Utbildningsinspektion i Östhammars kommun

Inspektionsrapport från Skolverket 53-2007:3316 Utbildningsinspektion i Östhammars kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

Innehåll Beslut Kommunrapport Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Skolrapporter Grundskolor: Edsskolan Ekeby skola Frösåkersskolan Gräsö skola och Snesslinge skola Hammarskolan och Vretaskolan Kristinelundsskolan Olandsskolan Vallonskolan Öregrunds skola Österbyskolan F-5, Film och Morkarla skolor Österbyskolan 6-9 Obligatorisk särskola och gymnasiesärskola Gymnasieskolor: Bruksgymnasiet Forsmarks skola Vuxenutbildningen inkl. sfi Bilaga

Beslut Östhammars kommun Box 66 742 21 Östhammar 2008-08-29 1 (6) Dnr 53-2007:3316 Genomförd utbildningsinspektion i Östhammars kommun Skolverket har genomfört inspektion i Östhammars kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 26 mars till den 23 maj 2008. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se). Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola, rektorsområde eller verksamhet i kommunen. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra en (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende en på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta sarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 1 december 2008 ska Östhammars kommun redovisa till Skolverket, enheten i Stockholm vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Postadress: Box 8018, 104 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 20, 5 tr Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

Beslut 2008-08-29 2 (6) Dnr 53-2007:3316 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Utbildningsinspektionen av Östhammars kommun visar att utbildningsresultaten i grundskolan måste förbättras. Resultaten för eleverna i årskurs 9 ligger i flera avseenden lägre än i riket i övrigt. Att närmare 30 procent av eleverna i slutet av sin grundskoletid inte når målen i alla ämnen visar att det är synnerligen angeläget för kommunen att analysera orsakerna till de låga resultaten och vidta kraftfulla åtgärder för att förbättra dessa. Resultaten i svenska, matematik och engelska i årskurs 5 är i allmänhet goda, om man ser till sammanställningar av nationella prov i dessa ämnen även om skillnader mellan skolor framkommer. Kommunen kan dock inte redovisa elevernas resultat i alla ämnen, i förhållande till de nationella kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5, vilket måste åtgärdas. I särskolan, gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen når eleverna och de studerande i högre grad kunskapsmålen. Kommunen har det övergripande ansvaret för betygssättningen och betygens likvärdighet. De lokala konkretiseringar av de nationella ämnesmålen i grundskolans kursplaner som arbetats fram i Östhammars kommun har av allt att döma hjälpt skolorna att sätta fokus på bedömnings- och betygssättningsfrågor. Emellertid visar inspektionen att konkretiseringar i vissa ämnen har en bristande överensstämmelse med målen i de nationella kursplanerna. Skolverket bedömer att kommunen bör vidta en översyn av de lokalt konkretiserade målen så att en överensstämmelse med de nationella målen säkerställs. Vidare bör kommunen tillse att samverkan mellan skolor kring arbete med bedömning och betygssättning åstadkoms för att garantera en likvärdighet i dessa sammanhang. Vid en analys av kunskapsresultaten är det viktigt att se hur kommunen har tillgodosett elevers behov av särskilt stöd och i vilken grad undervisningen varit tillräckligt individanpassad. I båda dessa fall bedömer Skolverket att det finns stora brister i kommunens grundskolor. Inspektionen visar att lärarna i högre grad bör anpassa undervisningen till olika elevers förutsättningar och behov, likaledes måste rektorerna säkerställa att alla elever i behov av särskilt stöd får sådant. Att utvärdera innehållet i det särskilda stöd som ges, är också angeläget. Även på Bruksgymnasiet finns ett behov av att förbättra arbetet med särskilt stöd. För beslut om en elevs placering i särskild undervisningsgrupp eller beslut om anpassad studiegång finns särskilda anvisningar i grundskoleförordningen, då dessa beslut medför betydande förändringar i en elevs skolgång. I Östhammars kommun finns flera elever med anpassad studiegång och ett antal särskilda undervisningsgrupper. I inspektionen framkommer brister som gäller beslutsfattandet, otydliga ansvarsförhållanden och behov av att utveckla innehållet i dessa former av särskilt stöd. Skolverket bedömer därför att kommunen måste säkerställa att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas i enlighet med styrdokumentens krav och att besluten utgår från en utredning som tar hänsyn till elevens hela skolsituation, samt tillse att undervisningen i dessa grupper är av god. Vidare måste

Beslut 2008-08-29 3 (6) Dnr 53-2007:3316 elever som bedöms behöva anpassad studiegång garanteras en utbildning som så långt som möjligt är likvärdig med övrig utbildning. Skolverket bedömer att Östhammars kommun på ett bättre sätt måste tillgodose de rättigheter och behov som elever med annat modersmål än svenska har. Det finns exempelvis inga rutiner för att informera om rätten till modersmålsundervisning i grundskolan och svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med författningarna. Den särskilda stödform som innebär studiehandledning på modersmålet behöver också garanteras. För att fullgöra det nationella uppdraget förväntas huvudmannen på olika sätt följa upp vilka resultat som nås, analysera dessa och vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse. I detta arbete krävs ett systematiskt sarbete. Inspektionen visar att på flera nivåer i kommunen brister detta. Uppföljning på individnivå av elevernas kunskaper görs fortlöpande av lärarna, men utifrån denna utförs, i samtliga skolformer, sällan någon analys så att undervisningsmål och metoder kan prövas och utvecklas. På skolnivå saknas i många fall en övergripande uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten vilket är en förutsättning för och en viktig utgångspunkt i varje skolas sarbete och en central del av rektors ansvarsområde. I detta sammanhang har inspektörerna bedömt rektors pedagogiska ledarskap som ett förbättringsområde. Även på kommunnivå noteras brister när det gäller uppföljning och utvärdering i förhållande till de nationella målen. Kommunen har till exempel inte upprättat någon sredovisning sedan år 2004 1. Avsaknad av övergripande sredovisning bedöms vara en brist av allvarlig karaktär och kan antas haft betydelse för hur beslut om resursfördelning och åtgärder fattats. Skolverket bedömer att Östhammars kommun inte har tillräcklig kunskap om de resultat som uppnås i verksamheten och därför inte fullt ut tar sitt ansvar som huvudman för utbildningen. Den kommunala vuxenutbildningen genomför kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar som ligger till grund för att förbättra måluppfyllelsen. I Östhammars kommun finns i samtliga skolformer exempel på väl fungerande pedagogiska miljöer som aktivt stimulerar barns, elevers och studerandes utveckling och lärande. Dock framkommer en stor variation mellan och inom skolor och skillnaderna är i hög grad lärarberoende. För att ge eleverna goda möjligheter att nå de nationella målen krävs en god insikt hos lärarna om styrdokumentens innehåll. Särskilt läroplanernas och kursplanernas mål att sträva mot och gymnasieskolans programmål, vilka anger undervisningens inriktning, bör förstås och beaktas av alla. Inspektionen visar att lärarnas kunskap om styrdokumentens anvisningar och krav i många fall är bristfällig. 1 Den 26 juni, två månader efter efter det att inspektionsbesöken slutförts, inkommer Östhammars kommun med en sredovisning för läsåret 2006/2007. Denna redovisning är i huvudsak av god, den omfattas dock inte av inspektionen.

Beslut 2008-08-29 4 (6) Dnr 53-2007:3316 I den målstyrda skolan har eleverna givits ett särskilt ansvar för det egna lärandet och i detta sammanhang ska de ges möjligheter till ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Detta inflytande ska öka med stigande ålder och mognad. Inspektionen visar att elevernas möjligheter till inflytande oftast är lärarberoende. Goda exempel beskrivs i skolrapporterna, men sammantaget bedömer Skolverket att detta är ett angeläget utvecklingsområde för alla verksamheter som inspekterats. Skolornas och de olika verksamheternas arbete med normer och värden ger som helhet goda resultat. Vid några av kommunens grundskolor har inspektionen dock visat att kränkningar förekommer samt det finns studiemiljöer där elever störs i sitt lärande av oroliga kamrater. I vad mån lärarna samverkar i värdegrundsarbetet och huruvida ett gemensamt förhållningssätt finns hos de vuxna, varierar påtagligt inom och mellan enheter. Skolverket bedömer att kommunen behöver försäkra sig om att värdegrundsarbetet vid kommunens grundskolor ger en trygg och trivsam miljö för alla elever. Särskilt bör kommunen förtydliga behovet av ett värdegrundsarbete som genomsyrar all undervisning samt verka för samverkan inom och mellan enheter så att ett gemensamt förhållningssätt hos personalen kan åstadkommas. Som en följd av lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever har varje verksamhet inom barnomsorgen och skolan en skyldighet att upprätta en likabehandlingsplan som arbetats fram under medverkan av elever och personal. Inspektionen visar att skolornas och verksamheternas likabehandlingsplaner inte fullt ut uppfyller de krav som lagen ställer. Bland annat saknas en specifik redovisning av den egna verksamhetens behov som utgångspunkt för de insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Östhammars kommun har under en längre period regelmässigt skrivit in 6-åringar i grundskolan, utan att detta skett på begäran av barnens vårdnadshavare vilket strider mot skollagen. Under inspektionen meddelar kommunen att från och med höstterminen 2008 renodlas skolformen förskoleklass och rutinen att skriva in 6- åringar i grundskolan upphör. Med hänsyn till vad som anges i nationella styrdokument vill Skolverket framhålla vikten av att verksamheten i en förskoleklass är utformad så att förskolans pedagogik med lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande får det genomslag som avses i styrdokumenten. Det är viktigt att året i förskoleklassen på så sätt skiljer sig från åren i grundskolan. Skolverket vill särskilt framhålla goda exempel som framkommer i inspektionen av förskoleverksamheten, särskolans verksamhet och inom vuxenutbildningen. Vid Bruksgymnasiets yrkesförberedande program och på Forsmarks skola ses exempel på undervisning som ger eleverna mycket goda möjligheter att nå målen för utbildningen. Trots en påtaglig skillnad, inom och mellan kommunens grundskolor och inom skolbarnsomsorgen när det gäller i vilken mån de nationella målen nås, finns även där goda exempel att bygga på. De goda exemplen tillsammans med det engagemang, som framkommer i flertalet intervjuer utgör, enligt Skolverket, en god grund för fortsatt utvecklingsarbete.

Beslut 2008-08-29 5 (6) Dnr 53-2007:3316 Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunen ger inte alla elever i grundskolan förutsättningar för att nå målen för utbildningen vilket de låga kunskapsresultaten visar (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnittet 2.2 Kunskaper i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Kommunen gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 och 9 (1 kap. 12, 2 kap. 8, 4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Kommunens likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan och alla verksamheter har inte en likabehandlingsplan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - 6-åringar anvisas inte plats i förskoleklass (2 b kap. 2 skollagen). - Kommunen anordnar inte spanska som tillval för alla elever som önskar sådan undervisning (2 kap.17 grundskoleförordningen). - Kommunens saknar sredovisning (3 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap. 5, 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Verksamheten i de särskilda undervisningsgrupperna vid Frösåkersskolan och Resursskolan lever inte upp till författningarnas krav när det gäller uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat, anpassad studiegång, garanterad undervisningstid och personalens utbildning (4 kap. 1 skollagen, bilaga 3 till skollagen, 2 kap. 3, 6, 5 kap. 10 ). - Kommunen ser inte till att samtliga elever i grundskolan fullgör sin skolplikt (3 kap. 13 skollagen). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen bör förbättra sin uppföljning och utvärdering av resultaten i utbildningsverksamheten. - Kommunen bör säkerställa att all bedömning och betygssättning i grundskolan och gymnasieskolan utgår från nationella mål och riktlinjer. - Kommunen bör verka för en ökad individanpassning i den ordinarie undervisningen i grundskolan och gymnasieskolan.

Beslut 2008-08-29 6 (6) Dnr 53-2007:3316 - Kommunen bör försäkra sig om att särskilt stöd ges till de elever som har behov av detta samt på en övergripande nivå följa upp resultatet av genomförda stödinsatser. Vidare bör kommunen tydliggöra ansvarsfördelning och rutiner gällande särskilt stöd så insatser kan sättas in utan dröjsmål. - Kommunen bör säkerställa att alla elever i behov av studiehandledning på modersmålet får sådant stöd. - Kommunen bör försäkra sig om att värdegrundsarbetet vid kommunens grundskolor ger en trygg och trivsam miljö för alla elever. - Kommunens skolplan bör i högre grad beskriva de åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella målen. - Kommunen bör tillse att alla rektorer har förutsättningar att driva en pedagogisk utveckling inom sitt ansvarsområde. - Kommunens systematiska sarbete bör förbättras så att mål, genomförande, uppföljning, utvärdering och åtgärder blir en sammanhållen kedja, tydlig för alla och som ligger till grund för en ökad måluppfyllelse. - Kommunen bör förbättra informationen om rätten till modersmålsundervisning i grundskolan samt tillse att elever som så önskar får sådan undervisning. På Skolverkets vägnar Carl-Gustav Sidenqvist Enhetschef Ingrid Åsgård Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetsjurist Anna Rydin Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

Bilaga 1 (8) Dnr 53-2007:3316 Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Förskoleverksamheten - Likabehandlingsplaner saknas eller uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Kommunen bedriver verksamhet i en form som varken motsvarar förskolan eller familjedaghemmet (2 a kap. 2 skollagen). - Kommunen har inte redovisat någon utvärdering och bedömning av förskoleverksamheten i familjedaghemmen samt öppen förskoleverksamhet (1 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Skolbarnsomsorgen - Likabehandlingsplaner saknas eller uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Kvalitetsredovisningar saknas eller uppfyller inte förordningen krav (1 och 3 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Kommunen har inte redovisat någon utvärdering och bedömning av skolbarnsomsorgen i familjedaghemmen (1 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Edsskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Skolan anordnar inte studiehandledning på modersmålet för elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Undervisning i svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen).

Bilaga 2 (8) Ekeby skola - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Frösåkersskolan - Skolan ger inte tillräckliga förutsättningar för alla elever att nå målen för utbildningen i årskurs 9 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, avsnitt 2.2 Kunskaper i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 9 (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolans skriftliga omdömen för elever som i slutet av nionde skolåret inte uppnått målen uppfyller inte förordningens krav (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Skolan ger inte alla elever som behöver det särskilt stöd (4 kap. 1 skollagen, 5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte i enlighet med förordningens krav (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolan har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (7-8 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen).

Bilaga 3 (8) - Elevens val anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Rektorn tar inte tillräckligt ansvar för att det pedagogiska ledarskapet på skolan (2 kap. 2 skollagen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolans delade ledarskap tydliggör inte rektorernas respektive ansvarsområden i tillräcklig utsträckning och överensstämmer inte med skollagens och läroplanens intentioner. (2 kap. 2 skollagen, avsnitt 2.8 läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp saknar fullföljdshänvisning (5 kap. 5 och 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Gräsö skola och Snesslinge skola - Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolornas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Elevens val anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Eleverna i Gräsö skola ges inte möjlighet att nå de nationella målen i hem- och konsumentkunskap i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Snesslinge skola erbjuder inte kostnadsfria måltider i enlighet med skollagens krav (4 kap. 4 a skollagen) - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 och 3 a förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolan ger inte alla elever som behöver det särskilt stöd (4 kap. 1 skollagen, 5 kap. 1 grundskoleförordningen). Hammarskolan och Vretaskolan - Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

Bilaga 4 (8) - Skolorna ger inte alla elever som behöver det särskilt stöd (4 kap. 1 skollagen, 5 kap. 1, 2 grundskoleförordningen). - Skolornas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Undervisning i svenska som andraspråk ges inte till alla elever som behöver det (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen). - Elevens val anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningarna uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Kristinelundskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (7-8 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolan ger inte eleverna tillräckliga möjligheter att nå de nationella målen i teknik i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Elevens val anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Skolans sredovisning uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a, 4 förordning om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Olandsskolan - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolans skriftliga omdömen uppfyller inte förordningens krav. (7 kap. 9 grundskoleförordningen).

Bilaga 5 (8) - Särskilt stöd ges inte till alla elever som behöver det (4 kap. 1 skollagen, 5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Företrädare för eleverna har inte medverkat vid utformningen av skolans ordningsregler (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Elevens val anordnas inte i enlighet med förordningens krav (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Vallonskolan - Skolans skriftliga omdömen uppfyller inte förordningens krav. (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som behöver särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Elevens val anordnas inte i enlighet med förordningens krav (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med förordningen. (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknar fullföljdshänvisning (5 kap. 5 och 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Urvalsprinciperna för antagning till skolans så kallade profilklasser ger inte alla elever lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet (1 kap. 2 skollagen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.).

Bilaga 6 (8) Öregrunds skola - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan ger inte alla elever som är i behov av särskilt stöd ett adekvat sådant i tillräcklig omfattning (4 kap. 1 skollagen, 5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolan saknar en likabehandlingsplan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Elevens val anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 och 3 a förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Österbyskolan F 5, Film och Morkarla skolor - Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Österbyskolan har inte i tillräcklig utsträckning vidtagit åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling (7-8 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolornas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Studiehandledning på modersmålet ges inte i enlighet med förordningens krav. (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen). - Österbyskolan, Film och Morkarla skolor anordnar inte elevens val i enlighet med förordningen (2 kap. 19 20 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen i Österbyskolan och i Film och Morkarla skolor uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Österbyskolan 6 9 - Skolans skriftliga omdömen uppfyller inte förordningens krav. (7 kap. 9 grundskoleförordningen).

Bilaga 7 (8) - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningens krav (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen). - Skolan har inte i tillräcklig omfattning vidtagit åtgärder för att förhindra kränkande behandling (7-8 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolans ordningsregler har inte utarbetats under medverkan av företrädare för eleverna (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). - Skolan saknar likabehandlingsplan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskola - Intyg efter avslutad skolgång utfärdas inte enligt förordningens krav (7 kap. 2 särskoleförordningen). - Den obligatoriska särskolan anordnar inte elevens val (2 kap.7-8, 10 särskoleskoleförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Kvalitetsredovisningen saknar bedömning av i vilken mån de nationella målen uppnåtts samt analys och förslag till åtgärder för ökad måluppfyllelse. Elever ges inte möjlighet att medverka i arbetet med sredovisningen (3, 3 a, 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolans arbetsplaner motsvarar inte förordningarnas krav (2 kap. 12 särskoleförordningen, 1 kap. 6 gymnasiesärskoleförordningen). - Rektorn fattar inte beslut om avvikelser från särskolans timplan för elever som är integrerade i grundskolan (6 kap. 1 särskoleförordningen). - Skolans ordningsregler har inte utarbetats under medverkan av elever (6 kap. 5 b särskoleförordningen). Bruksgymnasiet - Skolan genomför ingen resultatsammanställning för eleverna på det individuella programmet (5 kap. 4 b skollagen, 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94). - Alla elever ges inte stödundervisning vid behov (8 kap. 1 och 5 gymnasieförordningen).

Bilaga 8 (8) - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningen (5 kap. 2 gymnasieförordningen). - Skolans utbildning på lokala inriktningar anordnas inte i enlighet med gymnasieförordningen (2 kap. 11 gymnasieförordningen). - Vissa lokala kurser lever inte upp till de krav som ställs på sådana kurser (2 kap. 14 gymnasieförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (5 kap. 21 skollagen). - Skolans sredovisning uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Forsmarks skola - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Utbildningen är inte avgiftsfri (5 kap. 21 skollagen). - Skolan saknar sredovisning (1 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Kommunal vuxenutbildning och svenskundervisning för invandrare - Verksamheternas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn). - Samtliga kunskapsområden inom grundläggande vuxenutbildningen erbjuds inte (2 kap. 15-16 förordningen om kommunal vuxenutbildning). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om sredovisning inom skolväsendet).

Utbildningsinspektion i Östhammars kommun Dnr 53-2007:3316 Utbildningsinspektion i Östhammars kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av måluppfyllelse och resultat...6 Bedömning av styrning och sarbete...17 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Östhammars kommun. Skolverket sände den 7 december 2007 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 26 mars till den 23 maj 2008. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att bedöma kommunens ansvarstagande för verksamheterna. Bedömningarna av en och om verksamheterna uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Inspektionen av de kommunala skolorna, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, särskolan och vuxenutbildningen redovisas i separata rapporter. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Östhammars kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen, förvaltningsledning 1

och barnomsorgskonsulent samt representanter för de fackliga organisationerna och personal från skolområdenas elevvårdsteam. Samtliga grundskolor, gymnasieskolor, särskolan och vuxenutbildningen har besökts. Däremot har inte förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen besökts. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever, personal och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med företrädare för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskola 797 Familjedaghem 216 Fritidshem 590 Förskoleklass - Grundskola 2 491 Obligatorisk särskola 22 Gymnasieskola 719 Gymnasiesärskola 3 Kommunal vuxenutbildning 105 Särvux (vuxenutbildning för utvecklingsstörda) 26 Svenskundervisning för invandrare (sfi) 54 Källa: Östhammars kommun Östhammars kommun ligger i norra Uppland och tillhör Uppsala län. Folkmängden uppgick den 31 december 2007 till 21 421, varav 7 523 i landsbygd. De större tätorterna är Östhammar, Gimo, Österbybruk, Alunda och Öregrund, där också de större skolorna ligger. Ett antal mindre landsbygdsskolor bedriver verksamhet för de yngre eleverna. Området präglades längre tillbaka i tiden av verksamhet i de många järnbruken. I dag är kommunens två största arbetsplatser AB Sandvik Coromant och Forsmarks Kraftgrupp AB, men det finns ytterligare 1900 företag. Många vuxna pendlar till arbeten i Uppsala. Ansvaret för barnomsorg och utbildning i Östhammars kommun ligger hos barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsförvaltningen verkställer de beslut som tas i nämnden gällande förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, grundskola, särskola, gymnasieskola och kulturskola. Verksamheten omfattar 12 förskolor, 5 öppna förskolor, 35 familjedaghem, 10 fritidshem, 14 grundskolor samt 2 gymnasieskolor. Obligatorisk särskola bedrivs både som egen verksamhet och som integrerad verksamhet i grundskolor. Elever i gymnasiesärskolan har med några få undantag sin skolgång i andra kommuner. Verksamheten i särvux bedrivs i den egna kommunen. Grundskolan är indelad i två skolområden, ett västra och ett östra. I västra skolområdet ingår orterna Alunda, Österbybruk samt Gimo. I det östra ingår 2

Östhammar och Öregrund. Det finns en områdeschef för varje område vilken ska ge stöd till rektorerna samt ett områdeskontor med administrativ personal. Vidare finns ett övergripande elevhälsoteam i varje skolområde. I Bruksgymnasiet som är beläget i Gimo går 56 procent av kommunens ungdomar. Bruksgymnasiet erbjuder 11 nationella program: barn- och fritidsprogrammet, elprogrammet, energiprogrammet, fordonsprogrammet, handels- och administrationsprogrammet, hotell- och restaurangprogrammet, industriprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, omvårdnadsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet samt det individuella programmet. Två specialutformade program erbjuds, konst, musik och teater samt Östhammarsprogrammet som är ett lärlingsprogram. Forsmarks skola är en riksrekryterande gymnasieskola som erbjuder den lokala inriktningen energiteknik för årskurs två och tre på det naturvetenskapliga programmet. Skolan erbjuder ett stort urval av lokala kurser bl.a. inom energi, IT och matematik. Forsmarks skola ägs och drivs av Forsmarks Kraftgrupp AB med Östhammars kommun som huvudman. Samverkansavtal om gymnasieutbildning finns med Uppsala och Tierps kommuner. I Östhammars kommun finns även den fristående gymnasieskolan Wilhelm Haglunds Gymnasium som är ett 3-årigt tekniskt gymnasium där eleverna läser ett utökat specialutformat tekniskt program. Denna skola ingår inte i kommuninspektionen. För vuxenutbildningen i Östhammars kommun ansvarar arbetsmarknadskontoret för administrationen och beslut om verksamheten fattas i kommunstyrelsen. Den kommunala vuxenutbildningen består av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Utöver det erbjuds särvux och svenskundervisning för invandrare (sfi). Vidare erbjuds en kvalificerad yrkesutbildning inom industriteknik och företags- anpassad utbildning. Utbildningslokalerna finns i Gimo, Öregrund och Österbybruk. Sammanfattande bedömning Utbildningsinspektionen av Östhammars kommun visar att utbildningsresultaten i grundskolan måste förbättras. Resultaten för eleverna i årskurs 9 ligger i flera avseenden lägre än i riket i övrigt. Att närmare 30 procent av eleverna i slutet av sin grundskoletid inte når målen i alla ämnen visar att det är synnerligen angeläget för kommunen att analysera orsakerna till de låga resultaten och vidta kraftfulla åtgärder för att förbättra dessa. Resultaten i svenska, matematik och engelska i årskurs 5 är i allmänhet goda, om man ser till sammanställningar av nationella prov i dessa ämnen även om skillnader mellan skolor framkommer. Kommunen kan dock inte redovisa elevernas resultat i alla ämnen, i förhållande till de nationella kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5, vilket måste åtgärdas. I särskolan, gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen når eleverna och de studerande i högre grad kunskapsmålen. Kommunen har det övergripande ansvaret för betygssättningen och betygens likvärdighet. De lokala konkretiseringar av de nationella ämnesmålen i grundskolans kursplaner som arbetats fram i Östhammars kommun har av allt att 3

döma hjälpt skolorna att sätta fokus på bedömnings- och betygssättningsfrågor. Emellertid visar inspektionen att konkretiseringar i vissa ämnen har en bristande överensstämmelse med målen i de nationella kursplanerna. Skolverket bedömer att kommunen bör vidta en översyn av de lokalt konkretiserade målen så att en överensstämmelse med de nationella målen säkerställs. Vidare bör kommunen tillse att samverkan mellan skolor kring arbete med bedömning och betygssättning åstadkoms för att garantera en likvärdighet i dessa sammanhang. Vid en analys av kunskapsresultaten är det viktigt att se hur kommunen har tillgodosett elevers behov av särskilt stöd och i vilken grad undervisningen varit tillräckligt individanpassad. I båda dessa fall bedömer Skolverket att det finns stora brister i kommunens grundskolor. Inspektionen visar att lärarna i högre grad bör anpassa undervisningen till olika elevers förutsättningar och behov, likaledes måste rektorerna säkerställa att alla elever i behov av särskilt stöd får sådant. Att utvärdera innehållet i det särskilda stöd som ges, är också angeläget. Även på Bruksgymnasiet finns ett behov av att förbättra arbetet med särskilt stöd. För beslut om en elevs placering i särskild undervisningsgrupp eller beslut om anpassad studiegång finns särskilda anvisningar i grundskoleförordningen, då dessa beslut medför betydande förändringar i en elevs skolgång. I Östhammars kommun finns flera elever med anpassad studiegång och ett antal särskilda undervisningsgrupper. I inspektionen framkommer brister som gäller beslutsfattandet, otydliga ansvarsförhållanden och behov av att utveckla innehållet i dessa former av särskilt stöd. Skolverket bedömer därför att kommunen måste säkerställa att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas i enlighet med styrdokumentens krav och att besluten utgår från en utredning som tar hänsyn till elevens hela skolsituation, samt tillse att undervisningen i dessa grupper är av god. Vidare måste elever som bedöms behöva anpassad studiegång garanteras en utbildning som så långt som möjligt är likvärdig med övrig utbildning. Skolverket bedömer att Östhammars kommun på ett bättre sätt måste tillgodose de rättigheter och behov som elever med annat modersmål än svenska har. Det finns exempelvis inga rutiner för att informera om rätten till modersmålsundervisning i grundskolan och svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med författningarna. Den särskilda stödform som innebär studiehandledning på modersmålet behöver också garanteras. För att fullgöra det nationella uppdraget förväntas huvudmannen på olika sätt följa upp vilka resultat som nås, analysera dessa och vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse. I detta arbete krävs ett systematiskt sarbete. Inspektionen visar att på flera nivåer i kommunen brister detta. Uppföljning på individnivå av elevernas kunskaper görs fortlöpande av lärarna, men utifrån denna utförs, i samtliga skolformer, sällan någon analys så att undervisningsmål och metoder kan prövas och utvecklas. På skolnivå saknas i många fall en övergripande uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten vilket är en förutsättning för och en viktig utgångspunkt i varje skolas sarbete och en central del av rektors ansvarsområde. I detta sammanhang har inspektörerna bedömt rektors pedagogiska ledarskap som ett förbättringsområde. Även på kommunnivå noteras brister när det gäller uppföljning och utvärdering i förhållande till de nationella målen. Kommunen har till exempel inte upprättat någon 4

sredovisning sedan år 2004 1. Avsaknad av övergripande sredovisning bedöms vara en brist av allvarlig karaktär och kan antas haft betydelse för hur beslut om resursfördelning och åtgärder fattats. Skolverket bedömer att Östhammars kommun inte har tillräcklig kunskap om de resultat som uppnås i verksamheten och därför inte fullt ut tar sitt ansvar som huvudman för utbildningen. Den kommunala vuxenutbildningen genomför kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar som ligger till grund för att förbättra måluppfyllelsen. I Östhammars kommun finns i samtliga skolformer exempel på väl fungerande pedagogiska miljöer som aktivt stimulerar barns, elevers och studerandes utveckling och lärande. Dock framkommer en stor variation mellan och inom skolor och skillnaderna är i hög grad lärarberoende. För att ge eleverna goda möjligheter att nå de nationella målen krävs en god insikt hos lärarna om styrdokumentens innehåll. Särskilt läroplanernas och kursplanernas mål att sträva mot och gymnasieskolans programmål, vilka anger undervisningens inriktning, bör förstås och beaktas av alla. Inspektionen visar att lärarnas kunskap om styrdokumentens anvisningar och krav i många fall är bristfällig. I den målstyrda skolan har eleverna givits ett särskilt ansvar för det egna lärandet och i detta sammanhang ska de ges möjligheter till ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Detta inflytande ska öka med stigande ålder och mognad. Inspektionen visar att elevernas möjligheter till inflytande oftast är lärarberoende. Goda exempel beskrivs i skolrapporterna, men sammantaget bedömer Skolverket att detta är ett angeläget utvecklingsområde för alla verksamheter som inspekterats. Skolornas och de olika verksamheternas arbete med normer och värden ger som helhet goda resultat. Vid några av kommunens grundskolor har inspektionen dock visat att kränkningar förekommer samt det finns studiemiljöer där elever störs i sitt lärande av oroliga kamrater. I vad mån lärarna samverkar i värdegrundsarbetet och huruvida ett gemensamt förhållningssätt finns hos de vuxna, varierar påtagligt inom och mellan enheter. Skolverket bedömer att kommunen behöver försäkra sig om att värdegrundsarbetet vid kommunens grundskolor ger en trygg och trivsam miljö för alla elever. Särskilt bör kommunen förtydliga behovet av ett värdegrundsarbete som genomsyrar all undervisning samt verka för samverkan inom och mellan enheter så att ett gemensamt förhållningssätt hos personalen kan åstadkommas. Som en följd av lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever har varje verksamhet inom barnomsorgen och skolan en skyldighet att upprätta en likabehandlingsplan som arbetats fram under medverkan av elever och personal. Inspektionen visar att skolornas och verksamheternas likabehandlingsplaner inte fullt ut uppfyller de krav som lagen ställer. Bland annat saknas en specifik redovisning av den egna verksamhetens behov som utgångspunkt för de insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. 1 Den 26 juni, två månader efter det att inspektionsbesöken slutförts, inkommer Östhammars kommun med en sredovisning för läsåret 2006/2007. Denna redovisning är i huvudsak av god, den omfattas dock inte av inspektionen. 5

Östhammars kommun har under en längre period regelmässigt skrivit in 6- åringar i grundskolan, utan att detta skett på begäran av barnens vårdnadshavare vilket strider mot skollagen. Under inspektionen meddelar kommunen att från och med höstterminen 2008 renodlas skolformen förskoleklass och rutinen att skriva in 6-åringar i grundskolan upphör. Med hänsyn till vad som anges i nationella styrdokument vill Skolverket framhålla vikten av att verksamheten i en förskoleklass är utformad så att förskolans pedagogik med lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande får det genomslag som avses i styrdokumenten. Det är viktigt att året i förskoleklassen på så sätt skiljer sig från åren i grundskolan. Skolverket vill särskilt framhålla goda exempel som framkommer i inspektionen av förskoleverksamheten, särskolans verksamhet och inom vuxenutbildningen. Vid Bruksgymnasiets yrkesförberedande program och på Forsmarks skola ses exempel på undervisning som ger eleverna mycket goda möjligheter att nå målen för utbildningen. Trots en påtaglig skillnad, inom och mellan kommunens grundskolor och inom skolbarnsomsorgen när det gäller i vilken mån de nationella målen nås, finns även där goda exempel att bygga på. De goda exemplen tillsammans med det engagemang, som framkommer i flertalet intervjuer utgör, enligt Skolverket, en god grund för fortsatt utvecklingsarbete. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat, brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra en (förbättringsområden i kommunen). I skol- och verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende en. Bedömning av måluppfyllelse och resultat Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når de nationella målen för kunskaper, normer och värden, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Vidare granskas utvärdering av lärandet, individanpassning och särskilt stöd, bedömning och betygssättning liksom arbetet med normer och värden. Bedömningen av en inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Kunskaper, utveckling och lärande Resultat - förskolan, skolbarnsomsorgen och särskolan Genom dokumentstudier och intervjuer framkommer i inspektionen att kommunen generellt når goda resultat inom förskoleverksamheten när det gäller barnens utveckling och lärande. Kommunens förskolor erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet som inspektörerna bedömer bidrar till en allsidig utveckling och utmanar till ett lustfyllt lärande. Verksamheten i fritidshemmen utgör ett stöd i barnens utveckling och ett värdefullt komplement till skolan. Dock framkommer i inspektionen påtagliga skillnader mellan enheter gällande såväl förskolan som fritidshemmen. 6