Nationell Plattform för Nanosäkerhet vid Swetox Plan 2016-2018
Inledning Swetox är ett forskningscentrum där elva av Sveriges största universitet samverkar genom ett konsortium inom området kemikalier, hälsa och miljö. Centrumet bildades 2014 och koordineras genom Swetox Södertälje med verksamhet i Gärtuna. Swetox möjliggör tvärvetenskaplig forskning, utbildning och utåtriktad verksamhet (t.ex. kunskapsstöd till myndigheter och näringsliv) inom området. Nanosäkerhet är ett av Swetox prioriterade områden. Ytterligare information finns att tillgå i Swetox strategiska plan 1. Genom regleringsbrev till KemI tilldelades Swetox 5 miljoner kronor för att vidareutveckla en plattform för säker hantering av nanomaterial som kan bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet giftfri miljö och skydda människors hälsa. Medlen ska användas till att kommunicera och föra ut kunskap om risker med nanomaterial till akademi, näringsliv, myndigheter och organisationer samt identifiera eventuella hinder för säker hantering. I betänkandet Säker utveckling en nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial (SOU 2013:70) redovisas regeringens uppdrag av en särskild utredare att föreslå en nationell handlingsplan för hur användningen och hanteringen av nanomaterial ska ske på ett säkert sätt. I denna plan ges förslag på hur arbetet vid Swetox enligt regleringsbrevet ska genomföras för år 2016, och enligt begäran, hur det kan vidareutvecklas under 2017 2018. Planen innefattar också beräknade kostnader. Mål för perioden anges i såväl sammanfattande som i en mer detaljerad form under varje avsnitt. Varför behövs en plattform för nanosäkerhet? Nanomaterial är ämnen som skiljer sig från traditionella kemiska ämnen genom att de strukturer de utgör i materialen är mycket små (i storleksordningen 1 100 nanometer där 1 nanometer är en miljondels millimeter). De uppvisar nya egenskaper som öppnar möjligheter för en rad applikationer och innovationer samtidigt som nanomaterialen också kan innebära nya risker för hälsa och miljö. Förekomsten av olika typer av nanomaterial i produkter ökar mycket snabbt i samhället, trots bristande kunskap om potentiella risker. Likaså är takten hög för innovationer som antingen bygger på nya nanomaterial eller på nya sätt att använda redan utvecklade nanomaterial. Den EU lagstiftning som är utvecklad för kemikaliesäkerhet anses i princip vara tillämpbar på nanomaterial. Detta gäller lagstiftning om kemikalier (Reach), inom arbetsmiljö, livsmedel, kosmetika, läkemedel, avfall mm. Ett stort arbete återstår dock för att göra relevanta lagar användbara och effektiva i praktiken. Bland annat behöver rättssäkra definitioner tas fram; likaså krävs utveckling av vetenskapliga test och analysmetoder för att bedöma nanomaterialens hälso och miljörisker. 1 http://swetox.se/wp content/uploads/2014/10/swetox strategic and operational plan november 2015.pdf 2
Många av de beslut som fattas av myndigheter om nanosäkerhet har en vetenskaplig grund. Därför är kommunikation mellan myndigheter och forskning nödvändig, både för att myndigheterna ska kunna redovisa sina behov av forskning och för att de ska kunna tillgodogöra sig nya forskningsresultat. Forskningen inom nanosäkerhet började ta fart för ett tiotal år sedan och har genererat grundläggande kunskaper om problematiken med nanomaterial. Dock kvarstår stora utmaningar innan forskningen kan ge tydliga och samstämmiga svar på frågor som: Vilka nanomaterial kan vara farliga? På vilket sätt de är skadliga och vilka risker medför dessa? För några nanomaterial vet man mer men för de flesta nanomaterial är okunskapen stor. Sverige, liksom många andra länder inom EU och internationellt, befinner sig i en uppbyggnadsfas av kunskap för att möjliggöra en säker hantering av nanomaterial. Detta är särskilt viktigt för att säkerställa att många nya samhällsviktiga innovationer som skapas genom nanotekniken inte samtidigt medför nya och oförutsedda risker för hälsa och miljö. I arbetet för en Giftfri miljö behöver kunskap som genereras av forskning om nanosäkerhet bättre tas till vara och kommuniceras. Myndigheter behöver vetenskapligt stöd vid tillämpning och vidareutveckling av lagstiftningen. Innovatörer behöver kännedom om potentiella risker på ett tidigt stadium. Arbetsgivare och konsumenter behöver information för att kunna bedöma arbetsmiljörisker och för att göra hälso och miljömedvetna val av produkter. En utmaning är att få till stånd bättre samverkan mellan de många aktörer som arbetar med olika aspekter av nanosäkerhet. Idag fördelas ansvaret för relevanta lagar, riskhantering, prioritering av forskning etc. på ett 20 tal statliga myndigheter. Likaså är forskning om nanosäkerhet spridd över flertalet svenska universitet och även inom universiteten. Forskning, utveckling och innovation inom nanoteknologi pågår på olika håll men saknar i regel nära kopplingar till forskning om nanosäkerhet. Dessutom finns en rad organisationer som är engagerade i olika aspekter av nanomaterialens risker för hälsa och miljö. En gemensam nationell plattform för nanosäkerhet bör därför underlätta samverkan mellan alla dessa aktörer och samtidigt ge Sverige en bättre utgångspunkt för att driva frågor om nanosäkerhet inom EU och i andra internationella fora. Övergripande mål för treårsperioden 2016-2018 En nationell plattform för nanosäkerhet utvecklas och koordineras av Swetox med syfte att skapa bättre kunskapsunderlag samt underlätta kommunikation och samverkan mellan myndigheter, forskare, näringsliv och organisationer. Plattformen kan ses som en vidareutveckling av de myndighetsmöten som KemI organiserar. Plattformen kommer att innebära såväl fysiska möten som webb baserad kommunikation mellan olika aktörer. Swetox kommer att ansvara för att forskningskompetens finns tillgänglig för plattformen och kommer också att verka för att relevant utbildning inom nanosäkerhet utvecklas och görs tillgänglig. Plattformen förutsätter en aktiv medverkan av myndigheter med olika ansvarsområden inom nanosäkerhet för att tillföra kunskap om lagstiftningsfrågor och annat myndighetsarbete. Den kräver också medverkan av näringsliv och organisationer, inte minst för att få en helhetsbild av de hinder som idag försvårar en säker hantering av nanomaterial. En nationell plattform för nanosäkerhet etableras av Swetox i samverkan med myndigheter (på nationell, regional och lokal nivå), forskare, näringsliv och 3
organisationer. Swetox övergripande mål är att säkerställa att plattformen möjliggör kunskapsuppbyggnad, kunskapsöverföring och kommunikation så att arbetet för nanosäkerhet effektiviseras och samverkan mellan aktörer i olika konstellationer underlättas. Genom dialog med myndigheter, forskare, näringsliv och organisationer ska kunskapsbehov om nanomaterialens hälso och miljörisker och andra aspekter på nanosäkerhet inventeras. Baserat på en sådan inventering ska Swetox säkerställa att relevant information och kunskap som genererats genom forskning inom nanosäkerhet sammanställs, i vissa fall vidareutvecklas, och görs tillgänglig för de olika aktörerna. Vidare ska Swetox bidra till att kunskap som byggts upp genom olika myndigheters arbete inom nanosäkerhet, tas tillvara och förmedlas genom plattformen. Swetox ska också möjliggöra för näringsliv och organisationer att sprida kunskap och erfarenheter via plattformen. Forskning om nanomaterialens potentiella risker är komplex och forskningsresultat är inte sällan behäftade med osäkerhet. Att analysera och värdera forskningsinformation som ska användas som beslutsunderlag, eller i kommunikation om risker, kräver därför vetenskaplig specialkompetens inom ett flertal forskningsdiscipliner. Samtidigt krävs ett tvärvetenskapligt synsätt för att tackla komplexa frågeställningar. En expertpanel ska därför byggas upp inom plattformen bestående av forskare som representerar vetenskaplig expertis inom de olika forskningsområden som täcker nanosäkerhet. Expertpanelens roll i plattformen är att bedöma och tillföra kunskap baserad på svensk och internationell forskning. Det kan gälla vetenskapligt underlag för riskbedömningar inom lagstiftning och annat arbete inom nanosäkerhet. Till expertpanelen ska ett nationellt forskarnätverk inom nanosäkerhet knytas. En övergripande strategisk kommunikationsplan för projektet ska utvecklas med hänsyn till olika aktörers behov av kunskap och möjlighet att bidra med information. Dessutom ska problematiken kring kommunikation av risker och komplex forskningsinformation till och mellan olika aktörsgrupper analyseras. Olika metoder för att kommunicera nanosäkerhet för att underlätta ökad samverkan inom och mellan olika aktörsgrupper ska prövas och utvärderas. Plattformen kommer att innebära. fysiska möten, dialoger och utveckling av en webbportal. Genom att utnyttja digitala möjligheter i plattformsarbetet kan kunskap och arbete som sker genom olika aktörer synliggöras på ett ställe. Enkla sätt att söka information, kontakta experter, ställa frågor och få svar, inleda samarbeten och skapa nätverk kan utvecklas. Information på webbportalen kan göras allmänt tillgänglig men viss information kan också hanteras med begränsad tillgänglighet (t. ex. vid utbyte av arbetsmaterial). Uppbyggnad av en databas med frågor och svar påbörjas. Denna har flera syften; att kunna erbjuda svar på webbportalen, att effektivisera svarandet på frågor som dyker upp frekvent eller som angår fler myndigheter eller flera forskningsfält. Dessutom kan en analys av typen av frågor också ge kunskap om vilka hinder som finns för en säker hantering av nanomaterial. 4
Inom ramen för regeringsuppdraget kommer Swetox att utveckla och verka för utbildning inom nanosäkerhet. Hittillsvarande utbildningar inom akademin inkluderar till ytterst ringa grad utbildningsdelar med fokus på nanosäkerhet. Likaledes är utbildningar inom detta område outvecklat gentemot andra aktörer i samhället, såsom myndigheter, näringsliv och intresseorganisationer. Plattformen ska därför verka för att stärka utbildning inom nanosäkerhet. MÅL FÖR 2016 Viktig infrastruktur byggs upp för att den nationella plattformen vid Swetox ska fungera effektivt. Bland annat ska en projektorganisation (med kompetens inom kommunikation, forskning och myndighetsarbete) samt en expertpanel med forskare inom nanosäkerhet etableras vid Swetox. Under året prioriteras analys av kunskapsbehov, kunskapsinsamling, omvärldsanalys, dialoger med aktörer samt uppbyggnad och test av en webbportal. Rekrytering av en projektledare att leda arbetet vid den nationella plattformen genomförs liksom rekrytering av tre samordnare, motsvarande två heltidstjänster. Rekryterad personal kommer att samarbeta med befintlig specialistkompetens samt utbildningskoordinator vid Swetox. En detaljerad projektplan fastställs. En tvärvetenskaplig expertpanel etableras vid Swetox med fokus på nanosäkerhet liksom ett heltäckande nationellt forskarnätverk. Expertpanelens funktion och ansvar fastställs. Forskarnätverkets arbete inleds för att under året bidra till uppdaterad kunskap om pågående forskning om nanosäkerhet inom Sverige, EUs ramprogram för forskning och övrig internationell forskning. En långsiktig strategisk kommunikationsplan tas fram för åren 2016 2018. I denna ska framgå ansvarsfördelning och kvalitetskrav vid extern kommunikation och mellan de olika samverkande aktörerna. Av särskild vikt är att belysa grundläggande faktorer för att effektivt och korrekt kommunicera komplex forskningsinformation till olika målgrupper. En preliminär plan för utbildning om nanosäkerhet utvecklas och arbetet initieras i samarbete med befintliga utbildningskoordinator vid Swetox. Swetox bjuder in relevanta aktörer på myndighetsnivå (nationell, regional och lokal nivå), forskare, näringsliv och organisationer till att medverka i utvecklingen av plattformen. Kunskap och information av relevans för arbetet med nanosäkerhet samlas in för att göras överskådlig, lättillgänglig och uppdaterad. Denna kunskapsinsamling genomförs i dialog med forskare, myndigheter och andra aktörer så att den matchar behoven av information. Information från såväl forskning som myndigheter planeras generera en sökbar databas för enkel och snabb åtkomst. En kick off för myndigheter, forskare, näringsliv och organisationer som är berörda av plattformsarbetet, äger rum den 23 maj med politisk representation från Miljö och energidepartementet. En workshop planeras i november, att hållas i samband med 5
KemI:s konferens om Giftfri miljö. Dessutom planeras ett flertal möten med olika aktörer. En analys av kunskaps och samverkansbehov görs som grund för design och utveckling av en webbportal som en del av plattformsarbetet. Denna har som syfte att samla information lättillgängligt och centralt och därigenom effektivisera arbetet och underlätta samverkan mellan myndigheter, akademi, näringsliv och organisationer inom plattformen. En utgångspunkt är att under året bygga upp ett nära samarbete med framtida nyttjare och leverantörer av information till webbportalen. MÅL FÖR 2017 Plattformen vidareutvecklas avseende analys av kunskapsbehov, kunskapsinsamling, syntes av forsknings och myndighetsinformation genom fortsatt dialog med relevanta aktörer. Verktygen för att underlätta kommunikation och samverkan mellan myndigheter, forskare, näringsliv och organisationer vidareutvecklas och en webbportal lanseras. Utökat vetenskapligt stöd till myndigheterna planeras och en databas över frågor och svar vidareutvecklas. Plattformen ska vidare inleda arbetet med att specifikt identifiera eventuella hinder för säker hantering av nanomaterial. Genom det mer omfattande arbetet under 2017 bedöms resursbehovet öka med 2 miljoner. Den nationella plattformen vidareutvecklas för att tillgodose behoven för analys av kunskapsbehov, kunskapsinsamling och syntes genom de verktyg som tagits fram under 2016. Webbportalen lanseras utifrån samtliga aktörers behov och möjligheter att bidra till att kommunicera nanosäkerhet. Behov av och förutsättningar för intern kommunikation med begränsad tillgänglighet undersöks och initieras. Utgående från expertpanelen etableras samarbetsformerna med det större forskarnätverket för koppling till befintliga forskarnätverk på EU nivå (t. ex. Nanosafety Cluster som etablerats via EUs ramprogram för forskning). Genom ett nationellt forskarnätverk bör Sverige kunna stärka sin konkurrenskraft beträffande tilldelning av forskningsmedel från EU och också få ett ökat inflytande på den fortsatta inriktningen av EUs forskningssatsningar. Plattformen för nanosäkerhet startar arbetet med att finna former för att specifikt identifiera potentiella hinder för säker hantering av nanomaterial. Expert och intressentpanelernas roll utvecklas för att kunna anpassas till de behov som föreligger. Forskningsfinansiärer inbjuds att medverka till förstärkning av innovationsarbetet inom nanomaterialområdet genom att inkludera nanosäkerhetsforskning. Expertpanelen och forskarnätverkets möjligheter att ge vetenskapligt stöd i det arbete som utförs av myndigheter inom ramen för EU, OECD och internationella organisationer utvecklas. Frågor och svar mellan myndigheter och näringsliv, mellan myndigheter och forskare, samt mellan myndigheter, organisationer och allmänhet dokumenteras och tillgängliggörs i en sökbar databas. 6
En långsiktig plan för utbildningsinsatser inom nanosäkerhet fastslås och genomförande påbörjas. Målet innefattar utbildningar på akademisk nivå samt kurser för intressenter och allmänhet. Minst en större workshop planeras och därtill möten mellan olika aktörer (t. ex. med olika teman om nanosäkerhet). MÅL FÖR 2018 Plattformen bedöms 2018 vara etablerad på en sådan nivå att analys av kunskapsbehov, kunskapsinsamling, kunskapssyntes och kommunikation funnit sina former inom plattformen. Expertpanel och övriga funktioner inom plattformen har etablerats. Verktygen för att underlätta kommunikation och samverkan mellan myndigheter, forskare, näringsliv och organisationer liksom en webbportal. Arbetet med att identifiera eventuella hinder för säker hantering av nanomaterial intensifieras. Utbildningsinsatser genomförs enligt fastlagd plan. Förslag ges på hur en bättre integration av nanosäkerhet med utveckling och innovation inom nanomaterialområdet kan komma till stånd. För arbetet under 2018 bedöms resursbehovet ligga på samma nivå som 2017. Syntesrapporter (översikter) från analyser, behov och insamlat material presenteras på ett tillgängligt sätt och utan att upprepa vad som gjorts i andra länder eller av EU, OECD, WHO, UNEP, m. fl. Plattformen för nanosäkerhet genomför arbeten för att identifiera potentiella hinder för säker hantering av nanomaterial. Arbetena presenteras i rapportform från Swetox. Plattformen vidgas med aktörer som sysslar med innovation inom nanoteknologi (myndigheter, näringsliv och forskare) för att se över möjligheterna att integrera säkerhetsaspekter tidigt i innovationsprocessen. Speciellt bör teknologi som kan leda till en stor omsättning av nanomaterial med okända risker uppmärksammas. Detta gäller inte minst i återvinnings och avfallsledet. Webbportalen hålls uppdaterad och utvidgas allt eftersom nya intressenter tillkommer. Databasen med frågor och svar vidareutvecklas. Såväl webbportalen som databasen utvärderas och justeras efter behov. Om förslaget om utvidgning av produktregistret vid KemI förverkligas kan plattformen i samarbete med myndigheten på olika sätt utnyttja och medverka till att tillgängliggöra kunskap om förekomst i produktgrupper etc. (inom ramen för sekretess). Likaså kan forskning initieras, t. ex. inom forskningsområden som analyserar nanomaterial ur ett livscykelperspektiv och som kan generera kunskap om potentiella risker i olika användningsled. Genom expertpanelen och forskarnätverket bör angelägna forskningsbehov kunna identifierats för att gynna en hållbar utveckling och en hållbar innovation avseende nanosäkerhet. Tvärvetenskaplig samverkan mellan forskare och forskargrupper bör underlätta att nya forskningsprojekt kommer till stånd. Utbildningsinsatser vid universitet och högskolor, visavi intressenter och allmänhet genomförs enligt den långsiktiga planen från tidigare år. 7
Minst en större workshop planeras och därtill möten mellan olika aktörer (t. ex. med olika teman om nanosäkerhet). Vidare genomförs nätverksmöte för myndigheterna i plattformens regi. Vid behov kommer ytterligare möten att genomföras med mera specifika frågeställningar. Budget En budget för innevarande år (2016) presenteras baserat på de 5 miljoner kronor som avsatts för etablerande av en nationell plattform för nanosäkerhet vid Swetox. För fortsatt uppbyggnad och etablering av plattformen i förhållande till regeringens önskemål har preliminära budgetar för 2017 och 2018 tagits fram. BUDGET FÖR 2016 För 2016 beräknas kostnaderna för plattformen uppgå till 4,8 miljoner kronor, se tabell 1. För uppstarten av den nationella plattformen för nanosäkerhet har Swetox en deltidsanställd specialist. Därtill kommer en anställning som projektledare för plattformen, samt motsvarande två heltidsanställningar som samordnare inom plattformen. Särskilda medel avsätts för strategiskt arbete för kommunikation och design av webbportalen. Medel motsvarande 30% av en heltid avsätts för samverkan med KemI. Medel avsätts också för expertpanelens arbete. Vidare budgeteras uppbyggnaden av webbportalen samt möten som organiseras och genomförs av plattformen. Vissa kostnader budgeteras också för resor, vilka företrädesvis bedöms ske inom Sverige under 2016. Swetox Södertälje bidrar med befintlig personal för ekonomi, viss administration, koordinering av utbildnings och visst webbrelaterat arbete. Dessa kostnader ingår i den overhead som redovisas i tabellen. PRELIMINÄR BUDGET FÖR 2017 För 2017 beräknas kostnaderna för plattformen uppgå till 7 miljoner kronor, se prognos i tabell 1. I den prognosticerade budgeten reduceras vissa kostnader (specialistanställning, medel för etablering av webbportalen och vissa konsultuppdrag). Samtidigt ökar behovet av arbete inom kvalificerad analys av kunskapsbehov, kunskapsinsamling och datasyntes. Vi bedömer det därför som rimligt att göra ytterligare en heltidsanställning vid plattformen. Dessutom beräknas kostnaderna öka för att optimera utnyttjandet av expertpanelen för 2017. Till forskarna beräknas ersättning utgå för tid som avsätts plattformens arbete, såsom arbete med vetenskapliga underlag och eventuell närvaro vid myndighetsmöten inom EU, med OECD och möjligen också UNEP. Kostnaderna för plattformens utbildningsinsatser kommer att öka och beräknas innefatta en deltidsanställning redan från 2017. Kostnader för nätverksmöten för intressenter och forskare beräknas stiga p.g.a. ökade interaktioner. Resekostnaderna bedöms också öka genom större internationellt engagemang. PRELIMINÄR BUDGET FÖR 2018 För 2018 beräknas kostnaderna för plattformen uppgå till 7 miljoner kronor, se prognos i tabell 1. Denna bedöms i stort sett följa den som presenterats för 2017. 8
Tabell 1. Budget för 2016 och prognos för 2017 och 2018 Budget 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Kostnader (TKR) Belopp Belopp Belopp Löner o övriga personalkostnader 2 490 4 575 4 578 Uppsättning/drift av hemsida 750 300 300 Konferenser, resor o möten 500 500 500 Lokalkostnad 50 145 145 Overhead* 1 060 1 525 1 525 Totalt 4 850 7 045 7 048 *Overhead (28,36 %) inkluderar kostnader för ekonomi, administration och visst webbarbete, utfört av befintlig personal vid Swetox, Södertälje. 9