Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.



Relevanta dokument
Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på under Mat och miljö.

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

Mål resurshushållning i kursplanen

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Kost- och måltidspolicy Finspångs kommun

Hållbara måltider i Trosa kommun

Policy för hållbar utveckling och mat. för Malmö stad

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Låt maten klimatbanta. Var miljösmart och minska klimatpåverkan

Christl Kampa-Ohlsson

Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun

Riktlinje för Norrköpings kommuns kostverksamhet. Beslutad av kommunfullmäktige den 27 augusti 2012 att gälla från och med 1 januari 2013.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Måltidspolicy. Kommunfullmäktige A different Kinda life

RIKTLINJER FÖR MAT OCH MÅLTIDER I HEDEMORA KOMMUNS KOSTVERKSAMHETER

Författare Frost-Johansson M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Hem- och konsumentkunskap

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Kostpolicy Kils kommun. Förskola, skola, fritidshem och dagbarnvårdare

Mat, miljö och myterna

Mat- och måltidspolicy med övergripande mål och riktlinjer för Avesta kommun

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

Vad påverkar vår hälsa?

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

God mat + Bra miljö = Sant

Världen har blivit varmare

Mat- och måltidspolicy med övergripande mål och riktlinjer för Avesta kommun

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Riktlinje för Norrköpings kommuns kostverksamhet

Mat för livet! En liten handbok att läsa och spara

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Lektion nr 3 Matens resa

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Policy för hållbar utveckling och mat

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad

Hållbara måltider i Trosa kommun

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: Bladgrönsaksgruppen: Citrusgruppen:

Diabetesutbildning del 2 Maten

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Kostpolicy för Ronneby kommun. 1. Syfte. Bakgrund Matens betydelse mer än ett mål mat i Ronneby

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Vaddå ekologisk mat?

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Riktlinjer till måltidspolicy för utbildningsverksamheter i Vaxholms stad

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

HEM MED FOKUS PÅ MILJÖN. Diskussion med utgångspunkt från filmen Food Inc.

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Klimatanpassa din matlagning

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

KLIMATSMARTA MATTIPS

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

MATENS VÄG. Välj i gruppen ett livsmedels väg. Alternativen är: Fiskens väg Äggets väg Grönsakernas väg Köttets väg Mjölkens väg Spannmålens väg

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

6 h &udtips l 4 frukostar

Råd för en god hälsa

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Solveig Backström. Hushållslärare Projektledare Marthaförbundet

Mat och dryck för dig som har diabetes

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Bra måltider i skolan

Årets Pt 2010 Tel

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Motion Vegetarisk veckodag

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Pedagogik kring mat och hälsa

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Transkript:

Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt och mer miljövänligt än i dag. Det finns också en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät Läs mer på www.folkhalsoguiden.se/mat. Centrum för folkhälsa Tillämpad Näringslära Box 175 33, 118 91 Stockholm Tel: 08-737 35 60 Fax: 08-737 38 80 E-post: halsomalet@sll.se Box 48, 651 02 Karlstad Tel: 0771-42 33 00 www.konsumentverket.se Broschyren är framtagen av Centrum för Tillämpad Näringslära i samverkan med Konsumentverket. Produktion: Grön idé AB 2003. Ilustrationer: Viera Larsson. Miljömärkt trycksak. Nytryck juni 2008. Ät

Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S större andel vegetabilier Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. M Mindre andel tomma kalorier A Andelen ekologiskt ökas Handlar om hur varorna produceras. R Rätt kött och grönsaker T Transportsnålt Handlar om transporter av varorna.

-matens Hälsovinster Du minskar risken för övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Du behöver inte äta kosttillskott allt du behöver finns i -maten. miljövinster Om du väljer att äta -mat så hjälper du bland annat till med att: Minska påverkan på klimatet. Minska giftspridningen i naturen. Minska övergödningen. Bevara vårt värdefulla odlingslandskap.

S Större andel vegetabilier Det går åt mycket mer resurser för att producera kött än att producera vegetabilier. Därför är det bättre om fler väljer att äta en större andel vegetabilier. Baljväxter, det vill säga ärter, bönor och linser, ger samma typ av näring som kött. Trots att vi bör minska konsumtionen finns det fler skäl att fortsätta äta kött: Dels är kött en bra källa för järn och zink. Dels är vårt värdefulla odlingslandskap beroende av betande djur. Kött är en omväg. Byt ut en fjärdedel av köttet mot baljväxter. I Sverige använder vi 3/4 av vårt spann mål till djurfoder.

M MIndre ANDEL tomma kalorier Matkostnad Genomsnitt i Sverige BRÖD, SPANNMÅL KÖTT Nästan halva mat kostnaden går till tomma kalorier. Tomma kalorier ger 1/4 av vårt kaloriintag. Halvera intaget av tomma kalorier. TOMMA KALORIER tomma kalorier P O T A T I S KÖKSVÄXTER FISK MJÖLK, OST Vi lägger nästan halva MA TKOSTNADER matkostnaden IDAGpå varor som kroppen inte behöver, som chips, läsk, vin och godis. Dessa kallas tomma kalorier, eftersom de innehåller mycket kalorier, men har lågt innehåll av näringsämnen. Tips: Tänk antingen eller inte både och. Välj choklad eller glass. FRUK T,BÄR ÄGG MA TFETT

A Andelen ekologiskt ökas Ett äpple kan ha besprutats med mer än 30 doser bekämpningsmedel innan det hamnar i butiken. Även om det inte syns i fruktdisken så är skillnaden stor mellan normal frukt och ekologisk frukt. KRAV-märkt mat produceras utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Märket är en garanti för att maten är ekologiskt producerad och att man tar större hänsyn till djurens naturliga beteenden. Köp ekologisk mat! Det finns nära 4000 KRAV-märkta varor att köpa.

R Rätt MINSKA kött och grönsaker MINSKA ÖKA ÖKA Genom att äta beteskött av nöt och lamm kan du bidra till att bevara odlingslandskapet. Gris och kyckling håller inga hagmarker öppna, och föds oftare upp på importerat kraft foder. Köttet innehåller också mindre järn. Köp KRAV- eller naturbeteskött. Välj lika mycket nöt och lamm som gris och kyckling. Vi behöver äta grönsaker minst två gånger om dagen. De grövre grönsakerna ger mycket näring och är billiga - till exempel morötter, vitkål, broccoli, och purjo. Dessutom är de mer resurssnåla än exempelvis tomat och gurka. Ett kilo växthus odlade tomater kräver lika mycket energi som 30 kilo morötter. Ät mer grövre grönsaker.

T Transportsnålt Välj mer närproducerad mat. Minimera bilturerna till affären. Säsongsanpassa ditt matval. Vet du vilken som är vår vanligaste frukt? Det är inte äpple som många tror, utan banan. Bananerna kommer från Mellanamerika. Många andra av varorna har rest lika långt. Det mesta av apelsinjuicen kommer från Sydamerika. Mer än en fjärdedel av produktionsytan för vår mat ligger utomlands. När du bestämmer vad du ska köpa, låt transportsträckan vara med. Du kan till exempel oftare välja bröd bakat i den egna regionen än bröd från andra länder eller från andra delar av landet. Medeltransport avståndet till Stockholm för vindruvor är 620 mil. För svenska äpplen är det 50 mil.