STENUNGSUNDS Reviderad KOMMUN Integrationsenheten

Transkript

1 STENUNGSUNDS Reviderad KOMMUN Integrationsenheten Riktlinjer för mottagande och introduktion av nyanlända i Stenungsunds kommun som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet. Samhällets insatser för nyanlända under deras första tid i Sverige syftar till att ge var och en förutsättningar att försörja sig, tillägna sig det svenska språket och på jämlika villkor leva och verka självständigt i det svenska samhället. Introduktionsinsatserna ska på bästa sätt stödja den enskildes egna initiativ att uppnå detta utifrån egna förutsättningar, behov och önskemål. Definition av introduktionen Introduktionen är den tidsperiod, 24 månader från ankomst, under vilken individen får individuellt anpassat stöd, för att öka sina möjligheter att nå målet, egen försörjning och delaktighet i samhällslivet. Efter individuell bedömning kan det beviljas ytterligare 12 månader. Stödet skall i sin helhet och i sina delar stärka individens självbestämmande, egenvärde, egen aktivitet, eget problemlösande, delaktighet och ansvar.

2 OM MOTTAGANDE AV FLYKTINGAR OCH ANDRA SKYDDSBEHÖVANDE Stenungsunds kommun har sedan en överenskommelse med staten genom Migrationsverket/Integrationsverket om mottagning av flyktingar och andra skyddsbehövande. (dnr NRK ) Riksdagen beslutade i mars 2010 om reformering av mottagandet av vissa nyanlända invandrare. En ny lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare gäller från den 1 december 2010, Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. I lagen finns regler om ansvar och insatser som syftar till att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. Med lagen följer även en rad förordningsändringar. Genom reformen får Arbetsförmedlingen ökat ansvar för arbetsmarknadsetableringen av nyanlända som är i åldern år och som har en prestationsförmåga över 25 procent. Arbetsförmedlingen ska samordna etableringsinsatserna och vara stödjande och pådrivande i förhållande till andra parter. Arbetsförmedlingen ska genomföra etableringssamtal och ansvara för anvisning till kommun av personer som har rätt till etableringsplan. Arbetsförmedlingen fattar även beslut om etableringsersättning och är uppdragsgivare till nyinrättade s.k etableringslotsar. Etableringsersättningen utbetalas av Försäkringskassan. Migrationsverket kommer även fortsättningsvis ansvara för anvisning till kommun av de nyanlända som inte innefattas i Arbetsförmedlingens anvisningsansvar (kvotflyktingar), Migrationsverket beslutar även om statliga ersättningar till kommunerna. Kommunen har även fortsättningsvis en viktig och central roll för nyanländas etablering genom ansvar för: - mottagande och bostadsförsörjning - praktisk hjälp i samband med bosättningen. - undervisning i sfi och annan vuxenutbildning. - samhällsorientering - skola, barnomsorg och andra insatser för barn och unga - insatser inom det sociala området - övrig kommunal verksamhet och service som också kommer nyanlända till del. Länsstyrelsen får en stärkt roll att främja samverkan mellan kommuner och mellan myndigheter, företag och organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända. Uppgiften att träffa överenskommelser med kommuner om mottagning av nyanlända har sedan1 juli 2010 övergått från Migrationsverket till Länsstyrelsen. Överenskommelse om mottagning Stenungsunds kommuns överenskommelse med staten omfattar för närvarande 50 nyanlända varav cirka 35 anvisas plats genom Migrationsverkets försorg, 5 beräknas bosätta sig själva, 10 tas emot inom ramen för organiserad vidareflyttning. Överenskommelsen gäller även efter 1 december 2010.

3 Nyanlända flyktingar som omfattas av den nya lagen omfattas inte av kommunal introduktion och introduktionsersättning. Insatserna för den grupp flyktingar som påbörjat sin introduktion enligt den äldre lagstiftningen kommer att fasas ut fram till ungefär år Insatserna och introduktionen för den grupp flyktingar som påbörjade sin introduktion enligt den äldre lagstiftningen och anlände till Sverige och Stenungsund före den 1 december 2010 gäller fortfarande nedanstående riktlinjer. RIKTLINJER FÖR INTRODUKTION Mål för introduktionen När behovet är individuellt anpassat stöd har upphört kan individen själv ta del av och bidra till det svenska samhällets utveckling. Detta förutsätter kunskaper: i det svenska språket om det svenska samhället, om det svenska arbetslivet Kunskaperna ska relateras till individens kompetens och livssituation. Delmål för introduktionen Varje individs behov och egna förutsättningar ska vara utgångspunkt i en individuell introduktionsplan. Planering av introduktionsplanen samordnas av kommunen och sker tillsammans med olika aktörer och den enskilde. Efter introduktionen ska nedanstående delmål vara uppfyllda Individen har fått utbildning och yrkeskompetens värderad på ett sådant sätt att den är användbar i planeringen av kommande yrkesliv. har fått kontakt och förutsättningar att verka i svenskt arbets- och föreningsliv. förstår och har kunskaper om hur det svenska samhället fungerar med särskild betoning på svenskt arbetsliv. har sådana kunskaper i svenska att språket fungerar som ett kommunikationsmedel i såväl vardags- och yrkesliv som vid utbildning. förstår och har kunskaper om samhällets grundläggande demokratiska värderingar såsom människors lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter samt om jämställdhet mellan könen, barns rättigheter och det demokratiska samhällets utveckling. har som förälder fått relevant kunskap om svenskt utbildningsväsen för att tillgodose sina barns behov av goda uppväxtvillkor. som saknar utbildning motsvarande svensk grundskola ska ha påbörjat kompletterande utbildning/sysselsättning utifrån sina individuella förutsättningar om han/hon är i arbetsför ålder.

4 Funktionshindrade Funktionshindrades särskilda behov skall beaktas och vid behov tillgodosedda, så att individen kan delta i introduktionen utifrån sina förutsättningar. Delmål Funktionsförmågan är bedömd både i relation till introduktionens olika aktiviteter och till arbetsmarknaden. Arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser är en del av introduktionen. Ett exempel på insats är att utreda behovet av hjälpmedel, som arbetshjälpmedel, hjälpmedel för att underlätta det dagliga livet och hjälpmedel i skolan och annan undervisning. Introduktionsplanen ska bygga på en utredning av både individens resurser och begränsningar. Barn och ungdom 0-18 år Barnkonventionen artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Barns och ungas uppväxtvillkor är uppmärksammade och deras förutsättningar för ett gott liv i Sverige är så gynnsamma som möjligt. Delmål för den allmänna introduktionen Varje barns och ungdoms behov av egna förutsättningar ska vara utgångspunkt i en individuell introduktionsplan. Att barn och ungdomar som kommit som ensam kommande flyktingbarn till Sverige får sina särskilda behov tillgodosedda. Att planeringen utformas i nära samarbete med föräldrarna, särskilt utsedd förmyndare eller god man. De skall vara delaktiga och ha möjlighet att påverka de insatser som görs för och med barnen/ungdomarna. Planeringen skall innehålla möjlighet till en aktiv och utvecklande fritid. Att kommunen följer de riktlinjer som dragits upp i Strategi för samverkan i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa (Socialstyrelsen m.fl myndigheter Artnr ) ) Äldre Äldres särskilda behov är beaktade så att de kan tillgodogöra sig samhällets service och vara delaktiga utifrån sina förutsättningar. Delmål Äldre har fått en individuell planering samt fått tillgång till att läsa svenska. Äldre har fått relevant information om samhället samt möjligheter att skapa kontakter med föreningslivet.

5 Hälsa Vuxnas och barns hälsa och välbefinnande skall vara uppmärksammande och relevanta och adekvata åtgärder skall vidtagits. Delmål att individen har fått relevant information om rätten till hälso- och sjukvård att individen blivit erbjuden hälsoundersökning att sjukvård och /eller rehabiliterande / habiliterande insatser, vid behov har erbjudits. Förutsättningar för introduktion Individens introduktion Kommunen samordnar insatserna för en individuell introduktion tillsammans med individen och andra relevanta aktörer, såsom arbetsförmedlingen, näringsliv, utbildningssamordnare, landsting, frivillighetsorganisationer. Kommunen samordnar och ansvarar för att personen får det stöd som behövs för att insatser under introduktionen ska bli framgångsrik. Den nyanländes utbildning, kunskaper och erfarenheter från hemlandet beaktas. Samtidigt ges den nyanlände förutsättningar för att skapa sig en realistisk bild av sina möjligheter i Sverige. Introduktionen måste därför innehålla följande förutsättningar: Individuella introduktionsinsatser utformas, för barn och vuxna, av ansvariga i kommunen tillsammans med individen och andra aktörer. Särskilt uppmärksammas att kvinnor och män ges likvärdiga möjligheter och insatser. Detta gäller också flickor och pojkar. Kommuner, myndigheter och andra berörda aktörer samverkar och samordnar sina insatser så att det blir tydligt för individen att alla arbetar för individens uppsatta mål. Arbetsförmedlingen ger individuell rådgivning och säkerställer därmed att inriktningen på insatserna under introduktionen är arbetslivsorienterad. Arbetsförmedlingen erbjuder vid behov arbetsmarknadspolitiska insatser som underlättar individens inträde på arbetsmarknaden. Kommunen erbjuder arbetsförlagd introduktion som ett alternativ. Kommunen erbjuder själv och i samverkan med andra aktörer, exempelvis arbetsförmedlingen och näringsliv individen arbetsmarknadspraktik. Individens behov och förutsättningar ska styra valet av innehåll, pedagogik och metodik i svenskinlärningen. Kommunen och arbetsförmedlingen samverkar och erbjuder personer som har svårt att lära sig svenska genom teoretiska språkstudier, alternativa möjligheter att lära sig svenska språket. Landstingen säkerställer att hälsoinformation erbjuds samtliga personer som en naturlig del av introduktionen. Alla myndigheter och samhällsorgan tillgodoser en individualiserad service till nyanlända invandrare. Särskilda förutsättningar för barns och ungdomars introduktion Individuella introduktionsinsatser utformas, för barn och ungdomar, av ansvariga i kommunen tillsammans med individen, föräldrar, särskilt utsedd vårdnadshavare eller god man samt andra aktörer exempelvis förskola och skola.

6 Samverkan sker mellan myndigheter för att säkerställa att de individuella behoven tillgodoses på central/regional och lokal plan. Introduktion för alla nyanlända före Målen för introduktionen rekommenderas att omfatta alla nyanlända, såväl flyktingar som andra nyanlända i behov av introduktion. Kommunerna har möjlighet att erbjuda introduktionsersättning enligt lagen (SFS 1992:1068), som ett alternativ till försörjningsstöd. Syftet är att åstadkomma en så lönelik ersättning som möjligt. Introduktionsersättningen ska dessutom ge individen möjlighet att påverka sin ekonomi t.ex genom att minska sina boendekostnader eller genom att ha arbetsinkomster. Individens introduktion följs upp Kommunen och andra aktörer följer regelbundet upp introduktionsinsatserna i samverkan med individen som genomgår introduktionen. Syftet är att förbättra och anpassa innehållet efter individuella behov och förutsättningar. Efter avslutad introduktion utvärderar kommunen resultatet i samverkan med berörda aktörer. Kort beskrivning av hur Integrationsenhetens är organiserad och hur mottagande av kvotflyktingar ser ut efter den 1 december 2010 Organisation Integrationsenheten i Stenungsunds kommun är en enhet som planerar och samordnar mottagnings- och introduktionsåtgärder för nyanlända flyktingar och vissa andra utländska medborgare. Kommunen har 2011 ett avtal om mottagande av 50 flyktingar per år. Stenungsunds Integrationsenhet tar till största delen emot kvotflyktingar och de största flyktinggrupperna som har anlänt är statslösa palestinier från Irak, Iranier och flyktingar från Afghanistan. Nu anländer också kvotflyktingar från Afrikas Horn. Integrationsenheten har också ett avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande flyktingbarn/ungdomar utan vårdnadshavare. För dessa finns ett särskilt boende i kommunen som heter NOVA. Integrationsenheten i Stenungsunds kommun är organiserad under Kompetens- och utveckling och har sina lokaler på vuxenutbildningen, Hasselbacken. Detta förenklar samarbete med SFI då de finns i samma lokaler. Det förenklar också för våra familjer att Integrationshandläggaren finns i samma hus som de studerar. På Integrationsenheten arbetar 2 socionomer som Integrationshandläggare; som ansvarar för integrationen för de ensamkommande flyktingbarnen/ungdomarna och boendet, samt ansvarar för att samordna integrationen för familjer och vuxna. På enheten arbetar också en integrationsassistent som hjälper till med praktiska saker och språkhjälp (arabiska)

7 Mottagande av kvotflyktingar Innan familjernas ankomst gör Integrationsenheten vissa förberedelser bl.a; - Skickar remiss om hälsokontroll till Vårdcentralen Stenungsund eller Läkarhuset i Stenungsund. - meddelar berörda skolor om att det anländer nya elever 6-16 år. - meddelar barnomsorgen om att det anländer barn i ålder 1-5 år i behov av plats på förskola. Integrationsenheten får skriftligt besked från Migrationsverkets kvotenhet om vilken dag, tid och flight familjen anländer med (vanligtvis ca 2 veckor före ankomst). Det är handläggaren som hämtar på Landvetter. Tid för folkbokföring på skattekontoret, första informationssamtalet, sfi start för de vuxna, inskolningssamtal på skolan och tolk är redan bokad. Etableringshandläggaren på Arbetsförmedlingen är meddelad om när familjen anländer och tid för etableringssamtal med de vuxna ska vara bokad vid ankomsten. Ansökan om hemutrustningslån görs redan första dagen de anländer. Handläggaren har förberett ansökan och informerar om CSN:s regler och villkor för att erhålla lånet. Integrationshandläggaren ser också till att familjen folkbokförs i Sverige dagen efter ankomst genom att hon följer med familjen till Skattekontoret. När familjen har fått sina kontrollsiffror till personnumret får familjen hjälp med att registrera sig på försäkringskassan, söka bostadsbidrag, föräldrapenning, öppna bankkonto etc. Efter hand bokas det in samtal med tolk på integrationsenheten ca en gång i veckan (de första två månaderna) därefter ca två gånger i månaden. Integrationshandläggaren har kontinuerlig kontakt med familjerna, som ser mycket olika ut beroende på individuella behov. Med anledning av tillgängligheten, så har handläggaren ca 10 spontanbesök per dag så vida inte handläggaren är upptagen med bokade besök hela dagen. Integrationshandläggaren samordnar besöken utefter språkgrupp och bokar tolk hela dagar, med flera besök av olika familjer under dagen. Integrationshandläggaren arbetar med helhetsperspektivet och stöttar, informerar, har kurativa samtal, skriver remisser, deltar i olika uppföljningssamtal mm som andra handläggare inom socialt arbete. Skillnaden är att målgruppen är flyktingar/invandrare Integrationshandläggaren arbetar också med myndighetsutövning. Barnperspektivet, helhetssyn, kontinuitet, flexibilitet, normalisering och närhetsprincipen är vägledande vid val av insatser och åtgärder i Integrationsenhetens arbete med de nyanlända. Integrationshandläggaren gör en flyktingutredning, där handläggaren utreder familjens bakgrund ( social ekonomisk,boende, arbete, studier), aktuell situation, social och ekonomisk situation, fysisk och psykisk hälsa. Boendet för våra nyanlända utgörs främst av lägenheter om 3 rum och kök. Lägenheterna finns vanligtvis i området runt Hasselbacken.