Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest

Relevanta dokument
Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest

Att möta den döendes existentiella behov

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

När döden utmanar livet. Peter Strang, professor i palliativ medicin, Karolinska Institutet Cancerspecialist och överläkare, Stockholms Sjukhem

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

God palliativ vård state of the art

Samtal med den döende människan

Döendet. Palliativa rådet

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Den existentiella krisen i palliativ vård

När mamma eller pappa dör

Åldrandets villkor; i dödens närhet

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Cristina Josefsson sida

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

I livets slutskede. Inledning. Att bli gammal

MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT

Vägledning för en god palliativ vård

Palliativt förhållningssätt

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Svenska palliativregistret

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Årgång 5, nummer 2. Palliativt Kunskapscentrum i Stockholms län, ett samarbete med kommuner i Stockholms län och Stockholms läns landsting

Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Ämnen: Brytpunktsbedömning. Brytpunktssamtal Definition Utmaningar Vinster med brytpunktsamtal

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård ett förhållningssätt

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Kommunikation och bemötande. Empati

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Församlingen / Vad då?

En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början.

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Välkommen till kurator

Livshjälp Dödshjälp. Gränslandet mellan liv och död. Medicinsk. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas?

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0

När patienten känner meningslöshet om hoppets

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Palliativt förhållningssätt

Varför vi är onödigt besatta av vad andra människor tycker om oss.

Mediyoga i palliativ vård

Rädsla för återfall. Alltså! Tänk på att:

Validation / Feil. Människosyn och värdegrund i praktiken. Karlstad maj 2014 Maria Hedman& Rita Schwarz

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

Validand och valideringshandledare

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Tema: Tonåren gränslandet mellan barn och vuxen

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1

Palliativ vård - behovet

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Det existentiella samtalet

1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra

Interaktion Kommunikation Samtal

1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra

Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Sundsvall

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Gammal kärlek rostar aldrig

G R U P P E R O C H F Ö R E L Ä S N I N G A R

Transkript:

Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest Peter Strang Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Vetenskaplig ledare för Palliativt Kunskapscentrum i Stockholm ( )

Disposition Döden är en normal del av livet men den är inte oladdad! Livets korthet en utmaning för oss alla Meningsfrågor Få tala om döden och få vila från döden

Hur har människor sett på döden? Folklivsforskning (L Hagelberg När döden gästar 2016) Döden kan ingen undfly Döden tar inte mutor Döden ser inte efter person och år Döden låter inte skrämma sig Men också: Hon var bortglömd av döden Eller: Döden kom som en befrielse, som en vit ängel Hon var nöjd och mätt på livet hon ville vidare 3

Livets korthet memento mori Varje liv har en början, och varje liv har ett slut Naturligt? Ja! Oladdat? NEJ!! Paradox varför kan tanken på döden hjälpa oss att få syn på livet? 4

Memento mori tänk på att livet är kort!! När livet inte längre är självklart, blir det särskilt värdefullt!! När vi fattar att vi inte har all tid i världen, blir det lättare att leva i nuet! Det är nu jag lever! Vad är viktigt idag? Denna vecka? Denna månad? Vad vill jag hinna med under 2020? Hur kan man få syn på livets korthet? En existentiell övning!! 5

Att inte skjuta upp till sedan Livslinjen hjälper oss att göra kloka val! föds dör 6

Att inte skjuta upp till sedan Livslinjen hjälper oss att göra kloka val! föds dör 7

Döden, döden, döden Stor skillnad (bl.a. enl Karl Jaspers): Vem som helst kan dö (= kognitivt) Nu gäller det mina närmaste! (= känslomässigt Nu gäller det mig!! (= mkt känslomässigt) Döden går inte längre att glömma bort Man måste förhålla sig Strategier: Hålla döden på lagom avstånd

Tanken på döden stressar Vi måste skiljas (separationsångest) Från nära och kära Från vardagens sammanhang Från själva livet Blir det en fortsättning? (Förintelseångest) Fortsätter livet i någon form? Eller innebär döden ett upphörande, en förintelse, ett icke-vara

Skydd mot dödsångest (Yalom) Specialness det gäller inte mig Ultimate rescuer räddare i nöden Något större kommer att rädda mig i sista stund Om döende från SÄBO skickas till sjukhus blir de friska Länka sig till livet (Lisa Sand et al.) Allt som påminner om liv lindrar Att prata med någon, umgås, Radio, TV, se människor, tända lampor

Livets manifestationer skyddar (1) Man behöver livet för att klara av att dö! Man behöver gemenskapen Att höra till, att räknas med, bli sedd Man behöver vardagen, normaliteten

Livets manifestationer skyddar (2) Man behöver krympa livet, utifrån inåt Avsluta både praktiskt, testamenten känslomässigt

Livets manifestationer skyddar (3) Man behöver få vila från döden : Bl.a. genom dubbel bokföring Genom magiskt tänkande Kroppens (positiva) signaler

Livets manifestationer skyddar (4) Hoppet Dubbel bokföring Realistiska hopp Framtid, fortsättning

Den döendes existentiella behov Att få ta in vetskapen om döden i sin egen takt (fritt efter Kirkegaard): Om du skall hjälpa en annan människa måste du starta där hon är, inte där du är! Glöm inte att kroppen är avslöjande Nästan alla vet att de har kort tid kvar! Men alla är inte redo att prata om det Det handlar om att överleva dödsångesten!

Prata om döden hela tiden? Att få möjlighet att prata om döden och det svåra men också rätten att slippa att bli påmind om döden vid varje samtal Det är med döden som med solen Man kan bara titta på solen eller döden - en kort stund, sedan måste man vända bort blicken mot livet (Irvin Yalom)

Peters 4 frågor i existentiella samtal (finns som video på www./utbildning) Med tanke på det du berättat, hur ser du själv på din sjukdom just nu och din närmaste framtid? Vad är viktigast just nu och hoppas du mest på just nu? Vad är din största farhåga just nu? Var har du fått stöd och kraft förr, när du varit i svåra situationer?

Personen med demens Svårt att känna mening om man inte känner igen sammanhanget Socialt sammanhang minskar existentiell ångest Närvaro Närhet Göra bekanta saker

Närstående vid demens Den dubbla döden Att inte längre känna igen sin make/maka/mor/far Att inte kunna kommunicera (Fallbeskrivning Mannen vars fru slutade ge kontakt Albinsson & Strang J Palliat Medicine 2003)

Vad kan personalen göra? Gemenskap Människan är människans räddning Bemötande eller möte? Bekräfta och se människan Lyssna Hellre stödjande frågor än råd Räta ut missförstånd, rädslor Vara nära

LÄSTIPS

Lättläst tankebok för allmänheten om hur tanken på livets korthet kan hjälpa oss att få syn på livet Livets möjligheter Gemenskap Livets mening Kärleken

I skuggan av sommaren - en existentiell roman i cancermiljö, där gemenskap, vänskap och kärlek är viktigt. I romanens form: Krisens natur Det ofattbara Gemenskapen Dödsbäddssyner

Utkommer i januari 2021 Bl.a. Döden när man är mätt på livet Mening i livets slutskede KASAM känsla av sammanhang Hoppet i livets slutskede Existentiell ensamhet Skuldfrågor i livets slutskede Livskvalitet trots sjukdom Existentiella frågor vid demens 24

Nytt web-program: Existentiella frågor hos äldre utkommer om några veckor! Pkc.sll.se