DOM 2012-07-27 meddelad i Västerås

VÄSTMANLANDS TINGSRÄTT DOM 2012-07-27 meddelad i Västerås Mål nr B 5756-11 PARTER (Antal tilltalade: 2) Åklagare Extra åklagare Bengt Kulin Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Västerås Målsägande Försäkringskassan Box 802 721 22 VÄSTERÅS Ombud: Anders Larsson Försäkringskassan, Verksamhetsområde processjuridik, huvudkontor 103 51 Stockholm Tilltalad Tahir Bodaghi, 730622-7773 Smältverksgatan 79 724 74 Västerås Offentlig försvarare: Advokat Hans Greijer Advokatfirman Hans Greijer 721 04 Västerås DOMSLUT Åtalet ogillas. Skadestånd Försäkringskassans skadeståndsyrkande ogillas. Ersättning 1. Hans Greijer tillerkänns ersättning av allmänna medel med 166 062 kr. Av beloppet avser 132 550 kr arbete, 300 kr utlägg och 33 212 kr mervärdesskatt. 2. Kostnaden för försvaret ska stanna på staten. Postadress 721 04 Västerås Besöksadress Telefon Telefax Sigurdsgatan 22 021-310 400 021-12 44 32 E-post: vastmanlands.tingsratt@dom.se www vastmanlanrktinasraft Hnmstnl sr Expeditionstid måndag - fredag 08:30-16:30

2 Försäkringskassans yrkande om ersättning för rättegångskostnader ogillas.

VÄSTMANLANDS TINGSRÄTT 2012-07-27 meddelad i Västerås Mål nr B 5756-11 PARTER (Antal tilltalade: 2) Åklagare Extra åklagare Bengt Kulin Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Västerås Målsägande Försäkringskassan Box 802 721 22 VÄSTERÅS Ombud: Anders Larsson Försäkringskassan, Verksamhetsområde processjuridik, huvudkontor 103 51 Stockholm Tilltalad FereshtehLatifNejm, 730228-8845 Smältverksgatan 79 724 74 Västerås Offentlig försvarare: Advokat Amanda Hikes Advokatfirman Beskow AB Slottsgatan 6 722 11 Västerås DOMSLUT Åtalet ogillas. Skadestånd 1. Försäkringskassans skadeståndsyrkande ogillas (avser yrkandet enligt förstahandsgrunden, skadestånd på grund av brott). 2. Tingsrätten avvisar de omständigheter som Försäkringskassan anfört för återbetalningsskyldighet enligt andrahandsgrunden. Postadress 721 04 Västerås Besöksadress Telefon Telefax Sigurdsgatan 22 021-310 400 021-12 44 32 E-post: vastmanlands.tingsratt@dom.se www vastmanianrktincrsrqft Hnmstnl <;p Expeditionstid måndag - fredag 08:30-16:30

Ersättning 1. Amanda Hikes tillerkänns ersättning av allmänna medel med 305 545 kr. Av beloppet avser 236 180 kr arbete, 1 105 kr tidsspillan, 7 151 kr utlägg och 61 109 kr mervärdesskatt. 2. Kostnaden för försvaret ska stanna på staten. Försäkringskassans yrkande om ersättning för rättegångskostnader ogillas.

YRKANDEN MM. ANSVAR Åklagaren har yrkat ansvar enligt domsbilaga 1 och åberopat däri angiven bevisning. Han har därjämte åberopat vittnesförhör med Stefan Karlsson. Feresteh Latif Nejm (Nejm) har bestritt ansvar för brott. Hon har inte vilselett Försäkringskassan genom att ge några felaktiga uppgifter och hon har haft rätt till den assistansersättning som hon har beviljats. Tahir Bodaghi (Bodaghi) har bestritt ansvar för brott. Han har vare sig självständigt eller tillsammans och i samförstånd med Nejm vilselett försäkringskassan i åtalspunkt 1 och han har heller inte i åtalspunkt 2 lämnat några oriktiga uppgifter. I den mån de uppgifter han lämnat har varit faktiskt oriktiga och lett till något vilseledande, så har han dock inte haft uppsåt till detta. De tilltalade har åberopat vittnesförhör med Elisabeth Sandberg, Lise-Lott Holm, Hawzhin Abdelkader, Glara Khazerzadeh, Jaffar Hussein, Sazgar Salih, Birgitta Sellstedt och Susanne Holstensson jämte viss skriftlig bevisning. BAKGRUND Bodaghi är kurd och kommer ursprungligen från Iran. Han befann sig dock i Irak när han kom att träffa Nejm. Hon är också kurd men från Irak. De blev ett par och gifte sig 1999. Via Turkiet kom de sedan till Sverige 2001 som kvotflyktingar. Då hade de redan ett gemensamt barn som nu är 11 år, och därefter fick de två barn till, nu fem och ett år. De kom att bosätta sig i Sala, men flyttade senare till Västerås. De blev dock kvarlistade vid den läkarmottagning de hade i Sala. Nejm har flera medfödda handikapp. Hennes ena ben är 4-5 cm kortare än det andra. Hon har även en medfödd dubbelsidig höftledsurvridning (congenital bilateral höftluxation) bestående i att ledpannor i bäckenet nästan saknas varför höftledskulorna inte har något naturlig plats att leda mot. Båda höftlederna är därför

förskjutna ca 10 cm ovanför normal plats och är fästa genom senor, ligament och muskler. Detta har medfört artros i höftledskulorna och i vart fall den ena kulan är kraftigt påverkad av onormal slitning. Nejm lider även av skolios, en onormal vridning i sidled av nedre delen av ryggraden. Detta har medfört ytterligare besvär som smärta i rygg och olika delar av kroppen samt svårigheter att gå. Lagreglering De åtalade gärningarna uppges ha begåtts under tiden den 1 mars 2005 till och med den 31 oktober 2011. De grundläggande bestämmelserna om assistansersättning ges i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Fram till den 1 januari 2011 gavs föreskrifter om ersättningen av allmänna medel till assistansersättning i lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS). Genom införandet av socialförsäkringsbalken (SFB) upphävdes LASS, men denna skall dock enligt 2 i balkens promulgationslag tillämpas bland annat i fråga om ersättningar och andra förmåner som avser tiden före balkens ikraftträdande. Bestämmelserna är materiellt i huvudsak desamma i ny och äldre lag. Berättigade till assistens är enligt 1 3 p LSS de som har vissa varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om hindren är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. I lagens 9 anges i vilken form särskilt stöd och särskild service kan utgå. Det som är av intresse i detta mål är 2 p vari angavs att stödet kan utgå i form av biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans. I 3 LASS angavs att den som omfattades av 1 LSS hade rätt att för sin dagliga livsföring få assistansersättning enligt den lagen om han eller hon har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Motsvarande bestämmelser finns numera i 51 kap 2 1 st och 3 socialförsäkringsbalken.

I 9 LSS anges bland annat att med personlig assistans avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats för andra personliga behov om dessa inte tillgodoses på annat sätt. Lagen är sålunda konstruerad så att man är berättigad till personlig assistans om man tillhör persongruppen il 3 p LSS och om man har ett behov av hjälp med grundläggande behov som genomsnittligt uppgår till minst 20 timmar i veckan. Dessa båda kriterier bedöms var för sig och båda måste vara uppfyllda för att man skall vara berättigad enligt denna lagstiftning. Om man till exempel tillhör persongruppen men har behov av ett lägre antal timmar så kan det behovet få tillgodoses genom annan lagstiftning (som socialtjänstlagen). Från dessa situationer bortses i detta mål. Uppnår man å andra sidan villkoren så har man också därutöver möjlighet att få personlig assistans för fler personliga behov än de grundläggande beho- Vad som är dessa grundläggande personliga behov anges kortfattat i lagtexten men har utfyllts i praxis. I rättsfallet RÅ 2009 ref 57 (som alltså kom fler år efter Försäkringskassans första beslut i detta mål och avsåg en person som var förlamad i vänster arm och ben och som även hade brutit den högra lårbenshalsen) hänvisas till propositionsuttalanden om att rätten till personlig assistans är avsedd att omfatta svårt funktionshindrade som behöver hjälp med den personliga hygienen, med intagande av måltider och med annan personlig service. Den enskilde ska ha ett klart behov av personlig assistans i de situationer det är fråga om. Det ska föreligga ett behov av assistans för att klara sådana mycket personliga angelägenheter som den personliga hygienen, att inta måltider, att kommunicera. Insatsen bör alltså vara förbehållen krävande eller i olika avseenden komplicerade fall. Propositionsuttalan-

dena tyder därför enligt Regeringsrättens mening närmast på att vad lagstiftaren främst åsyftat är sådana hjälpbehov som uppfattas som mycket privata och känsliga för den personliga integriteten och där den funktionshindrade måste anses ha ett särskilt intresse av att kunna bestämma vem som ska ge sådan hjälp och hur den ska ges. Det är samtidigt uppenbart att någon som bara i mycket begränsad omfattning har behov av hjälp med något av de grundläggande behoven inte utan vidare kan anses berättigad till personlig assistans. Man har därefter uttalat sig om några delmoment. När det gäller måltider behövde mannen hjälp med var att tillreda och plocka fram och undan mat, dela mat som är seg eller fall där det krävs kniv och gaffel. Regeringsrätten fann att detta hjälpbehov inte är av det personliga och integritetskänsliga slag att det bör beaktas vid bedömningen av hans rätt till personlig assistans. Angående påklädning uttalades att det inte vara alla praktiska hjälpbehov med t.ex. påklädning som har avsetts. Beträffande toalettbesök förklarades också att vissa åtgärder som justering och låsning av rullstol, övervakning på grund av fallrisk samt påminnelser inte skulle berättiga till personlig assistans. Därutöver angavs att aktiverings- och motivationsinsatser av olika slag normalt sett inte räknas till de grundläggande behoven ANSÖKNINGSFÖRFARANDET MM De närmare omständigheterna hur intervjuer gick till mm avhandlas i förhörsutsagorna nedan. Nejm hade i mars 2003 beviljats hemtjänst genom kommunen, men ansåg att detta inte räckte till. De kom i kontakt med Behdad Moshrefy (Behdad) som hade assistansföretaget Care Service BM AB. Behdad och Lise-Lott Holm (Holm) åkte upp till Sala i början av 2004 och fick uppgifter om Nej ms hälsotillstånd och behov. På grundval av de uppgifter hon sålunda fått, författade Holm den 15 mars 2004 för

Nej ms räkning en ansökan om personlig assistans till Försäkringskassan. Nejm skrev under ansökan. I denna angavs bland annat följande angående hennes assistansbehov: "Morgon: Stöd och hjälp vid personlig hygien, toalettbesök och påklädning, tidsåtgång ca 1,5-2 tim. Frukost: Hjälp med att plocka fram frukost. Stöd och hjälp med att sätta sig i rullstol (Fereshteh kan endast gå 10 meter utan stöd och kan ej sitta på vanlig stol), tidsåtgång ca 0,5 tim. Förmiddag: Te och frukt samt toalettbesök, tidsåtgång ca 0,5 tim. Lunch: Matlagning och stöd vid måltid, tidsåtgång ca 1 - Eftermiddag: Utomhuspromenad och stöd för att kunna lägga sig och vila, tidsåtgång ca 0,5 tim. Middag: Matlagning och stöd vid måltid, tidsåtgång ca 1 - Kväll: Sänggående med toalettbesök och avklädning, tidsåtgång ca 1-1,5 tim. Natt: Toalettbesök x 2, tidsåtgång ca 0,5 tim. Det minsta behovet/dygn är ca 7,45 timmar med tillägg för städ, tvätt och inköp 3 tim/vecka. Därtill kommer även sjukgymnastik x 2 och sjukgymnastik i badhus x 1 varje vecka, vilket beräknas till en tidsåtgång om ca 5-5,5 tim/vecka." Försäkringskassan lämnade i beslut den 25 augusti 2004 ansökan utan bifall i det man ansåg att varaktighetskriteriet inte var uppfyllt då Nejm stod i operationskö. Nejm begärde omprövning av beslutet då hon inte längre stod i kö. Socialförsäkringsnämnden hos försäkringskassan beslutade den 1 juni 2005 att Nejm från och med december 2003 varit berättigad att använda 1610 timmar assistanshjälp under en sexmånadersperiod. Detta motsvarar omkring 268 tim/vecka eller 9 timmar per dag. I beslutet angavs att Nejm behövde hjälp avseende hygien, förflyttningar, mål-

10 tider och hjälp under natten. De grundläggande behoven angavs till 33,25 timmar per vecka. Därutöver fanns andra behov om 28 timmar per vecka till bland annat matlagning, disk, städning och tvätt, inköp och fritidsaktiviteter. Nejm hade den 28 februari 2005 tecknat assistansavtal med Care Service BM AB och Försäkringskassan beslutade att assistansersättningen skulle utbetalas till bolaget. Detta anställde sedan Bodaghi som personlig assistent för Nejm och betalade denne lön. Under 2006 respektive 2009 ersattes avtalet med Care Service BM AB med två avtal med två olika bolag vilka dock hade samma firma - Aktiv Assistens KTG AB. Enligt uppgift under rättegången skulle dessa tre bolag ha varit kontrollerade av Behdad och med Lise-Lott Holm som anställd. Under 2010 tecknades ett avtal med företaget Aktiv Omsorg i Sverige, ett bolag som kontrollerades av Lise- Lott Holm. Oavsett vilket bolag som ordnade assistansen så var Bodaghi anställd som personlig assistent åt Nejm och fick lön via respektive bolag. I november 2010 gjordes en omprövning av assistansbehovet. Stefan Karlsson vid Försäkringskassan kom den 4 november 2010 hem till Nejm och Bodaghi och pratade med dem. Även Holm var med vid mötet (om detta se framför allt förhöret med Stefan Karlsson nedan). I ett föredragningsmissiv, sannolikt författat av Stefan Karlsson (hans namn finns i brevhuvudet) och daterat den 11 november 2010 anges bland annat: "Fereshteh Latif Nejm använder rullstol inne och ute. Hon klarar även att gå kortare sträckor med levande stöd. Hon har även dusch/toalettstol. Grundläggande behov Personlig hygien, ADL [Activities of Daily Living, aktiviteter i dagliga livet; Allmän daglig livsföring, tingsrättens anm] Nejm behöver hjälp från säng till rullstol och från rullstol till dusch/toalettstol. Hon behöver hjälp med intvålning, schamponering och torkning. Vid toalettbesök behöver hon hjälp vid förflyttningar samt hjälp att torka sig efter toalettbesöket. Beräknad tidsåtgång 1 tim 45 min varje dag. Tidsåtgång 12 timmar 45 minuter varje vecka.

11 Hjälpbehov på natten Nejm behöver hjälp med toalettbesök och vändningar. Tidsåtgång 5 timmar 15 minuter per vecka Klä på sig och av sig Nejm behöver hjälp med all av- och påklädning. Hon får hjälp morgon och kväll samt ett par gånger per dag med ytterkläder. Tidsåtgång 7 timmar per vecka. Assistansbehovet för att klara Nej ms grundläggande behov uppgår till mer än 20 timmar per vecka. Hennes behov är 24 timmar och 30 minu- Övriga personliga behov Måltider Nejm behöver hjälp med att duka, ta för sig och föredela maten. Hon klarar själv att för mat och dryck till munnen. Tidsåtgång 7 timmar per vecka. Förflyttning i hemmet, inre och yttre närmiljö Nejm behöver hjälp vid alla förflyttningar. Tidsåtgång för förflyttningar som inte gäller hennes ADL beräknas till 15 minuter per dag. Tidsåtgång 1 timme 45 minuter per vecka Träning i hemmet Nejm tränar höft och ben regelbundet tillsammans med sin assistent. Tidsåtgång 7 timmar per vecka Aktiviteter/utevistelser/Ledsagning och annan hjälp/inköp mm Nejm behöver hjälp vid alla aktiviteter utanför hemmet. Hon gör dagliga promenader, besöker vänner, inköp av kläder samt besök i simhallen varje vecka. Tidsåtgång 10 timmar 30 minuter per vecka Göromål i hemmet tex matlagning hushållsarbete annan hjälp i hemmet Nejm deltar i skötsel av hemmet. Vid beräkning har hänsyn tagits till äkta makars ansvar. Tidsåtgång 10 timmar 30 minuter per vecka" Det angavs vidare att föredragnings-pm från den 18 januari 2005 också låg till grund för bedömningen. I missivet angavs ett behov om 61,25 timmar per vecka.

12 Det framgår dock inte av åberopade handlingar om Försäkringskassan gjorde något formellt omprövningsbeslut och i så fall när. ÖVRIG SKRIFTLIG BEVISNING Åklagaren har presenterat en omfattande skriftlig bevisning. Huvuddelen avser dock omständigheter som får betecknas som icke tvistiga och därför inte kommenteras särskilt. Det har förevisats ett antal filmer som har tagits av såväl polis som Försäkringskassans personal samt familjens egna inspelningar. I ett par av dem visast hur Nejm går relativt obehindrat inte helt obetydliga sträckor i Västerås centrum. Hon har då kunnat använda sig av en barnvagn som stöd. Hon har även vid något tillfälle hämtat något klädesplagg från en lågt belägen hylla. På andra filmer tagna vid familjens kiosk går hon utan större besvär och utan hjälpmedel kortare sträckor mellan kiosken och en bil. Vid något tillfälle bär hon även på ett mindre barn. Hon har också filmats då hon står i kiosken och säljer varor och mat. Det framgår att hon rör sig med viss svårighet, men hon lyckas utan större besvär steka en hamburgare och (med redskap) hämta ner högt belägna föremål. Ur familjens egna filmer finns avsnitt där hon håller på med en liten badpool och barn samt ett annat avsnitt där hon sätter ett av barnen i en gunga och gungar detta. Det finnas även fotografier från resor till mellanöstern där Nejm är uppställd för gruppfoton och där hon även synes dansa. Ett par fotografier, uppenbarligen från Sverige, visar hur Nejm använder en gunga. Vid husrannsakan i bostaden tog polisen filmer för att visa i vilken utsträckning bostaden var handikappanpassad. Det framgår därvid att bostaden består av två våningar med en relativt brant trappa utan ledstång emellan. Ingen särskild handikappanpassning - utom att trösklarna har tagits bort - har därvid kunnat konstateras vare sig vid trappen, badrummet/tvättstugan, köket eller bostaden i övrigt. Man fann en rullstol undanställd under andra föremål längst in i ett förråd.

13 De tilltalade har å sin sida åberopat fotografier som visar Nejm i arbete i hemmet och hur hon då använder en särskild stol på hjul med stöd (så kallad arbetsstol, som inte är en rullstol) mm för att bland annat kunna komma åt att tvätta sig och sitta vid ett bord. Åklagaren har åberopat en personalliggare från den restaurant (Dilans Kolgrill) som Bodaghi säger sig ha givit till hustrun som present. I en personalliggare skall enligt lag samtliga som vid en viss tidpunkt arbetar i restauranten vara införda, så att man vid kontrollbesök kan få namn och personnummer på varje person som just då arbetar i lokalen. Liggaren förs dagligen. Under perioden 2008-09-01-2009-01-31 har antecknats att restauranten haft personal i tjänst (det vill säga varit öppen) omkring 140 dagar. I närmast samtliga dagar anges det att Bodaghi arbetat mellan kl 11.00-21.00 (enstaka dagar något kortare) och i den överväldigande majoriteten av dessa dagar antecknas att även Nejm arbetat samma tid. Hon står vid ett fåtal dagar antecknad som att ha arbetat marginellt mindre (från 11.00 till mellan 18.00 och 20.00). I övrigt står tre personer upptagna som att också ha arbetat i verksamheten. Det är därvid att märka att det nästan inte förekommer att någon av dessa tre skulle ha arbetat efter kl 16.00 (oktober - november) eller kl 17.00 (december -januari). Har restauranten varit öppen till 21.00 så är det i princip enbart Bodaghi och Nejm som anges ha arbetat efter dessa tidpunkter. MUNTLIGA UPPGIFTER Tahir Bodaghi har i huvudsak uppgivit: Redan från början var Nejm i behov av hjälp, men det blev besvärligare för henne när de fick det andra och tredje barnet. Hon har olika behov av assistans beroende på om det är en god dag för eller en dålig dag för henne. Hon har sällan goda dagar och det kan, sett över året, röra sig om bara fyra till fem dagar i månaden. En god dag behöver hon kanske hjälp 7-8 timmar och en dålig dag 13-14 timmar. Hon kan inte lyfta saker eller bära något långa sträckor. Hon behöver därför hjälp med hygien (duschning och även toalettbesök när hon mår dåligt), handla sköta barnen och en del av matlagningen (hon gör en del

14 men orkar inte göra färdigt). Bodaghi städar, tvättar och stryker hemma. Han försöker uppmuntra henne att röra på sig. Hon har en rullstol hemma som hon egentligen borde använda, men hon har tackat nej för att få tillfälle att röra sig. Hon har använt den vid några tillfällen, men behöver den oftast inte när hon lämnar bostaden. Han kan även behöva hjälpa henne med att komma upp på övervåningen i huset. Under vintern mår hon sämre av kylan och ibland låser sig hennes ben och måste dras rätt igen och hon kan även behöva hjälp med massage. Det kan hända flera gånger om dagen. Under en vinter var hon sängliggande. När hon har mått bra har det några gånger hänt att hon åkt in till centrum, detta då de bara har omkring 100 meter till busshållplatsen och där kan hon vila. En dålig dag kan hon inte gå alls och behöver stödja sig på väggar och möbler om hon förflyttar sig inomhus i hemmet. Hon använder då ibland en speciell stol som har hjul (inte rollator eller rullstol) som stöd. Rullstolen kanske hon har använt en eller två gånger utomhus. Det "levande stöd" som hon har behövt har alltid varit han. Sommaren 2010 reste de till Irak med bil och var där VA månad. Han körde och de stannade till när Nejm blev trött. Resan ner tog fyra-fem dagar och tillbakaresan en dryg vecka. I Irak fick Nejm hjälp av sin mor och tre systrar. De hade då ingen rullstol med, men om det hade behövts så hade man skaffat en där. Bodaghis bror är krigsskadad och förlamat från midjan och nedåt. Han hade assistens men assistenten och brodern kom inte så bra överens så Bodaghi gick in och blev assistanshjälpare åt denne. Han arbetade kanske då sju timmar om dagen och under den tiden hade Nejm färdtjänst och gick även en kortare tid på SFI (Svenska för invandrare). Han kunde trots detta behöva växla mellan sina sysslor hos brodern och hustrun. De ville hålla hennes tillstånd inom familjen och var därför inte intresserade av hjälp från vänner. Vid den tiden kunde han inte så bra svenska och de behövde tolk vid kontakter med myndigheter och så vidare. En av tolkarna tipsade honom om att Nejm nog var berättigad till assistanshjälp och gav honom telefonnumret till Behdad. Han tog kon-

15 takt med denne och de pratades vid i telefon. Bodaghi minns inte om de pratade en eller flera gånger innan Behdad kom upp till Västerås i samband med att de skulle träffa representanter för Försäkringskassan för att ansöka om assistanshjälp. Behdad och en kollega till honom - Lise-Lott Holm - kom upp fyra till fem timmar före mötet och Bodaghi bad dem att redogöra för honom vilka behov som Nejm hade. Bodaghi ville berätta för personen från Försäkringskassan men Behdad sade att det inte var nödvändigt. Därefter dikterade Behdad ett brev för Bodaghi (detta då Nejm är analfabet) på kurdiska i vilket angavs vilka behov som Nejm hade. När makarna protesterade mot att vissa delar inte var rätt i redogörelsen och att hon inte behövde så mycket hjälp som Behdad hade sagt, så sade Behdad att de skulle prata om det senare. Vare sig Bodaghi eller Nejm kunde då så mycket svenska att de förstod vad det egentligen var som Behdad sade till personen från Försäkringskassan. När de sedan fick besked om att Nejm hade beviljats 9 timmar assistanshjälp per dygn i stället för yrkade 12 timmar trodde de att Behdad hade korrigerat uppgifterna. Bodaghi kom att känna stort förtroende för Behdad eftersom denne också var kurd och hade varit gerillasoldat i en armé som tillhörde det parti som Bodaghi hade varit medlem i. Behdad var mannen bakom de tre första assistansbolagen som de anlitade och hade sagt till honom att det bara var nya namn på samma bolag. När sedan makarna gick över till det bolag som Holm hade (Aktiv Omsorg AB) blev han och Behdad dock osams. Han anser nu sig lurad på tre sätt av Behdad. För det första överdrev denne Nej ms olika behov för Försäkringskassan. För det andra så känner han inte till vad han hade för egentlig lön, men under fem års tid fick han 17 000-22 500 kr per månad netto. När de gick över till Holms bolag så fick han helt plötsligt 30 000-33 000 kr netto för samma tider. Han inser därför nu att Behdad lurat honom på pengar under de fem åren. För det tredje så när de gick över till Holms assistansbolag skickade Behdad papper till Försäkringskassan och sade att Nejm inte var så sjuk.

16 När det gäller hur man faktiskt far pengar från Försäkringskassan så skall assistenten fylla i en blankett antalet timmar han arbetat åt den berättigade och sedan skriva under. Blanketten skall sedan ges in till assistansbolaget som skickar vidare till Försäkringskassan. I VA år fyllde Bodaghi själv dagligen i antalet timmar han arbetade och skickade iväg blanketten. Behdad sade dock till honom att han skulle sluta med det för Behdad visste hur de skulle fyllas i och Nejm hade beviljats 9 timmars assistans om dagen. Bodaghi började då skriva under blanketterna in blanco och skicka in. De första tre fyra månaderna ringde då Bodaghi och kontrollerade vad som hade fyllts i, men slutade sedan med det. Han har dock verkligen arbetat motsvarande de timmar som Behdad har fyllt i även om inte tidpunkterna stämde. Beträffande någon av blanketterna så är hans namnunderskrift också förfalskad, det gäller till exempel blanketten i förundersökningsprotokollet sidorna 89 och 91. Dessa har Bodaghi aldrig sett före det polisen visade dem för honom. Han skulle aldrig ha godkänt uppgifterna om han hade känt till dem. De flesta gånger som Nejm har varit hos familjeläkare har Nejm följt med liksom vid de flesta övriga besök. När han själv inte kunde vardaglig svenska så använde man tolk, det gäller då före 2008. Nejm har då berättat hur hon mådde, och när hon inte kunde förklara så fyllde han själv i. Vid ett tillfälle var hon så dålig att hon var tvungen att använda rullstol. Den läkare i Göteborg som skulle operera Nejm ville skjuta upp operationen på grund av riskerna och eftersom en kvinna som hade blivit opererat dog. Han förstår inte anteckningen som dr Romanus i Göteborg har gjort om att hennes besvär då [2005-08-16, tingsrättens anm] skulle vara mindre uttalade än tidigare och att hon får ont när hon gått mycket. Hon har alltid ont. Han har heller inte märkt att hon skulle ha blivit bättre och andra läkare har skrivit annorlunda. Beträffande besöket den 4 november 2010 stämmer uppgiften om att han arbetade heltid som assistent medan anteckningen om att Nejm använde rullstol inomhus och kunde gå kortare sträckor med "levande stöd" inte är riktig. Han vet inte varifrån

17 uppgifterna kommer men de hade ingen tolk. Holm lämnade nog uppgifter och diagnosen är säkert en läkares. När de köpte huset satte banken som villkor att även Nejm skulle ha en inkomst om minst 2 000 kr per månad. Han köpte därför Dilans Kolgrill och gav den åt henne. Att han inte nämnt detta i polisförhören beror på att han då var förvirrad och inte kom ihåg det. Restauranten var öppen kl 10.00-21.00 eller 11.00-21.00. Nejm jobbade dock inte alls i restauranten precis som hon senare aldrig jobbade i kiosken. Han visste inte vilka regler som gäller för personalliggare och tyckte inte det var så viktigt, så han skrev hennes namn så att hon kunde få inkomster. De flesta uppgifterna i liggaren har han själv fyllt i. Uppgifterna beträffande honom själv och Nejm stämmer inte, men de övriga uppgifterna stämmer nästan. Den som var proffs och kunde jobbet var en Pstwan Ahmad men han hade inget uppehållstillstånd och blev sedan utvisad. Bodaghi satt i kassan och hade fullmakt från Nejm att sköta kontakterna med banker och myndigheter. Det var hans revisor som berättade att man kunde göra så. Den kvinna som vittnena berättar om heter Shler och var alltså inte Nejm. Hon är fru till den man Bodaghi köpte restauranten av och kom sedan att hjälpa och visa Bodaghi hur man skötte grillen och satt även i kassan. Hennes namn fördes aldrig upp i personalliggaren eftersom hon inte var anställd. Det är henne som vittnet Fredrik Hallberg talar om och som han sett baka. Det var annars en man som skötte bakningen. Kiosken skaffade han då han hade tröttnat på assistentjobbet hemma och ville göra något annat. Han köpte den den 1 november 2010 för pengar han fått när han sålde grillen. Det var inte så mycket jobb där så han kunde sköta den trots att han arbetade heltid med Nejm. Han kunde stänga den fem till sex gånger per dag för att åka hem, och ibland så många gånger som åtta eller nio. I kiosken var det han och inte Nejm som arbetade, och det som hon gjorde på filmen anser han inte vara jobb - även ett barn kan fixa en hamburgare. Han förlorade mycket pengar på kiosken men det gav honom i alla fall sysselsättning utanför hemmet. I början hade han inga fasta öppningstider, men sedan var den inledningsvis öppen mellan 11.00-21.00

18 men då det var dåligt med kunder så det blev senare 08.00-20.00. Han hann med kiosken då Nejm behövde hjälp på förmiddagen och sedan bara mindre saker på eftermiddagarna. Han hade den också ofta stängd. Nejm var där tre till fyra gånger i månaden då hon var deppig hemma. Han tror inte att hon gjorde mer än till exempel sålde tuggummi någon gång och om hon var i kiosken och han jobbade hemma så kunde han snabbt åka över. Han hade inget behov av att ha henne i kiosken då han enkelt kunde få en praktikant eller liknande. Han har förlorat 220 000 kr på kiosken oräknat de 150 000 kr den kostade honom i inköp. Beträffande de olika foton och filmer som åklagaren åberopat finns följande att Ss 42-43 Bilderna där Nejm sitter på huk var från en god dag i hennes liv. Han vet inte om hon kunde gå ner på knä själv. Ss 45, 164-165, 182-185 De fotografier från ett bröllop i syrianska kyrkan och utomhus i Kurdistan där Nejm verkar dansa, så är det inte så. Hon har aldrig kunnat dansa, men på bröllopet ville brudparet att hon skulle fotograferas med dem och i Kurdistan är det nära släktingar som står på rad. De vet att hon inte kan dansa. På det fotot där hennes hår verkar röra sig är det så att det blåste. S 177 Fotona från första maj är från Djäkneberget och han hade skjutsat henne ända fram till restauranten med bil. Ss 196-197 Där hon gungar var det Bodaghi som hjälpte upp henne i gungan och han hade även hjälpt upp henne på stenen och sedan tagit fotografiet. S 199 Bilden där hon dammsuger är skämt. Någon hade hällt ut te eller ris på golvet. Ss 200-201 Fotona från Oslo visar att hon kunde gå kortare sträckor. När hon blev trött fanns det bänkar att sitta på. Kassen var lätt eftersom den innehöll sockervadd. S 212 Hon kan inte baka, det bara ser ut så. Det är han som bakar hemma. SS 216-217 Fotona där hon verkar laga mat är från släktens hus i Kurdistan. Släkten tillät inte att hon försökte laga mat men hon smakade av. Beträffande kortet där barnet sitter i gungan så kan Nejm lyfta föremål på några få kilo. När det gäller de filmavsnitt som visar henne gå utanför Hennes & Mauritz i centrum så hade Bodaghi släppt av henne utanför McDonald's på Vasagatan