1(4) Mål och riktlinjer för flyktingmottagningen Bakgrund Frågan om hur Vaggeryds kommun lyckas med sin flyktingmottagning och hur vi kan arbeta för att motverka främlingsfientlighet var ett återkommande ämne på förvaltningschefsgruppens dagordning under hösten 2008. Frågan diskuterades även på en temadag tillsammans med kommunledningen. Våren 2009 gav kommunstyrelsen kommundirektören i uppdrag att starta arbetet med att ta fram förslag till kommunala riktlinjer för arbetet med flyktingmottagning. I januari bildades en arbetsgrupp bestående av enhetschefen för kanslienheten, avdelningschefen för IFO (individ och familjeomsorg), VD för VSBo (Vaggeryd/Skillingaryds bostadsbolag), enhetschefen för AME (arbetsmarknadsenheten) och förvaltningscheferna för Barn- och ungdomsförvaltningen och Kultur- och fritidsförvaltningen. Arbetsgruppen har haft ett antal möten under våren och de har tillsammans utarbetat ett förslag som innehåller mål och riktlinjer samt en faktabakgrund för kommunens flyktingmottagning. Gruppen överlämnar denna skrivelse till kommunstyrelsen för vidare politisk beredning. Mål Flyktingar som blir mottagna i Vaggeryds kommun ska: Få stöd så att de kan bli självförsörjande. Få hjälp att tillägna sig kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhällssystemet, så att det blir möjligt för dem att kunna vara aktiva medborgare i vårt samhälle. Få hjälp med vilka rättigheter och skyldigheter de har som kommuninnevånare. Få möjlighet att lära känna den svenska kulturen samtidigt som de kan föra sitt eget kulturarv. Härigenom blir hela kommunen berikad och kan även förändras till ett mer mångkulturellt samhälle. Få bearbeta och diskutera olika värdefrågor som är viktiga i vårt samhälle, som till exempel jämställdhet mellan könen, allas lika värde, demokratibegreppet mm. Tillsammans med kommunens anställda och förtroendevalda arbeta för att motverka motsättningar mellan olika grupper i samhället och verka för förståelse och ömsesidig respekt. Antagen av kommunfullmäktige 2009-11-30 112 (Dnr 2008/334)
2(4) Kommunen ska: Uppmuntra och stödja de lokala föreningarna så att de i ökad utsträckning får med ortens flyktingar/utlandsfödda i sina verksamheter. Genom VSBo och i kontakt med de privata hyresvärdarna verka för att flyktingarnas boende blir integrerat och rätt dimensionerat. Särskilt prioritera att flyktingar som är barn och ungdomar ska få ett bra mottagande anpassat efter var och ens individuella behov. Detta gäller såväl inom skola och barnomsorg som socialt stöd och aktiviteter inom kultur och fritid. Verka för att ankommande flyktingar tilldelas kontaktfamiljer som kan bistå i integrationsarbetet. Handlingsplaner Med dessa mål och inom området aktuella nationella mål som utgångspunkt, ska samtliga särskilt berörda kommunala verksamheter ha egna mål och en egen kortfattad skriven handlingsplan för sitt arbete med att ta emot flyktingar. De verksamheter som avses är: Barn- och utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen, Arbetsmarknadsenheten och VSBo. Planerna ska omfatta en mandatperiod men vid behov revideras under perioden. Respektive verksamhetschef ansvarar för upprättande och revidering. Planerna skall godkännas av berörd styrelse eller nämnd och delges till samtliga här nämnda verksamheter. Planerna ska innehålla: Mål för det egna arbetet med flyktingmottagning Anvisningar om hur målen skall följas upp och hur resultaten skall redovisas Beskrivningar av olika åtgärder och/eller insatser och ange när de skall vara klara och vem som ansvarar för vad. Beskrivningar av vad som görs för att samverka med övriga berörda verksamheter såväl inom som utom kommunen. Ansvars-/arbetsfördelning Kommunledningskontoret ansvarar för att kommunens riktlinjer revideras vid behov eller senast vart fjärde år. Riktlinjerna skall fastställas av fullmäktige. Ansvars- och arbetsfördelning följer i allt väsentligt linjeorganisationen och tydliggörs genom respektive verksamhets egen handlingsplan. Arbetsmarknadsenheten har ett särskilt ansvar för flyktingmottagning och med detta följer att enhetens verksamhetschef har ett ansvar att ta initiativ till samordning av insatserna. Antagen av kommunfullmäktige 2009-11-30 112 (Dnr 2008/334)
3(4) Med detta menas: Att ta initiativ till minst två möten per år kring arbetet med flyktingmottagning. Vid dessa möten kan efter behov behandlas: Information om nyheter inom arbetsområdet Planläggning av gemensam kompetensutveckling inom området Samråd inför revidering av de olika handlingsplanerna Redovisning av resultat och uppföljning av mål Kunskapsspridning mellan enheterna Eventuella gemensamma projekt eller satsningar Respektive verksamhetschef deltar själv i gruppens arbete. Gemensam kompetensutveckling All personal som direkt berörs av arbetet med flyktingmottagning ska Ha kännedom om innehållet i kommunens övergripande riktlinjer Ha kännedom om inom området aktuella nationella mål och riktlinjer Fortlöpande ha möjlighet att bredda och fördjupa sin kunskap om de större flyktinggruppernas särskilda kultur och religion Få möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra som arbetar med samma flyktinggrupper Få tid och möjlighet att diskutera de normer/värden/regler som gäller i våra verksamheter så att alla själva kan agera utifrån dem och på ett tydligt sätt förmedla dem till nyanlända flyktingar. Praktik för flyktinggruppen inom förvaltningarna i Vaggeryds kommun För flyktingar gäller att praktik oftast är det bästa sättet att nå ut till arbetsmarknaden och till självförsörjning. Det ger också en utveckling i språk som kompletterar SFI (svenska för invandrare) undervisningen på ett mycket bra sätt. Därför är det viktigt, och ett ansvar för alla, att öppna arbetsplatserna inom kommunens olika förvaltningar och bereda flyktingarna en plats i arbetsgemenskapen. Varje förvaltning ska ta fram ett visst antal platser och organisera ett praktikprogram inom sin verksamhet. En ansvarig person bör utses med uppdraget att se till att det finns praktikplatser. Uppföljning bör ske genom SFI lärarna eller personalen vid AME:s flyktingmottagning. För att underlätta mottagandet av praktikanter i de olika verksamheterna skall kommunen två gånger per år genomföra en kortare handledarutbildning. Utbildningen bör ingå i kommunens övergripande personalutbildningar. Behovet av praktikplatser för flyktingar kan se ut på olika sätt och arbetsmarknadsenheten delar upp praktikperioderna efter hur behovet ser ut: Antagen av kommunfullmäktige 2009-11-30 112 (Dnr 2008/334)
4(4) Språkpraktik: Flyktingar som går på SFI behöver träna svenska språket i en reell miljö. Det kan gälla från en dag till tre dagar per vecka och hela eller halva dagar. Det är viktigt att praktikanten får vara med i arbetet och att någon handledare tar på sig ansvaret för introduktionen i arbetslaget. Att han/hon känner sig välkommen och får delta i de aktiviteter som sker. Vid språkpraktik bör det inte finnas mer än en praktikant som talar deltagarens hemspråk. SFI-lärarna har uppföljningsansvaret för praktikanten och är också kontaktpersonen. Arbetsplatsen måste intyga närvaro för att ersättning ska utgå till personen. Språkpraktiken kan sträcka sig över ganska lång tid och löper tillsammans med SFI-undervisningen och ingår i samhällsundervisningen. Det innebär att tiden för praktik måste synkroniseras med skolschemat. Vid språkpraktik är språkträningen viktigare än de aktuella arbetsuppgifterna på praktikstället. Yrkespraktik: Att få en inblick i ett yrke som man vill utbilda sig inom eller har en utbildning i ifrån hemlandet (när det gäller invandrare/flyktingar). Att ha möjlighet att träna yrkesspråket, skaffa ett yrkesnätverk och att få referenser. För handledaren gäller att förutom att introducera i arbetslaget så bör praktikanten även få en inblick i vad arbetet/yrket består av. Här kan praktiken gälla på heltid men det kan vara aktuellt även under en kortare period om exempelvis tre till fyra veckor. Efter praktiken bör handledaren och arbetslaget kunna avge ett omdöme av personen. Arbetsmarknadsenhetens handläggare kommer att sköta uppföljning och kontakter med arbetsplatsen och praktikanten. Vägledningspraktik: Praktik för personer som planerar en yrkesutbildning men inte har en klar uppfattning om av vad man ska välja för yrkesinriktning. Är ofta en två-veckors praktik men kan innebära att man behöver testa två eller tre olika områden för att se vad som är passande. Arbetsmarknadsenhetens handläggare ansvarar för uppföljning och kontakter med arbetsplatsen och praktikanten. Arbetspraktik: Att få pröva ett speciellt arbete inför en eventuell anställning. Handläggaren på AME planerar praktikperioden och för uppföljningar. Ersättning till arbetslagen: Inom ramen för flyktingbidragen betalas en ersättning för varje praktikant till respektive arbetslag som tar emot. Ersättning motsvarar 1000kr per person och månad. Dessa pengar får användas av arbetslaget för gemensam kompetensutveckling. Avslutning Alla kommunens anställda och förtroendevalda har ett ansvar att i sitt arbete verka för att arbeta i enlighet med dessa av Fullmäktige fastställda riktlinjer och att i sina kontakter med kommuninnevånarna sträva efter att informera om policyns innehåll och om hur arbetet med flyktingmottagning bedrivs. Antagen av kommunfullmäktige 2009-11-30 112 (Dnr 2008/334)
1(8) Bilaga Fakta om flyktingmottagning Statens organisation och hållning i flyktingmottagning. Före 1998 fanns Statens invandrarverk med det samlade statliga ansvaret för invandring och flyktingmottagning. Invandrarverkets uppgifter var bland annat att: upprätta avtal med kommunerna om mottagning samt betala ut ersättning till kommunerna. ta beslut om utlänningars rätt att vistas i Sverige delta i opinionsbildningen och informera om invandring, flyktingars situation osv. motverka rasism och främlingsfientlighet. Informera invandrare om bland annat det svenska samhället genom en skrift på lättläst svenska. År 1998 delades Invandrarverkets uppgifter genom att det nybildade Integrationsverket fick ansvar för avtalen med kommunerna, opinionsbildningen och information till invandrarna. År 2000 bytte Invandrarverket namn till Migrationsverket eftersom frågorna nu hade renodlats och myndighetens uppdrag främst handlade om in- och utvandring. År 2006 lades Integrationsverket ner och ansvaret för avtalen med kommunerna lades på Migrationsverket. I och med denna omorganisation finns det inget verk eller statlig myndighet som har det samlade ansvaret för opinionsbildning och information till invandrare. För närvarande saknas det alltså någon som har det samlade statliga ansvaret för invandring/flyktingmottagning och integration. Flera utredningar har gjorts, och pågår, som belyst denna brist men dessa har ännu inte resulterat i någon proposition med förslag till förändring Invandring - av värde för kommunen De traditionella argumenten för flyktingmottagning är av humanistisk/etisk karaktär. Om vi själva vill kalla oss ett civiliserat samhälle är det vår skyldighet att värna om utsatta och svaga. Människor som av olika skäl tvingats lämna sitt hem är vi skyldiga att värna om och bereda en tillflykt åt. Dessa argument bottnar i vårt kristet/humanistiska kulturarv och de kommer alltid att vara giltiga. Samtidigt kan sådana argument ge en allför ensidig bild av vissa som mottagare och andra som givare. I själva verket medför flyktingmottagning, när den fungerar väl, en ömsesidig nytta för alla parter.
Vaggeryds kommun ingår i en region med ett dynamiskt näringsliv som domineras av tillverkningsindustri. Samtidigt är detta en region som har problem med sin arbetskraftsförsörjning. Den egna befolkningsökningen är inte tillräckligt stor och det har visat sig svårt att attrahera tillräckligt många inflyttande från andra delar av Sverige. Största delen av de flyktingar som kommer hit är personer i arbetsför ålder som med rätt hjälp och introduktion kan spela en viktig roll när det gäller att tillgodose arbetskraftsbehovet. Konjunkturer kommer och går och därmed varierar behovet av arbetskraft, men sett över tid är bristen på arbetskraft ett större problem för samhället än tillfällig arbetslöshet. Ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv har flyktingmottagningen en stor betydelse. För att kunna ha en god och stabil ekonomi och slå vakt om välfärd är det viktigt att vara en tillväxtkommun. När befolkningen minskar så minskar också resurserna för alla. Flyktingmottagningen har bidragit till att vår kommun har fortsatt att växa. Vi lever i en alltmer globaliserad värld. Våra företag säljer och konkurrerar på en internationell marknad. I en sådan värld är kulturell kompetens eller förmåga att på ett positivt sätt hantera olikheter en viktig konkurrensfördel. Våra ungdomar i dag kommer i morgon att leva och verka i en värld där sådana kompetenser är ännu viktigare än idag. Att kunna språk, att förstå annan kultur och religion än den egna, kommer då att bli en nödvändighet. Genom att vi tagit emot flyktingar från många länder och världsdelar har vi samtidigt skapat en stor kulturell resurs inom barnomsorg och skola som ger oss möjlighet att arbeta med internationalisering och kulturfrågor på hemmaplan. Samtidigt måste vi ha respekt för svårigheterna som är förbundna med flyktingmottagning och inte blunda för de problem som kan uppstå. Om vi skall lyckas väl krävs ett långsiktigt och tålmodigt arbete. Sammantaget kan man säga att flyktingmottagning, som alla andra verksamheter, blir vad man gör det till. Om vi är slarviga, kortsynta, fördomsfulla och inte inser möjligheterna kan mottagandet av flyktingar bli ett problem för oss. Om vi är långsiktiga, öppna, nyfikna och tar vara på möjligheterna kan våra flyktingar bli precis vad vi behöver för att kunna fortsätta att utveckla en god livskvalité för alla i vår kommun. Samhällsengagemang Sverige har en unik konstruktion av föreningsverksamhet med en lång historisk förankring. Ur föreningslivet kommer många av de aktiviteter och mycket av det samhällsengagemang som finns. Vi har föreningar för i stort sett alla inriktningar, idrott, religion, kultur, livsstil, politik, friluftsliv, ekonomi, hembygd, djur, samlar, hobby osv. Allt är organiserat med styrelser, ekonomi, årsmöten osv. Under nivån av offentliga föreningar finns ytterligare en nivå av föreningar eller sammanslutningar som är starka
påtryckare genom att vara understödjare, diskussionsforum eller liknande för samhällsfrågor och intresseområden. Inom de föreningsinriktningar som arbetar med samhällsengagemang och politisk påverkan finns ett samspel mellan det offentliga (politiken) föreningarna - individen. I föreningarna fostras individen till att bli en lagspelare som tillsammans med andra i föreningen verkar för en gemensam utveckling/syfte. Ur föreningarna rekryteras/lanseras också flertalet av våra politiker. Våra flyktingar kommer i regel från andra kulturer med andra tänkesätt och system för påverkan och det är då rätt givet att våra former för påverkan kan te sig mycket sammansatta och ogenomträngliga. Det är gott och väl att invandrarna bildar egna föreningar tillsammans med sina landsmän, men ska integreringen vara effektiv och långsiktig måste de nya svenskarna i så stor utsträckning som möjligt bli en del av det svenska föreningslivet. Om inte kommer vi hela tiden att behandla invandrarna som en separat grupp, skilda från resten av samhället föreningslivet. I kommunens vidare arbete med flyktingmottagning och integrering är det viktigt att vi för en dialog med våra föreningar om hur de kan få med invandrare i verksamheten och att vi som kommun även har en stor öppenhet för andra system att påverka än de som vi normalt använder. Boende Ankommande flyktingar erbjuds boende hos VSBo i mån av tillgång och mot kommunal borgen. Så länge flyktingen har introduktionsersättning avgör AME eller Soc rimlig hyresnivå och lämnar borgen. Efter att den sökande är självförsörjande prövas lägenhetsansökan efter samma kriterier som för alla andra sökande. Då krävs ett fast arbete med tillräckligt hög lön för att klara den aktuella hyran och det får inte finnas betalningsanmärkningar. Alla sökande placeras i VSBo:s bostadskö och lediga lägenheter fördelas efter ködatum. Ofta kommer en ensam flykting först och flyttar in i en liten lägenhet eller, vilket är det vanligaste, som inneboende hos någon annan i flyktinggruppen. Familjen, ofta med många barn, kommer vanligtvis senare. Då försöker VSBo ordna en större lägenhet. Inom VSBo:s bestånd finns dock inga möjligheter att erbjuda en rymlig bostad åt en riktigt stor barnfamilj eftersom de största lägenheterna som finns i beståndet är ett mindre antal 4:or och omsättningen på dem är inte speciellt stor. Självklart kan varje individ själv ordna sitt boende på annat sätt än via VSBo. Barn och unga Många av de flyktingar som anländer hit är barn eller ungdomar. De har självklart samma rättigheter som alla andra barn i vårt samhälle. Om vår
kommun vill arbeta för att flyktingmottagningen på lång sikt ska bli en framgångsfaktor för kommunen är det särskilt viktigt att barn och unga får ett gott mottagande och den hjälp som behövs för att vara trygga, bli integrerade i vårt samhälle och nå ett gott resultat i skolan. I FN:s barnkonvention artikel 4 sägs det: I fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter skall konventionstaterna vidta sådana åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser och, där så behövs, inom ramen för internationellt samarbete. För vår del innebär det att de insatser som behövs för ett bra mottagande av unga flyktingar måste prioriteras, särskilt i ekonomiskt svåra tider. Barnkonventionen innehåller målsättningar som är viktiga för flyktingmottagningen inom barnomsorg och skola: Artikel 29 Syftet med utbildningen 1. Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att: (a) utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga; (b) utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt för de principer som uppställts i Förenta nationernas stadga; (c) utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen; (d) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar; (e) utveckla respekt för naturmiljön. Förskolan De rättigheter som alla barn i vårt land har stöder även flyktingbarnen. Enligt skollagen (2a kap. 1 ) har de rätt till plats i förskola från och med 1 års ålder (2a kap 6 ) eller ännu tidigare om de har speciella behov. Lagen säger också att: Förskoleverksamheten skall utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver. (2a kap.3 ). Läroplanen (Lpfö 98) säger under rubriken Förskolans uppdrag: Förskolan skall medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. I övrigt gäller samma regler för flyktingbarnen som för övriga barn se kommunens
tillämpningsregler som finns på kommunens hemsida under rubriken Skola och utbildning. Skola Förutom de rättigheter som alla andra barn har enligt skollag, förordningar och läroplan så anger grundskoleförordningen att elever vars föräldrar har ett annat modersmål än svenska har rätt till modersmålsundervisning (GrF 2 kap. 9-11 ) och att elever som behöver det har rätt till studiehandledning (hjälp med andra skolämnen) på sitt modersmål och särskilt anpassad undervisning i svenska (svenska som andra språk). Skolverket har gett ut Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever 2008. Allmänna råd är bindande för kommunen. I korthet innebär råden att skolan ska: Ha riktlinjer och rutiner för mottagandet i skolan Samverka med andra berörda parter i närsamhället Ha en individ- och behovsanpassad planering för introduktionen av nyanlända elever Organisera och anpassa undervisningen efter den enskilda elevens förkunskaper Följa upp och utvärdera mottagningsverksamheten Se till att personalen får lämplig kompetensutveckling I en rad dokument från nationella skolmyndigheter och rättsvårdande instanser ges vägledning i hur man kan hantera de olika konflikter som kan uppstå i skolan på grund av de kulturella och religiösa olikheterna (se skolverkets hemsida lagar & regler tolkning och vägledning). Utan att här gå in på alla detaljer kan man kort säga att alla barn skall delta i samtliga skolämnen. Därför är det viktigt att vi beaktar läroplanens anvisningar om att skolans undervisning skall vara icke-konfessionell och vara saklig och allsidig. Hittills har vi funnit att de flesta praktiska problem kan lösas i en anda av samförstånd. Enligt nuvarande skollag kan elever beviljas befrielse från enskilda obligatoriska inslag av mindre vikt i undervisningen (skollagen 3 kap. 12 ). Samverkan En mycket viktig faktor för att nå goda resultat med mottagandet av unga flyktingar är ett nära samarbete mellan förskola/skola socialtjänsten, kultur och fritid, arbetsmarknadsenheten och hemmen. När det uppstår problem med flyktingbarnen i förskolan/skolan är det viktigt att alla enheter samverkar utifrån en helhetssyn där hela flyktingfamiljen kan få hjälp och stöd att lösa problemen. Ekonomi I dagsläget utgår inga särskilda kommunala bidrag till de verksamheter som arbetar med mottagandet av unga flyktingar som till exempel förskolan/skolan. Mottagandet sker inom de ordinarie kostnadsramarna som
baseras på aktuellt antal barnomsorgsavdelningar och aktuella elevtal i skolan. Utvecklingsområden Tillgängliga resultat från skolan visar att vi hittills lyckas väl med mottagandet av unga flyktingar. Det finns ändå områden som behöver utvecklas vidare: Modersmålsundervisning och studiehandledning. Samverkan mellan skola/socialtjänst/kultur och fritid/ame/hemmen. Ekonomi Migrationsverket, som har regeringens uppdrag att organisera flyktingmottagandet, ger olika samhällsaktörer ersättningar efter bestämda regler. För få korrekta och aktuella uppgifter så finns Migrationsverkets, Allmänna råd om statens ersättning för flyktingmottagande. Gå in på www.migrationsverkest.se. Kommuner som skriver avtal med migrationsverket om flyktingmottagning får ett schablonbelopp på 568 200 kronor för att organisera mottagande. De ytterligare ersättningar som kommunen får per individ är uppdelat på olika åldersgrupper för de mottagna flyktingarna. För 2009 gäller 116 300 kronor för personer under 16 år 189 400 kronor för personer som fyllt 16 år men inte 65 år. 69 900 kronor för personer som fyllt 65 år. De pengar som flyktingmottagningen i kommunen får ska räcka till introduktionsersättning tills flyktingen blir självförsörjande. Introduktionsersättningen beräknas numera på samma sätt som försörjningsstödet. Exempelvis kan ersättningen se ut som följer, barn är upp till 20 år:
En vuxen med ett barn Kronor Kommentar Barnbidrag 1050 Underhållsstöd 1273 Föräldrapenning 4200 Bostadsbidrag 1600 Försörjningsstöd upp till norm 1017 Totalt: 9140 Två vuxna med två barn Kronor (från kommunens flyktingbudget) Barnbidrag 2200 Föräldrapenning 4200 Bostadsbidrag 2800 Försörjningsstöd upp till norm 6 260 Totalt: 15460 Två vuxna med sex barn, Kronor alla under 15 år (från kommunens flyktingbudget) Barnbidrag 9714 Bostadsbidrag 3200 Försörjningsstöd upp till norm 13024 Totalt: 25938 (från kommunens flyktingbudget) Flyktingarna får en bonus på 500 kronor per månad vid full närvaro på SFI. För att stimulera till studier i svenska utgår också bonus på 1 000 kronor vid nivåförflyttning i SFI:s. Klarar flyktingen SFI studierna inom 12 månader utgår en bonus på 5 000 kronor. Då kan också kommunen få en bonus från Migrationsverket på 20 000 kronor. En snabb genomströmning i svenska är ett vinna/vinna koncept för alla. För vidareutbildning gäller att flyktingen tillsammans med handläggarna kommer överens om vad som ska bli nästa steg. Vid reguljär utbildning där studiemedel kan erbjudas så är det flyktingens skyldighet att själv betala sina studier. Konkreta yrkesutbildningar exempelvis busskort, lastbil eller CNC kan betalas via flyktingpengarna. År 2008 beslöt kommunstyrelsen att introduktionsersättningen ska utges till en flykting under ankomståret plus fem år, därefter gäller det svenska försörjningsstödet via socialförvaltningens budget. Summan av schablonbidraget från Migrationsverket kommer troligtvis inte att räcka och kommunen har budgeterat med 2 miljoner från kommunens budget för att klara introduktionsersättningar 2009. Ansvaret för introduktionen av flyktingar ligger på kommunstyrelsen och det är arbetsmarknadsenheten som är utförare. Kostnaden för personal,
lokaler mm är ungefär en tredjedel av AME:s resurser. För 2009 är hela budgeten på ca 12 milj. Rättigheter och krav viktiga delar av flyktingmottagningen Antingen kommer flyktingen till kommunen via Migrationsverket och en kommunplacering är gjord, eller också kan personen själv ha tagit initiativet och bosatt sig i kommunen. Man ska vara registrerad hos SKV (Skatteverket), ha ett fullständigt personnummer. En hälsoundersökning görs på VC (vårdcentral) om den inte är gjord i Migrationsverkets regi. Anmälan görs till Försäkringskassan i aktuella fall, barnbidrag, bostadsbidrag osv. Ansökan om Hemutrustningslån görs hos CSN (centrala studiestödsnämnden)via flyktinghandläggare. Introduktionsplan görs för alla som kommer där utbildning, erfarenheter och framtida yrke står i fokus. Man ska följa sin plan och deltaga aktivt i t ex SFI för att erhålla introduktionsstöd. Har man fullständig närvaro betalas en bonus på 500 kr ut. Kommunen/AME har försörjningsansvar det året man kommunplaceras och därefter 5 år, om man inte blir självförsörjande innan. Därefter övergår man till IFO (Individ och familjeomsorg). Försäkringskassan kan i vissa fall betala ut ersättning vid sjukdom och skada, ska då tas med vid uträkningen av introduktionsstödet. Målet är att man ska bli självförsörjande så snart som möjligt, dvs. arbeta eller studera med bidrag/lån från CSN. Kommunen har ambitionen att erbjuda alla barn i barnomsorgen, elever i skolan och studerande i SFI en hälsoundersökning innan de börjar i respektive verksamhet. Att få hjälp med boendet, hitta lämplig bostad och en möjlighet att få garanti för hyran. Arbetsförmedling och kompletterande aktörer har en viktig del i målet för självförsörjning. Möjlighet till subventionerade anställningar öppnar möjligheter för flyktingar att etablera sig på arbetsmarknaden. Vid så kallade Instegsjobb skall arbetet samordnas med SFI-träning. Detta kräver gemensam planering mellan Fenix Kunskapscentrum, Arbetsförmedlingen och den SFI-studerande. Praktik, både arbets- och språkpraktik är en viktig del i integrationen.