Arbetsförmedlingen Återrapportering 2014

Arbetsförmedlingen Återrapportering 2014 1 augusti 2014

Sida: 2 av 22

Sida: 3 av 22 Dnr: Af-2013/508922 Datum: 1 augusti 2014 Arbetsförmedlingen ska använda stödet för yrkesintroduktionsanställningar som ett verktyg i myndighetens arbete för unga arbetslösa kvinnor och män som ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ska den 1 april och den 1 augusti 2014 samt i samband med årsredovisningen för 2014 redovisa antalet ansökningar om stöd, hur stor andel av ansökningarna som har beviljats respektive inte beviljats, hur såväl det totala antalet ansökningar som de ansökningar som har beviljats respektive inte har beviljats fördelar sig på olika avtalsområden, hur stor andel av de beviljade ärendena som avsett arbetslösa, och vilka grunderna för avslag huvudsakligen varit vad gäller ej beviljade ansökningar. Beslut i detta ärende har fattats av tf. generaldirektör Karin Leth den 21 juli 2014. Ärendet har föredragits av Davor Zovko. I den slutliga handläggningen har enhetschef Soledad Grafeuille samt avdelningschef för avdelningen Nationella Kunder Said Maroufkhani deltagit. Karin Leth Tf. generaldirektör Davor Zovko

Sida: 4 av 22 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 1. Inledning... 6 2. Metod... 7 3. Resultat och analys... 8 3.1. Antalet ansökningar om stöd samt beviljade respektive icke beviljade... 8 3.2. Fördelning av såväl det totala antalet ansökningar som beviljade respektive icke beviljade på olika avtalsområden... 8 3.2.1. Fördelning av det totala antalet ansökningar på olika avtalsområden... 8 3.2.2. Fördelning av beviljade ansökningar på olika avtalsområden... 9 3.2.3. Fördelning av icke beviljade ansökningar på avtalsområden... 10 3.3. Andel av de beviljade ärendena som avsett arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen... 11 3.4. Grunderna för avslag vad gäller ej beviljade ansökningar...12 4. Insatser som genomförts i arbetet med stödet för yrkesintroduktionsanställningar... 12 4.1. Externa insatser...12 4.1.1. Stöd till arbetsgivare och parterna...12 4.1.2. Extern information...13 4.1.3. Samverkan och samordning... 14 4.2 Interna insatser information och utbildning... 15 5. Uppföljning och utvärdering... 15 6. Diskussion... 16 6.1. Externa utmaningar... 17 6.2. Interna utmaningar... 19 Bilaga 1... 20

Sida: 5 av 22 Sammanfattning Stöd för yrkesintroduktionsanställningar trädde i kraft den 15 januari 2014. Sedan återrapporteringen den 1 april har antalet yrkesintroduktionsanställningar fortsatt att öka. Ansökningar inkomna inom EIO/Elektrikerförbundets område har bidragit till en snabbare ökning av antalet yrkesintroduktionsanställningar under juni månad. Resultatet för perioden 2014-01-15 2014-06-30 är 188 beslut om stöd till yrkesintroduktionsanställningar, varav 153 bifall och 35 avslag. Av de 153 beviljade besluten avser 37 beslut kvinnor och 116 beslut män. Att en övervägande andel av besluten avser män beror bland annat på att det finns fler avtal inom områden eller branscher där det traditionellt arbetar fler män än kvinnor. Besluten är fördelade på olika avtalsområden. Inom vissa avtalsområden har ännu inga ansökningar inkommit. Av de 153 ungdomar som anställts på yrkesintroduktionsanställningar, har 79 (52 procent) varit inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Av dessa är 14 kvinnor och 65 män. Av de 35 besluten om avslag beror de flesta på att kollektivavtal saknas. Avslagen berör sex kvinnor och 29 män. Arbetsförmedlingen har sedan den senaste återrapporteringen genomfört följande insatser i arbetet med stödet för yrkesintroduktionsanställningar: Gett stöd till arbetsgivare, bland annat rekryteringsstöd och webbaserat stöd. Genomfört fortsatta informationsinsatser med enskilda arbetsgivare samt deltagit i parternas informationskampanjer, seminarier, konferenser och andra aktiviteter, i syfte att bidra till en mer effektiv informationsspridning samt att ge närmare information om såväl stödet till yrkesintroduktionsanställningar som Arbetsförmedlingens stöd till arbetsgivare. Samverkat med parterna genom bland annat samordningsmöten, nationella och regionala branschråd, diskussioner kring bland annat utformning av information för arbetsgivare samt genom deltagande i den nationella kommittén för utbildning och handledning inom yrkesintroduktionsanställningar. Det hittills relativt låga antalet ansökningar kan förklaras med arbetsgivarnas bristande kännedom om stödet, striktare krav i vissa yrkesintroduktionsavtal avseende deltagares ålder och tidigare utbildning samt det faktum att parterna fortfarande söker effektiva modeller för utbildning och handledning. Internt fortsätter Arbetsförmedlingen att utbilda arbetsförmedlare och chefer i syfte att stärka arbetsförmedlarnas kunskaper om yrkesintroduktionsanställningar och införliva handläggningen av stödet i myndighetens ordinarie arbete. Riktad information ges till företagare främst genom Arbetsförmedlingens ordinarie arbete med arbetsgivare men även genom alternativa kanaler, exempelvis i form av e-nyhetsbrev till arbetsgivare, som varje månad når ut till 70 500 arbetsgivare.

Sida: 6 av 22 1. Inledning Den 13 september 2013 uppdrog regeringen åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet av ett stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Utgångspunkten för uppdragets genomförande är dels det förslag till stöd som godkänts av EUkommissionen den 2 juli 2013, dels vad regeringen anger i budgetpropositionen 2014 om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Yrkesintroduktionsavtal är ett samlingsnamn för branschspecifika avtal om anställningar för individer utan tidigare erfarenhet i yrket 1. Inom ramen för sådana avtal ska personer som saknar relevant erfarenhet eller utbildning introduceras i ett yrke genom handledning och utbildning under en icke lönegrundande del av arbetstiden. Regeringen har föreslagit införande av ett ekonomiskt stöd 2 till arbetsgivare som anställer unga personer på yrkesintroduktionsanställningar. Syftet är att stimulera tillkomsten av nya avtal vilka möjliggör anställning av unga personer på yrkesintroduktion samt att för unga personer utveckla en fungerande övergång från utbildning till arbete. Stöd för yrkesintroduktionsanställningar trädde i kraft den 15 januari 2014. Enligt Förordning (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar är yrkesintroduktionsanställningar anställningar som innehåller en andel om minst 15 procent utbildning eller handledning samt minst 75 procent anställning med avtalsenlig lön. Anställningarna är avsedda för personer mellan 15 och 24 år som saknar relevant yrkeserfarenhet eller är arbetslösa. Arbetsförmedlingen ska enligt regleringsbrevet för budgetåret 2014 använda stödet för yrkesintroduktionsanställningar som ett verktyg i myndighetens arbete för att unga arbetslösa kvinnor och män ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ska den 1 april och den 1 augusti 2014 samt i samband med årsredovisningen för 2014 redovisa följande: Antalet ansökningar om stöd. Hur stor andel av ansökningarna som har beviljats respektive inte beviljats. Hur såväl det totala antalet ansökningar som de ansökningar som har beviljats respektive inte har beviljats fördelar sig på olika avtalsområden. Hur stor andel av de beviljade ärendena som avsett arbetslösa, och Vilka grunderna för avslag huvudsakligen varit vad gäller ej beviljade ansökningar. 1 Regeringen (2014a). - en ny väg till jobb för unga. Hämtad den 30 april från http://www.regeringen.se/sb/d/17361/a/223949 2 Stödet består dels av en kreditering på arbetsgivarens skattekonto, motsvarande en ordinarie arbetsgivaravgift (31,42 procent av bruttolönen), dels ett ekonomiskt handledarstöd till arbetsgivaren på 115 kr/dag.

Sida: 7 av 22 Implementering av yrkesintroduktionsanställningar har återrapporterats den 15 november 2013 samt den 1 april 2014. Antalet beslut om stöd fortsätter att öka. En snabbare uppgång under juni månad har uppmätts. Regeringen har inrättat en nationell delegation för utbildning och handledning inom yrkesintroduktionsanställningar för ungdomar. Delegationen kommer att samarbeta med Arbetsförmedlingen som bistår med bland annat information och statistiska underlag. Regeringen har den 1 juli 2014 fattat beslut om en ändring av Förordningen (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Ändringen, som träder i kraft den 1 augusti 2014, innebär att möjligheten att få stöd till yrkesintroduktionsanställningar utökas till arbetsgivare som inte är medlemmar i en arbetsgivarorganisation men som har tecknat ett kollektivavtal (hängavtal) med en facklig organisation som hänvisar till ett centralt kollektivavtal om yrkesintroduktion. Arbetsförmedlingen har redan vidtagit de åtgärder som behövs inför den kommande ändringen i förordningen, bland annat framtagning av nya ansökningshandlingar samt uppdatering av såväl intern som extern information. 2. Metod Redovisningen innehåller resultat för perioden 2014-01-15 2014-06-30. Resultaten redovisas enligt uppdraget i regleringsbrevet, med ansökningar samt antal bifall respektive avslag fördelade på olika avtalsområden, andel av beviljade ärenden som avsett arbetslösa, samt grunder för avslag beträffande ej beviljade ansökningar redovisas. Därutöver redovisas insatser som har genomförts i Arbetsförmedlingens fortsatta arbete med yrkesintroduktionsanställningar, en diskussion kring troliga anledningar till att antalet yrkesintroduktionsanställningar fortfarande är relativt begränsat samt en analys av kritiska frågor och utmaningar. Källan till samtliga framtagna statistikuppgifter, förutom redovisningen av de manuella underlagen av ansökningar som inte blivit beviljade, är Arbetsförmedlingens datalager. Under en övergångsperiod (2014-01-15-2014-06-30) har Arbetsförmedlingen inhämtat information till redovisning via manuell hantering, avseende beslut som icke beviljats. Uppgifter har inhämtats från Arbetsförmedlingens marknadsområden. Källan till övriga uppgifter redovisade i återrapporten är analyser av befintligt skriftligt material (tecknade yrkesintroduktionsavtal, informations- och kommunikationsmaterial, protokoll, beslut i Arbetsförmedlingens informationssystem samt beslutsunderlag). Därutöver har intervjuer med ansvariga för insatsen på Arbetsförmedlingens huvudkontor samt på de lokala kontoren genomförts. Uppgifter har inhämtats även genom deltagande observation (bland annat vid utbildnings- och chattillfällen).

Sida: 8 av 22 3. Resultat och analys 3.1. Antalet ansökningar om stöd samt beviljade respektive icke beviljade Under perioden 2014-01-15 2014-06-30 har totalt 188 ansökningar inkommit till Arbetsförmedlingen. Av dessa har 153 beviljats och 35 avslagits. Av de 153 personerna mellan 16 och 24 år som har fått en anställning med yrkesintroduktion, är 37 kvinnor (24 procent) och 116 män (76 procent). Att män utgör en majoritet bland personer anställda på yrkesintroduktionsanställningar beror på att fler anställningar har kommit till på små företag vilka erbjuder yrkesintroduktionsanställningar inom traditionellt mansdominerade yrken. Totalt antal ansökningar redovisas i tabell 1. Tabell 1 Totalt antal ansökningar, med antal beviljade 3 och icke beviljade/avslag Period: 2014-01-15 2014-06-30 Ansökningar Antal ansökningar Kvinnor Män Totalt antal Totalt antal ansökningar - varav 43 145 188 antal beviljade 37 116 153 antal avslag (icke beviljade) 6 29 35 Källa: Arbetsförmedlingens datalager, Arbetsförmedlingens informationssystem (AIS) 3.2. Fördelning av såväl det totala antalet ansökningar som beviljade respektive icke beviljade på olika avtalsområden 3.2.1. Fördelning av det totala antalet ansökningar på olika avtalsområden Det totala antalet ansökningar fördelar sig mellan olika avtalsområden. Av resultatet framgår att flest ansökningar om yrkesintroduktionsanställning har kommit inom SKL/BAL-avtalet, inom två av IF Metalls områden, Teknikarbetsgivarna och Gemensamma avtalen samt inom Elektrikerförbundets område, där ett förhållandevis stort antal ansökningar har kommit in under juni månad. En trolig förklaring till att antalet ansökningar är störst inom de nämnda avtalsområdena är det faktum att SKL redan 2013 har genomfört informationskampanjer för arbetsgivare (bland annat 22 partsgemensamma konferenser) samt det faktum att kommuner i sig är stora organisationer med goda möjligheter till spridning av information. Resultaten inom IF Metalls avtal, där små företag är i majoritet, anses främst bero på att 3 Med antal beviljade menas här de ansökningar som genererat ett beslut med startdatum under perioden 2014-01-15 2014-06-30.

Sida: 9 av 22 yrkesintroduktionsavtal har existerat redan sedan november 2010 4 samt att man inom branscherna redan har utvecklade system för introduktion och utbildning av ungdomar utifrån efterfrågan på arbetskraft. Resultaten inom Elektrikerförbundets område beror troligen på det starka lärlingssystemet som finns inom branschen. Fördelning av ansökningar på olika avtalsområden redovisas i tabell 2. Resultatet visar att några ansökningar ännu inte har inkommit inom 14 av 32 avtalsområden. Tabell 2 Totalt antal ansökningar fördelade per avtalsområde 5 Period: 2014-01-15 2014-06-30 Avtalsområde Antal ansökningar Kvinnor Män Total SKL/KOMMUNAL BAL13 24 20 44 TMF TRÄINDUSTRIN/GS FACKET 1 0 1 SVENSK HANDEL/HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUND 5 7 12 SVERIGES SKOGSINDUSTRIER/GS FACKET 0 1 1 TEKNIKFÖRETAGEN/IF METALL 5 25 30 IKEM GEMENSAMMA AVTAL/IF METALL 1 17 18 TMF STOPPMÖBELINDUSTRIN/GS FACKET 0 1 1 FASTIGO/FASTIGHETSANSTÄLLDAS FÖRBUND 0 5 5 ALMEGA SERVICE/FASTIGHETSANSTÄLLDAS FÖRB. 1 2 3 GRAFISKA FÖRETAGEN FÖRP./GS FACKET 0 2 2 BÄF/IF METALL 0 1 1 FASTIGO/KOMMUNAL 0 1 1 ALMEGA SPECIALSERVICE/FASTIGHETSANSTÄLLDAS F. 1 0 1 GRUVORNAS ARBETSGIVARFÖRBUND/IF METALL 0 1 1 IKEM STENINDUSTRIN/IF METALL 0 1 1 IKEM NORDIC SUGAR/IF METALL 0 1 1 EIO/SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDET 0 42 42 GRAFISKA FÖRETAGEN INFOM./GS FACKET 0 1 1 /BYGGNADS 0 2 2 ALMEGA/UNIONEN 1 1 2 ALMEGA/FASTIGHETSANST. FÖRB. 0 1 1 ALMEGA/SEKO 0 2 2 /HOTELL OCH RESTAURANG 2 1 3 SSR/KOMMUNAL 0 2 2 FÖRETAGARNA/IF METALL 0 1 1 TRANSPORTGRUPPEN/KOMMUNAL 0 1 1 TRANSPORTGRUPPEN/IF METALL 1 5 6 ARBETSGIVARALLIANSEN/VISION 1 1 2 Totalt 43 145 188 Källa: Arbetsförmedlingens datalager, Arbetsförmedlingens informationssystem (AIS) 3.2.2. Fördelning av beviljade ansökningar på olika avtalsområden Beviljade ansökningar fördelar sig på 18 avtalsområden. I likhet med ansökningar så finns flest yrkesintroduktionsanställningar inom SKL/BAL-avtalet samt inom två av IF Metalls områden, Teknikarbetsgivarna och Gemensamma avtalen. Även inom 4 Teknikföretagen (2010). Avtal om yrkesintroduktion med IF Metall. I Information Teknikföretagens service till medlemsföretagen, nr. 10/2010. Stockholm: Teknikföretagen. Hämtad den 30 april 2014 från http://www.teknikforetagen.se/documents/arbetsratt/information_10_2010.pdf 5 Förteckning över avtalsområden med förklaring av förkortningarna i tabellen, redovisas i bilaga 1

Sida: 10 av 22 Elektrikerförbundets område har ett förhållandevis stort antal yrkesintroduktionsanställningar kommit till. Resultaten inom dessa avtalsområden skiljer sig ifrån resultaten inom övriga avtalsområden där endast enstaka ansökningar inkommit. Det kan också noteras att kvinnor dominerar inom SKL/BAL-avtalet. Detta beror på att flera kvinnor anställdes i början inom kommunala verksamheter. Fördelning av beviljade ansökningar redovisas i tabell 3. Tabell 3 Antal beviljade ansökningar fördelade per avtalsområde 6 Period: 2014-01-15 2014-06-30 Avtalsområde Antal beviljade ansökningar Kvinnor Män Total SKL/KOMMUNAL BAL13 24 19 43 TMF TRÄINDUSTRIN/GS FACKET 1 0 1 SVENSK HANDEL/HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUND 4 3 7 SVERIGES SKOGSINDUSTRIER/GS FACKET 0 1 1 TEKNIKFÖRETAGEN/IF METALL 5 25 30 IKEM GEMENSAMMA AVTAL/IF METALL 1 17 18 TMF STOPPMÖBELINDUSTRIN/GS FACKET 0 1 1 FASTIGO/FASTIGHETSANSTÄLLDAS FÖRBUND 0 5 5 ALMEGA SERVICE/FASTIGHETSANSTÄLLDAS FÖRB. 1 2 3 GRAFISKA FÖRETAGEN FÖRP./GS FACKET 0 2 2 BÄF/IF METALL 0 1 1 FASTIGO/KOMMUNAL 0 1 1 ALMEGA SPECIALSERVICE/FASTIGHETSANSTÄLLDAS F. 1 0 1 GRUVORNAS ARBETSGIVARFÖRBUND/IF METALL 0 1 1 IKEM STENINDUSTRIN/IF METALL 0 1 1 IKEM NORDIC SUGAR/IF METALL 0 1 1 EIO/SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDET 0 35 35 GRAFISKA FÖRETAGEN INFOM./GS FACKET 0 1 1 Totalt 37 116 153 Källa: Arbetsförmedlingens datalager 3.2.3. Fördelning av icke beviljade ansökningar på avtalsområden De 35 icke beviljade ansökningarna är fördelade mellan olika avtalsområden. Att avtal om yrkesintroduktionsanställning saknas inom branschen, är den vanligast förekommande orsaken till avslag, vilket framgår av tabell 5. Fördelning av icke beviljade ansökningar på avtalsområden redovisas i tabell 4. De nio översta branscherna i tabellen saknar avtal om yrkesintroduktionsanställningar. 6 Förteckning över avtalsområden med förklaring av förkortningarna i tabellen, redovisas i bilaga 1

Sida: 11 av 22 Tabell 4 Antal icke beviljade ansökningar (avslag) per avtalsområde Period: 2014-01-15 2014-06-30 Avtalsområde Antal avslag Kvinnor Män Total /BYGGNADS 0 2 2 ALMEGA/UNIONEN 1 1 2 ALMEGA/SEKO 0 2 2 /HOTELL OCH RESTAURANG 2 1 3 SSR/KOMMUNAL 0 2 2 FÖRETAGARNA/IF METALL 0 1 1 ARBETSGIVARALLIANSEN/VISION 1 1 2 TRANSPORTGRUPPEN/IF METALL 1 5 6 TRANSPORTGRUPPEN/KOMMUNAL 0 1 1 SVENSK HANDEL/HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUND 1 4 5 ALMEGA/FASTIGHETSANSTÄLLDAS FÖRBUND 0 1 1 SKL/KOMMUNAL BAL13 0 1 1 EIO/SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDET 0 7 7 Totalt 6 29 35 Källa: Arbetsförmedlingens informationssystem (AIS) 3.3. Andel av de beviljade ärendena som avsett arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen Av de 153 personer som anställts på yrkesintroduktionsanställningar var drygt hälften, 79 personer, arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen. Av de 79 ungdomarna är 14 kvinnor (18 procent) och 65 män (82 procent) vilket är en högre andel män än i gruppen generellt. Fördelning per avtalsområde av anställda i yrkesintroduktionen från målgruppen arbetslösa, redovisas i tabell 5. Tabell 5 Antal nya i Yrkesintroduktionsanställning från målgruppen arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen, per avtalsområde Period: 2014-01-15 2014-06-30 Avtalsområde Antal beviljade ansökningar Kvinnor Män Total SKL/KOMMUNAL BAL13 4 10 14 SVENSK HANDEL/HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUND 4 0 4 SVERIGES SKOGSINDUSTRIER/GS FACKET 0 1 1 TEKNIKFÖRETAGEN/IF METALL 3 17 20 IKEM GEMENSAMMA AVTAL/IF METALL 1 14 15 FASTIGO/FASTIGHETSANSTÄLLDAS FÖRBUND 0 4 4 ALMEGA SERVICE/FASTIGHETSANSTÄLLDAS FÖRB. 1 1 2 GRAFISKA FÖRETAGEN FÖRP./GS FACKET 0 1 1 BÄF/IF METALL 0 1 1 FASTIGO/KOMMUNAL 0 1 1 ALMEGA SPECIALSERVICE/FASTIGHETSANSTÄLLDAS F. 1 0 1 IKEM NORDIC SUGAR/IF METALL 0 1 1 EIO/SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDET 0 13 13 GRAFISKA FÖRETAGEN INFOM./GS FACKET 0 1 1 Totalt 14 65 79 Källa: Arbetsförmedlingen datalager

Sida: 12 av 22 3.4. Grunderna för avslag vad gäller ej beviljade ansökningar Totalt har 188 ansökningar lämnats till Arbetsförmedlingen under perioden 2014-01-15 2014-06-30. Av dessa har 35 avslagits. Fördelning efter orsak och kön redovisas i tabell 6. Som framgår av tabellen, är den vanligast förekommande orsaken till avslag, att kollektivavtal om yrkesintroduktion saknas för branschen. Mindre förekommande orsaker är att utbildningsplan saknas, att sökande redan har relevant utbildning och erfarenhet inom yrket, att sökande redan är anställd samt att sökande inte uppfyller kraven för yrkesintroduktionsanställning. Den sistnämnda orsaken berör ett avslag inom Svensk Handel/Handelsanställdas område. Avslagen berör sex kvinnor och 29 män. Tabell 6 Icke beviljade ansökningar (avslag) fördelade efter avslagsorsak Period: 2014-01-15 2014-06-30 Avslagsorsak Antal avslag Kvinnor Män Total Avtal saknas 6 20 25 Utbildningsplan saknas 0 1 1 Sökande uppfyllen inte kraven 0 1 1 Sökande har redan relevant utbildning och erfarenhet 0 2 2 Arbetstagaren redan anställd 0 5 5 Totalt 6 29 35 Källa: Arbetsförmedlingens informationssystem (AIS) Per den 30 juni 2014 hade 32 yrkesintroduktionsavtal tecknats. 4. Insatser som genomförts i arbetet med stödet för yrkesintroduktionsanställningar 4.1. Externa insatser 4.1.1. Stöd till arbetsgivare och parterna Arbetsförmedlingen har sedan insatsen trädde i kraft erbjudit stöd till arbetsgivare, bland annat i form av anpassat rekryteringsstöd och matchning. Arbetsgivare får hjälp med att hitta unga personer lämpliga för anställning genom yrkesintroduktionsanställningar. Arbetsförmedlingen har tidigare utvecklat ett webbstöd som hjälper arbetsgivare att beräkna stödnivåer samt kontrollera om de uppfyller alla villkor för ett bifall.

Sida: 13 av 22 Utvecklingen fortsätter mot ett fullt utvecklat webbstöd som kommer att ge arbetsgivaren möjlighet att ansöka om stöd direkt via webben. Arbetsförmedlaren ska då kunna hämta uppgifterna direkt i Arbetsförmedlingens datasystem (AIS) samt elektroniskt kunna utväxla dokument med arbetsgivaren. I syfte att sprida kunskap om webbstödet har Arbetsförmedlingen informerat arbetsgivare om det via sitt nyhetsbrev riktat till arbetsgivare. Ett nytt samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försvarsmakten, lokala arbetsgivare och arbetsmarknadsparter där det finns centrala kollektivavtal om yrkesintroduktion, har inletts i Skaraborgs län. Syftet med samarbetet är att skapa en högre attraktionskraft för en tidvis militärtjänstgöring genom att underlätta deltidssoldaters förberedelse för en civilkarriär. Yrkesintroduktionsanställning, som ska inledas efter avslutad militärutbildning, ses som ett sätt att mer effektivt utnyttja resurserna. Försvarsmakten och arbetsgivarna undertecknar en avsiktsförklaring enligt vilken Försvarsmakten ska anpassa militärtjänstgöring efter villkoren på soldatens civila arbetsplats. Den civila arbetsgivaren ska samtidigt möjliggöra att militärtjänst kombineras med anställningen. Arbetsförmedlingen stödjer samarbetet på olika sätt. Unga personer erbjuds vägledning och studiebesök på aktuella företag ingår i vägledningsinsatserna. Arbetsgivare erbjuds möjlighet att besöka soldaterna och informera om karriärvägar. Försvarsmakten önskar samarbeta med alla branscher där kollektivavtal om yrkesintroduktion finns. Samarbetet genomförs på prov. Avsikten är att utveckla samarbetet till en rikstäckande modell. 4.1.2. Extern information Arbetsförmedlingen har noterat att ett stort informations- och kommunikationsbehov fortfarande föreligger, varför informationsarbetet även fortsättningsvis står i fokus. Att behov av och intresse för fortsatt information finns tydliggörs av det faktum att webbstödet som marknadsfördes via Arbetsförmedlingens nyhetsbrev för arbetsgivare, besöktes av över 5 500 arbetsgivare på mindre än en vecka. Arbetsgivare som inte prenumererar på nyhetsbrevet kommer att informeras genom Arbetsförmedlingens ordinarie arbete med arbetsgivare. Parterna har signalerat att Arbetsförmedlingens tidiga informationsinsatser har underlättat deras kampanjer lokalt. Arbetsförmedlingen har deltagit i parternas informationskampanjer, seminarier, konferenser och andra aktiviteter för att bidra till en mer effektiv informationsspridning samt för att ge närmare information om stödet till yrkesintroduktionsanställningar och om formerna för Arbetsförmedlingens stöd till arbetsgivare. Avtalsparterna bjuder regelbundet in Arbetsförmedlingen att närvara vid informationsmöten runt om i landet, som anordnas för arbetsgivare. Arbetsförmedlingen har använt informationsmötena för att direkt erbjuda stöd till arbetsgivare, exempelvis rekryteringsstöd.

Sida: 14 av 22 Fortsatta nära kontakter med branscher, arbetsgivarorganisationer, enskilda arbetsgivare och fackförbunden upprätthålls av Arbetsförmedlingens nationella och regionala branschstrateger. står i fokus för de nationella och regionala branschråden där bland annat information ges om hur arbetsgivare kan ansöka om stödet samt hur Arbetsförmedlingen handlägger stödet för yrkesintroduktionsanställningar. Arbetsförmedlingen har utvecklat information om yrkesintroduktionsanställningar även för arbetssökande. Arbetssökande kan ta del av filmer, faktablad och chattar online. Arbetsförmedlingen informerar om yrkesintroduktionsanställningar främst genom ordinarie arbete med arbetssökande men även på andra sätt, exempelvis genom information för gymnasieavgångsklasser. Arbetsförmedlingen har även genomfört informationsmöten med SKL/Kommunal, IF metall, fastighetsanställdas förbund. Arbetsförmedlingen deltog med en monter på SKL/kommunalmässan i Uppsala. Under hösten kommer Arbetsförmedlingen medverka vid IF Metalls och IKEM samt Industriarbetsgivarnas rikstäckande seminarier riktade till arbetsgivare. 4.1.3. Samverkan och samordning Redan under förarbetet har parterna bjudits in till samverkan och delaktighet i arbetet med insatsen. Möten och avstämningar med Landsorganisationen LO samt avstämningar med förbunden avseende utformingen av ansökningsblankett och utformningen av meddelande till centrala arbetstagarorganisationer har skett löpande. Vid utformningen av faktabladen för arbetsgivare och arbetssökande har Arbetsförmedlingen tagit hänsyn till de synpunkter som inkommit från arbetsgivarorganisationerna. Arbetsförmedlingen har informerat branschorganisationerna om hur ansökningsprocessen av stödet hanteras samt om den service Arbetsförmedlingen kan erbjuda arbetsgivare. Genom regeringens direktiv nr. 2014:51 har en nationell delegation för utbildning och handledning inom yrkesintroduktionsanställningar för ungdomar inrättats. Utbildningsdepartementet har huvudansvar för delegationen. Syftet med delegationens inrättande är att främja arbetsmarknadens parters arbete med att bygga upp långsiktigt hållbara strukturer för ett strukturerat lärande på arbetsplatserna samt utveckla förutsättningarna för sådant lärande 7. Uppdraget ska slutredovisas till regeringen den 1 7 Regeringen (2014b). Kommittédirektiv (Dir. 2014:51) Nationell delegation för lärande på arbetsplatserna inom ramen för yrkesintroduktionsanställningar.

Sida: 15 av 22 november 2018. Arbetsförmedlingen ska bistå delegationen bland annat med information beträffande avtalen och statistik. 4.2 Interna insatser information och utbildning Även internt ligger informationsarbetet i fokus. Arbetsförmedlingen fortsätter med regelbundna utbildningstillfällen i syfte att stärka arbetsförmedlarnas kunskaper om yrkesintroduktionsanställningar och på så sätt främja en snabb och effektiv handläggning av hög kvalitet. Handläggning av stödet till yrkesintroduktionsanställningar förutsätter god kännedom om centrala kollektivavtal och avtal om yrkesintroduktion, god kunskap om kraven fastställda i förordningen, samt noggrann kontroll av ansökningar avseende flera kriterier. Arbetsförmedlingen säkerställer därför att handläggarnas kunskaper fördjupas samt att alla frågor som uppstår besvaras snabbt och sedan används som underlag för fortsatt lärande. I detta avseende har även Arbetsförmedlingen Rådgivning haft en särskild betydelse som en stödfunktion på nationell nivå. I syfte att underlätta handläggningen har en mall tagits fram vilken avtalsparterna fyller i för varje nytt avtal. Ifyllda mallar utgör underlag för sammanfattad information om befintliga avtal. Sammanfattningarna, publicerade på Arbetsförmedlingens intranät, möjliggör en tydlig översikt över de krav som alla befintliga branschavtal om yrkesintroduktionsanställning ställer. Kraven avser den anställdes ålder och tidigare utbildningsbakgrund, anställningens varaktighet och omfattning, utbildningsplanens innehåll samt yrkeskategori som omfattas av respektive avtal. Utbildningstillfällen erbjuds kontinuerligt och kommer i olika former att fortsätta även framledes. Information till och utbildning av arbetsförmedlare och chefer syftar till att rusta Arbetsförmedlingens medarbetare så att handläggningen av insatsen på ett smidigt sätt integreras i ordinarie verksamhet. Under perioden 2014-01-15 2014-06-30 har stödet till yrkesintroduktionsanställningar blivit ett av verktygen i myndighetens ordinarie arbete med unga arbetslösa kvinnor och män som ska etablera sig på arbetsmarknaden. 5. Uppföljning och utvärdering Arbetsförmedlingen följer kontinuerligt upp yrkesintroduktionsanställningarna genom Arbetsförmedlingens ordinarie uppföljningssystem. I uppföljningen ingår antalet beviljade ansökningar fördelade på ålder, utrikesfödda, funktionsnedsättning,

Sida: 16 av 22 utbildningsnivå och kön. Uppföljning görs för riket, marknadsområden samt enskilda kontor respektive kommuner. Arbetsförmedlingens huvudkontor har inledningsvis under våren granskat beslut om yrkesintroduktionsanställning för att tillförsäkra att de uppfyller såväl de krav som finns i förordningen om stöd till yrkesintroduktionsanställning som de som följer av det aktuella kollektivavtalet om yrkesintroduktionsanställning. Alla ärenden ska vara korrekt dokumenterade och yttrande från berörd facklig organisation gällande lön och utbildningsplan ska vara inhämtat. Arbetsförmedlingen kommer fortsättningsvis att kvalitetssäkra handläggning av stödet via stickprovskontroller. Regeringen har beslutat att stöd för yrkesintroduktionsanställningar kommer att utvärderas av andra myndigheter. Enligt regleringsbrevet ska Arbetsförmedlingen, där så är möjligt, bistå de myndigheter som har fått i uppdrag av regeringen att följa upp stödet för yrkesintroduktionsanställningar med den information och statistik som dessa efterfrågar. För att möjliggöra en god utvärdering av stödet ska Arbetsförmedlingen samråda med de utsedda myndigheterna. Myndigheter med särskilt utvärderingsansvar är Statskontoret 8, Konjunkturinstitutet 9, Konkurrensverket 10 och IFAU 11. Arbetsförmedlingen deltar i de möten som Myndighetsgruppen för utvärdering avsvarar för. Statskontoret, som utvärderar stödet för yrkesintroduktionsanställningar, har genom regeringens beslut givits möjlighet att från och med den 1 maj 2014 ta del av alla ansökningar och beslut trots att dessa omfattas av sekretess. Arbetsförmedlingen håller kontinuerlig kontakt med Statskontoret och tillhandahåller till den utvärderande myndigheten underlag för utvärdering, bland annat inkomna ansökningshandlingar samt uppgifter rörande pågående yrkesintroduktionsanställningar, beslut och avtal. 6. Diskussion Antalet nya yrkesintroduktionsanställningar ökar kontinuerligt. Figur 1 visar förändring av antalet inkomna respektive beviljade ansökningar om yrkesintroduktionsanställning veckovis. Som nämndes i återrapporten från den 1 april 2014 tar det tid för nya former av utbildningar eller anställningsformer att få fotfäste på arbetsmarknaden och att nå större volymer. 8 Beslut A2014/558/A 9 Beslut A2014/559/A 10 Beslut A2014/560/A 11 Beslut A2014/561/A

Sida: 17 av 22 är inte ett arbetsmarknadspolitiskt program som ingår i Arbetsförmedlingens stödinsatser, till vilka Arbetsförmedlingen kan anvisa arbetssökande. Det är därför främst antalet ansökningar som arbetsgivare lämnat till Arbetsförmedlingen, samt antalet nya yrkesintroduktionsavtal, som direkt påverkar antalet nya yrkesintroduktionsanställningar. Figur 1. Förändring av antalet inkomna respektive beviljade ansökningar om yrkesintroduktionsanställning veckovis. Vecka 27 redovisas till och med fredagen den 4 juli. 200 180 160 140 120 100 80 Antal nya YA Antal ansökn. 60 40 20 0 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 Källa: Arbetsförmedlingens datalager 6.1. Externa utmaningar Det finns flera anledningar till att antalet yrkesintroduktionsanställningar, trots den stadiga ökningen, fortfarande är relativt begränsat. Arbetsförmedlingens bedömning är att arbetsgivarna fortfarande har bristande kännedom och kunskap om yrkesintroduktionsanställningar, inklusive vilka avtalsområden som täcks av kollektivavtal om yrkesintroduktionsanställningar. En tänkbar orsak är att det fortfarande finns brister i de avtalsslutande organisationernas information till sina medlemmar. Till exempel så saknas det lättillgänglig information om avtalens innehåll på arbetsgivarorganisationers och fackliga organisationers hemsidor. Ett undantag är SKL som regelbundet informerar om yrkesintroduktionsanställningar och bland annat publicerar vanliga frågor och svar på sin hemsida. Arbetsgivarnas svårigheter att hitta information om yrkesintroduktionsanställningarna tar sig också uttryck i att enskilda arbetsgivare vänder sig till Arbetsförmedlingen med frågor rörande avtalens innehåll, vilka bara kan besvaras av de avtalsbärande organisationerna.

Sida: 18 av 22 En annan faktor som sannolikt bidrar till att antalet yrkesintroduktionsanställningar inte ökar fortare är att den form av kompetensutveckling som dessa utgör är relativt ny på många avtalsområden. är ännu inte en naturlig del av arbetsgivarnas kompetensförsörjning och formerna för utbildning och handledning är ännu inte fullt utvecklade, vilket kan göra att enskilda arbetsgivare tvekar att använda denna möjlighet. Man bör även beakta att kollektivavtalen om yrkesintroduktionsanställning snarare är utformade för att säkra respektive branschs långsiktiga kompetensbehov än för att erbjuda en snabb väg in på arbetsmarknaden för unga, vilket till exempel tar sig uttryck i krav på förkunskaper eller tidigare utbildning för att vara behörig till en yrkesintroduktionsanställning. Ett exempel är Svensk Handels avtal som begränsar yrkesintroduktionsanställningar till ungdomar mellan 18 0ch 21 år och ställer krav på gymnasieutbildning inom yrket. En alltför komplicerad handläggning av yrkesintroduktionsanställningar i kombination med att kraven i avtalen begränsar urvalet av kandidater till tjänsten, kan resultera i att arbetsgivare väljer andra stödinsatser än yrkesintroduktionsanställningar. Yrkesintroduktionsanställning är bara en av flera insatser som kan ge en potentiell arbetsgivare stöd vid anställning. Dessutom kräver de flesta avtalen att även ett lokalt avtal mellan arbetsgivaren och fackliga organisationen ska vara tecknat. Regeringen har den 1 juli fattat beslut om ändring i förordning (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Ändringen, som träder i kraft den 1 augusti, möjliggör att även hängavtal ska kunna ge rätt till stöd för yrkesintroduktion. Detta innebär i praktiken att möjligheten att få stöd till yrkesintroduktionsanställningar utökas till arbetsgivare som inte är medlemmar i en arbetsgivarorganisation men som har tecknat ett hängavtal med en facklig organisation som hänvisar till ett centralt kollektivavtal om yrkesintroduktion. Inför förordningsändringen har Arbetsförmedlingen vidtagit de åtgärder som är nödvändiga, exempelvis förberett extern och intern information. Företagens utbildningssystem nämns som en faktor som kan ha påverkan på volymerna. ses som en bra lösning för kompetensförsörjning på små företag då utbildningen är verksamhetsnära. Större företag löser kompetensförsörjning genom andra typer av utbildningar. Några av de stora företagen stödjer eller äger gymnasieskolor och specialiserade tekniska utbildningar som exempelvis Teknikcollege. Andra samarbetar med det reguljära utbildningsväsendet, på både gymnasie- och högskolenivå. Mer än hälften av alla nya yrkesintroduktionsanställningar är förlagda på små och medelstora företag där små företag utgör en majoritet. Parterna uttrycker att det är naturligt att det tar tid för arbetsgivarna att hitta former för hur de ska ta emot ungdomar, utbilda handledare och hitta rätt arbetsuppgifter för dem. Även regeringen har uppmärksammat behovet av att utveckla former för organiserad utbildning inom ramen för yrkesintroduktionsanställning och inrättat Delegationen för

Sida: 19 av 22 utbildning inom yrkesintroduktionsanställning. Dokumentation från branschernas informationsarbete visar att parterna intensivt diskuterar hur företagens behov av stöd ska tillgodoses, hur handledning och pedagogiskt arbete inom ramen för yrkesintroduktion ska utvecklas samt hur samarbetet mellan företag ska främjas. Att arbetsgivarna ska hitta former för utbildning av hög kvalitet inom yrkesintroduktionsanställningar och införliva yrkesintroduktionsanställningar som en naturlig del i verksamheten, uttrycks som ett långsiktigt mål i parternas informationsarbete. Av betydelse för antalet yrkesintroduktionsanställningar är också konjunkturläget som direkt påverkar företagens vilja till rekrytering och därmed antalet nya beslut. 6.2. Interna utmaningar Stödet till yrkesintroduktionsanställningar skiljer sig från vanliga arbetsmarknadspolitiska program då det bygger på kollektivavtal och involverar flera parter. För att kunna fatta korrekta beslut ska arbetsförmedlaren bland annat kontrollera att arbetsgivaren omfattas av ett centralt kollektivavtal om yrkesintroduktion samt försäkra sig om att anställningens villkor följer det centrala avtalet om yrkesintroduktionsanställningen. För detta krävs korrekt information om vilka kriterier de olika avtalen ställer upp för yrkesintroduktionsanställning. Kriterierna skiljer sig åt mellan avtalen. På grund av relativt få ansökningar hittills finns det fortfarande lokala förmedlingskontor som ännu inte har kommit i kontakt med stödet till yrkesintroduktionsanställningar. Förordningsändringen som träder i kraft den 1 augusti möjliggör även för arbetsgivare som inte är medlemmar i en arbetsgivarorganisation men som har tecknat ett kollektivavtal (hängavtal) med en facklig organisation, att få stöd för yrkesintroduktionsanställningar. I syfte att stärka arbetsförmedlarnas kunskaper om yrkesintroduktionsanställningar, säkra en effektiv handläggning av stödet även efter förordningsändringen samt införliva handläggningen av stödet i myndighetens ordinarie arbete, fortsätter Arbetsförmedlingen att genomföra regelbundna utbildningar för arbetsförmedlare. Arbetsförmedlingen har utvecklat system för ärendehantering och uppföljning och avser att vidareutveckla alla delar av systemet. Detta i kombination med utbildning av arbetsförmedlare gällande handläggning av stödet, gör stödet till ett effektivt redskap i matchningsarbetet. Sammantaget innebär detta att Arbetsförmedlingen har kapacitet att såväl effektivt handlägga de ansökningar som inkommer idag som att klara av en ökning av antalet ansökningar.

Sida: 20 av 22 Bilaga 1 Förteckning över branschavtal för yrkesintroduktionsanställningar 1 2 3 4 5 Fackförbund Avtalsområde Avtal GS facket för skogs-, trä- och grafisk bransch GS facket för skogs-, trä- och grafisk bransch GS facket för skogs-, trä- och grafisk bransch GS facket för skogs-, trä- och grafisk bransch GS facket för skogs-, trä- och grafisk bransch Föreningen Sveriges Skogsindustrier (sågverksindustrin) Trä och möbelföretagen TMF (träindustrin) Trä och möbelföretagen TMF (stoppmöbelindustrin) Grafiska företagens förbund Grafiska företagens förbund Avtal om yrkesintroduktion för sågverksindustrin Avtal om yrkesintroduktion för träindustrin Avtal om yrkesintroduktion för stoppmöbelindustrin Avtal om yrkes introduktion för grafiska branschen, Förpackningsavtalet Avtal om yrkes introduktion för grafiska branschen, Infomediaavtalet 6 IF Metall Gruvornas arbetsgivarförbund Avtal om yrkesintroduktion 7 IF Metall 8 IF Metall Stål och Metall Arbetsgivareförbundet Byggnadsämnes förbundet och Buteljglasindustrin (BÄF) Avtal om yrkesintroduktion Avtal om yrkesintroduktion (Byggnadsämnesindustrin och Buteljglasindustrin) 9 IF Metall Teknikföretagen Avtal om yrkesintroduktion 10 IF Metall Sveriges Textil- och Modeföretag (TEKO) Avtal om yrkesintroduktion 11 IF Metall IKEM (Allokemi) Avtal om yrkesintroduktion 12 IF Metall IKEM (Gemensamma Metallavtalet) Avtal om yrkesintroduktion 13 IF Metall IKEM (Glasindustrin) Avtal om yrkesintroduktion 14 IF Metall IKEM (Läder- och sportartikelindustrin) Avtal om yrkesintroduktion 15 IF Metall IKEM (Nordic Sugar) Avtal om yrkesintroduktion 16 IF Metall IKEM (Oljeraffinaderier) Avtal om yrkesintroduktion 17 IF Metall IKEM (Stenindustrin) Avtal om yrkesintroduktion 18 IF Metall IKEM (Explosivämnesindustri) Avtal om yrkesintroduktion 19 IF Metall IKEM (Tvättindustrin/Textilservice) Avtal om yrkesintroduktion 20 IF Metall IKEM (Återvinningsföretag) Avtal om yrkesintroduktion 21 IF Metall IKEM (Kemiska Fabriker) Avtal om yrkesintroduktion 22 IF Metall SVEMEK Avtal om yrkesintroduktion 23 Svenska Elektrikerförbundet Elektriska Installatörsorganisationen EIO Yrkesintroduktionsavtal