och klagomål registreras i MedControl och utgör underlag för förbättringsåtgärder. Verksamheterna fångar upp den patientupplevda kvaliteten via patientenkäter och fokusgrupper. Synpunkter används i förbättringsarbetet. Samverkan med brukarorganisationerna sker regelbundet i brukarråd, informationsdagar och utbildningsdagar. 3.3 Rättighetsfrågor Att arbeta för jämställdhet och jämlikhet inom verksamhetsområdena handlar om att utveckla och tillvarata alla människors olikheter. Fördelningen av förvaltningens resurser ska främja vård på lika villkor. Förvaltningens målgrupp är personer med funktionsnedsättningar. Därför är det naturligt att fokus finns på det perspektivet. Men i förvaltningen finns också ett stort engagemang för barnrättsfrågor och projekt Kulturdialogen i Habiliteringen Göteborg och S Bohuslän har tagit fram ett bra kunskapsunderlag som används vid samverkan med patienter med annan språklig bakgrund. Verksamheterna redovisar och analyserar skillnader i åtgärder utifrån ett genusperspektiv. Habilitering & Hälsas plan för patientbemötande inklusive förhindrande av diskriminering implementeras i verksamheterna. Hörselverksamheten anordnar regiongemensamma grupper för föräldrar till barn med bestående hörselnedsättningar och annan språklig bakgrund. Representanter från förvaltningen har deltagit i regionens seminarium om normkritik. Verksamheterna arbetar med att göra informationen tillgänglig och anpassad utifrån patientens behov. Habilitering & Hälsa arbetar utifrån FNs Barnkonvention och följer standard för barnperspektiv som är utarbetad av Habilitering & Hälsa i samarbete med NOBAB (Nordisk förening för sjuka barn). Barnrättsombud har att utsetts i alla verksamheter. Barnrättsfrågor är ett uttalat mål i förvaltningen och redovisas utförligare under punkt 3.1.

Sida 7(22) 4. Verksamhets-/Processperspektivet 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet 4.1.1 Vi arbetar med god kvalitet på ett effektivt sätt och i aktiv samverkan Värdeskapande processer - Vi använder oss av processer som ger god effekt. Huvudprocesserna är kartlagda för verksamheterna och i flera fall även delprocesser. Alla processer ska utgå från patientens (kundens) behov, krav och önskemål. I processarbetet ska de olika områdena i god vård beaktas (vården ska vara patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, effektiv, säker och ges i rimlig tid). I patientfokuserade processer bör patienter vara delaktiga i utveckling och förbättring av flöden. Värdeskapande och icke värdeskapande aktiviteter i våra processer ska identifieras. Icke värdeskapande aktiviteter ska minimeras. För att få ett ökat fokus på värdeskapande aktiviteter i verksamheterna och få till stånd ökad delaktighet för patienterna i vårdprocesserna har Habilitering & Hälsa lyft fram Värdeskapande processer som ett av fem fokusmål, och som förvaltningsledningen tillsammans med verksamheter ska arbeta med under 2013 och 2014. Under våren har alla verksamhetsledningar haft en dialog tillsammans med förvaltningsdirektör och stab för att resonera om hur arbetet för att öka värdeskapande aktiviteter och delaktighet för patienter. Flera verksamheter kommer att genomföra internutbildningar i förbättringskunskap under 2013 och som fortsätter 2014 med stöd av förvaltningsledningsstaben. Under internutbildningen behandlas metoder om hur arbeta med värdeflödesanalyser och förbättringsarbete i ett verksamhetsperspektiv. Patientsäkerhet - Vi arbetar med att patienten ska få en trygg och säker vård Förvaltningen arbetar via en tillsatt patientsäkerhetsgrupp med att säkerställa patientsäkerheten. Under första kvartalet genomfördes en inventering av trycksår bland förvaltningens patienter. Syftet var att lära mer om vilka grupper som är speciellt utsatta för tryckskador och att uppmärksamma personal på behovet av åtgärder för att undvika sådana skador. Slutsatsen är att ca 0,5 % av habiliteringsverksamheternas patienter visar olika former av tryckskador, främst i samband med hjälpmedelsanvändning och ortoser. Detta är ofta oundvikligt men det är viktigt att uppmärksamma även de lindriga skadorna och vidta åtgärder för att motverka en försämring. Övrig säkerhet Habilitering & Hälsa tillsammans med Närhälsan och Folktandvården har nu avtal med Västfastigheter om köp av säkerhetstjänster. Avtalet omfattar dels en inventering av befintliga lokaler för att kunna uppfylla mål 3 i regionens säkerhetspolicy, men också stöd för verksamheterna i lokalprojekt och stöd i samband med vardagliga oönskade händelser. De tre förvaltningarna har också gemensamt påtalat behovet av någon form av trygghetscentral dit verksamheterna kan vända sig för stöd i administrativa säkerhetstjänster (hantering av larm, passagesystem mm).

Sida 8(22) Habilitering & Hälsa har påbörjat ett utvecklingsarbete av förvaltningens interna kontroll där styrelsen är mer involverad än tidigare. Prioriteringsarbete - Tillgängliga resurser används på bästa sätt Habiliteringsverksamheterna arbetar med att ta fram en gemensam prioriteringsordning efter den nationella modellen för öppna prioriteringar. Modellen har anpassats till ICF/ICF-CY. Syftet är att tydliggöra hur olika insatser ska prioriteras vid olika funktionstillstånd och att skapa en samsyn om detta bland medarbetare. Prioriteringarna ska vara ett stöd för att bedriva en kvalitativ och kostnadseffektiv verksamhet. Innebörden är att vissa åtgärder blir lågt prioriterade för att kunna ge utrymme för åtgärder och satsningar som är högt prioriterade. Det innebär också att vi inte ska ta över andras ansvar när vi ser andra vårdgivare sakna resurser eller kunskaper att ta hand om våra patienter inom sitt ansvarsområde, eftersom detta medför att vi tar tid från någon annan patient som kan få vänta orimligt länge. En kommunikationskonsult är anlitad för att få stöd med att nå ut med information om prioriteringar och vad det innebär för den enskilde och för verksamheten. Prioriteringsarbetet sker i nära samverkan med införandet av ett nytt vårdinformationssystem. Ett möte har skett mellan hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och Habilitering & Hälsa avseende uppdraget kring analys av patientgrupper inom vuxenhabiliteringen. Ett fortsatt arbete sker inom vuxenhabiliteringarna för att analysera det material som tagits fram 2012. Det finns även ett regionövergripande uppdrag kring medicinskt omhändertagande av vuxna med funktionsnedsättning för första linjens vård till vuxna. Här har Habilitering & Hälsa fått ansvar för att utveckla vissa områden. Samverkan - All organisatorisk samverkan ska resultera i synergieffekter Många patienter har flera kombinerade funktionsnedsättningar eller diagnoser vilket ökar komplexiteten i insatserna. I ett sådant perspektiv är samverkan med andra vårdgivare och samhällsaktörer som ger insatser åt samma målgrupper en förutsättning. Samverkan med andra verksamheter sker i stor utsträckning. För att följa upp att processarbetet ger önskade effekter samverkar verksamheterna med andra landsting i nationella jämförelser. Jämförelser med andra likvärdiga verksamheter är viktiga inslag i ett systematiskt arbetssätt för att öka patientsäkerhet och minska kvalitetsbrister. Habilitering & Hälsa deltar i nationella nyckeltalsjämförelser, nationella kvalitetsregister och Västra Götalandsregionens egna redovisningar. Habilitering & Hälsa har varit delaktig i revidering av regelverket Remiss inom hälso- och sjukvård. Regelverket syftar till att tydliggöra Socialstyrelsens föreskrifter gällande remissansvaret och att öka patientsäkerheten. Verksamheterna arbetar med att säkerställa att regelverket tillämpas. IS/IT Förvaltningen är nu, i stort sett, helt klar med förberedelserna inför pilot- och breddinförande av nya journaltjänsten AsynjaVisph. Piloten i vecka 47, för Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän, har dock blivit framskjuten till senare under året.

Sida 9(22) Migreringen av förvaltningens datorer till Windows 7 har påbörjats. Hittills har 341 maskiner försetts med nytt operativsystem. De användare, främst i Hörselverksamheten, som måste ha tillgång till Melior måste tyvärr invänta andra förvaltningars godkännanden av installationen innan Windows 7-migrering kan ske. SIS:en har ett omfattande arbete med att knyta förvaltningens applikationer till rätt objekt och att på så sätt flytta applikationsförvaltningen från verksamheten till IS/IT-styrmodellen. Tolkverksamhetens system Tolk9000 finns nu under ett objekt och möten har planerats för att utforma systemförvaltningen. SIS deltar också i det regionala informationssäkerhetsarbetet, som just nu är prioriterat. SIS har också deltagit i en nationell konferens kring området. Förvaltningens IS/IT-plan är under utarbetande. En översyn av IS/IT-organisationen i förvaltningen har påbörjats och även ett arbete för att förtydliga LITA-rollen. Införandet av det nya systemet med behörighetsbeställning via webben har inte fått fullt genomslag i organisationen. Insatser görs nu för att få alla chefer att använda det nya arbetssättet. Kommunikation I juni lanserades den nya och helt omgjorda strukturen för Intranätet. Den nya strukturen har ett tydligare medarbetarfokus än tidigare. Den nya strukturen innebär också fler gemensamma sidor och mindre dubbelpublicering för verksamheterna. 4.2 God Vård Patientfokuserad vård Styrsystemet i regionen gör att det kommer att finnas olika möjligheter resursmässigt i de olika geografiska områdena, men detta behöver tydliggöras. Ett arbete kring analys av patientgrupper inom vuxenhabiliteringarna i regionen pågår. Habilitering & Hälsa deltar dessutom aktivt i regionuppdraget kring medicinskt omhändertagande av vuxna med funktionsnedsättning. Det är viktigt att verka för en gränslös vård där patienterna får insatser efter behov och där olika verksamheter samverkar kring patienten. En av grunderna för att samarbeta är att det är tydligt vem som har ansvaret för de olika insatserna. I Västra Götalandsregionens budget finns ett uppdrag att genomföra en översyn av den neuropsykiatriska vården för barn för att diagnos ska ställas i tid och förenkla patientens kontakt med vården. Habilitering & Hälsa deltar aktivt i översynen. Nya organisatoriska vårdformer som ska främja insatserna till patienterna håller på att växa fram. Exempel på detta är närsjukvård och barncentrum. H&H deltar i närvårdssamverkan och i flera utredningar och projekt. Verksamheterna inom H&H arbetar med att följa Handlingsplanen för implementering av FN:s konvention om barns rättigheter i VGR 2013-2014. Inom förvaltningen kommer varje

Sida 10(22) verksamhet att utse ett barnrättsombud som bl.a. kommer att stötta verksamhetens arbete med att få barnen mer delaktiga i behandlingen. Effektiv vård Prioriteringsarbetet får ett stort utrymme i de olika verksamhetsområdena. Det ekonomiska utrymmet kommer med största sannolikhet att vara oförändrat eller minska och det är då viktigare än tidigare att prioritera de åtgärder som får störst effekt. Metoder som har låg verkningsgrad (nytta) för patienten ska inte längre användas. En av förutsättningarna för att vi ska ha en ekonomi i balans och samtidigt ge insatser med bra kvalitet är att personalen arbetar vidare med vardagsförbättringar. Ingen process eller rutin är så bra att den inte kan bli bättre! I framtidens hälso- och sjukvård måste vi också ta hjälp av olika tekniska lösningar och ett stort arbete som berör stora delar av förvaltningen är införandet av vårdinformationssystemet AsynjaVisph. Det är också viktigt att via hälsofrämjande insatser motverka ohälsa och här är samspelet med patienten som medskapare en central framgångsfaktor. Kunskapsbaserad vård En av våra viktigaste framtidsfrågor är kompetensförsörjningen. Utan relevant kunskap och adekvata professioner får patienterna inte stöd utifrån behov. Idag råder stor brist på habiliteringsläkare. Habilitering & Hälsa har tillsammans med ansvariga för barnklinikerna tagit fram en utbildningsplan för läkare som vill gå ST-block inom neuropediatrik samt anställt en studierektor. Regionfullmäktige har beslutat att permanent finansiera fyra nya STtjänster för Habilitering & Hälsa vilket är mycket positivt för kompetensförsörjningen av läkare framöver. Förvaltningen har tagit fram en kompetensförsörjningsplan och finns också med i referensgruppen för en regionövergripande kompetensförsörjningsplan. Att personalen alltid använder evidensbaserade och verkningsfulla metoder är ett område som verksamheterna måste arbeta vidare med. Förvaltningen är med i adekvata kvalitetsregister och finns också med vid utvecklingen av kvalitetsregistret HABQ för Habiliteringsverksamheten. För att ta fram evidensbaserade metoder behöver förvaltningen uppmuntra och medverka till forskning och utveckling. Styrelsen för Habilitering & Hälsa har i sitt reglemente till uppgift att ansvara för forskning och utveckling. Inför 2013 har förvaltningen fått medel till att bedriva forskning och utveckling och arbetar nu med att få struktur över hur medlen ska användas. Jämlik vård Ett gott bemötande gentemot våra patienter ska vara utmärkande för förvaltningens verksamheter. Planen för bemötande inklusive förhindrande av diskriminering implementeras i förvaltningen. Rimlig tid

Sida 11(22) Habilitering & Hälsa arbetar för vård utan onödig väntan. Förvaltningen klarar vårdgarantin och även kraven för den förstärkta vårdgarantin för barn och kraven för kömiljarden. Habilitering & Hälsa bedriver ingen akutverksamhet men det är viktigt att patienterna känner att tillgängligheten är stor. Säker vård Verksamheterna ska arbeta för en säker vård. Detta innebär att alla avvikelser måste uppmärksammas och att risk och händelseanalyser ska göras kontinuerligt. En patientsäkerhetsgrupp har tillsatts med representanter från verksamhetsområdena. Gruppen har till uppgift att utveckla samarbetet mellan verksamheterna, upptäcka risker och dra konsekvenser efter inträffade händelser. 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet Ingen patient ska behöva vänta oskäligt länge på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Patienten ska uppfatta väntetiden som rimlig. Hörsel- och Synverksamheten klarar den nationella vårdgarantin till 100 procent. I Habiliteringsverksamheten klaras vårdgarantin till 95 procent. Hörselverksamheten klarar dessutom måltalet för den förkortade väntetiden på 60 dagar och kvalificerar sig därmed till kömiljarden. Medelvärdet för måluppfyllelsen väntande under augusti var 88 procent vilket är något lägre än tidigare. Måluppfyllelsen för faktiskt väntande var 71,5 procent vilket visar att verksamheten klarar båda kraven för kömiljarden. Habiliteringsverksamheten redovisar också väntetider till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) angående den förstärkta vårdgarantin för barn enligt reglerna för BUP-miljonerna. Kravet på väntetiden enligt den förstärkta vårdgarantin är 30 dagar. Sammanlagt under januari-augusti klarade Habiliteringen den faktiska väntetiden till behandling/utredning till 95 procent. Reglerna i vårdgarantin kan inte tillämpas för Tolkverksamheten som i stället arbetar utifrån Tolkverksamhetens prioriteringsgrunder. Verksamheten har också i uppdrag att tillhandahålla beredskapstolkar dygnet runt. Under perioden har Tolkverksamheten utfört 95,6 procent och Taltjänst har utfört 98,7 procent av beställda uppdrag. Verksamheten klarar därmed målet att minst 92 procent av alla beställda uppdrag ska utföras. 4.4 Prestationer Habilitering & Hälsa rapporterar prestationer i form av läkarbesök, övriga besök och utomregionala besök. Budget 2013 bygger på rapporterat utfall till och med september 2012. Budget 2013 överensstämmer med förväntat utfall 2012. Antal besök Periodens utfall Helår 2013 exkl Utfall Budget Diff Utfall Prognos Budget Diff Utfall läkarbesök t o m t o m budget/ t o m per 2013 budget/ 2012

Sida 12(22) 1308 1308 utfall 1208 1308 prognos HSN 1 5 229 5 467-238 5 248 8 000 8 200-200 8 030 HSN 2 3 269 3 133 136 3 009 4 900 4 700 200 4 612 HSN 3 14 187 14 800-613 14 274 21 900 22 200-300 21 984 HSN 4 10 362 11 467-1 105 10 875 15 700 17 200-1 500 16 815 HSN 5 16 056 18 467-2 411 17 361 24 600 27 700-3 100 26 813 HSN 6 7 938 8 467-529 8 241 12 300 12 700-400 12 592 HSN 7 10 619 10 933-314 10 272 16 200 16 400-200 16 448 HSN 8 17 603 18 000-397 17 279 27 400 27 000 400 27 082 HSN 9 11 038 11 667-629 10 914 16 900 17 500-600 16 818 HSN 10 9 871 10 933-1 062 10 367 15 500 16 400-900 15 961 HSN 11 10 540 11 933-1 393 11 215 16 000 17 900-1 900 17 387 HSN 12 10 689 11 667-978 10 772 16 100 17 500-1 400 16 943 Utomläns 474 474 416 700 700 642 Länskoder i 0 0 särskilda fall 129 129 200 0 264 Saknas/fiktiv 125 400-275 125 500 600-100 192 Totalt 128 129 137 334-9 205 130 568 196 700 206 000-9 300 202 583 Antal läkar- Periodens utfall Helår 2013 besök Utfall Budget Diff Utfall Prognos Budget Diff Utfall t o m t o m budget/ t o m per 2013 budget/ 2012 1308 1308 utfall 1208 1308 prognos HSN 1 47 100-53 59 125 150-25 95 HSN 2 33 67-34 47 75 100-25 64 HSN 3 168 283-115 188 350 425-75 296 HSN 4 218 300-82 295 425 450-25 489 HSN 5 291 333-42 333 500 500 0 549 HSN 6 231 250-19 238 400 375 25 439 HSN 7 259 267-8 230 425 400 25 397 HSN 8 378 400-22 342 625 600 25 582 HSN 9 191 217-26 191 275 325-50 321 HSN 10 136 167-31 141 175 250-75 216 HSN 11 297 217 80 173 425 325 100 294 HSN 12 275 200 75 194 400 300 100 321 Utomläns 4 0 4 1 0 0 1 Länskoder i 2 0 särskilda fall 7 0 7 0 0 4 Saknas 5 0 5 5 0 0 7 Totalt 2 540 2 801-261 2 439 4 200 4 200 0 4 075 4.4.1 Utfall prestationer Periodens utfall avseende övriga besök har minskat med 2 400 besök jämfört med motsvarande period föregående år. Vid en jämförelse av utfört antal besök mot periodens

Sida 13(22) budget understiger besöken mot budgeten. Budgeten bygger på att produktionen är lika mycket varje månad och den borde ha varit periodiserad utifrån en lägre produktion under sommaren. Den minskade produktionen mellan åren beror främst på vakanta tjänster inom Habiliteringen och utbildningsinsatser inför införandet av AsynjaVisph. Produktionen har också påverkats av att det har varit en hög sjukfrånvaro och mycket vård av barn under perioden. Periodens utfall avseende samtliga övriga besök fördelar sig på 46 % kvinnor och 54 % män. Detta är oförändrat jämfört med motsvarande period föregående år. Fördelningen mellan könen inom Hörselverksamheten är 50 % båda åren. När det gäller antalet läkarbesök har de ökat med 100 besök jämfört med motsvarande period föregående år. Läkarbesöken har ökat inom Habiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän. Periodens utfall avseende läkarbesök fördelar sig på 38 % kvinnor och 62 % män. Föregående år var fördelningen 40 % kvinnor och 60 % män. 4.4.2 Helårsprognos, prestationer Prognosen för 2013 när det gäller antal besök (exkl. läkarbesök) beräknas till 196 700 besök. Detta är en minskning mot budgeten med 9 300 besök och jämfört med föregående år är minskningen 5 900 besök. Minskningen beror på vakanta tjänster inom habiliteringen, hög sjukfrånvaro och mycket vård av barn samt införande av nytt vårddokumentationssystem AsynjaVisph. Helårsprognosen för 2013 när det gäller läkarbesök är budgeterad nivå. Vid en jämförelse mellan prognosen och utfallet föregående år ökar läkarbesöken med cirka 125 st. 4.6 Patientsäkerhetsarbetet Under april månad genomfördes patientsäkerhetskulturmätningen på samma sätt som i regionens övriga hälso- och sjukvård. Resultatet har analyserats och kommer att utgöra underlag för en uppdaterad handlingsplan för ökad patientsäkerhetskultur. Habilitering & Hälsa arbetar systematiskt med avvikelserapporteringen, som kommer att följas under året då det är ett av förvaltningens fokusområden. Antalet avvikelserapporter under första halvåret är högre 2013 jämfört med motsvarande period föregående år. 2013 2012 Patientklagomål 28 14 Vårdskada, inträffat 9 5 Vårdskada, kunnat inträffa 57 31 Arbetsskada, inträffat 14 21 Arbetsskada, kunnat inträffa 14 6 Övriga avvikelser 106 65 Summa 228 142

Sida 14(22) Under året har en händelseanalys genomförts och skickats till IVO. 5. Medarbetarperspektivet 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet 5.1.1 Vi är en attraktiv och utvecklingsinriktad förvaltning Vi har chefer som är tydliga och stödjande Information och utbildning för chefer är en förutsättning för att klara de krav på kvalitets- och verksamhetsutveckling som ställs. Två gånger om året samlas alla chefer i förvaltningen till chefsdagar. Chefsdagarnas innehåll varierar utifrån aktuella frågor och syftar bland annat till att cheferna ska kunna utbyta erfarenheter, höja kompetensen inom olika områden, skapa nätverk och få en uppdatering och inblick i vad som är på gång i Västra Götalandsregionen. De två chefsdagar som genomfördes i februari berörde arbetsmiljö, hälsofrämjande arbete, barnrättsfrågor, utvecklingsarbete, återkoppling på årsredovisningen samt aktuella frågor i Västra Götalandsregionen. Varje omgång av det kvalificerade ledarskapsprogrammet som regionen arrangerar deltar minst 3-4 chefer från Habilitering & Hälsa. En kvalitetssäkring av nyanställda chefers kompetens håller på att tas fram. Habilitering & Hälsa har tillsammans med Närhälsan och Folktandvården bildat en arbetsgrupp som ser över möjligheterna att ha ett gemensamt mentorskapsprogram för chefer som har varit yrkesverksamma i professionen i några år. Planerna är långt skridna och förhoppningen är att ett sådant program ska kunna starta upp i slutet av året. Vi arbetar aktivt med kompetensförsörjning på kort och lång sikt Kompetensförsörjningsplan 2013-2017 har fastslagits i styrelsen för Habilitering & Hälsa. Planen innehåller utvärdering och framtagande av nya aktiviteter utifrån regionens årscykel. Planen bygger på de olika verksamhetsområdenas egna kartläggningar och analyser. Varje verksamhetsområde arbetar utifrån sin verksamhetsspecifika analys med beslutade åtgärder. Balansen mellan tillgång och efterfrågan varierar beroende på yrkeskategori och ort. Dock råder sedan länge en stor brist på habiliteringsläkare inom hela Västra Götalandsregionen. Bemanningsföretag har inte heller kunnat fylla kompetensbehovet. De fyra ST-block som förvaltningen erhållit finansiering för är ett led i en lösning på sikt men bristen på rätt läkarkompetens kommer att kvarstå under lång tid framöver. Svårigheter att rekrytera psykologer föreligger även framför allt inom de geografiska områdena Skaraborg och Fyrbodal. Kommande pensionsavgångar försämrar kompetensförsörjningsläget även för Södra Älvsborg och Göteborgsområdet. Audionomer är en svårrekryterad yrkesgrupp beroende på att det inte fanns någon audionomutbildning i Göteborg i flera år. Habilitering & Hälsa och Sahlgrenska akademien har dock genom ett samarbete kunnat få tillstånd att utbildningen återigen startat upp hösten

Sida 15(22) 2011. Det innebär att behovet av audionomkompetens på sikt kommer att kunna säkerställas. Utbildningen medför att ett stort antal studenter ska ha verksamhetsförlagd utbildning inom Hörselverksamheten och därför måste rutinerna för detta fortsätta att utvecklas. En handledarmodell för studenthandledning inom Hörselverksamheten är antagen. En handledarmodell för Habiliteringen och Synverksamheten är också på gång. Färdigutbildade synpedagoger finns inte att rekrytera. Därför anställs till exempel arbetsterapeuter, sjuksköterskor eller medarbetare med en pedagogisk examen där arbetsgivaren ser till att de får bygga på sin kompetens till synpedagog. I avvaktan på en högskoleutbildning för synpedagoger har en ettårig yrkesutbildning för synrehabiliterare, som i viss mån täcker det akuta behovet, precis startat. Hösten 2013 har dock endast en medarbetare från Synverksamheten antagits och förhoppningen är att fler får möjlighet att gå utbildningen vid framtida antagningar. Tolkverksamheten har haft svårt att rekrytera skrivtolkar på grund av att det nästan inte har utbildats några i Sverige de senaste åren. Tolkverksamheten gav därför Nordiska folkhögskolan i uppdrag att anordna en påbyggnadsutbildning för teckenspråkstolkar med kompetens i skrivtolkning. Under 2012 slutförde fem anställda teckenspråkstolkar denna påbyggnadsutbildning vilket resulterat i minskad tolkbrist för gruppen skrivtolkanvändare. På sikt finns behov av fler med skrivtolkningskompetens men den ekonomiska situationen omöjliggör en satsning på utbildningen år 2013. Habiliteringen har uppdaterat kompetensprofiler för samtliga yrkesgrupper i tankemodellen för kompetensutveckling. Utbildningsinsatser inför pilotverksamhet av införande av AsynjaVisph har skett för alla medarbetare inom Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän. Vi arbetar för ett gott medarbetarskap Personalvision 2021 ska implementeras och förankras på alla arbetsplatser. Alla chefer ansvarar för att processen genomförs. HR-avdelningen stödjer cheferna i arbetet utefter behov. Samverkansavtalet som trädde i kraft den 1 maj 2012 ska utvärderas. En arbetsgrupp som ska hålla i utvärderingen är utsedd och arbetet har precis påbörjats. Lönerevision 2013 pågår och merparten av Habilitering & Hälsas medarbetare fick ny lön utbetald med aprillönen i enlighet med avtalens intentioner. Kvarstår gör några fackliga organisationer som tecknade nya avtal under våren, vilket fördröjt processen och som innebär att de sista kommer att få ny lön utbetald med september månadslön. 5.4 Personalvolym Antalet anställda har sedan augusti 2012 minskat med 7 personer medan antalet årsarbetare ökat med 2,49. Däremot har nettoårsarbetare minskat med 1,07. I samband med framtagandet av Kompetensförsörjningsplan 2013-2017 var efterfrågan 914 tillsvidareanställda årsarbetare

Sida 16(22) för 2013. I dagsläget är antalet tillsvidareanställda årsarbetare 918. Några verksamheter har behov av att på sikt minska antalet anställda med några stycken utifrån de ekonomiska förutsättningarna. Den enda gruppen som numerärt har förändrats nämnvärt i antal och årsarbetare är Rehabilitering och förebyggande där antalet anställda minskat med 12 personer. Inom den gruppen har audionomer ökat något medan psykologer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och kuratorer minskat. Minskningen beror delvis på vakanshållning i samband med förändring av organisation men också på svårigheter att rekrytera exempelvis psykologer. Könsfördelningen är i det närmaste oförändrad. Andelen som har en heltidsanställning har efter målmedvetet arbete ökat med nästan två procentenheter sedan augusti 2012. Barn- och ungdomshabiliteringen i Vänersborg har sagt upp sina lokaler och planerar en flytt till mindre lokaler. I samband med detta blev två lokalvårdare övertaliga. Efter omfattande omplaceringsförsök sades de båda upp i augusti. En av de båda har dock därefter fått ny tjänst inom Regionservice. 5.5 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron minskade under många år men trenden har vänt och sedan ett par år tillbaka har sjukfrånvaron ökat igen. Den totala sjukfrånvaron till och med augusti i år är 6,5 procent jämfört med 5,6 procent föregående år. Både kvinnor och män har ökat sin sjukfrånvaro. De inledande månaderna i år har som vanligt präglats av en högre korttidssjukfrånvaro än övriga månader på året. Även den långa sjukfrånvaron har ökat ytterligare för både kvinnor och män liksom andelen psykiska diagnoser. Diskussioner runt orsaker till den ökade sjukfrånvaron och eventuella åtgärder har återkommande diskuterats i förvaltningens ledningsgrupp. I ungefär tio års tid har en fördjupad sjukfrånvarokartläggning med inriktning på långtidssjukfrånvaron genomförts i förvaltningen vid två tillfällen per år. Kartläggningen innehåller bland annat gruppering av diagnoser. Genomgående är att majoriteten av sjukskrivningar bottnar i en psykisk ohälsa. Under 2012 ökade andelen med psykisk diagnos ytterligare och därför genomfördes en djupanalys av respektive chef och HR-specialist med fokus på dessa medarbetare. Genomgången av läkarutlåtande, handlingsplan och rehabiliteringsdokumentation visade att endast ett fåtal av sjukskrivningarna är enbart arbetsrelaterade. Merparten av sjukskrivningarna är en konsekvens av stress och hög psykisk belastning i både arbetsliv och privatliv. Förvaltningen har en välfungerande rehabiliteringsprocess och arbetar aktivt med att tidigt upptäcka medarbetare som är i riskzon för psykisk ohälsa. Medarbetaren erbjuds ofta kontakt med beteendevetare vid företagshälsovården i förebyggande syfte. 5.6 Bemanningsföretag Under de senaste tio åren har Habilitering & Hälsa anlitat totalt tre individer via bemanningsföretag. Två av dessa är läkare och en av dem har fortsatt att anlitats i början av året i ringa omfattning. Insatsen har skett utifrån att den totala avsaknaden av läkare medfört att situationen för verksamheten Habiliteringen Fyrbodal varit medicinskt ohållbar. Diskussioner inom förvaltningen pågår för att hitta vägar där läkarresurserna nyttjas mer

Sida 17(22) gränslöst över verksamhetsområdena. Problemet är dock att befintliga läkarresurser inte räcker till inom de övriga verksamheterna heller. Därför kommer en verksamhet att tvingas att nyttja bemanningsföretag under senare delen av året. Kostnader för bemanningsföretag, tkr Periodutfall 2013 Periodutfall 2012 Prognos 2013 Dec 2012 Läkare 86 0 236 340 Sjuksköterskor 0 0 0 0 Övriga 0 0 0 0 Totalt 86 0 236 340 6. Övrigt Miljöarbete En stor del av miljöledningssystemets rutiner är nu fastställda och miljöombuden i verksamheterna arbetar nu med att bryta ner dessa till verksamhetsnivå. Habilitering & Hälsa är därmed på god väg att nå regionens mål att ha ett miljöledningssystem, men är ännu inte där och det kommer sannolikt att ta hela 2013. Att implementera ett ledningssystem kommer att ta tid och måste få ta tid. Implementeringsprocessen är en viktig del i sig. 7. Ekonomiperspektivet 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet 7.1.1 Vi har en god ekonomisk hushållning Vi når planerings- och måltal och genomför uppdrag i enlighet med överenskommelserna med hälso- och sjukvårdsnämnderna Enligt regionstyrelsens beslut för att säkerställa långsiktighet i de verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningarna har förvaltningen tecknat 2-åriga överenskommelser med samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder. Verksamheterna ska uppnå de mål och uppdrag som finns i överenskommelserna. Uppföljning ska göras enligt separat mål- och uppföljningsplan i samband med årsredovisning. Den totala ersättningen från Hälso- och sjukvårdsnämnderna för 2013 uppgår till 720 702 tkr Det har tecknats särskilda överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnderna 4-12 avseende förstärkta insatser för barn och unga med psykisk ohälsa. Medlen är i projektform och avsedda för att arbeta med barn med neuropsykiatriska diagnoser under åren 2013-2014. Utöver överenskommelserna med hälso- och sjukvårdsnämnderna har förvaltningen från regionfullmäktiges budget fått särskilda medel till FoU om 3 000 tkr och för utökat glasögonbidrag till barn och ungdomar från 8 år upp till 16 år med maximalt 10 000 tkr. FoUmedlen används till en FOU-ansvarig och till forskningsprojekt i förvaltningen. Det förstärkta glasögonbidraget faktureras HSU månadsvis och en bedömning i augusti av kostnaden för

Sida 18(22) helåret är 4 500 tkr. Vi är kostnadseffektiva Verksamheten ska följa och tillämpa gällande upphandlingsavtal och kontinuerligt se över sina inköp av varor och tjänster. Alla inköp som är möjliga att göra via Marknadsplatsen görs där. Under perioden har verksamheten tillsammans med Regionservice område inköp fortsatt arbetet med att hantera överklagandet av upphandlingen av hörapparater. Detta har resulterat i att en ny upphandling måste genomföras och arbete pågår med att ta fram nya kravspecifikationer för hörapparater. Överklagandet av tidigare upphandling har inneburit mycket extra arbete för personalen och ökade kostnader under 2013. Denna osäkerhet kring om upphandlingarna för hörapparater gör att fortfarande är mycket svårt att bedöma de framtida kostnaderna för hörselhjälpmedel. Genomgång och ransonering av vilka möten både chefer och medarbetare deltar i har skett under perioden. Video- och telefonkonferenser används till många möten vilket innebär minskad restid till förmån för mer patienttid, bättre arbetsmiljö för personalen samt en minskad miljöbelastning. Inom Habiliteringen Skaraborg pågår ett arbete om hur de i större utsträckning kan möta flera patienter samtidigt, d.v.s. i grupp istället för enskilt. Detta för att kunna frigöra ännu mera patienttid. Alla verksamheter inom Habilitering & Hälsa arbetar med processer, prioriteringar samt förändrings- och förbättringsarbete. Tolkverksamheten använder produktions- och kapacitetsplanering för att anpassa verksamheten efter efterfrågan/behov. Verksamheterna använder SMS-påminnelser till patienterna som en service och för att minska uteblivna besök. En minskning av uteblivna besök ökar verksamhetens produktivitet. Habilitering & Hälsa bedriver kontinuerligt uppföljning av det ekonomiska resultatet. Samtliga verksamheter har aktivt deltagit i uppföljningsarbetet. Under maj månad har delar av förvaltningsledningen träffat verksamheternas ledningsgrupper i uppföljningssamtal där förvaltningens fokusområden har diskuterats. Habiliteringsverksamheten och Hörselverksamheten rapporterar månadsvis till regionens vårddatabas VEGA. Hörselverksamheten rapporterar dessutom till väntetidsregistrering av hörselrehabilitering samt till Sveriges Kommuner och Landsting. Habiliteringsverksamheten rapporterar månadsvis till den förstärkta väntetidsregistreringen i regionen och till Sveriges Kommuner och Landsting.

Sida 19(22) 7.2 Ekonomiskt resultat Periodens resultat uppgår till 2 453 tkr, vilket är 80 tkr bättre än den periodiserade budgeten. Helårsprognosen beräknas följa budget under förutsättning att förvaltningens åtgärder får fullt genomslag. Förvaltningen har högre kostnader än vad simuleringen visar för den nya internhyresmodellen på cirka 1,0 Mkr och ytterligare kostnader för sent fattade beslut inom IT-översynen samt utfördelning av besparing för IT-konsulter från Regionkansliet på cirka 1,0 Mkr samt höga kostnader för hörhjälpmedel. Detta uppvägs av lägre personalkostnader på grund av vakanser samt åtgärder för att ha en ekonomi i balans. Åtgärder är vidtagna för att begränsa kostnadsökningen för hörapparater bland annat genom att varje enhetschef måste godkänna varje beställning. Vidare kommer förvaltningen under resterande del av året att vara än mer restriktiv med bland annat timanställningar, mertid/övertid samt överväga om vissa inköp kan skjutas på framtiden. En förutsättning för att nå detta resultat är Habilitering & Hälsas begäran om att få täcka underskottet för glasögonbidrag för barn till och med 7 år från Hälso- och sjukvårdsnämnderna (600 tkr) alternativt kommer förvaltningen upphöra med förskrivningen när årets ersättning är slut. Analys utfall/helårsprognos Intäkter Periodens utfall överstiger budget med 5 830 tkr. Den största enskilda posten avser utökat glasögonbidrag för barn och ungdomar 8-16 år. Dessutom har bidrag erhållits för FoUverksamhet där periodiseringseffekten gör att överskott redovisas per augusti. Ökningen av periodens intäkter jämfört med föregående år avser driftbidrag från Hälso- och

Sida 20(22) sjukvårdsnämnderna. Under 2012 utbetalades målrelaterad ersättning under hösten. Under 2013 utbetalas ingen målrelaterad ersättning utan driftbidraget är jämnt fördelat över året. I prognosen på helår beräknas intäkterna överstiga budget med cirka 12 500 tkr. Förvaltningen har för 2013 prognostiserat en intäkt på för utökat glasögonbidrag för barn och ungdomar 8-16 år, vilket motsvarar kostnaderna. Förvaltningen har enligt överenskommelse rätt att debitera Göteborgsnämnderna för 50 procent av kostnader för läkemedel/särnär och barnhjälpmedel som överstiger budgeterade kostnader. Denna intäkt har beräknats till 2 700 tkr. Vidare erhåller förvaltningen vissa ej budgeterade löneersättningar samt medel för patientsäkerhetskulturmätning. Förändringen av intäkterna jämfört med föregående år avser ersättning från Hälso- och sjukvårdsnämnderna med indexuppräkning. Därutöver erhåller förvaltningen bland annat medel för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa samt medel till FoU-verksamhet. Personalkostnader Periodens utfall och helårsprognos jämfört med periodbudget och helårsbudget visar ett överskott som beror på vakanser inom främst yrkeskategorierna läkare, psykologer och audionomer. Skillnaden mellan helårsprognos och föregående års utfall kan hänföras till lönerevision, lönekostnader för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa samt nya medel för forskning och utveckling. Helårsprognosen innefattar även tillsättning av en del vakanta tjänster Läkemedel Periodens utfall och utfall jämfört med föregående år visar en kostnadsökning. Prognosen på helår är högre än föregående års utfall. Helårsprognosen överstiger helårsbudgeten främst beroende på ett ökat inflöde av barn med neuropsykiatriska diagnoser med behov av centralstimulantia. Lokalhyror Kostnaden för de interna hyrorna påverkas negativt av att förvaltningen har fått högre kostnader än vad simuleringen visade för den nya internhyresmodellen. Detta påverkar såväl periodens utfall, utfall jämfört med föregående år, helårsprognos som jämförelse med helårsutfallet 2012. En felbudgetering gör att avvikelserna i resultaträkning inte ser rättvisande ut. Övriga kostnader Periodens utfall jämfört med budget visar ett underskott beroende på högre kostnader för bland annat ISIT-kostnader, barnhjälpmedel, hörhjälpmedel och Särnär-produkter. Kostnaderna för hjälpmedel har ökat med 7 procent. Ökningen avser till allra största delen hörhjälpmedel och en bidragande orsak kan vara ett överklagande som inneburit att en upphandling ännu inte kunnat slutföras. Ökningen mellan åren kan hänföras till kostnader för hörhjälpmedel och Särnär-produkter. Kostnaden för barnhjälpmedel är oförändrad jämfört med föregående år. Prognosen jämfört med budget visar en ökning framförallt vad gäller kostnader för glasögonbidrag, barnhjälpmedel, hörhjälpmedel och Särnär-produkter. Anledningen till att kostnaderna för Särnär ökar är att antalet barn som är i behov av nutrition ökar. När det gäller glasögonbidrag ger kostnaderna helårseffekt först under 2013, därav ökningen. Dessa kostnader för glasögonbidrag för barn från 8 år till16 år möts av en intäkt, se ovan. Effekten av sent fattade beslut inom IT-översynen samt utfördelning av besparing för