Nyanlända elever NYANLÄNDAS LÄRANDE OCH SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT I ALLA ÄMNEN
Nyanländas skolgång Nya bestämmelser om utbildning för nyanlända elever 2016 Det finns stora variationer gällande organisation i olika kommuner och från skola till skola o Central mottagning Lokal mottagning o Förberedelseklass Direktinkludering
Läs mer här: https://en.wikipedia.org/wiki/world_values_survey
Röster från ensamkommande barn I början tänkte jag bara på mamma De berättade mycket men jag kunde inte lyssna Svenskarna är blyga tror jag, de tittar konstigt när man säger hej Jag vill få börja i skolan på riktigt snart Jag har historia med svenskar, det är bra Man skulle ha fler lektioner med svenskar tycker jag Jag vet inte vad som kommer hända, och varför jag inte får byta grupp, vad ska man kunna? Jag visste vad jag ville bli när jag kom till Sverige, men nu vet jag inte längre, det verkar liksom omöjligt
Studie- och yrkesvägledarens roll Återkommande information om det svenska skolsystemet och vägen framåt tydlighet och upprepning ofta nödvändigt tidskrävande Validering Skola Föreningsliv Arbetsliv o Praktik och studiebesök - Språkinlärning i ett meningsfullt sammanhang
Framgångsfaktorer Flexibel organisation Rektor är engagerad och har kunskap inom området Nyanlända elever är allas ansvar SAMVERKAN Status och synsätt
UT- BYGGNAD Kunskapsrelaterat språk Utvecklas i snabb takt under skolåren Tar oftast ca 4-8 år att behärska på L2 BAS Vardagsrelaterat språk Modersmålet vid skolstart Tar oftast ca 1-2 år att behärska på L2 Fritt efter Viberg m.fl 1993
UT- BYGGNAD Kunskapsrelaterat språk Utvecklas i snabb takt under skolåren Tar oftast ca 4-8 år att behärska på L2 BAS Vardagsrelaterat språk Modersmålet vid skolstart Tar oftast ca 1-2 år att behärska på L2
Den nedåtgående spiralen Förklarar svåra ord, men minskar också antalet svåra ord. Förenklar och förkortar texter. Fokuserar på lösryckta fakta. Låter inte eleverna producera egna texter. Undviker elevernas bristande formuleringar i tal och skrift. Interaktionen minskar. Läraren tar över och nivån sjunker. Hajer & Meestringa, 2004
Scaffolding - Stöttning (J. Bruner)
Hög kognitiv svårighetsgrad Frustrationszon B C Kontextbundet Kontextreducerat Uttråkningszon A D Låg kognitiv svårighetsgrad Jim Cummins fyrfältare Fritt efter Gibbons 2002
Från A till C utan att landa i B A. Eleverna utför en praktisk uppgift i små grupper med en magnet och ett antal objekt: Den här nej, den går inte den rör sig inte ja det går lite grann de här är bäst C. Läraren ger eleverna i uppgift att läsa om magnetism: En magnet kan attrahera ett stycke järn eller stål eftersom det magnetiska fältet strömmar in i järnet/stålet och förvandlar det till en tillfällig magnet. Magnetisk attraktion finns endast mellan ämnen som innehåller järn.
Från tal till skrift genom fyrfältaren A. Utföra en praktisk uppgift i små grupper Den här nej, den går inte den rör sig inte ja det går lite grann de här är bäst B. Introducera nyckelord Läraren introducerar viktiga nyckelord som attrahera och stöta bort B. Eleverna får flera tillfällen att använda de nya orden muntligt, till exempel genom lekar och muntliga redovisningar Vi prövade med en nål magneten attraherade inte nålen B. Eleverna och läraren skriver gemensamt om experimentet Vår uppgift var att ta reda på vad en magnet attraherar. Vi kom fram till att en magnet attraherar vissa sorters metaller. Den attraherade järnfilspånen men inte nålen. C. Eleverna läser en text om magnetism En magnet kan attrahera ett stycke järn eller stål eftersom det magnetiska fältet strömmar in i järnet/stålet och förvandlar det till en tillfällig magnet. Magnetisk attraktion finns endast mellan ämnen som innehåller järn.
Från A till C utan att landa i B A. Klassen gör studiebesök hos Räddningstjänsten i samband med ett temaarbete om olika arbetsplatser. En brandman visar runt och berättar om det dagliga arbetet. Eleverna får titta in i en brandbil och prova på att släcka en eld och gå in i ett rökfullt rum. C. Läraren ger eleverna i uppgift att skriva en beskrivande text om vad en brandman arbetar med. Att arbeta som brandman innebär att ha många olika arbetsuppgifter. Brandmän rycker ut när olyckor sker och släcker bränder, tar hand om kemiska utsläpp och hjälper till vid trafikolyckor eller drunkningsolyckor. Men att vara brandman innebär också ett att man försöker förhindra olyckor överallt i samhället genom information om vad man själv kan göra för att öka sin och andras säkerhet. Brandmän arbetar tillsammans så det är viktigt att de är bra på samarbete. Det är också viktigt för brandmän att hålla sin kropp i bra form eftersom man måste ha god kondition och styrka för att klara av arbetet På stationen tar brandmännen hand om all sin utrustning för att allt ska fungera när det väl gäller. Man övar också mycket och tränar styrketräning på jobbet. Varje år genomförs fystester som brandmännen måste klara för att få arbeta som rökdykare.
Från tal till skrift genom fyrfältaren A. Studiebesöket förbereds språkligt och innehållsmässigt A. Studiebesök på brandkåren B. Läraren återkopplar till studiebesöket genom att visa bilder som togs på plats och samtidigt bygga upp en begreppskarta B. Eleverna får flera tillfällen att använda de nya orden muntligt, till exempel genom lekar och muntliga redovisningar B. Läraren går igenom hur man skriver en beskrivande text och visar på goda exempel som analyseras i klassen C. Eleverna skriver en beskrivande text om yrket brandman, nyanlända elever har stöd av en stöttande matris
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Sammanfattning Nödvändigt för nyanlända elever men bra för ALLA Språk lärs bäst in i ett meningsfullt sammanhang - hela skolan, hela dagen Synliggör ämnesspråket och planera för språkutveckling från början, i kombination med kunskapsutveckling Höga förväntningar på eleverna i kombination med STÖTTNING Rik interaktion många tillfällen att använda språket i tal och skrift
Boktips om du vill veta mer om språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen: Stärk språket, stärk lärandet Pauline Gibbons Lyft språket, lyft tänkandet Pauline Gibbons Språkinriktad undervisning - Maaike Hajer, Theun Meestringa Språkarbete i alla ämnen - Gun Hägerfelth Framgång genom språket - Löthagen, Lundenmark och Modigh Språkutvecklande SO-undervisning - Bjerregaard och Kindenberg
Tack för visat intresse! Kontaktuppgifter: samanthi.al-dhaheri@nykoping.se 073-426 89 06 jeanette.kallstad@vkl.se 021-39 79 52 Intressanta länkar: Avhandling - SYV-samtal med unga i migration Film Lärlabbet Mottagandet Kartläggning Södermanland Kartläggning Västmanland