PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun

Transkript

1 PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun

2 Plan för introduktion av nyanlända i Avesta kommun Avesta kommun har sedan början av 2013 en tillsvidare överenskommelse med Migrationsverket och Länsstyrelsen. Avesta åtar sig att årligen ta emot 60 nyanlända varav omkring 35 beräknas bosätta sig på egen hand, och omkring 25 som anvisas plats genom arbetsförmedlingens eller migrationsverkets försorg. Kommunens introduktionsplan upprättas av Bildningsstyrelsen och tas fram för tre år i taget varefter den revideras. Introduktionsplanens syfte är att; Fastställa kommunens policy i frågor som rör mottagandet av nyanlända som mottas i Avesta kommun enligt överenskommelse med Migrationsverke, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen. Informera om kommunens arbete med introduktion av nyanlända. Avesta kommuns uppgift som mottagande kommun för nyanlända är att vara behjälplig med bosättning, erbjuda utbildning i svenska, samhällsorientering, barnomsorg och skola, samt på olika sätt underlätta mottagna personers introduktion i det svenska samhället. Arbetslivet och språkkunskaper är nyckeln till integration. I förvaltningslagens 8 stadgas om anlitande av tolk hos myndigheter. Individens egna önskemål bör vara vägledande vid anlitande av tolk. Varje kommunal förvaltning eller annan myndighet ansvarar för att tolk anlitas när det behövs och står även för kostnaderna för detta. Förvaltningslag 4 (1986:223) Arbetsförmedlingen, Bildningsförvaltningen, Migrationsverket och Landstinget träffas med syftet att underlätta samarbetet och förbättra nyanländas integration i samhället. Arbetet med mottagande av nyanlända ska kännetecknas av helhetssyn och god samverkan mellan olika aktörer såsom att skapa nätverk och kontakter med näringsliv, föreningsliv och allmänheten. Arbetsförmedlingen har samordningsansvaret gällande etablering och arbetsmarknadsinsatser, för personer i åldern år. Syftet är att underlätta för nyanlända att komma in i samhället, arbetslivet och tidigt komma i egen försörjning samt att bana väg för individens aktiva deltagande i den demokratiska processen. Integration av nya svenskar, barn och vuxna, handlar om ett samspel mellan två världar, en dubbelriktad process där människor som flyttar till Avesta ska kunna förstå och ha kunskap om kommunen de nu ska leva i. Samtidigt som det är viktigt att invånarna i Avesta ska kunna förstå dessa personers förutsättningar och möjligheter. 2

3 1. Ny lag - nya möjligheter Den 17 mars 2010 beslutade riksdagen om en ny lag som ska påskynda nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. Varje nyanländ ska utifrån sina förutsättningar få professionellt stöd att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning. Den nya lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare gäller från och med den 1 december 2010 och innebär förändrade eller nya ansvarsområden för Arbetsförmedlingen, kommunerna, Länsstyrelsen, Försäkringskassan samt Migrationsverket. Samtidigt införs en ny aktör etableringslotsen. Den nya lagen innebär också att huvudmannaskapet/huvudansvaret för mottagande av nyanlända invandrare flyttas från kommunerna till arbetsförmedlingen. 2. Kommunens ansvar och uppgifter Även fortsättningsvis kommer Avesta kommun att ha en viktig roll för nyanländas etablering. Utöver ett fortsatt ansvar för introduktionen av de personer som inte omfattas av den nya lagen ansvarar kommunen även framledes för: mottagande och bostadsförsörjning att vid behov ge praktisk hjälp i samband med bosättning undervisning i SFI och annan vuxenutbildning samhällsorientering skola, förskoleverksamhet, barnomsorg och andra insatser för barn och ungdomar insatser inom det sociala området att se till att övrig kommunal verksamhet och service kommer nyanlända till del försörjning och andra insatser för de som inte har rätt till etableringsplan på grund av nedsatt prestationsförmåga 3. Avesta kommuns mål för mottagande av flyktingar och andra invandrare Avesta ska vara en öppen kommun där alla människor har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter o Grundläggande demokratiska värden värnas o Kvinnor och män har lika rättigheter och värde o Förutsättningar ges för individens egen försörjning och delaktighet i samhället o Avesta är ett föredöme när det gäller integration Invånarna i Avesta kommun ska ges möjlighet till aktivt inflytande genom medborgardialog Alla invånare ska uppleva att det känns tryggt att bo, leva och verka i Avesta. Berörda styrelser och bolag bör verka för att det finns attraktiva boendemöjligheter för de nyanlända och motverka segregation. Utvärdering av målen med rapport till Bildningsstyrelsen sker i samband med verksamhetsårets bokslut. Ansvarig för utvärdering är enhetschefen för Integrationsenheten och underlag skall inhämtas från Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Landstinget och kommunens styrelser och bolag. 3

4 4. Arbetsförmedlingens mål för mottagande av flyktingar och andra invandrare Under etableringsperioden är målsättningen för samverkan att främja individers framtid för att snabbare nå självförsörjning och erhålla arbete. Under etableringstiden (24 månader) är målsättningen för individen i samverkan att ge deltagaren förutsättningar att försörja sig själva och att bli delaktiga i det svenska samhället. Utöver samverkan mellan myndigheter har individen en egen etableringsplan som innehåller aktiviteter och målsättningar som främjar arbetslinjen för en snabbare etablering. 5. Organisation för mottagande av asylsökande i Avesta kommun Migrationsverket har i uppdrag att genomföra en kartläggning av de asylsökandes utbildningsoch yrkesbakgrund. Myndigheten ska i lämplig omfattning erbjuda asylsökande sysselsättning. Arbetsförmedlingen får i samband med uppehållstillstånd information om vilka aktiviteter den asylsökande genomfört. Migrationsverket erbjuder de vuxna asylsökande som väntar på beslut om uppehållstillstånd en introduktion som motsvarar två halvdagar. Vid introduktionen ges information om asylsökandes rättigheter och skyldigheter samt information om det svenska samhället. 6. Organisation för mottagande av ensamkommande ungdomar i Avesta Kommun Kommunen har avtal med Migrationsverket att ta emot 18 ungdomar, pojkar och flickor i åldern år. 12 ungdomar bor inne på Hedegården och 6 ungdomar bor i utslusslägenheter. Barn/ungdomar som kommer som flyktingar till Sverige har samma rättigheter som svenska barn. Det innebär att socialtjänsten i kommunen har det yttersta ansvaret för placering på Hedegården. Hedegårdens verksamhet utgår från den utredningen enligt Socialtjänstlagen som socialtjänsten genomfört. Där framgår det vad varje ungdom har för behov av stöd och hjälp. När ungdomarna kommer till Sverige får de en god man som, efter att ungdomen fått uppehållstillstånd, blir en särskilt förordnad vårdnadshavare. Uppdraget som god man eller särskilt förordnad vårdnadshavare upphör när ungdomen fyller 18 år. 7. Organisation för mottagande av personer med uppehållstillstånd i Avesta kommun Huvudansvaret för mottagande av personer med uppehållstillstånd och som omfattas av förordningen, 2010:197, ligger under Arbetsförmedlingen, där det praktiska arbetet sker inom ramen för Arbetsförmedlingens enhet för etablering. Arbetsförmedlingen och SIVA/Integration strävar gemensamt för att underlätta etableringsinsatserna. Ansvar enligt Socialtjänstlagen (2001:453) och det praktikska arbetet enligt lag sker i samverkan SIVA/Integration och omsorgen. Utreda barnets behov och fatta beslut om insatser och placering i lämpligt boende. Detta innebär också att utreda om en familj, t.ex. en anhörig, är lämplig och har förutsättningar att ta emot barnet. Utse god man. Ansökan till överförmyndaren får göras av Migrationsverket eller av socialnämnden. Se till att barnet får skolundervisning. 4

5 Efter ett beviljat uppehållstillstånd ansvara för fortsatta insatser under barnets uppväxt samt för barnets integration. Ansvaret innebär även att efterforska var barnets familjemedlemmar finns. 8. Finansiering av kommunalt flyktingmottagande Kommuner kan få ersättning för: personer som har överförts till Sverige inom ramen för flyktingkvoten personer som har varit asylsökande och inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem och beviljats uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande eller på grund av synnerliga ömmande omständigheter personer som fått uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande eller på grund av synnerligen ömmande omständigheter men som inte varit inskrivna hos Migrationsverket personer som har behov av tillfälligt skydd under förutsättning att tillståndet är på minst ett år personer som fått tillstånd som tribunalvittne anhöriga som fått uppehållstillstånd med anknytning till ovanstående personer (förutsättningen är att de anhöriga ansökt om uppehållstillstånd inom två år från det att den som de har anknytning till, först togs emot i en kommun). Vissa ersättningar betalas ut av Migrationsverket direkt till berörda kommuner utan ansökan. Andra ersättningar kan kommunen ansöka om hos Migrationsverket. Detta framgår av informationen om de olika ersättningarna. Ersättningar till individer Nyanlända flyktingar och anhöriga som omfattas av etableringslagen (2010:197) och inte har någon egen försörjning ska få ekonomiskt stöd kallat etableringsersättning från staten som utbetalas av försäkringskassan. Det finns dock fall där kommuner även framöver måste stå för försörjningsstöd. Ersättning till skolenhet Skolenhet som har barn och ungdomar med uppehållstillstånd erhåller ersättning för utökade kostnader under perioden eleven uppbär ersättning enligt förordningen. 9. Samhällsorientering Syfte: Samhällsorienteringen skall ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället och en grund för fortsatt kunskapsinhämtning. I samhällsorienteringen skall betydelsen av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna tas upp, likaså den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt samt om hur samhället är organiserat och om praktiskt vardagsliv. Samhällsorienteringen skall ge utrymme för dialog och reflektion samt vara en så upplevelsebaserad utbildning som möjligt. 5

6 Samhällsorientering om svenska samhällsförhållanden, svenskt samhällsliv och vardagslivet i en svensk kommun skall vara minst 60 timmar och i möjligaste mån vara på hemspråk. Den ska innehålla följande åtta punkter: - Att komma till Sverige - Att bo i Sverige - Att försörja sig och utvecklas i Sverige. - Individens rättigheter och skyldigheter. - Att bilda familj och leva med barn i Sverige. - Att påverka i Sverige. - Att vårda sin hälsa i Sverige - Att åldras i Sverige. Information för vuxna hålls i samband med SFI-undervisningen. För barn och ungdomar hålls informationen i skolan, vid åtta tillfällen under året och varje informationstillfälle följs upp av barnen/ungdomarnas lärare. Respektive lärare skall hålla sig uppdaterad om aktuell information som finns på respektive myndighets hemsidor. Länkar till samhällsinformation: Bostad Anvisning till bostad i kommunen sker genom Arbetsförmedlingens bosättningsenhet i Norrköping. De personer som kommunplaceras erbjuds lämplig lägenhet hos någon av hyresvärdarna i kommunen. Integrationssamordnaren håller regelbunden kontakt med de stora hyresvärdarna för att försäkra sig om att det finns lämpliga bostäder att tillgå. Individen tecknar eget kontrakt med bostadsbolaget. 11. Utbildning i svenska och annan vuxenutbildning Utbildning i svenska (SFI) erbjuds samtliga invandrare som fått uppehållstillstånd i Sverige. Inom ramen för kommunens vuxenutbildning erbjuds utbildning till vuxna från och med det år de fyller 20 år. I vissa fall kan även ungdomar fr.o.m. 16 år komma i fråga för vuxenutbildning då studievägledare vid ungdomsgymnasiet och ungdomen själv funnit det lämpligt att delta i vuxenutbildningen i stället. Undervisningen omfattar timmar per vecka. 12. Barnomsorg För att barnets vårdnadshavare ska kunna starta sin etablering i ett tidigt skede upprättar kommunen ett mottagningscentrum för barn inom förskola och skola. Mottagningscentrumet har i uppdrag att göra en pedagogisk kartläggning av barnet/eleven samt förbereda barnet/eleven för fortsatta studier i ordinarie förskola/klass. Den sökande har möjlighet att ansöka om en plats inom barnomsorgen, vilket sker på Bildningsförvaltningen, kansliet för förskola-grundskola. Vid placering av barnet tas hänsyn till anmälningsdatum, föräldrars önskemål och närhetsprincipen. När en plats blir ledig skickas placeringserbjudande ut till den sökande. Den sökande ska alltid lämna ett skriftligt besked om de tackar ja eller nej, till erbjuden plats. Kommunen tillämpar nationella styrdokument på området. 8 kap. 14 skollagen (2010:800), vilket anges att När vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet plats inom fyra månader. 6

7 Accepteras inte platsen som tilldelas barnet, får vårdnadshavare ställa sig på nytt i kön. Den sökande kan tacka ja till erbjuden plats och stå på överflyttning till en plats som önskas i första hand, för att vara garanterad barnomsorg i väntan på 1:a handsvalet. Uppsägningstiden är en månad och räknas från den månad uppsägningsblanketten inkommit till kansliet för förskola-grundskola, vilket tillämpas inom alla former av barnomsorg. 13. Grundskola För att barnets vårdnadshavare ska kunna starta sin etablering i ett tidigt skede upprättar kommunen ett mottagningscentrum för barn inom förskola och skola. Mottagningscentrumet har i uppdrag att göra en pedagogisk karläggning av barnet/eleven samt förbereda barnet/eleven för fortsatta studier i ordinarie förskola/klass. Efter genomförd pedagogisk kartläggning, lotsas barnen till rätt skola. Mottagningscentrum tar en kontakt med berörd rektor utifrån bostadsområde och förmedlar även en kontakt mellan skola och familj. Inskrivningssamtalet sker därefter på respektive skola. Om familjen även har behov av fritids, ansöker de om plats på Bildningsförvaltningen, kansliet för förskola-grundskola. Uppsägningstiden är en månad och räknas från den månad uppsägningsblanketten inkommit till kansliet för förskola-grundskola, vilket tillämpas inom alla former av barnomsorg. I samband med att barnet kommer till skolan första gången etableras kontakt med rektor, berörda lärare och skolhälsovård. 14. Gymnasiestudier Nyanlända ungdomar i åldern år börjar i ungdomsgymnasiet alternativt vuxenutbildningens SFI. I vilken utbildning ungdomen bäst, utifrån utbildningsbakgrund och för sitt individuella utbildningsbehov ska börja, planeras vid den pedagogiska kartläggningen med ungdomen, lärare från gymnasieskolan, gymnasieskolans studievägledare och vuxenutbildningens studievägledare. Är ungdomen under 18 år ska även föräldrarna vara med vid mötet. 15. Hälso- och sjukvård Asylsökande <18 år erbjuds samma vård som personer med uppehållstillstånd. Asylsökande >18 år erbjuds möjlighet till hälsoundersökning och har rätt till vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. Flyktingar och andra invandrare med uppehållstillstånd omfattas av den allmänna sjukförsäkringen. Det innebär att de har rätt till hälso- och sjukvård och tandvård på samma villkor som andra kommuninvånare. 16. Vård och Omsorg Flyktingar och andra invandrare har samma rätt, enligt lag, som övriga kommuninvånare vad gäller insatser i form av vård och omsorg från kommunen. Kommunen har rätt till särskild ersättning för detta enligt i Förordningen 1990:927 om statlig ersättning för flyktingmottagande, mm. 17. Integrationsfrämjande åtgärder Bildningsstyrelsen anslår varje år medel för insatser i integrationsfrämjande syfte. Dessa medel används till särskilda utvecklingsinsatser inom integrationsområdet. För integrationsfrämjande åtgärder har ett antal mål och strategier speciellt viktiga för ett framgångsrikt integrationsarbete utformats. 7

8 Arbete och försörjning Mål Kommunens verksamhet präglas av en öppen attityd till mångfalden i samhället och till människors livserfarenheter, kunskaper och förankring i skilda kulturer och samhällen. Strategi Kommunen skall verka för att den egna personalstyrkan motsvarar de utrikesföddas andel av befolkningen. Kommunen skall verka för att andra offentliga myndigheter, privata företag, föreningar etc. tar tillvara den kompetens som många invandrare besitter samt att dessa också erbjuds utbildning eller praktikplats. Kommunen skall verka för att ta emot språkpraktikanter inom kommunen och respektive styrelse avdelar platser enligt nedan. Praktikplatserna prioriteras till de som inte kommit ut i egen försörjning efter etableringstidens slut. Antal praktikplatser per styrelse: Kommunstyrelsen 20 platser Omsorgsstyrelsen 30 platser Bildningsstyrelsen 30 platser Viktiga samverkansparter Samtliga kommunala verksamheter, arbetsförmedlingen, bostadsbolagen, föreningar och privata företag. Språk och utbildning Mål Kommunens verksamhet för barn, ungdomar och vuxenstuderande ger alla lika möjligheter till språk- och kunskapsutveckling. Elevernas kunskaper, erfarenheter och kulturella bakgrunder tas tillvara och ligger till grund för positiva kulturmöten i förskola och skola. Strategier Mottagningscentrumet är framtaget för att skapa en stabil grund för barnet/eleven inför fortsatta studier i kommunen. Pedagogiska kartläggningen som genomförs vid mottagningscentrumet är en förutsättning för att rätt insatser kan starta i ett tidigt skede, efter att barnet/eleven har anlänt till kommunen. Viktiga aktörer: Kommunstyrelsen och Bildningsstyrelsen Delaktighet och inflytande Mål Kommunen värnar om alla människors rätt att såväl ta del av som att aktivt delta i den demokratiska processen och möjlighet att få insyn i och kunna påverka den offentliga verksamheten. Alla personer har möjlighet att ta del av viktig kommunal information på sitt modersmål. Informationen finns översatt på Strategier 8

9 Kommunens samtliga förvaltningar ska anlita tolkar till alla som behöver detta i kontakt med respektive verksamhet. Skriftlig information bör finnas på de större språken. Det är också av stor vikt att fortsätta med informationsinsatser såväl till kommunens nya invånare samt till kommunens övriga befolkning i syfte att öka förståelse och ömsesidig tolerans och acceptans. Viktiga aktörer Kommunstyrelsen, Bildningsstyrelsen, studieförbund och föreningar. Exempel på aktiviteter Aktivt arbeta för ett ökat valdeltagande i de grupper där deltagandet i dag är lågt. Kultur och fritid Mål Alla kommuninnevånare har möjlighet att tillgodogöra sig det kultur- och fritidsutbud som erbjuds i kommunen. Strategier Arbeta för att ett integrationsperspektiv finns med i kommunens planering av kultur- och fritidsaktiviteter. Arbeta för att integrationsfrågorna mot rasism och främlingsfientlighet samt kvinnors möjlighet att delta ska på ett tydligt sätt finnas med i den kultur- och fritidsverksamhet som stöds av Avesta kommun. Arbeta för att föreningarnas egna verksamheter också främjar integration och motverkar alla former av intolerans och främlingsfientlighet. Viktig aktör Bildningsstyrelsen, resultatenhet kultur och fritid samt föreningar. Exempel på aktiviteter Översyn av de kommunala bidragen till föreningar så att integrations- och jämställdhetsfrämjande insatser för nyanlända grupper stimuleras. Stimulera till ökad jämställdhet mellan könen. 18. Samordning, samverkan och genomförande Arbetet med att genomföra integrationsplanen och stimulera till en utvecklande och förbättrad integration vilar på Bildningsstyrelsen. Integrationsarbetet är inget fristående arbete eller insats. För en lyckad integration av kommunens nyanlända krävs engagemang och arbete inom i stort sett all verksamhet i koncernen Avesta kommun. En viktig verksamhet inom integrationsenheten är att arbeta för stimulans- och utveckling av olika samverkansformer och nätverk samt kontakter för att underlätta integrationen för nya kommunmedborgare i Avesta. I detta sammanhang bör varje kommunal styrelse eller förvaltning ta sitt ansvar genom att aktivt främja integration i Avesta kommun. Viktigt är att fortsätta med informationsinsatser av olika slag och attitydförändringsarbete som syftar till att ge kunskap om flykting- och invandrarfrågor samt att motverka främlingsfientlighet och rasism. Det innefattar bland annat information till enskilda 9

10 kommuninvånare, enheten ska också delta i olika arrangemang och aktiviteter i samverkan med invandrarföreningar och andra organisationer 19. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av integrationsarbetet och de uppsatta målen ska ske årligen på samma vis som för övriga verksamheter inom Bildningsförvaltningen. 10