11 och 19 maj, Fortbildningsdag NV Skåne Fetma Icke-kirurgisk behandling av Obesitas i Region Skåne Joakim Borg ST- läkare Allmänmedicin Expertgrupp Obesitas
Människans utveckling
Fetma epidemin hjp://www.cdc.gov/obesity/data/prevalence-maps.html (Center for Disease Control and PrevenUon)
Epidemiologi 2012 var 47% av Sveriges befolkning i åldern 16 84 år övervikuga eller feta (SCB) 2006 var första året som fler människor i världen dog av fetma än av undernäring (WHO) Vanligare bland socialt utsaja och vid kronisk psykossjukdom (McLaren L. Socioeconomic status and obesity. Epidemiol Rev 2007)
Dödlighet Ullskriven 19 ledande riskfaktorer WHO Global Health Risks 2004
Fetmarelaterade risker Krafigt sänkt livskvalitet, depression, ökad sjukpensionering och sjukfrånvaro Artros, gikt, smärta i rörelseapparaten, sömnapné, och GI-reflux Ökad risk för fosterskador, könshormonrubbning (PCOS) och inferulitet Ökad risk för metabolt syndrom, diabetes och hjärt- kärl sjukdom Ökad risk för flertalet cancerformer (endometrie-, njur-, bröst-, colon-, pancreas-, prostata- och gallblåsecancer) Guh DP et al. The incidence of co-morbidiues related to obesity and overweight: A systemauc review and meta-analysis. BMC Publ Health 2009 Vos T et al. Years lived with disability (YLDs) for 1160 sequelae of 289 diseases and injuries 1990 2010: a systemauc analysis for the Global Burden of Disease Study 2010. Lancet 2012
PrevenUon! Folhälsomyndigheten skall verka för god folkhälsa, utvärdera effekten av strategier, följa hälsoläget och sprida kunskap Kommunal stadsplanering, skola med hälsosam kost och schemalagd idroj, elevhälsa Arbetsplatser skall erbjuda en bra arbetsmiljö och uppmuntra akuv livssul, företagshälsa LivsmedelsprodukUon, prissäjning, paketering och märkning Sociokulturell kontext, media, befolkningens utbildningsnivå
Kulturella skillnader In Mauritania young girls are brutally force-fed a diet of up to 16,000 calories a day more than four times that of a male bodybuilder to prepare them for marriage.
Skeva kroppsideal Kate Moss in quotes: 'Nothing tastes as good as skinny feels Tess Holliday, size 26 model, is happy to be called 'fat'
Föräldrar har svårt aj själva uppskaja barnets vikt Varannan förälder Ull barn med övervikt anser aj barnet är normalvikugt. (Europeisk studie av föräldrar med barn i åldrarna 2-9 år, varav 1 800 från Sverige) 40 procent av föräldrar Ull barn med övervikt eller fetma oroar sig Ull och med för aj barnet ska bli magert. (jämfört med 33 procent av föräldrar Ull barn som redan har undervikt) Regber, S. Barriers and Facilitators of Health PromoUon and Obesity PrevenUon in Early Childhood: A Focus on Parents Results from the IDEFICS Study, (2014)
Övervikt hos barn Barn med övervikt har en ökad risk aj utveckla fetma i vuxen ålder. Barn med hög födelsevikt eller barn med låg födelsevikt och snabb Ullväxt. Barn med snabb Ullväxt dvs. barn som inte följer sina viktkurvor, utan börjar "kläjra" i viktkurvorna framåt 2 Ull 5- årsåldern (ändrar sin UllväxthasUghet).
Tidig adiposity rebound /Users/joakimborg/ Desktop/BVC kurva fetma.pdf 1
Baby led Weaning De flesta barn börjar sträcka sig efer mat vid 6 månaders ålder. Föräldrarna bestämmer vad som serveras Servera mat i lagom stora bitar, plockmat Barnet bestämmer när det är mäj
Diabetes PrevenUon Program studien 3234 personer med glukosintoleras randomiserades i studien Ull placebo, meqormin-behandling eller livssulsintervenuon. Diabetes incidens var 11, 7,8 och 4,8 fall per 100 personår i placebo, meqormin respekuve livssulsintervenuonsgruppen. LivssUlsintervenUon var signifikant mycket bäjre jämfört med meqormin. För aj förebygga ej nyinsjuknande i diabetes under en Udsperiod på 3 år så behöver 7 personer delta i ej livssulsintervenuonsprogram jämfört med 14 personer som behandlas med meqormin. Diabetes PrevenUon Program Research Group. REDUCTION IN THE INCIDENCE OF TYPE 2 DIABETES WITH LIFESTYLE INTERVENTION OR METFORMIN. N Engl J Med. 2002 Feb 7; 346(6): 393 403
Look AHEAD studien 5145 diabeuker randomiserades Ull livssulsintervenuon eller sedvanlig diabetes rådgivning och utbildning. KalorirestrikUon (1200-1800kcal) med måludsersäjning och 175 minuters måjligt intensiv träning/vecka. Uppföljning efer 10 år visade minskad vikt, midjemåj, HbA1c och fysisk kondiuon. Minskad inkonunens, sömnapné, depression. Ökad livskvalitet, funkuon och rörlighet. Incidensen av hjärunfarkt, stroke, instabil angina eller död relaterad Ull kardiovaskulär sjukdom var dock oförändrad. Look AHEAD Research Group. Cardiovascular effects of intensive lifestyle intervenuon in type 2 diabetes. N Engl J Med. 2013.
Look AHEAD studien
Omhändertagande i primärvård Råd om kost och fysisk ak*vitet samt stöd i samband med beteendeförändring LevnadsvanemoJagning med namngiven ansvarig person Samtalen kan ges individuellt eller i grupp
IdenUfiera ökat midjemåj! Män: 94-102 cm (läj bukfetma) 102 cm (bukfetma) Kvinnor: 80-88 cm (läj bukfetma) 88 cm (bukfetma) World Health OrganizaUon (WHO) Waist circumference and waist-hip rauo: report of a WHO expert consultauon. Geneva, 8-11 December 2008. Geneva, Switzerland: WHO; 2011
IdenUfiera övriga riskfaktorer Fysisk inakuvitet Rökning Eferforska andra kardiovaskulära riskfaktorer Uppmärksamma fetma och psykisk ohälsa Uppmärksamma biverkningar av läkemedel Beakta sömnapné, diabetes och gikt
Kostråd vid fetma Må nga experter menar idag aj det vikuga för viktnedgång inte är valet av kostmodell utan aj kunna följa den. På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måjlig lågkolhydratkost mer effekuvt för viktnedgång än råd om lågfejkost. Intensiv rådgivning om medelhavskost leder Ull lägre risk för insjuknande eller död i hjärt-kärlsjukdom jämfört med råd om lågfejkost för personer med fetma Johnston BC, Kanters S, Bandayrel K et al. Comparison of weight loss among named diet programs in overweight and obese adults - A meta-analysis. JAMA 2014;312:923-933. SBU. Mat vid fetma. En systemausk lijeraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013.
Kostråd vid fetma Hälsosamma livsmedel Rik på essenuella nutrienter: fejsyror, aminosyror, vitaminer, mineraler Energisnål i förhållande Ull volym, mäjande Tränger undan mindre nywg mat Gynnsam effekt på blodtryck, blodfejer och blodsocker (KalorirestrikUon) Viktnedgång och förhoppningsvis sekundära hälsoeffekter KostersäJning (VLCD, LCD) SBU. Mat vid fetma. En systemausk lijeraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013.
Nordiska näringsrekommendauonerna 2012
Fysisk akuvitet Leder ej säkert Ull viktredukuon. BäJre aj följa midjemåj än BMI för aj bedöma hälsoeffekt. Minskar risken för sjuklighet genom aj balansera de negauva effekterna av fetma 30 min akuvitet av måjlig intensitet 5 dagar i veckan. AJ undvika sullasijande Ud är lika vikugt! Handboken FYSS (FYsisk akuvitet i SjukdomsprevenUon och Sjukdomsbehandling) Fysisk akuvitet pa recept (FaR)
Stöd Ull Beteendeförändring PaUentcentrerat och strukturerat arbetssäj Teoribaserad metodik såsom MoUverande samtal eller KBT InformaUon ges både muntligt och skrifligt KonUnuerlig uppföljning och utvärdering är vikugt Följa midjemåj, blodtryck, blodprov för aj öka mouvauonen Använda stegräknare och e-hälsa (smartphoneappar)
Läkemedel Är allud ej komplement Ull levnadsvaneändringar Xenical (orlistat), 120 mg (Hämmar gastrointesunala lipaser, minskat intesunalt upptag) Saxenda (LiragluUd), 0,6-3,0 mg (GLP-1-analog, regulator av aput och mauntag) Mysimba (Naltrexon/Bupropion), 8 mg/90 mg (Bupropion sumulerar frisäjning av pro-opiomelanocorun, minskad aput Naltrexon motverkar den opioida hämningen av pro-opiomelanocorun)
SpecialistmoJagning, remissruun (Kronicitet, minst 5 års durauon) Upprepade försök Ull konservauv behandling varav minst ej inom ramen för strukturerat omhändertagande i primärvården Svår fetma (BMI >35) eller fetma (BMI >30) och annan fetmarelaterad komplicerande sjukdom Allvarliga medicinska komplika*oner efer obesitaskirurgi Remiss skickas Ull Medicinkliniken i Landskrona
Obesitaskirurgi, remissruun 18-65 år Kronicitet, minst 5 års durauon Upprepade försök Ull konservauv behandling varav minst ej inom ramen för strukturerat omhändertagande i primärvården Mycket svår fetma (BMI >40) eller svår fetma (BMI >35) och annan fetmarelaterad komplicerande sjukdom