Genomförd regelbunden tillsyn i Botkyrka kommun

Transkript

1 1 (16) Genomförd regelbunden tillsyn i Botkyrka kommun Inledning Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn i Botkyrka kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 4 september 2008 till den 28 november Vid regelbunden tillsyn tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen behandlar tre områden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Beslutet syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande information om den regelbundna tillsynen finns publicerade på Skolinspektionens webbplats ( Regelbunden tillsyn) Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som granskats och hur tillsynen genomförts, samt de bedömningar som gjorts. Dessa skriftliga rapporter kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Beslutet grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Botkyrka kommun genomfördes intervjuer med representanter för barn- och utbildningsförvaltningen, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen samt politiker från de båda nämnderna. Samtliga grundskolor, gymnasieskolor samt vissa delar av särskolan och vuxenutbildningen har besökts, men däremot inte förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever och personal. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter som beslutet grundar sig på.

2 2 (16) Verksamhetsform Verksamhetens omfattning och organisation vid den regelbundna tillsynen Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 4214 Skolbarnsomsorg 3133 Förskoleklass 893 Grundskola 7636 Obligatorisk särskola 162 Gymnasieskola 2495 Gymnasiesärskola 70 Kommunal vuxenutbildning 1263 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 19 Svenskundervisning för invandrare 872 Källa: Kommunens egna uppgifter Botkyrka kommun ligger beläget på Södertörn sydväst om Stockholms stad och är en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Folkmängden uppgår till drygt personer och 2007 var medelåldern 36,8 år (jämfört med 40,9 år för riket). Ungefär hälften av invånarna har utländsk bakgrund (utrikes födda eller med båda föräldrarna födda utomlands) och drygt 15 procent är utländska medborgare. Utbildningsväsendet är indelat i två styrelser. Barn- och utbildningsnämnden är styrelse för förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola, obligatorisk särskola. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är styrelse för gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildningen. Varje nämnd har en egen förvaltning som leds av en förvaltningschef. Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde är i sin tur uppdelat i fyra så kallade skolområden Hallunda/Norsborg, Alby/Fittja, Tullinge och Tumba. Varje område leds av en områdeschef som har både budget och resultatansvar för skolor, förskolor och skolbarnsomsorg. I kommunen finns förskoleverksamhet i form av 45 förskolor och 15 dagbarnvårdare. Skolbarnsomsorgen anordnas i form av 20 fritidshem som ligger i anslutning till grundskolorna. Vidare finns tre stycken gymnasieskolor där en av skolorna även erbjuder gymnasiesärskola. Vuxenutbildningen i egen regi finns på tre ställen i kommunen, dessutom finns ett fåtal externa utbildningsanordnare. I kommunen finns 25 grundskolor fördelade på de olika skolområdena. I nio av grundskolorna finns den obligatoriska särskolan. På ett antal grundskolor finns även sju individintegrerade elever som är mottagna i särskolan. Verksamheten är organiserad i rektorsområden som omfattar en eller flera förskolor, förskolklass, en eller två grundskolor samt i förkommande fall obligatorisk särskola. Förskoleverksamheten är uppde-

3 3 (16) lad mellan rektorsområdena. De tre gymnasieskolorna leds av var sin rektor och den samlade vuxenutbildningen leds av en verksamhetschef medan utbildningen i egen regi leds av en rektor. Inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen kar kommunen ett väl utvecklat samarbete med övriga kommuner på Södertörn och kan därigenom erbjuda ett brett och varierat utbildningsutbud. Andelen elever med utländsk bakgrund skiftar mellan de olika skolorna och skolområdena. Det finns skolor i norra Botkyrka (Hallunda/Alby och Fittja/Norsborg) där runt 90 procent av eleverna har utländsk bakgrund medan det finns skolor i södra Botkyrka där bara några enstaka elever har det. Helhetsbedömning Skolväsendet i Botkyrka kommun har överlag en god kvalitet med en väl utvecklad resultatuppföljning på kommunnivå. Vidare har kommunen utnyttjat det friutrymme som ges i författningarna och utvecklat arbetssätt och strukturer för att möta elevers olika behov. Skolinspektionen vill särskilt lyfta fram skolornas arbete med mottagandet av nyanlända elever och studerande, att en hög andel elever från S:t Botvids gymnasium läser vidare på högskola och den resultatuppföljning av grundskolan som görs i kommunen. Trots ett överlag utvecklat systematiskt kvalitetsarbete, som visserligen är under utveckling, finns det stora skillnader mellan elevers resultat i olika skoloråden. Exempelvis nådde 53 procent målen i alla ämnen i norra Botkyrkas skolområden medan 79 procent av eleverna når målen i alla ämnen i Tullinge skolområde år För gymnasieskolan varierar resultaten mellan att 84,4 till att 94,7 procent av eleverna är behöriga till högskola år Skolinspektionen är väl medveten om den stora skillnaden i förutsättningarna mellan de olika områdena men vill framhålla kommunens skyldighet att alla elever ska ges möjlighet att få minst godkänt i samtliga ämnen i grundskolan eller de kurser som ingår i elevens gymnasieutbildning. Vid Skolinspektionens tillsyn framkommer brister både på kommunnivå samt skolnivå. Om dessa åtgärdades skulle elevernas förutsättningar att nå en högre måluppfyllelse öka. Barn- och utbildningsförvaltningen har en organisation med linjeansvariga områdeschefer och en central kvalitetsavdelning. Dessa har inte alltid samverkat för att få till stånd ett systematiskt kvalitetsarbete ute på skolorna vilket har lett till att styrkedjan från kommunen ut till de enskilda lärarna inte har fungerat fullt ut. Under Skolinspektionens tillsynsperiod fattade nämnden ett beslut om en förändrad och tydligare ledningsstruktur. Det senaste verksamhetsåret har det även skett en förskjutning mot en tydligare fokusering på resultaten som utgångspunkt för utvecklingsarbetet både på kommunal nivå och ute i skolorna. På gymnasieskolorna och inom vuxenutbildningen bör kvalitetsredovisningarna utvecklas så att den blir det instrument för att driva ett systematiskt kvalitetsarbete som är förordningens syfte. Skolinspektionen vill vidare framhålla att det i den obligatoriska särskoleverksamheten som helhet inte görs skolövergripande uppföljningar och analyser av elevernas kunskapsresultat och utveckling. Vidare har kommunens centrala organisation av den personal som har kompetens att ge eleverna studiehandledning på modersmålet försvårat för rektorerna, både på grund- och gymnasieskolan, att ge eleverna detta stöd.

4 4 (16) Tillsynen visar även att det finns stora skillnader både mellan skolor och inom skolor i vilken grad verksamheterna lever upp till kraven i skollag, förordningar och läroplaner. Dessa skillnader återfinns inom i princip samtliga skolområden, se respektive skolrapport. Bland annat har ett antal skolor problem med en stökig lärmiljö och att kränkningar förekommer. Skolinspektionens granskning av likabehandlingsplanerna visar att i princip alla skolor och verksamheter har brister i denna. Framförallt är det inte synligt att de vidtagna åtgärderna utgår från en aktuell kartläggning av de olika verksamheterna och att eleverna har varit delaktiga i utarbetandet av planen. Även kommunen har konstaterat dessa brister i sin uppföljning av planerna. Överlag visar tillsynen att de fåtal skolor som har många brister även har ett eftersatt systematiskt kvalitetsarbete och behöver utveckla rektorns pedagogiska ledarskap. Skolinspektionen vill dock framhålla att det finns flera skolor i kommunen som tack vare ett väl genomfört utvecklingsarbete lyckats nå en högre måluppfyllelse bl.a. Storvretsskolan, Kassmyra skola, Fittjaskolan, Trädgårdsstadsskolan och S:t Botvids gymnasium. I bedömningarna nedan redovisas inom vilka områden kommunen behöver vidta åtgärder. Av bilagda rapporter framgår inom vilka områden rektorer och verksamheter behöver vidta åtgärder. Det är kommunen som har det yttersta ansvaret även för dessa. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 11 maj 2009 ska Botkyrka kommun redovisa till Skolinspektionen, avdelningen i Stockholm, vilka åtgärder som vidtagits. 1 Kunskaper, utveckling och lärande Inom detta granskningsområde behandlas skolornas kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas hur kommunen följer upp och utvärderar resultaten. 1.1 Resultat som har uppnåtts i kommunens olika verksamheter Kommentar och bedömning: Förskola och skolbarnsomsorg I förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen är det inte enskilda barns prestationer som ska bedömas. I de verksamheterna bedöms resultat utifrån hur väl verksamheterna lever upp till styrdokumentens krav vad gäller att ge barnen förutsättningar för en utveckling i riktning med målen. Skolinspektionen bedömer att det i förskolorna bedrivs en verksamhet som ger barnen goda förutsättningar för utveckling och lärande. Även fritidshemmen har en verksamhet som i allt väsentligt ger barnen möjligheter till utveckling och lärande. Grundskolan, obligatoriska särskolan, gymnasieskolan gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen Utbildningen i grundskolan, obligatoriska särskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen och gymnasiesärskolan ska syfta till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter som eleverna behöver för att vara väl förberedda för fortsatta studier eller arbete

5 5 (16) samt delta i samhällslivet. I läroplaner, gymnasieskolans programmål och kursplaner finns närmare angivet vilka kunskaper som eleverna ska ha förvärvat. I Botkyrka kommun följer man upp måluppfyllelsen i samtliga ämnen i årskurs 5. Samtliga skolor genomför dessutom de nationella ämnesproven och skolorna får en årlig återkoppling från kommunen över resultatutvecklingen de senaste tre åren. Skolinspektionen har tagit del av denna uppföljning inför sina besök i verksamheterna. Resultaten varierar stort både mellan skolor och mellan ämnen. I flertalet skolor har dock Skolinspektionen bedömt att resultaten kan förbättras, se respektive skolrapport. Såväl på de nationella proven som i skolornas egna bedömningar av måluppfyllelsen är resultatet i matematik låg på flera skolor i kommunen. Resultatutvecklingen för eleverna i årskurs 9 visar en positiv trend. Trots detta är resultaten lägre än riket. Av kommunens egna analyser framgår att om man inte räknar med resultaten för elever som anlände till Sverige i årskurs 7 eller 8 ligger resultaten i paritet med riket i övrigt. Dock är betygen i matematik märkbart låga för elever i årskurs 9. På gymnasieskolan ligger såväl betygsvärdet som andelen elever som fullföljer under genomsnittet för riket. Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter 4 år har dock ökat med mer än 10 procent under de senaste 5 åren, se tabell 2. Inom vuxenutbildningen har andelen elever som fått Icke Godkänt i svenska A, engelska A och matematik A ökat under perioden Även här bedömer inspektionen att det finns utrymme för förbättringar av resultaten. Skolinspektionen bedömer att Botkyrka kommun behöver vidta åtgärder för att uppnå en högre måluppfyllelse för kommunen som helhet. I särskoleverksamheten som helhet görs inte skolövergripande uppföljningar och analyser av elevernas kunskapsresultat och utveckling. Detta behöver kommunen åtgärda. Andelen studerande inom vuxenutbildningen som avbryter sin utbildning låg 2008 i paritet med riket i övrigt men andelen studerande som fullföljer utbildningen har varierat något över tiden Förmodligen har detta en koppling till arbetsmarknadens efterfrågan och att många som avbrutit har gjort det för att de fått ett arbete. Inom sfi lyckas man väl med andelen studerande som når godkända betyg. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen har däremot andelen elever med betyget Icke Godkänt ökat i svenska A, matematik A och engelska A. Skolinspektionen bedömer att det finns utrymme att förbättra dessa resultat.

6 6 (16) Tabell 1: Resultat för elever i årskurs 9 Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen Andel (%) behöriga till nationellt program Botkyrka kommun 1 Samtliga skolor kommunen 2 i Riket ,7 189,8 195,9 191,3 199,1 203,6 207,3 45,2 36,1 34,0 36,3 33,8 32,8 23,9 79,0 82,6 81,8 81,1 83,2 83,2 89,1 Källa: SIRIS Skolverkets resultat och uppföljningsdatabas Tabell 2: Resultat för elever i gymnasieskolans årskurs tre Botkyrka kommun 4 Riket Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier 13,4 13,3 13,5 13,3 13,4 14, Andel (%) som fullföljde utbildningen inom fyra år 6 Källa: SIRIS Skolverkets resultat och uppföljningsdatabas 1.2 Uppföljning av kunskapsresultat Bedömningspunkter Kommunen följer upp och utvärderar kunskapsresultaten i samtliga skolformer och resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. x 1 Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 4 Uppgifter baserade på samtliga kommunala gymnasieskolor i kommunen 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 6 Från och med 2006 års officiella statistik inkluderas elever på Individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK) i den här variabeln. Detta gör att tidsserien bryts och kan resultera i oväntade trendbrott.

7 7 (16) 2 Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas kommunens arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Bedömningspunkter Kommunens samtliga verksamheter utgör trygga miljöer. Motivering Enligt författningarna ska eleven i skolan såväl som i vuxenutbildningen möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan och fritidshemmet ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar till lek och aktivitet. Det yttersta ansvaret för att åtgärda detta åligger kommunen. Tillsynen visar att det finns grundskolor som inte lever upp till detta krav. Skolorna har vidtagit olika åtgärder för att skapa trygga miljöer med arbetsro men resultatet är dock inte helt tillfredställande och varierar mellan olika skolor. På flertalet grundskolor och på en gymnasieskola används den garanterade undervisningstiden till undervisning i Livskunskap. Effekterna av att ersätta undervisning i ämnen med Livskunskap har sällan eller aldrig följts upp i grundskolan. Däremot har effekterna av den metoden utvärderats. Inom gymnasieskolan ges betyg på kursen Livskunskap vilket inte är tillåtet, se vidare i skolrapporten. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att samtliga verksamheter utgör trygga miljöer Kommunen ser till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller annan kränkande behandling i alla verksamheter.

8 8 (16) Kommunen ser till att det finns en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna i alla verksamheter. Motivering Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje verksamhet. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling (SKOLFS 2006:7). Enligt en särskild förordning omfattar skyldigheten också att planen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av elever och barn vid den verksamhet planen gäller. Plankravet framgår från den 1 januari 2009 av 8 kap. 14 a skollagen samt 3 kap. 16 diskrimineringslagen (2008:567). I Botkyrka kommun är upprättandet av likabehandlingsplanen delegerat till rektor. En mall till en likabehandlingsplan har tagits fram centralt och förvaltningarna har givit ett uppdrag till samtliga enheter att upprätta en egen. När kommunen följde upp detta arbete bedömdes ingen plan leva upp till författningarnas krav varför enheterna har fått i uppdrag att vidareutveckla dessa. Även tillsynen visar att alla enheter utom en har brister i sina likabehandlingsplaner. De vanligast förkommande bristerna är att inte alla enhetens verksamheter synliggörs i planen, att de förebyggande åtgärderna inte utgår från en aktuell kartläggning, att eleverna inte varit delaktiga och att planerna inte utvärderats i kvalitetsredovisningen. Bristerna återfinns i respektive skol- och verksamhetsrapport. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver tillse att detta åtgärdas Kommunen ser till att likabehandlingsplanerna följs upp och utvärderas och ser till att skolor och verksamheter följer upp och utvärderar att miljön i samtliga verksamheter är trygg 3 Kommunens ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas kommunens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Den regelbundna tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal och hur kommunen följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper.

9 3.1 Tillgång till plats och tillgång till likvärdig utbildning Bedömningspunkter Beslut 9 (16) Kommunen erbjuder den omsorg, den undervisning och de valmöjligheter barn, elever och studerande har rätt till. Motivering Särskilt stöd i grundskolan och gymnasieskolan Enligt både grundskole- och gymnasieförordningen ansvarar rektor för att eleverna erbjuds stödinsatser för att nå målen för utbildningen. Om det efter att behovet utretts framkommer att eleven behöver särskilt stöd ska rektor se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. En särskild form av stöd är studiehandledning på modersmålet. Av grundskoleförordningen framgår att om det finns särskilda skäl kan styrelsen, efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare, besluta om placering i en särskild undervisningsgrupp. Styrelsen kan även besluta om anpassad studiegång om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens situation och förutsättningar. I ungefär hälften av skolorna visar tillsynen att elevernas stödbehov inte är tillgodosedda. Det stöd som erbjuds är oftast endast organiserat för matematik, svenska och engelska. I flertalet grundskolor upprättas inte åtgärdsprogram enligt författningarnas krav. Flertalet av rektorerna på dessa skolor uppger dessutom att de inte vet om elevernas behov av studiehandledning är tillgodosett. Anledningen till detta är att studiehandledningen ges av modersmålslärarna som själva gör en avvägning om de ska ge modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet. Modersmålslärarna arbetsleds av en egen verksamhetschef och inte elevens rektor. Detta medför att flera av rektorerna ute på skolorna inte tycker sig ha tillgång till eller kontroll över denna resurs. I Botkyrka kommun finns ett antal kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper. Dessa ligger i anslutning till en av kommunens skolor och rektorn för skolan är rektor även för eleverna i den särskilda undervisningsgruppen. Beslut om placering i dessa har fattats av styrelsen. Vid kommunens sakgranskning av rapporten framkom att man vid årsskiftet 2008/2009 gjort förändringar i denna organisation. Flera av de elever som är placerade i dessa grupper har även en anpassad studiegång. Beslut om detta är delegerat till den rektor som har ansvar för gruppen. Det finns även elever i särskilda undervisningsgrupper i skolorna. Beslut om placering i dessa grupper är delegerat till rektorn. Det saknas ofta beslut om anpassad studiegång för de elever som inte följer skolans timplan. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder så att alla

10 10 (16) elever får det stöd de har rätt till. Detta har även ett starkt samband med elevernas måluppfyllelse och resultat som kommunen behöver se över. Vidare bör kommunen följa upp att rektorerna fattar beslut om anpassad studiegång enligt författningarnas krav. Detta är en viktig rättssäkerhetsfråga för eleverna. Obligatoriska särskolan Det råder oklarhet i flera skolor om särskoleförordningens krav i fråga om utfärdande av intyg, studieomdömen och betyg. Det har inte heller uppmärksammats att åtgärdsprogram ska upprättas även i den obligatoriska särskolan för de elever som är i behov av särskilt stöd. För integrerade särskoleelever som får sin utbildning i en grundskola är det i vissa fall oklart hur verksamheten ska utformas med hänsyn till att timplanen för den obligatoriska särskolan skiljer sig från den som gäller för grundskolan. Vidare är alla lärare som undervisar integrerade elever inte införstådda med att det är särskolans kursplaner som ska ligga till grund för dessa elevers utbildning. Det innebär att det inte är säkerställt att dessa elever får den utbildning de har rätt till i den skolform (särskolan) som de är mottagna i. Mot bakgrund av de allvarliga konsekvenser detta kan få för enskilda elever vill Skolinspektionen framhålla vikten av att detta åtgärdas. Skolinspektionen vill vidare framhålla att det i den obligatoriska särskoleverksamheten som helhet inte görs skolövergripande uppföljningar och analyser av elevernas kunskapsresultat och utveckling. Även detta behöver åtgärdas eftersom sådana underlag bör finnas och ligga till grund för beslut om fortsatta insatser för att utveckla verksamheten i syfte att nå en högre måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen för denna skolform. Skolinspektionen har vidare granskat arbetet i Botkyrka kommun med att utreda och fatta beslut om mottagande i särskolan. Den samlade bedömningen är att detta arbete bedrivs med god kvalitet. Skolinspektionen bedömer dock att följande delar behöver åtgärdas. Beslut om mottagande fattas av en person som, enligt kommunens delegationsordning, har beslutanderätt. Samma person fattar även beslut om form av särskola (grundsärskola eller träningsskola) trots att det är ett beslut som inte har delegerats av styrelsen. Beträffande beslut om mottagande är de försedda med besvärshänvisning men saknar uppgift om att den del av beslutet som gäller form av särskola endast kan överklagas genom kommunalbesvär. Dessa delar behöver åtgärdas Lokala utformningar av utbildningen i gymnasieskolan och vuxenutbildningen överensstämmer med författningarnas krav. Motivering Lokala kurser En lokal kurs ska, enligt gymnasieförordningen, ge kunskaper i ett eller flera nationellt fastställda ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot

11 11 (16) sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. En lokal kurs får inte ersätta kurser i kärnämnen, eller de kurser i karaktärsämnen som är gemensamma för ett nationellt program, eller finns inom en nationellt fastställd inriktning. Det är kommunens ansvar att se över de lokalt fastställda kursplanerna så att de överensstämmer med förordningen. På samtliga gymnasieskolor i Botkyrka kommun finns lokala kurser som inte lever upp till författningarnas krav. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver se över de lokala kurserna. Specialutformade program Utbildningens nivå på ett specialutformat program ska enligt författningarna motsvara ett nationellt program. I propositionen 1991/1992: 157 anges som skäl för att upprätta ett specialutformat program speciella inriktningar och kombinationer för ungdomar som vill ha en utbildning som inte ryms inom de nationella programmen. Det är styrelsen för utbildningen som beslutar att inrätta ett sådant program. På en av gymnasieskolorna erbjuds ett specialutformat program för en grupp av elever naturvetenskapligt program med valmöjligheter. Två av de tre valbara inriktningarna kan inte betraktas hålla samma nivå som naturvetenskapsprogrammet då de inte innehåller kurser på det djup som ett teoretiskt program bör ha. För en utförligare beskrivning se skolrapporten. Skolinspektionen bedömer att huvudmannen behöver vidta åtgärder så att det specialutformade programmet uppfyller författningarnas krav. Mot bakgrund av att utbildningen har goda resultat och att behov finns av en liknande utbildning, förutsätter Skolinspektionen att kommunen ser över programkonstruktionen. Individuellt program Det individuella programmet ska i första hand förbereda eleverna för studier på ett nationellt program. Enligt skollagen ska utbildningen på ett individuellt program följa en plan som fastställts av styrelsen för utbildningen. Elever som följer ett programinriktat individuellt program på S:t Botvids gymnasium och inte har klarat grundskolans kurs i engelska får ingen undervisning i ämnet på grundskolenivå. Eftersom ett individuellt program i första hand ska förbereda eleverna för studier på ett nationellt program bedömer Skolinspektionen att kommunen behöver åtgärda detta.

12 3.2 Resurser Bedömningspunkter Beslut 12 (16) Rektor, lärare och övrig personal i kommunen har utbildning för den verksamhet, respektive undervisning, de i huvudsak bedriver. Motivering Enligt skollagen ska det i förskolan finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Officiell statistik från Skolverket år 2007 visar att 35 procent av personalen som tjänstgör i förskolorna i Botkyrka har pedagogisk högskoleutbildning. Motsvarande siffra för riket är 52 procent. Inom skolbarnsomsorgen är motsvarande siffra 39 procent jämfört med 58 procent för riket i övrigt. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning är således väsentligt lägre än i riket som helhet. Vid tillsynen framkommer att det inom kommunen gjorts ansträngningar för att komma till rätta med problemet genom exempelvis rekryteringskampanjer och fortbildning av befintlig personal. Det är dock enligt Skolinspektionens bedömning viktigt att kommunen vidtar ytterligare åtgärder för att öka andelen högskoleutbildad personal med utbildningsinriktning mot arbete inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen Lärare och övrig personal får och genomgår kompetensutveckling utifrån respektive verksamhets behov Utbildningen är avgiftsfri. 3.3 Styrning och ledning Bedömningspunkter Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna.

13 13 (16) Kommunen ser till att lärare, förskollärare och fritidspedagoger som undervisar har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet Kommunen har en aktuell skolplan som redovisar vilka åtgärder kommunen avser att vidta för att uppnå nationella bestämmelser. Motivering I alla kommuner skall det finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende ska gestaltas och utvecklas. Av skolplanen ska särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella mål som satts upp för skolan. Skolplanen i Botkyrka kommun består av en sida där ett antal områden ur läroplanen har listats. Det framgår även att dessa är de av kommunen prioriterade områdena. De listade områdena är värdegrund, kunskaper utveckling och lärande, ansvar och inflytande, hälsa och miljö. Skolinspektionen bedömer att kommunens skolplan inte uppfyller författningarnas krav och åtgärder behöver vidtas. I planen bör utvecklas vilka åtgärder som man ämnar vidta för att de nationella målen ska uppnås Kommunen följer upp att skolplikten fullgörs och informerar sig om hur ungdomar år, som inte fullgjort utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan, är sysselsatta Kommunen ansvarar för att lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs.

14 14 (16) Kommunen utövar tillsyn över enskilda förskolor och fritidshem i kommunen. 3.4 Kvalitetsarbete Bedömningspunkter Kommunen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Motivering Enligt författningarna ska kvalitetsarbete bedrivas både på huvudmannanivå och i verksamheterna. Huvudmannen och ledningen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola, har alla ett ansvar att se till att det finns fungerande system för att styra mot nationella mål. Den regelbundna tillsynen visar att kvalitetsarbetet i Botkyrka kommun väl täcker in hela det nationella uppdraget. Inom alla områden finns såväl resultat, uppföljning, strategier samt planerad fortbildning. För samtliga rektorsområden på grundskolan tas en så kallad resultatpalett fram, som innehåller en bedömning av verksamheternas måluppfyllelse, tillsammans med enheternas kvalitetsredovisning. I samband med att skolorna färdigställt sina kvalitetsredovisningar genomförs ett uppföljande samtal med varje rektor, förvaltningschef och nämndens ordförande. För gymnasieskolorna och vuxenutbildningen sker denna dialog mellan rektorerna och förvaltningschefen med årets arbetsplan som redskap. Trots detta framkommer i tillsynen att kvalitetsarbetet inte nått ända ut i verksamheterna. Flera intervjuade lärare men även rektorer känner inte till exempelvis hur måluppfyllelsen i årskurs 5 ser ut på den egna skolan. Ett annat exempel på detta är att barn- och ungdomsförvaltningen genomfört en utbildningssatsning runt de individuella utvecklingsplanerna men trots detta har flertalet grundskolor inte tydliggjort skolans åtaganden i planerna. Se även Skolinspektionen bedömer att kommunen är på god väg att få till stånd ett kvalitetsarbete som genomsyrar hela organisationen men att kommunen behöver säkerställa att detta når ända ut till lärare och arbetslag. Detta ser Skolinspektionen som kommunens mest angelägna utvecklingsområde.

15 15 (16) Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Motivering Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje kommun årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning ska omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Arbetet med kvalitetsredovisningen syftar också till att ge information om hur väl verksamheten lyckas med sitt uppdrag. Det ställs också krav på att uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan ska redovisas i kvalitetsredovisningen. Kvalitetsredovisningen i Botkyrka kommun för 2007 omfattar både skolverksamheten, förskoleverksamheten samt skolbarnsomsorgen. Vidare innehåller den en bedömning av hur verksamheten lyckats med måluppfyllelsen samt åtgärder som verksamheten ska vidta. Det är dock inte tydligt hur åtgärderna är kopplade till målen och varför man prioriterat de valda åtgärderna för att öka måluppfyllelsen. Såsom flera av åtgärderna är beskrivna kan det bli svårt att följa upp och utvärdera deras effekter på måluppfyllelsen. På Skolinspektionens vägnar Anna Westerholm Avdelningschef Malin Winbladh Undervisningsråd

16 16 (16) I ärendets slutliga handläggning har också deltagit avdelningsjurist Eva Ulveson, enhetschef Bertil Karlhager samt undervisningsrådet Anna Tammelin-Östlind. Kopia till: Enligt fastställd sändlista Bilagor Skol- och verksamhetsrapporter