Kallhällsbadet är ett utomhusbad intill det nya Mälarnära bostadsområdet Bolinder Strand. Görvälns slott från 1600talet har restaurang, festvåning och konferenslokaler. Gårdsmiljön är unik då alla byggnader finns bevarade. En park i den engelska traditionen innehåller skulpturer, ett hundratal olika träd och buskar samt kryddgård. Säbysjön är en känd fågelsjö med cykel och gångstigar och grillplatser runt sjön. För fågelskådning finns fågeltorn. Vid sjön finns också Säby gård som är Järfällas huvudentré till Järvafältet. Bruket har en liten badvik, servering och uthyrning av båtar. JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING Ängsjö friluftsområde är ett omtyckt utflyktsmål med strandpromenad, grillplatser, servering, motionsspår, bastu och stugor för övernattning. Jakobsbergs Centrum har ett 100tal butiker, bibliotek, konsthall, biograf samt en galleria. Görvälnbadet är kommunens största utomhusbad. Barkarby Handelsplats, ett av Storstockholms största handelscentrum. Koffsan är en liten holme vars sjökrog 1731 fick celebert besök av Carl von Linné. På en halvtimme hade han inventerat alla växter och skapat Flora Kofsöensis. Kroggrunden grävdes ut 1993 och fynden finns att beskåda på Jakobsbergs bibliotek. Viksjö golfklubb med 27 hål driver också en populär restaurang. Gåseborg är en av Mälardalens bäst bevarade fornborgar med en vidsträckt utsikt över Mälaren. Här låg en bronsgjutarverkstad redan på 500talet e. Kr. Barkarby torg med gästgiveri och tingshus var under flera hundra år en av Järfällas viktigaste knutpunkter. Värdshuset LasseMaja öppnade vid torget redan 1671 och än i dag finns här gästgiveri och festvåning. En bit från torget ligger Järfälla kyrka från 1100talet. Veddesta är Järfällas största industriområde. Här finns både stora internationella företag och små familjeföretag. Årsredovisning Järfälla kommun 177 80 Järfälla Telefon: 08580 285 00 epost: jarfalla.kommun@jarfalla.se www.jarfalla.se Omslag_.indd 1 20080424 13:49:57
Järfälla kommun Årsredovisning Kommunens organisation...2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet...3 Fem år i sammandrag...4 Vart gick skattepengarna?... 5 Förvaltningsberättelse...6 Ekonomiskt resultat...7 Omvärldsanalys...7 Viktiga händelser...9 Måluppföljning...10 Ekonomisk analys...11 Väsentliga personalförhållanden...14 Koncernen...15 Sammanfattning och framtid...17 Kommunen...18 Resultaträkning...18 Finansieringsanalys...18 Balansräkning...19 Noter...20 Driftredovisning...23 Investeringsredovisning...23 Koncernen...24 Resultaträkning...24 Finansieringsanalys...24 Balansräkning...25 Noter...26 Redovisningsprinciper...28 Begreppsförklaringar...29 Nämnders och bolags verksamhetsberättelser i sammandrag...30 Kommunstyrelsen... 31 Teknik och försörjning... 34 Barn och ungdomsnämnden...35 Förskola och grundskola...40 Utbildningsnämnden...42 Utbildning och fl yktingmottagande... 46 Kultur och fritidsnämnden... 47 Kultur och fritid... 50 Socialnämnden...51 Vård och omsorg...59 Stöd och behandling...60 Tekniska nämnden... 62 Miljö och bygglovsnämnden...68 Järfällabygdens Hus AB...71 Personalredovisning...72 Miljöredovisning...76 Gröna nyckeltal...82 Kvalitetsredovisning... 83 Revisionsberättelse...87 Omslagsfoton: Utbyggnad av Barkarbystaden Tunnel vid Jakobsbergs pendeltågsstation Nationaldagsfi rande Foto: Mikael Nasberg Hummelmora äng Foto: Andreas Hägerstrand
Kommunens organisation Revisorer Valnämnd Kommunfullmäktige Överförmyndare Kommunstyrelse Barn och ungdomsnämnd Utbildningsnämnd Kultur och fritidsnämnd Socialnämnd Teknisk nämnd Miljö och bygglovsnämnd Bolag: Järfällabygdens Hus AB Bolinders Drabantstad AB Kvarnhallen AB Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2010 2003 2006 Socialdemokratiska arbetarepartiet 21 26 * Moderata samlingspartiet 20 * 13 Folkpartiet Liberalerna 7 * 10 Kristdemokraterna 4 * 5 Vänsterpartiet 3 4 * Miljöpartiet de gröna 3 2 * Centerpartiet 2 * 1 Sverigedemokraterna 1 Totalt antal mandat 61 61 * Partier som bildat majoritet 2
Rekordstor befolkningsökning Att Järfälla är en kommun med ett attraktivt läge med närhet till såväl storstaden som till fina strövområden konstaterade jag redan i årsredovisningen för 2006. I befolkningsstatistiken får vi nu bevis på detta. Kommunens befolkning ökade med hela 1 085 personer under, den största befolkningsökningen sedan 1971. En stor del av ökningen beror på inflyttning. Det var 672 personer fler som flyttade till kommunen än som flyttade ut. Det är det största överskottet sedan 1971. Kommunens ekonomi är i grunden god med en låg skuldsättning och bra styrsystem. Att ha en ekonomi i balans är en självklarhet och kommunen klarar nu det statliga balanskravet för nionde året i rad. års resultat på 50 miljoner kronor (eller 31 miljoner kronor med intäkterna från markförsäljning borträknade) har underlättats av att svensk ekonomi befinner sig i en högkonjunktur. Både skatteintäkter och finansiella intäkter visar överskott mot budget och det är roligt att konstatera att verksamheterna i år åter visar ett överskott. De kommunala verksamheterna kännetecknas av höga ambitioner. Vi samarbetar på olika sätt med andra kommuner för att förbättra kvaliteten i verksamheten ytterligare. Att vi tillsammans med 41 andra kommuner under har deltagit i ett nätverk som, i Sveriges Kommuner och Landstings regi, arbetat med att ta fram olika kvalitetsmått är ett exempel på detta. Under året har 74 miljoner satsats på nybyggnation och upprustning av verksamhetslokaler. Nya barnomsorgspaviljonger och ombyggnad av Lädersättrastugan och Jakobsbergskolan är några exempel. Inom projektet Tryggt och snyggt har det skett en hel del under året; utökad städning av gator och torg, klottersanering, buskröjning och förbättrad belysning är exempel på detta. Vårt mål är att järfällaborna ska ha en kommunal service med bästa möjliga kvalitet till lägsta kostnad i ett tryggt och snyggt Järfälla. Detta ska åstadkommas inom ramen för en skattesats som inte överstiger genomsnittet för länets kommuner. En första grund lades, med en skattesänkning på 15 öre. Fortsättning följer 2008 då skattesatsen har sänkts med ytterligare 18 öre. Till slut ett stort tack till alla som under året medverkat till att ge järfällaborna en bra service och effektivt förvaltat invånarnas skattepengar. Eva Lennström Ordförande i kommunstyrelsen Kommunens investeringar har varit stora även under. Totalt har 170 miljoner satsats på verksamhetslokaler och infrastruktur. Årets största enskilda investering var infrastruktursatsningar i Flottiljområdet Barkarby handelsplats. Syftet har varit att skapa förutsättningar både för att öka handelplatsens attraktivitet och för att kunna exploatera bostadsmark. Att bostadsbyggande kommit igång på Flottiljområdet är glädjande. I hela kommunen blev 278 nya bostäder klara under året, det högsta antalet på fem år. 3
Fem år i sammandrag (kommunen) Ekonomiska nyckeltal 2006 2005 2004 2003 Årets resultat (mnkr) årets resultat årets resultat enligt balanskravet 50 31 129 92 192 40 39 2 62 6 Budgetavvikelse (mnkr) nämnder och styrelser driftbudget, totalt investeringsbudget, totalt 23 40 129 5 119 132 12 182 156 8 28 59 5 52 120 Verksamhetens bruttokostnader (mnkr) (externa kostnader och avskrivningar) 2 921 2 744 2 602 2 531 2 453 Verksamhetens nettokostnader (mnkr) (exklusive realisationsvinster/förluster) 2 275 2 100 2 000 1 938 1 889 Nettokostnadsutveckling (%) 8 5 3 3 6 Skatteintäkter (mnkr) (inklusive generella statsbidrag och utjämning) 2 285 2 159 2 021 1 935 1 904 Verksamhetens nettokostnader (%) (i procent av skatteintäkter) 100 97 99 100 99 Bruttoinvesteringar (mnkr) 170 169 171 129 175 Nettoinvesteringar (mnkr) 143 104 12 97 139 Soliditet (%) 65 70 66 61 62 Soliditet inklusive totala pensionsåtagandet (%) 1 12 11 4 4 Tillgångar (mnkr) per invånare (kr) 2 388 37 650 2 352 37 727 2 317 37 527 2 197 35 686 2 092 34 031 Avsättningar och skulder (mnkr) per invånare (kr) 842 13 275 702 11 260 797 12 908 867 14 083 801 13 030 Eget kapital (mnkr) per invånare (kr) 1 546 24 374 1 650 26 467 1 521 24 634 1 329 21 587 1 291 21 001 Lånefinansieringsgrad (%) (långfristig upplåning; andel av anläggningstillgångarna) 8 8 13 17 18 Långfristiga lån (mnkr) 170 170 258 308 328 Borgensåtagande (mnkr) per invånare (kr) 1 412 22 262 1 444 23 163 1 433 23 209 1 513 24 576 1 581 25 719 Antal anställda 3 614 3 615 3 528 3 472 3 506 Personalkostnader (mnkr) 1 344 1 289 1 215 1 175 1 148 Kommunal utdebitering (kr) 18,98 19,13 19,13 19,13 19,13 Folkmängd 63 427 62 342 61 743 61 564 61 473 Antal färdigställda bostäder 278 139 128 258 129 4
Vart gick skattepengarna? 100 kronor i skatt till Järfälla kommun användes under på följande sätt: Grundskola 23,70 kr (23,70 kr) Barnomsorg 17,50 kr (16,00 kr) Äldreomsorg 12,60 kr (12,80 kr) Handikappomsorg 10,40 kr (10,20 kr) Gymnasieskola 9,90 kr (9,50 kr) Individ och familjeomsorg 7,30 kr (7,50 kr) Avskrivningar 4,70 kr (4,40 kr) Teknik och miljö 3,80 kr (3,50 kr) Kommungemensam verksamhet 3,70 kr (3,80 kr) Fritid 2,10 kr (2,10 kr) Kultur 1,60 kr (1,70 kr) Räddningstjänst 1,30 kr (1,30 kr) Vuxenutbildning 1,20 kr (0,80 kr) Arbetsmarknadsåtgärder 0,20 kr (0,30 kr) Avgift till utjämningssystemet (2,40 kr) 2006 års siffror inom parentes 5
Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelse Ekonomiskt resultat Bra resultat även Årets resultat uppgår till 50,1 miljoner kronor (mnkr) för. Motsvarande resultat för år 2006 var 128,9 mnkr. Årets resultat (mnkr) Årets resultat enligt resultaträkning 50,1 mnkr avgår realisationsvinster 18,7 mnkr Justerat resultat enligt balanskravet Från år 2000 gäller det av riksdagen beslutade balanskravet för kommuner och landsting. Balanskravet innebär att årets intäkter skall överstiga årets kostnader. Vid avstämning om balanskravet uppnås ska varken realisationsvinster från markförsäljning eller nedskrivning/återföring av värdet på kommunens kapitalförvaltning medräknas. Det justerade resultatet att jämföra med balanskravet blir då enligt nedan: 31,4 mnkr Även kommunens ekonomiska mål, ett resultat på 10 mnkr, ska jämföras med det justerade resultatet ovan. Järfälla kommun har alltid klarat balanskravet och årets resultat innebär således att både balanskrav och ekonomiskt mål klaras även i år. Diagrammet nedan visar hur balanskravet klarats sedan 2003. Justerat resultat enligt balanskravet (mnkr) 50 Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Järfälla kommun. Bland de faktorer som påverkar kommunen är konjunkturutvecklingen, utvecklingen på arbetsmarknaden, demografiska förändringar, reformer beslutade av riksdagen och andra statliga beslut samt pris och löneutveckling. Samhällsekonomisk situation och utveckling Efter flera år med hög tillväxt dämpas tillväxttakten de närmaste åren. BNPtillväxten för hamnar under 3 procent för första gången på fyra år. Tillväxttakten 2008 och 2009 förväntas bli ännu något lägre. Som ett resultat av de senaste årens goda tillväxt har läget på arbetsmarknaden förbättrats rekordsnabbt. Tidiga tecken syns dock på att den försvagade BNPtillväxten börjar göra avtryck på arbetsmarknaden. Nyanmälda lediga platser till arbetsförmedlingarna ökar inte lika snabbt längre. Kommande år bedöms sysselsättningen stabiliseras på en hög nivå samtidigt som en mindre gynnsam demografisk utveckling bidrar till att hålla tillbaka arbetskraftsutbudet. Det innebär att arbetslösheten kommer att vara relativt stabil framöver. Antalet arbetade timmar anses ha passerat den nivå som är förenlig med prisstabilitetsmålet på 2 procent under slutet av. Det borde ha inneburit att timlönerna skulle öka snabbare än åren innan då det fanns lediga resurser på arbetsmarknaden. Nivåerna i de avtal som slöts under låg också över nivåerna föregående treårsperiod. Som en följd av tillfälliga prisökningar och lägre produktivitet anser flera bedömare att KPI (konsumentprisindex) kommer att öka med cirka 3 procent 2008. Successivt ökande produktivitetstillväxt och mindre genomslag av tillfälliga effekter gör att prisökningarna dämpas 2009 och därefter. Med den ovan beskrivna utvecklingen ter sig kommunernas situation 2008 inte lika ljus som tidigare år. För Järfällas del innebär även den demografiska utvecklingen (med fler förskolebarn, gymnasieelever och äldre) att ökade krav ställs på kommunal service. 31 7
Förvaltningsberättelse Statliga beslut påverkar kommunens ekonomi Olika statliga beslut påverkar kommunernas förutsättningar att bedriva sin verksamhet. De riktade statsbidrag som funnits inom förskola, grundskola och vuxenutbildning har successivt ändrats till att vara generella och ingå som en del av utjämningssystemet. För Järfällas del har detta inneburit minskade intäkter både 2006 och. Det kommunala utjämningssystemet genomgick stora förändringar 2005. I korthet kan förändringarna beskrivas som att det tidigare generella statsbidraget och inkomstutjämningen ersätts av ett statligt utjämningsbidrag vilket garanterar 115 procent av medelskattekraften. De kommuner som har en skattekraft som överstiger 115 procent betalar en avgift till systemet. Då skattekraften i Järfälla under ett antal år ökat långsammare än genomsnittet har Järfällas avgift minskat successivt. Kommunen betalade 7,0 mnkr i avgift till inkomstutjämningen att jämföra med 31,4 mnkr 2006 och 42,9 mnkr 2005. Även Järfällas avgift till kostnadsutjämningen i utjämningssystemet minskar. Avgiften blev 8 mnkr, att jämföra med 35,7 mnkr 2006 och 47,3 mnkr 2005. Minskningen beror främst på att Järfällas befolkning, med en ökande andel äldre, har blivit mer lik riksgenomsnittet. form av ökade skatteintäkter. En undersökning genomförd av dåvarande Kommunförbundet visar att de kommuner som har en balanserad befolkningsutveckling på maximalt 1,5 procent per år har bäst ekonomi. 65 500 65 000 64 500 64 000 63 500 63 000 62 500 62 000 61 500 61 000 60 500 60 000 Befolkningsutveckling (antal invånare) Antal färdigställda bostäder 63 427 Ökat bostadsbyggande För att befolkningen ska kunna öka måste nya bostäder byggas. Under färdigställdes 278 bostäder. De senaste fem åren har det i genomsnitt byggts cirka 200 bostäder per år. Det inomkommunala utjämningssystem för LSSkostnader (Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade) som infördes 2004 innebar för Järfällas del en avgift på 19,6 mnkr. En minskning med 2,6 mnkr jämfört med 2006. Systemet som i viss mån är påverkbart av kommunerna och därmed kostnadsdrivande skapar dock farhågor för framtida höjda avgifter. Att tillfälliga sysselsättningsstödet samt ett antal riktade statsbidrag från omvandlats till ett generellt statsbidrag innebar för Järfällas del att regleringsavgiften på 1,1 mnkr 2006 nu blivit ett regleringsbidrag på 56,7 mnkr. 139 278 Rekordstor befolkningsökning Befolkningen i Järfälla kommun ökade med 1 085 personer eller 1,7 procent till 63 427 invånare. Ökningen är den största sedan 1971 och innebär att Järfälla fortfarande är den största kommunen i länets norra del. 2006 ökade befolkningen med 599 personer, men under hela perioden 20012005 ökade befolkningen med endast 611 personer. Ökningen består dels av ett födelseöverskott på 401 personer, dels av ett positivt flyttningsnetto på 672 personer. Födelseöverskottet avser 811 födda och 410 döda. Flyttningsnettot består av ett positivt flyttningsnetto med utlandet på 412 personer och med länet på 340 samtidigt som flyttningsnettot mot övriga Sverige är negativt (80 personer). Även flyttningsnettot är det största sedan 1971. En ökande befolkning ger positiva effekter för kommunen i Minskad arbetslöshet Den öppna arbetslösheten har minskat under året i Järfälla kommun, i Stockholms län och i riket. Andelen öppet arbetslösa i Järfälla var i genomsnitt under året 2,4 procent (3,1 procent 2006). Andelen arbetslösa ungdomar var under 3,0 procent (3,6 procent 2006). Arbetslösa i december 2006/ (1664 år) % 2.6 2.8 Järfälla Stockholms län Källa: AMS 2006 3.5 Riket 2.0 2.1 Järfälla Stockholms län 2.8 Riket 8
Känslighetsanalys/riskanalys Kommunens ekonomi påverkas av flera faktorer. Några faktorer påverkas direkt genom kommunala beslut, andra genom omvärldsbeslut. Känslighetsanalysen ska beskriva hur olika händelser påverkar kommunens ekonomiska situation. Känslighetsanalys Förändring mnkr Pris och löneökning Varav löner och sociala avgifter egen personal Ändrad nyttjandegrad förskola Ändrad nyttjandegrad gymnasieskola Befolkningsförändring (ändrade skatteintäkter) Prognosen för uppräkningsfaktorer av skatteunderlag slår fel Förändrad utdebitering Förändring Stockholms fondbörs Ränteförändring Viktiga händelser 1% 1% 1% 1% 100 pers. 1% 10 öre 1% 1% Kommunfullmäktige aktualitetsförklarade kommunens översiktsplan under våren, vilket ska göras varje ny mandatperiod. I september fattades beslut om en genomförandestrategi för Barkarbystaden. Strategin kompletterar den fördjupade översiktsplanen och innebär ytterligare ett steg på väg mot en genomtänkt utbyggnad av den nya stadsdelen. Den tar bland annat upp frågor som markanvisning, etableringspolicy för dagligvaruhandel, naturreservat för Igelbäcken och avveckling av flygverksamheten. Den andra detaljplanen i ordningen som innehåller bostäder i Barkarbystaden har varit på samråd. Detaljplanen ger även förutsättningar för genomförandet av det vinnande förslaget i arkitekttävlingen Framtidens äldreboende. Under en stor del av året pågick på olika nivåer arbetet med framtagande av förslag till Mål, driftbudget och investeringsbudget för 2008 2009, samt ekonomisk flerårsplan för 2010 2011. Förslaget fastställdes av kommunfullmäktige i november. De nya kommungemensamma målen tar sin utgångspunkt i kommunens vision och dess hörnstenar. Utifrån jämförelser av visionens framtidsbeskrivningar och nuläget har utvecklingsområden identifierats och nya mål formulerats. Arbetet med att uppfylla de kommungemensamma målen, kompletterade av övriga nämndövergripande planer och program, ska på så vis föra kommunen ett steg närmare den idealbild visionen beskriver. Under åren 2003 2006 var en arbetsgrupp för demokratiutveckling verksam på kommunfullmäktiges uppdrag. Slutrapporten från arbetsgruppen samt en utvärdering gjord på 28 14 4 2,5 3 21 12,5 0,8 0,5 uppdrag av kommunens revisorer låg till grund för en temadebatt i fullmäktige i februari om Utvecklingen av demokratin i Järfälla. Debatten resulterade i att kommunstyrelsen fick i uppdrag att bereda och framlägga förslag om hur arbetet med demokratiinsatser ska se ut fortsättningsvis. Kommunstyrelsen föreslog bland annat: att förslag om hur ett modifierat återinförande av motionsrätten för kommuninvånare kan utformas, att en demokrativecka ska anordnas vart fjärde år med start 2008 samt, att demokrativeckor i grundskolan respektive gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska genomföras varje år. Kommunstyrelsens redovisning av uppdraget godkändes av kommunfullmäktige i oktober. Från och med har kommunen överlämnat hela ansvaret för räddningstjänsten till kommunalförbundet brandkåren Attunda. I december godkände kommunfullmäktige inrättandet av en gemensam nämnd för familjerättsliga frågor i Järfälla och UpplandsBro kommuner från och med 1 januari 2008. Syftet med en gemensam nämnd är att genom metodutveckling och effektivisering ge brukaren en bättre kvalitet på servicen. Kvalitetsarbete För att få en utomstående bedömning av kommunens styrsystem beställdes en så kallad kommunkompassanalys från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Utvärderingen av Järfälla kommun genomfördes i oktober 2006 och en slutlig rapport presenterades vid årsskiftet 2006/. Järfälla kommun fick ett av de högsta förstagångsresultaten bland det 50 tal kommuner som genomfört utvärderingen. Mot bakgrund av det goda utfallet deltog kommunen i tävlingen Årets kvalitetskommun. Järfälla blev dock inte en av de fem kommuner som nominerades till slutomröstning. Utvecklingsarbetet med kommunens system för styrning, ledning och uppföljning har fortsatt även under bland annat med utgångspunkt från resultatet av kommunkompassanalysen. I december 2006 bjöd SKL in samtliga kommuner till projektet KF:s kvalitetsredovisning. Projektets syfte är att utveckla verktyg för att stärka de förtroendevaldas roll i styrningen av den kommunala verksamheten. Då projektet bedömdes vara i linje med kommunens kvalitetsarbete anmälde kommunstyrelsen kommunens intresse att delta. Projektet som senare bytt namn till Kommunens kvalitet i korthet har genomförts under. I projektet har fem viktiga områden pekats ut och för dessa har sammanlagt 35 mått tagits fram. De fem områdena är: tillgänglighet, trygghetsaspekter, delaktighet, effektivitet och samhällsutveckling. Verksamhetsmåtten har under prövats av Järfälla och 41 andra kommuner. Resultatet av projektet redovisas i ett särskilt avsnitt i årsredovisningen samt av SKL i februari 2008. Övriga kommuner kommer att inbjudas att delta i projektet under 2008. Utöver detta har ett kommuninternt projekt satts igång under året för att förbättra möjligheterna för brukare att på kommunens webbplats jämföra kvaliteten mellan olika verksamheter där brukaren kan göra aktiva val, till exempel mellan olika skolor eller hemtjänstutförare. 9
Förvaltningsberättelse Måluppföljning God ekonomisk hushållning Järfälla kommun har sedan ett antal år haft god ekonomisk hushållning som inriktningsmål. Detta har som årligt finansiellt effektmål uttryckts som att årets resultat ska var 10 mnkr. Som framgår nås detta mål i årets bokslut med god marginal. För verksamheten finns inriktningsmål och effektmål både kommungemensamt och nämndspecifikt. Uppföljningen av de kommungemensamma målen redovisas nedan medan övriga redovisas i respektive nämndavsnitt. Då merparten av målen har uppnåtts kan det övergripande målet om god ekonomisk hushållning också anses ha uppnåtts. Måluppfyllelse för de kommungemensamma effektmålen Uppföljning av målen sker bland annat genom en medborgarenkät som genomförs vartannat år, nu senast i oktober 2006 av SCBs Medborgarundersökningar. Måluppföljning Effektmål Måluppfyllelse Minst 80 procent av invånarna ska anse att Järfälla som boendeort präglas av trivsel, trygghet och ett gott serviceutbud. Järfällaborna ger högt betyg åt det kommersiella utbudet i kommunen, bra betyg på trivseln vad gäller bostads och grönområden och fortsatt dåligt betyg på tryggheten i kommunen. Endast 52 procent av de svarande ger godkänt på tryggheten. Målet beträffande trygghet är inte uppnått. Skattekraftutvecklingen i kommunen ska lägst vara i nivå med länsgenomsnittet. Luftföroreningar och bullerstörningar ska minska. När kommuninvånarna vill framföra sina synpunkter om de verksamheter som kommunen ansvarar för och när de vill påverka den kommunala beslutsprocessen, ska minst 80 procent anse att det är lätt att komma i kontakt med politikerna i kommunen. Minst 80 procent av kommuninvånarna ska anse att kontakten med såväl kommunens anställda som anställda av extern utförare är öppen och enkel samt att de blir bemötta på ett korrekt sätt. Minst 80 procent av brukarna ska anse att de kommunalt fi nansierade tjänsterna är av god kvalitet, oavsett om dessa genomförs i kommunal regi eller av anlitad extern utförare Vid nyproduktion av bostäder ska goda, sunda och attraktiva boendemiljöer skapas med lägenheter i olika hustyper, upplåtelseformer, storlekar och kostnadsnivåer. Målet uppfylldes inte, då skattekraftsökningen i länet mellan taxeringsåren 2006 och var 3,57 procent medan ökningen i Järfälla var 3,05 procent. Under har inte mätningar som gör det möjligt att bedöma måluppfyllelsen i sin helhet genomförts. Beskrivningar av delar av målet återfi nns i avsnittet miljöredovisning i kommunens årsredovisning. 64 procent av Järfällaborna ger godkänt betyg i enkäten. Målet kan inte anses vara uppfyllt. 84 procent ger godkänt betyg i enkäten. Målet kan därmed anses vara uppfyllt. 85 procent i enkäten ger godkänt betyg. Målet är därmed uppnått. Målet uppfylldes. Samtliga lägenheter som färdigställdes under året blev sålda eller uthyrda, vilket tyder på att inte bara attraktiva bostäder utan även attraktiva boendemiljöer har skapats. 10
Ekonomisk analys Nettokostnadsandelen försämras Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna är ett viktigt nyckeltal för att analysera utvecklingen av kommunens ekonomi. Verksamhetens nettokostnader bör täckas av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Skatteintäkterna ska även räcka till att finansiera ett eventuellt negativt finansnetto. Nyckeltalet som används är nettodriftskostnadernas andel av skatteintäkterna. Verksamhetens intäkter minskar med 15,5 mnkr jämfört med 2006. Exklusive realisationsvinster ökar intäkterna med 3 mnkr. Att verksamhetens intäkter inte ökar mer beror främst på det ovan nämnda, att ett antal riktade statsbidrag från och med blivit generella. Sammanlagt minskar dessa statsbidrag med 37 mnkr. Den största intäktsökningen jämfört med 2006 avser ersättning från försäkringskassan för personliga assistenter som ökar med 10 mnkr. Nettodriftskostnader (mnkr) i % av skatteintäkter Intäktsstruktur (mnkr) 2006 100 Taxor och avgifter Försäljning av verksamhet och entrepenader Bidrag Övriga intäkter Realisationsvinster 196,1 116,4 240,8 92,9 18,7 191,0 106,4 260,3 85,8 36,9 Summa 664,9 680,4 Kraftig ökning av verksamhetens nettokostnader på grund av ändrade statsbidrag Enligt resultaträkningen ökar verksamhetens nettokostnader jämfört med 2006 med 193,3 mnkr (9,4 procent) medan skatteintäkter (inkl generella statsbidrag och utjämning) ökar med 126,3 mnkr (5,8 procent) och finansnettot minskar med 12,1 mnkr. Exklusive realisationsvinster ökar verksamhetens nettokostnader med 175,1 mnkr (8,3 procent). Den kraftiga ökningen av verksamhetens nettokostnader beror dels på kraftigt ökade volymer inom för och grundskola samt äldre och handikappomsorg, dels på att ett antal riktade statsbidrag från och med blivit generella och därmed ingår i det kommunala utjämningssystemet och inte längre redovisas som en verksamhetsintäkt. 2300 2250 2200 Verksamhetens nettokostnader (mnkr) (exklusive realisationsvinster) 2 275 Verksamhetens kostnader ökar med 166 mnkr (6,3 procent) jämfört med 2006. Den största ökningen avser personalkostnader (exklusive pensionskostnader) som ökar med 72 mnkr (5,5 procent) samt köp av verksamhet som ökar med 67 mnkr (9,6 procent). Av kostnadsökningen avser cirka 50 mnkr ökade volymer inom förskola, skola, äldre och handikappomsorg. Kostnadsstruktur (mnkr) Bidrag och transfereringar Löner Övriga personalkostnader (sociala avgifter, pensioner m.m) Entreprenader och köp av verksamhet o. konsulter Lokal, markhyror o. fastighetsservice Bränsle, energi och vatten Förbrukningsmaterial Övriga kostnader Interna tjänster avseende investeringsprojekt Summa 113,1 952,9 497,0 856,0 138,9 59,8 72,3 140,2 20,8 2 809,4 2006 105,1 912,0 441,2 802,4 131,9 58,0 67,8 145,4 20,6 2 643,2 Nämndernas budgetutfall åter positivt Styrelse och nämnders samlade resultat för visar på ett totalt överskott på 22,8 mnkr eller cirka 0,8 procent av budgetomslutningen. Motsvarande resultat 2006 var ett underskott på 5,3 mnkr. Av tretton förvaltningar redovisar sex underskott. Mätt i kronor har Förskola och grundskola och Tekniska nämnden de största underskotten. Socialnämnden redovisar störst överskott. 11
Förvaltningsberättelse Budgetavvikelserna fördelar sig enligt följande (mnkr) Budgetavvikelser (mnkr) Kommunstyrelsen Barn och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Kultur och fritidsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Miljö och bygglovsnämnden Verksamheter i egen regi Teknik och försörjning (KS) Förskola och grundskola (Bun) Utbildning och fl yktingmottagning (Ubn) Kultur och fritid (Kun) Vård och omsorg (Son) Stöd och behandling (Son) Resultatregleringsanslag Totalt 8,9 5,3 2,3 0,8 31,6 10,1 1,0 4,1 8,4 2,5 0,0 4,4 0,3 5,0 22,8 Socialnämndens överskott om 31,6 mnkr består av: äldreomsorg 14,2 mnkr, handikappomsorg 6,3 mnkr, individ och familjeomsorg 8,1 mnkr samt gemensamt 3,0 mnkr. Av förskola och grundskolas underskott om 8,4 mnkr svarar grundskola för 6,8 mnkr och förskola för 1,6 mnkr. Resultaten för de olika enheterna varierar kraftigt. Många enheter har underskott, vissa till och med stora sådana. Några har överskott. Överskotten beror till stor del på återhållsamhet med kostnader, samt svårigheter med att rekrytera behörig personal. Underskotten beror bland annat på att antalet elever på en del skolor har minskat mer än vad man budgeterat och organiserat för, samt att några enheter förbrukat en del av sitt ackumulerade överskott till exempelvis upprustning av inomhusmiljön. Tekniska nämndens underskott på 10,1 mnkr beror på anpassning av redovisningen enligt den nya vattentjänstlagen, som började gälla från 1 januari och beskrivs på annan plats. Avskrivningar ökar Avskrivningskostnaderna ökar för andra året i rad och uppgår till 111,9 mnkr, vilket är 11,6 mnkr högre än förra året. Här ingår en nedskrivning av värdet på Berghems förskola på 6,5 mnkr med anledning av branden. Skatteintäkterna ökar med 2,3 procent Skatteintäkterna ökar med 50,6 mnkr (2,3 procent) jämfört med 2006. Ökningen dämpades med cirka 19 mnkr av att skattesatsen sänktes med 15 öre. slutligt utfall kommer att belasta 2008 års bokslut. När det gäller slutavräkningen för 2006 så uppgår den till 103 kr per invånare (6,4 mnkr). Av dessa har 13,4 mnkr bokförts år 2006 och differensen mellan prognos och slutligt utfall, 7,0 mnkr belastar årets bokslut. Utjämningsbidrag istället för avgift Jämfört med bokslut 2006 förändras nettot för generella statsbidrag och utjämning från 53,9 mnkr till 22,1 mnkr. Det är första året sedan nuvarande utjämningssystems tillkomst 1995 som Järfälla inte är nettobetalare till systemet. Skälen till förändringen är minskade avgifter för inkomstutjämning, kostnadsutjämning och LSSutjämning men framförallt att regleringsavgiften nu är ett regleringsbidrag på grund av att flera riktade statsbidrag, som nämnts ovan, blivit generella. Finansnettot försämras Finansnettot försämras med 12 mnkr jämfört med 2006 till 21,2 mnkr. Försämringen avser kapitalförvaltningen där avkastningen blivit lägre på grund av börsutvecklingen. Finansnetto (mnkr) Den 2 januari 1997 avsattes 200 mnkr för kapitalförvaltning. Två externa kapitalförvaltare anlitades för att förvalta 100 mnkr vardera. Vid utgången av var marknadsvärdet på kapitalet 397,8 mnkr, en ökning med 10,4 mnkr. Kapitalförvaltning (mnkr) (marknadsvärde 31 december) 21 398 Redovisningsrådets nya rekommendation om periodisering av skatteintäkterna tillämpas. Detta innebär att Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos för slutavräkning för på 567 kr per invånare (35,2 mnkr) har tillförts resultaträkningen. Mellanskillnaden mellan prognos och 12
Enligt av kommunfullmäktige antagna riktlinjer får högst 40 procent placeras i aktier medan resterande skall placeras i räntebärande värdepapper. Maximalt hälften av aktiedelen får placeras i internationella aktiefonder. Kapitalets fördelning på olika tillgångsslag framgår av diagrammet nedan. Fördelning av tillgångsslag (mnkr) Internationella aktiefonder 34,6 Svenska aktier 74,4 Likvida medel 8,7 Fond av hedgefond 17,8 budgetmedel för övriga projekt som fortsätter under 2008 är 24,1 mnkr. Inom Tekniska nämnden finns större avvikelser på projekten Barkarby trafikplats (8,1 mnkr), Jakobsbergs centrum (4,0 mnkr), Växthusvägens förlängning (3,8 mnkr), Flottiljområdet (3,6 mnkr), Bolinder strand (2,3 mnkr), gång och cykelvägar (3,5 mnkr), gatubelysning (2,3 mnkr) samt Bodaängsvägen/ Enköpingsvägen (1,9 mnkr). Projekten Jakobsbergs centrum och Växthusvägens förlängning är avhängigt av externa intressenter och förvaltningen har ingen möjlighet att påverka utvecklingen. Uppföljning större investeringsprojekt Projektnamn Total Utfall budget t.o.m Utfall Prognos Räntebärande 262,4 Oförändrad investeringsnivå Investeringsutgifterna för uppgår till 169,8 mnkr (169,4 mnkr år 2006). Jämfört med budget redovisas ett överskott på 134,8 mnkr. Investeringsinkomsterna blev 27,2 mnkr vilket är 5,7 mnkr lägre än budgeterat och avser främst inkomster från markförsäljning. År 2006 var investeringsinkomsterna cirka 66 mnkr. Jakobsbergskolan Nybergskolan Lädersättrastugan Barnomsorgspaviljonger Gruppbostad Flyginfarten Brandstation Olovslunds förskola Bolinder strand Viksjö Centrum Flottiljområdet Barkarby trafi kplats 151 920 31 000 11 428 18 000 11 874 11 500 11 000 20 600 25 052 48 000 28 058 150 468 31 072 9 102 13 087 11 672 663 1 015 17 206 22 889 44 378 19 998 18 595 587 8 700 12 904 298 164 623 0 5 424 5 112 19 047 181 620 29 930 9 600 14 000 11 672 71 500 14 100 19 545 25 000 48 000 28 000 Nettoinvesteringarna för blir således 142,7 mnkr (103,7 mnkr år 2006). Investeringar (mnkr) 170 143 Låneskulden oförändrad Kommunens långfristiga låneskuld uppgick till 348 mnkr vid årsskiftet 2002/2003 och har därefter minskat. Kommunens låneskuld uppgick vid års utgång till 170 mnkr. Även vid årsskiftet 2006/ var låneskulden 170 mnkr. Låneskuld (mnkr) 170 De största avvikelserna återfinns på fastighetssidan (56 mnkr) och för tekniska nämnden (48 mnkr), främst på grund av senarelagda projekt. Av fastighetsavdelningens 51 projekt har 15 avslutats till en sammanlagd kostnad som understiger budget med 6,5 mnkr. Två projekt, brandstation (11 mnkr) och Olovslundstugan (10 mnkr) har inte kunnat genomföras under. Kvarstående 13
Förvaltningsberättelse Försämrad soliditet Soliditeten är ett viktigt mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Soliditeten mäter hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital och om det finns beredskap för framtida resultatförsämringar, det vill säga den långsiktiga betalningsförmågan. Två faktorer som främst påverkar soliditeten är dels det årliga resultatet och dels tillgångarnas finansiering. Soliditeten försämras från 70 procent 2006 till 65 procent. Försämringen beror på de ändrade principer för redovisning av VAverksamhet enligt den nya lagstiftning som gäller från. Förändringen har fått som effekt att kommunens eget kapital korrigerats ned med 153,6 mnkr. Den av riksdagen beslutade metoden att redovisa kommunens pensionsskuld påverkar även redovisad soliditet. Metoden innebär att den till och med 1997 upparbetade pensionsskulden redovisas som en ansvarsförbindelse och därmed inte påverkar soliditeten. Om hänsyn tas till kommunens hela pensionsskuld (inklusive löneskatt) har kommunens soliditet varit endast 3 5 procent under flera år. Tack vare goda ekonomiska resultat och en långsam ökning av den gamla pensionsskulden ökade soliditeten (inkl hela pensionsåtagandet) till 11 procent 2005 och 12 procent 2006. Den gamla pensionsskulden (ansvarsförbindelsen) ökar nu med 174 mnkr på grund av ändrad modell för pensionsskuldberäkning. Detta tillsammans med ovan nämnda förändring av eget kapital innebär att soliditeten inklusive hela pensionsåtagandet, nu sjunker till 0,7 procent. Båda soliditetsmåtten visas i diagrammet nedan. Soliditet (%) 65 Sjukfrånvaron minskar Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetad tid uppgick till 8,5 procent för hela året. Motsvarande siffra för 2006 var 9,6 procent. Kvinnornas sjukfrånvaro uppgick till 10 procent och var liksom tidigare år dubbelt så hög som männens. Högst sjukfrånvaro hade åldersgruppen 50 år och äldre. Personalkategorierna inom förskola och teknik hade högst sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro i % av arbetad tid Sjukfrånvaro totalt för kvinnor för män för yngre än 29 år för 3049 år för 50 år och äldre andel sjukfrånvaro 60 dagar och mer för kvinnor för män 8,5 9,8 4,6 3,7 8,1 9,8 69,1 70,5 59,6 2006 9,6 11,0 5,3 4,5 9,6 10,6 68,7 69,7 56,8 Ny modell för pensionsskuldsberäkning innebär kraftigt ökade pensionsförpliktelser De totala pensionsförpliktelserna för kommunens anställda uppgick till 1 649,4 mnkr vid årets slut, en ökning med 206,8 mnkr. Åtagandet redovisas under olika poster i balansräkningen dels som avsättningar, dels som ansvarsförbindelse. Avsättningarna för pensioner i balansräkningen uppgår vid utgången av till 119,1 mnkr (inkl löneskatt), en ökning med 32,5 mnkr jämfört med utgången av 2006. Pensionsavsättning (mnkr) 120 119 110 1 Väsentliga personalförhållanden Antalet anställda samma som 2006 var antalet anställda 3 614. Det är en minskning med 1 person jämfört med 2006. 14
Den gamla pensionsskulden som intjänats före 1998 redovisas enligt den kommunala redovisningslagen som ansvarsförbindelse och är 1 530,3 mnkr (inkl löneskatt) vid utgången av, en ökning med cirka 174 mnkr. 2006 ökade ansvarsförbindelsen med 99 mnkr och tidigare var den årliga ökningen på 30 40 mnkr. Den kraftiga ökningen beror på att pensionsskuldberäkningen är gjord enligt RIPS07. Det är den modell som SKL fattade beslut om i juni och som ska användas vid värdering av den kommunala pensionsutfästelsen. De i särklass största förändringarna i RIPS07 jämfört med den tidigare beräkningsmodellen, Pfinken 2000, är ändrat livslängdsantagande och sänkt diskonteringsränta på intjänad pensionsrätt. Antalet årsarbetare var 3 349 varav 3 245 i kommunen, 68 i JHAB och 36 i Attunda (25 procent av cirka 150), vilket är 4 årsarbetare färre än 2006. Ekonomiskt resultat och kostnadsutveckling Årets resultat uppgår till 67,8 mnkr, vilket är 84,0 mnkr lägre än föregående år. Järfälla kommuns resultat före elimineringar uppgår till 50,1 mnkr och justerat mot balanskravet är resultatet 31,4 mnkr. JHAB:s resultat uppgår till 13,1 mnkr och Attundas till 0,8 mnkr (25 procent av 3,2 mnkr). I diagrammet nedan framgår resultatutvecklingen mellan 2003. 1550 1500 Pensionsskuld (mnkr) 1 530 Årets resultat koncernen (mnkr) 68 Koncernen Syftet med sammanställd redovisning är att ge en samlad bild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltningsform eller bolagsform. Begreppet är synonymt med koncernredovisning. I redovisningen ingår kommunen, Järfällabygdens Hus AB (JHAB) och kommunalförbundet Brandkåren Attunda (Attunda). Kommunen äger 100 procent av aktierna i JHAB. Kommunalförbundet Brandkåren Attunda bildades i maj 1997 och ägarandelen fördelas lika mellan fyra kommuner, Sollentuna, UpplandsBro, Upplands Väsby och Järfälla. Förutom aktieinnehav i JHAB, äger kommunen 100 procent av aktierna i Bolinders Drabantstad AB och 83 procent i Kvarnhallen AB (ishall). Vidare har kommunen aktier och andelar i Söderhalls Renhållnings AB (SÖRAB), Vårljus AB (HVBhem), STOSEB Gas AB och Kommunalförbundet Norrvatten. Koncernens omsättning var 3 394 mnkr varav kommunen svarar för 85 procent, JHAB för 14 procent och Attunda för 1 procent. Verksamheternas intäkter har under minskat med 4 mnkr, vilket främst beror på minskade intäkter (realisationsvinster från markförsäljning) i kommunen. Kostnadsutvecklingen har varit 6,7 procent under. Verksamheternas nettokostnader har ökat med 9,7 procent medan kommunens skatteintäkter (inkl statsbidrag och utjämning) ökat med 5,8 procent. De finansiella nettokostnaderna har minskat med 15,8 mnkr eller 49 procent. JHAB har minskat sin långfristiga upplåning med 32 mnkr och kommunens upplåning är oförändrad. JHAB:s låneskuld har minskat beroende på årliga positiva kassaflöden. Ett bra ekonomiskt resultat för Järfällabygdens Hus AB För 11:e året i rad visar bolaget ett bra ekonomiskt resultat (13,1 mnkr). Motsvarande resultat 2006 var 18,3 mnkr. Resultatet före dispositioner och skatter var 29,0 mnkr (33,0 mnkr 2006). Det som i huvudsak bidrar till det goda resultatet är att uthyrningsgraden är hög, sänkt fastighetsskatt och låga värme och driftskostnader på grund av den milda vintern. Låneskulden har amorterats ner med 32 mnkr till 1 704 mnkr. Enligt ägardirektiven skall JHAB redovisa ett resultat om minst 12 procent av ingående eget kapital efter reduktioner av 15
Förvaltningsberättelse reavinster vid fastighetsförsäljningar. Med årets resultat har detta uppfyllts. Underhållsnivån har höjts till cirka 205 kronor/kvm från 168 kr/kvm 2006. Soliditeten ökar till 18,8 procent från 17,9 procent föregående år. Den nyproduktion av 37 lägenheter som startade i december 2006 blev klar vid årsskiftet /2008. Kommunalförbundet Brandkåren Attunda redovisar plusresultat För fjärde året i rad redovisar kommunalförbundet ett positivt resultat. För var resultatet på 3,2 mnkr. Motsvarande resultat för 2006 var 4,2 mnkr. Graden av egen finansiering har ökat jämfört med budget och tidigare år liksom de finansiella intäkterna. Detta har bidragit till att förbundet redovisar ett positivt resultat. Resultatet innebär även att balanskravet är uppfyllt. Brandkåren Attunda fick en ny förbundsordning den 1 januari. Den innebär att Brandkåren Attunda är tillsynsmyndighet för sotning och myndighet för tillståndshantering av brandfarlig vara samt att förbundsdirektionen är räddningsnämnd för medlemskommunerna. Året har präglats av utredningar och politiska ställningstaganden om samarbete och framtida räddningstjänst: Anslutning av larm och operativ ledning till Räddningscentral Stockholm ändrades till förmån för bildande av en gemensam larm och ledningsfunktion för 17 kommuner. Överläggningar med Sigtuna kommun om medlemskap i Attunda har skjutits fram till förmån för utredningar om eventuell gemensam räddningstjänst i form av storförbund. Samarbetet RäddSamNorr har formellt upphört, ett samarbete om larm och ledning mellan räddningstjänsterna i norra Stockholms län. Delar av samarbetet fungerar fortfarande som övergångslösning tills beslut och formerna för gemensam larm och ledningsorganisation för 17 kommuner är klar. God men försämrad soliditet Soliditeten är det viktigaste måttet på den ekonomiska styrkan på lång sikt. Soliditeten mäter hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital och om det finns beredskap för framtida resultatförsämringar, det vill säga den långsiktiga betalningsförmågan. Två faktorer som främst påverkar soliditeten är dels det årliga resultatet och dels tillgångarnas förändring. För uppgår koncernens soliditet till 43 procent mot 45 procent för 2006. Motsvarande siffror för kommunen är 65 procent för och 70 procent för 2006. Försämringen beror främst på kommunens försämrade eget kapital med anledningen av förändringar i redovisningen av VAverksamheten. I diagrammet nedan redovisas soliditet för koncernen och kommunen de senaste fem åren. Soliditet (%) Borgensåtagandena minskar Kommunens samlade borgensåtagande uppgick vid utgången av till 1 412 mnkr vilket är 32 mnkr lägre än vid årets ingång. Av totalbeloppet avser 1 378 mnkr borgen för JHAB. Borgensåtaganden utanför kommunkoncernen har minskat med 2 mnkr och är vid årets slut 33 mnkr varav 4 mnkr avser egna hem. Åtaganden åt föreningslivet uppgår till 29 mnkr med säkerhet i form av säkerhetsöverlåtelse. Jämfört med för fem år sedan har de externa åtagandena ökat med 5 mnkr. Åtaganden gentemot kommunens eget bostadsbolag, Järfällabygdens Hus AB (JHAB) har minskat med 30 mnkr. Bolagets totala låneskuld uppgår till 1 704 mnkr och den resterande säkerheten utöver borgen är pantbrev om 326 mnkr. Det bokförda värdet på JHAB:s byggnader och mark uppgår till 2 189 mnkr, vilket utgör cirka 4 157 kr/m2. Detta torde väl understiga marknadsvärdet i Stockholmsområdet. Sammantaget innebär detta att det finns en god täckning för kommunens åtaganden gentemot JHAB. Sammanfattningsvis kan sägas att kommunens riskexponering är förhållandevis låg. 65 43 16
Sammanfattning och framtid Det är nionde året i rad som Järfälla kommun klarar balanskravet. Det ekonomiska målet, som för var budgeterat till 10,0 mnkr i årets resultat, nås därmed också. Huvudorsaken till det goda resultatet är överskott på skatteintäkter och finansiella intäkter samt verksamheternas positiva resultat. Årets resultat inklusive realisationsvinster uppgår till 50,1 mnkr. Det bör dock noteras att den pensionsskuld som avser tid som intjänats till och med 1997 under året har ökat med 174 mnkr till 1 530 mnkr. Då denna skuld, i enlighet med riksdagens beslut, redovisas som en ansvarsförbindelse har denna kostnad inte belastat årets resultat. Att det redovisade resultatet nu blir cirka 17 mnkr bättre än prognosen i delårsrapport 2 beror främst på att nämndernas budgetutfall är cirka 24 mnkr bättre än prognos. Skatteintäkter och finansiella intäkter är marginellt bättre än prognos. Verksamhetens nettokostnadsutveckling är hela 8,3 procent (5,0 procent år 2006). Då skatteintäkterna (inklusive generella statsbidrag och utjämning) ökar med 5,8 procent innebär detta sammantaget att nettokostnadsandelen (det vill säga nettokostnaderna i procent av skatteintäkter) nu försämras från 97 till 99,5 procent. Utöver dessa kostnader finns således ett utrymme för en genomsnittlig nettokostnadsökning på cirka 3 procent. Det är ungefär samma nivå som ökningen. En av de största utmaningarna ur lednings och samordningssynpunkt är att under år 2008 ta fram en handlingsplan för hur kommunens verksamheter ska arbeta för att de nya kommungemensamma målen ska uppfyllas. Under år 2008 ska även kommunens kommunikationsstrategi från år 2004 revideras. Dessutom kommer en översyn och eventuell revidering av det nu gällande konkurrensprogrammet, som antogs av kommunfullmäktige 1999, att genomföras. Ambitionen att Järfälla ska vara en attraktiv inflyttningskommun med en skattekraftsutveckling som är högre än länsgenomsnittet kommer att ställa krav på omfattningen och inriktningen av bostadsplaneringen. Som ett led i detta arbete ska planläggning av det mälarnära området Uddnäs påbörjas under år 2008. Den tredje etappen för bostäder på Barkarbyfältet samt utvidgningen av handelsplatsen är också viktiga led i detta arbete. Det är tillfredsställande att för fjärde året i rad konstatera att nämndernas uppföljningsrutiner har fungerat bra. Differensen mellan utfall och prognos är för flertalet nämnder och förvaltningar 1,0 procent eller mindre. Tekniska nämndens differens mellan utfall och prognos beror i huvudsak på de nya redovisningsprinciperna för vatten och avlopp. Sammanlagt redovisar styrelse och nämnder nu åter ett positivt budgetutfall (22,8 mnkr) efter att 2006 ha redovisat ett negativt utfall ( 5,3 mnkr). För investeringsbudgeten redovisas i år liksom tidigare år ett stort överskott (134,8 mnkr). Skälen till överskottet är flera, bland annat senareläggning av projekt för tekniska nämnden och på fastighetssidan. Det kan dock konstateras att investeringsvolymen är relativt stor (169,8 mnkr). Med tanke på utfallet ser det ekonomiska läget för driftbudget 2008 relativt positivt ut. Verksamhetens nettokostnader 2008 är budgeterade till 2 418 mnkr det vill säga 143 mnkr (6,3 procent) högre än utfallet. I de 143 miljonerna ingår så kallade volympengar med 63 mnkr. 17
Kommunen Resultaträkning (mnkr) 2006 Verksamhetens intäkter (not 1) Verksamhetens kostnader (not 2) Avskrivningar (not 3) VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter (not 4) Generella statsbidrag och utjämning (not 5) Finansiella intäkter (not 6) Finansiella kostnader (not 7) ÅRETS RESULTAT (not 8) 664,9 2 809,4 111,9 2 256,4 2 263,2 22,1 39,3 18,1 50,1 680,4 2 643,2 100,3 2 063,1 2 212,6 53,9 49,3 16,0 128,9 Finansieringsanalys (mnkr) 2006 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster (not 9) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Minskning/ökning av förråd Ökning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten 50,1 68,7 118,8 0,2 35,9 36,6 119,7 128,9 66,5 195,4 0,7 8,8 9,2 176,7 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar (not 10) Försäljning av materiella anläggningstillgångar (not 11) Investering i fi nansiella anläggningstillgångar Försäljning av fi nansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering av skuld (not 22) Ökning av övriga långfristiga skulder (not 22) Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel och kortfristiga placeringar vid årets början Likvida medel och kortfristiga placeringar vid årets slut 162,9 20,2 524,6 504,7 162,6 0,0 65,2 65,2 22,3 209,1 231,4 157,3 53,6 704,4 670,4 137,7 88,0 0,0 88,0 49,0 258,1 209,1 18
Balansräkning (mnkr) 2006 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 12) Maskiner och inventarier (not 13) Finansiella anläggningstillgångar Kapitalförvaltning (not 14) Övriga fi nansiella anläggningstillgångar (not 15) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar (not 16) Kortfristiga placeringar (not 17) Kassa och bank (not 18) Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 1 487,9 71,8 387,6 54,6 2 001,9 2,8 151,5 158,9 72,5 385,7 2 387,6 1 532,2 69,8 367,7 54,6 2 024,3 3,0 115,6 140,0 69,1 327,7 2 352,0 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 19) därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 20) Andra avsättningar (not 21) Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder (not 22) Kortfristiga skulder (not 23) Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 546,1 50,1 119,1 4,8 123,9 235,2 482,4 717,6 2 387,6 1 649,6 128,9 86,6 0,0 86,6 170,0 445,8 615,8 2 352,0 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Pensioner intjänade före 1998 (not 24) Borgensåtaganden (not 25) Leasingavtal (not 26) Avtal om visstidspension antal (not 27) 1 530,3 1 411,6 8,9 3 1 356,0 1 443,5 9,1 4 19