Palliativ vård II 7,5 poäng HT 2011
Kursen Palliativ vård II, 7,5 poäng, består av föreläsningar och seminarier. För att få ut mesta möjliga av föreläsningarna och seminarierna förutsätts Du ha läst motsvarande avsnitt i kurslitteraturen. Examination Seminarierna är obligatoriska och ett aktivt deltagande krävs för godkänd kurs. Seminarium. En god död, lidande och autonomi Inför seminariet läs kapitel 2, 3, 5 och 6 i Sundman L & Woods S (Red) (2003) God palliativ vård: etiska och filosofiska aspekter. Studentlitteratur. Lund. Seminarium: Existentiella behov inom palliativ vård Inför seminariet: Läs igenom följande artiklar och Peter Strangs bok och märk ut intressanta utgångspunkter för diskussion i seminariet. Sand & Strang (2006) Existential loneliness in palliative home care setting. J Pall Med 9 (6); 1376-1387. Strang S, Strang P, Ternestedt B-M (2001) Existential support in brain tumour patients and their spouses. Supportive Care in Cancer. 9; 625-633. Milberg & Strang (2006) What to do when there is noting more to do? A study within a salutogenic framework of family members experience of palliative home care staff. Psycho_Oncology. 16 (8); 741-751. Strang P (2007) Livsglädjen och det djupa allvaret. Natur och Kultur. Stockholm Seminarium: Andlig coping. Läs del 2 och 3 (Coping, hälsa och kultur samt En studie över kulturens roll i coping) i Ahmadi Fereshteh (2008) Kultur och hälsa. Studentlitteratur. Lund. Workshop: Bearbetning av kvalitativ data Inför seminariet. Läs noga igenom artikeln Graneheim U.H., Lundman B (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve Trustworthiness. 24:105-112. Ni kommer att delas in i tre grupper, där varje grupp skall analysera en av de fyra frågorna. Ni gör först en individuell bearbetning av data genom en innehållsanalys och skapar preliminära kategorier och teman. Under workshopen kommer ni att i er grupp fortsätta bearbetningen och analysen genom att diskutera era kategorier och teman och komma fram till en konsensus. Slutligen skall analysen presentera i storgruppen. Examination: Redovisning av avhandling Uppgiften är att läsa en avhandling som har anknytning till palliativ vård. Följande bör ingå i redovisningen: Vilket/vilka är huvudresultatet/en i avhandlingen? Vilka är styrkorna och svagheterna i avhandlingens ingående studier? Är kvaliteten av studierna tillräckligt god för att kliniskt tillämpa resultaten? Finns det något område där du arbetar som du anser bör förbättras i enlighet med avhandlingens resultat?
Diskutera en tänkbar intervention som bygger på något av resultaten i avhandlingen. Beskriv interventionen Välj ut 2 av följande frågor och diskutera detta: Vilka reaktioner tror du att du skulle få från din arbetsplats om du föreslog att ni skulle arbeta i enlighet med avhandlingens resultat? Vilka tror du är de huvudsakliga hindren för att arbeta i enlighet med studiens resultat (evidensbaserat)? Vilka strategier skulle du använda för att försöka införa ett nytt arbetssätt i vården? Hur skulle du utvärdera interventionen? En lista med tänkbara avhandlingar ligger på Studentportalen, men egna förslag välkomnas. För att kunna genomföra uppgiften och den framtida uppsatsen rekommenderas det diagnostiska prov i vetenskaplig metodik som ligger på Studentportalen. Examinationen är enskild och skall ske i form av ett PM (se bilaga 1.) samt en muntlig redovisning med hjälp av Powerpoint bilder. Examination: Redovisning av en pedagogisk uppgift Uppgiften består av att ni enskilt skall planera en fortbildning i palliativ vård, där ni vägt in principerna för vuxen lärande. Ni bestämmer: - målgrupp - målsättning - innehåll -lärare/föreläsare -plats -undervisningsmetodik Utgå i er planering från kursboken av Jeffrey D (2002) Teaching palliative care, a practical guide. Radcliff Medical Press. På seminariet skall ni muntligt redovisa (med hjälp av powerpoint bilder) hur utbildningen skall genomföras samt att ni skall motivera ert upplägg. Efter seminariet skall ni lämna in en skriftlig redovisning. Inlämning och redovisning Examinations uppgiften (redovisning av avhandling) sänds till kursledaren och medstudenter via Studentportalen och skall vara tillhanda senast den 5/1-2012. Godkänd För att bli godkänd på kursen krävs godkända examinationer och seminarier. Kursledare och Kursadministratör Kursledare Maria Carlsson (Maria.Carlsson@pubcare.uu.se ) tel 471 6637 Kursadministratör Karin Modin (Karin.modin@pubcare.uu.se), faxnummer 018 / 50 28 90 eller tel 471 6311
Bilaga 1. VAD ÄR ETT PM? Den form av PM du som student kommer i kontakt med är bl.a. PM inför uppsatsskrivande (information ges senare) och i samband med skriftliga redovisningar av studieuppgifter som utförs individuellt eller i grupp. Ordet PM betyder promemoria (i äldre litteratur en PM) = minnesanteckning. PM är nästan alltid en faktasammanställning av något slag. Inom högskolan kallas dessa sammanställningar i regel för PM men kan i andra sammanhang t. ex. inom ett företag kallas för rapport eller cirkulär (Schött m.fl., 2000). Ett PM ska vara överskådligt. Det bör framgå vilket ämnesområde som behandlas, syftet med arbetsuppgiften och eventuella frågeställningar samt resultat och källförteckning (Schött m.fl., 2000; Strömquist, 1999; Trost, 2002). Exakt hur ett PM ska utformas varierar från institution till institution och varierar också beroende på uppgiftens art. Förslag till utformning av PM Försättsblad: Bör innehålla dokumenthuvud, huvudrubrik/titel på arbetet, eventuell underrubrik, författare, kurs och termin/årtal. Inledning: Under inledning beskrivs kortfattat det ämnesområde som arbetsuppgiften behandlar, syftet med uppgiften och vilka frågeställningar som varit utgångspunkt för arbetet. Resultat: Här redovisas en sammanställning av svaren som erhållits på de frågeställningar som formulerats. Det kan t.ex. vara en uppgift där studenten kritiskt granskat en vetenskaplig artikel, analyserat en teori om hälsa eller studerat en specifik omvårdnadsåtgärd utifrån vissa aspekter. Diskussion: I regel innehåller ett PM ett diskussionsavsnitt där författaren reflekterar över resultatet och drar en eller flera slutsatser/ förslag på hur kunskaperna kan tillämpas i vården. Referenser: Till sist redovisas de källor/referenser som använts i arbetet. Trost (2002) framhåller att Liksom för andra hänvisningar skall man som läsare få en viss uppfattning om vilken källan är redan då man läser texten. I referenslistan skall information finnas så att läsaren kan få alla detaljer för att kunna finna det refererade verket (Trost, 2002 s. 75). Referenser anges dels direkt i texten (se ovan) dels i referenslistan/litteraturförteckningen. Det finns flera böcker som ger råd angående uppsatsskrivande och utformning av PM och referenslistor (se Vårdbiblioteket). Typsnitt: Times 12 punkter, Radavstånd: 1 ½
Referenser Schött, K., Melin, L., Strand, H., & Moberg, B. (2002). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber AB. Strömquist, S. (1999). Uppsatshandboken. Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag Trost, J. (2002). Att skriva uppsats med akribi. Lund: Studentlitteratur