Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting

Transkript

1 Landstingsstyrelsens förvaltning FoUU-kansliet Bilaga Dnr LS Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting Behandlat i Ledningsgruppen KI/SLL den 30 mars Behandlat av FoUU-rådet, SLL, den 15 februari Bakgrund Förutsättningen för att den medicinska forskningen skall kunna bidra till att förbättra människors hälsa är att vetenskapliga resultat kan överföras till klinisk tillämpning och vård. Ett kritiskt led i denna utveckling är s.k. kliniska prövningar då läkemedlets eller teknikens effekt och säkerhet testas på människor. En förutsättning för att läkemedel skall kunna utvecklas och godkännas för försäljning är att kliniska prövningar har genomförts. Svensk sjukvård har en lång tradition vad gäller medverkan i läkemedelsprövningar av hög kvalitet. Under senare år har den internationella konkurrensen om kliniska läkemedelsprövningar hårdnat och företag förlägger i ökad utsträckning sin verksamhet till Öst- och Centraleuropa där prövningar av god kvalitet kan erbjudas till låga priser. Kliniska prövningar är det mest tids- och kostnadskrävande ledet vid utveckling av nya medicinska produkter. I rådande internationella konkurrens måste Stockholmsregionen hävda sig för att behålla befintliga företag och skapa tillväxtmöjligheter för dessa, liksom för att kunna attrahera etablering av företag och här krävs skyndsamma åtgärder. Överförandet av vetenskapliga rön, nya metoder och terapier från grundläggande forskning via klinisk forskning och utveckling till klinisk rutinanvändning, går numera främst via näringslivet. Sjukvårdens kliniker har dock inte alltid rutiner för att hantera samarbeten med näringslivet och det har konstaterats att företagen ofta upplever kontakterna som administrativt komplicerade. Det är därför brådskande att finna former för ett väl fungerande samspel mellan alla inblandade aktörer. Internationellt har det visat sig att genom att etablera centrala servicefunktioner för klinisk prövning i anslutning till sjukvården har man lyckats stimulera goda och långsiktiga samarbeten mellan akademi, sjukvård och näringsliv. 2. Motiv för att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar inom SLL Föreliggande förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar inom SLL är avgörande för att tillmötesgå industrins önskemål om en tydlig samarbetspartner för kliniska prövningar inom landstingets organisation. Därmed

2 2 (7) ökar regionens konkurrenskraft såväl nationellt som internationellt. Förslaget innebär dessutom goda möjligheter att säkerställa att prövningsverksamheten uppfyller de krav som finns i gällande regelverk, lagar och förordningar. Landstinget får som sjukvårdsansvarig också möjligheter att skaffa sig bättre överblick och kännedom om de prövningar som utförs. På sikt skulle verksamheten kunna utvecklas så att en ökad integrering av preklinisk och klinisk forskning kommer till stånd så att det blir möjligt att identifiera patienter, som representerar olika diagnoser, i och med kopplingen prekliniska - kliniska forskningsdata, idag ofta kallat translational medicine. Det föreliggande förslaget kommer att utgöra en viktig komponent i det pågående utredningsarbetet om ett nytt universitetssjukvårdssystem i Stockholms län, den s.k. SAS-utredningen. Regionala motiv, samordningsmotiv I Stockholmsregionen finns en unik potential för utveckling av nya läkemedel, medicinsk teknik och diagnostika. Regionen har även i internationell jämförelse en mycket hög koncentration av medicinsk kompetens inom många områden. Här finns nationellt ledande medicinsk forskning, ett globalt läkemedelsföretag, merparten av landets bioteknikföretag, en effektiv struktur för kommersiell utveckling av biovetenskapliga innovationer, och avancerad processindustri. Utveckling av dessa produkter kräver tillgång till patienter och starka forskningsmiljöer. SLL har i upptagningsområdet över 2 miljoner invånare och därtill en stor potential i sina starka forskningsmiljöer. Företagen har i undersökningar visat att de söker en one-stop-shop, en partner som kan ge vägledning in i landstingets organisation så att de möter de forskande kliniker som har den rätta kompetensen. Sjukvårdens kliniker har inte alltid rutiner för att hantera samarbeten med näringslivet och det har konstaterats att företagen ofta upplever kontakterna som administrativt komplicerade. De ställer också krav på att landstinget uppfyller ingångna avtal. Detta sker inte alltid på ett tillfredställande sätt och förseningar och fördyringar är inte helt ovanliga. Att kunna skapa tydliga och väl fungerande former för samspelet mellan industrin och sjukvården är därför kanske det starkaste motivet för att bygga upp en central enhet för samordning av kliniska prövningar Motiv för sjukvården Sjukvården har ett flertal motiv till att medverka i kliniska prövningar och därmed uppbyggnaden av en effektiv central enhet för samordning av dessa. * Klinisk prövning Kliniska prövningar och utveckling av nya läkemedel kräver tillgång till stark klinisk forskning. Forskning bedrivs i Stockholms läns landsting inom viktiga kliniska områden och alla steg i processen från grundforskning till tillämpad forskning finns representerade. Den forskning landstinget investerar i idag ger kunskap som vi behöver för att ta hand om våra patienter på ett optimalt sätt i framtiden. Sjukvårdens medverkan i kliniska prövningar är också väsentlig för att bibehålla och stärka den kliniska forskningskulturen. Stockholmsregionen har sedan lång tid en nationell särställning inom medicinsk forskning och läkemedelsutveckling. Den inom många områden världsledande akademiska

3 3 (7) forskningen inom regionen har en lång tradition och högt internationellt anseende inom klinisk forskning och vård. KI står för 40 procent av all akademisk medicinsk forskning i landet, med omfattande nationella och internationella samarbeten med universitet och näringsliv. Drygt hälften av KI:s verksamhet äger rum i den kliniska miljön. Inte minst erbjuder regionen kvalificerad sjukvård. Med ett patientunderlag om 2 miljoner människor finns möjlighet att genomföra klinisk forskning på både stora folksjukdomar och ovanligare sjukdomar. Den kliniska prövningen förknippas ofta med läkemedelsprövningen. Kraven och metoderna är även gemensamma för utvecklingen av medicinsk teknik, diagnostika och andra produkter avsedda för användning på människa. Den kliniska prövningsmetodiken är i botten också gemensam med utveckling och kvalitetssäkring av sjukvård. * Patienten En förutsättning för att kunna förbättra människors hälsa och vård är att vetenskapliga resultat från den medicinska forskningen kan omsättas i klinisk praxis. En viktig del i detta är de kliniska prövningarna som testar läkemedlens effekt och säkerhet på människor. För patienterna betyder kliniska prövningar möjligheter till bättre och effektivare läkemedel och utveckling av nya behandlingsmetoder. En ny produkt, såväl läkemedel som medicinsk teknik, fyller oftast ett medicinskt behov. Patienterna är därför ofta måna om att komma ifråga för kliniska försök eftersom de på detta sätt kan komma att få testa det nya läkemedlet. Detta gäller alldeles särskilt vid svåra sjukdomar med ett allvarligt förlopp, exempelvis cancer, Alzheimers demens, hjärtsvikt eller multipel skleros. För patienten skapar den kliniska prövningen således möjlighet att få pröva nya behandlingsprinciper tidigt. * Läkaren, forskningssjuksköterskan och övriga i forskningsteamet De kliniska prövningarna genomförs under noggranna skriftliga rutiner med minutiös kontroll och ofta daglig inspektion av hur läkaren och hans försöksteam genomför försöket. Erfarenheten leder i allmänhet inte bara till att fortsatta kliniska prövningar genomförs lättare, utan också till att den vanliga kliniska verksamheten runt omkring läkaren på ett naturligt sätt standardiseras i rutiner, ofta på ett tydligare sätt än förut. Detta innebär också att det blir naturligt att skapa och följa en struktur i vårdvardagen. Det kan gälla att följa vårdprogram, den kliniska forskningsfronten, eller rekommendationer om läkemedelsval. Forskningssjuksköterskan har en central roll i genomförandet av projektet och behöver liksom läkaren särskild kompetensutveckling för att klara sina uppgifter. Även för övriga i forskningsteamet utgör medverkan i den kliniska prövningen möjligheter att strukturera sitt arbete på ett systematiskt sätt och att bära med sig dessa erfarenheter in i den vanliga sjukvården. * Verksamheten Även på verksamhetsnivå sker ett tillgodogörande av den strukturerade metodik som arbetssättet i den kliniska prövningen medför. Detta medför vinster i form av effektivare sjukvård och förbättrade kvalitetsrutiner. Utöver detta får kliniken/verksamheten en ökad

4 4 (7) goodwill genom sitt deltagande. Man får status som en forskande enhet, och patienterna upplever att de här kan få möjlighet att möta den allra senaste vetenskapen. * Landstinget På den övergripande organisationsnivån ackumuleras effekterna. Här leder deltagandet i den kliniska prövningen till omedelbar patientnytta, till kompetensutveckling av deltagande personal, till ökad goodwill hos allmänheten och till gott internationellt rykte. Kvalitetsarbete underlättas eftersom personalen blivit utbildade och tränade vid metodiken, och ökade intäkter blir i vissa fall möjligt. 3. Förslag om att inrätta en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar inom SLL: Mot ovanstående bakgrund föreslås att en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar inom SLL byggs upp. Syfte: Att skapa en gemensam plattform och strategi för kliniska prövningar inom SLL med samverkan i forskningskedjor mellan sluten vård och primärvård och en tydlig central ingång för näringslivet till sjukvårdssystemet; en one-stop-shop för klinisk prövning. 3.1 Verksamhetsidé Den nya enheten skall stödja den kliniska prövningsverksamheten i SLL till att bli den mest konkurrenskraftiga i landet. Detta skall ske bl.a. genom att: Ge företag och forskare den bästa servicen för att planera, genomföra och avsluta kliniska prövningar i enlighet med regelverk och ingångna avtal Avtal skall komma till avslut snabbt och professionellt Fakturering och redovisning skall ske regelbundet utan onödiga ränteförluster Ingångna avtal skall hållas Inga kostnader för den kliniska läkemedelsprövningen skall belasta huvudmannens sjukvårdsbudget Ett dataregister skall byggas upp för att påvisa för intresserade företag vilka grupper av patienter som finns tillgängliga i regionen Dataregister skall byggas över de avtal landstinget ingått avseende klinisk prövning Systematisk diarieföring av forskningsprojekt skall ske Pågående kliniska forskningsprojekt skall loggas in i särskild databas En enhet för explorativ klinisk forskning skall säkerställa att företagen får kontakt med SLL tidigt i utvecklingsarbetet Elektroniska system för inhämtande av studiedata skall utvecklas och erbjudas forskarna, liksom data management och hantering av studiedatabaser Utbildningar och kompetensutveckling skall erbjudas forskare, forskningssjuksköterskor och övriga i forskningsteamen. Professionellt stöd skall erbjudas forskare för att genomlysa kostnader i föreslagna projekt, att skriva forskningsprotokoll, att genomföra ansökningar till myndigheter, och för att monitorera projekt

5 5 (7) 3.2 Organisation och arbetsuppgifter Organisation Den nya enheten föreslås ges ett tydligt ledningsmandat gentemot sjukvårdsorganisationen. Detta är en nödvändighet eftersom det huvudsakligen är denna enhet som kommer att representera sjukvården gentemot industrin. På sikt bör merparten av kontakterna industri - prövare kanaliseras genom den nya enheten och därmed bli obligatoriska. För att inte störa redan etablerade kontaktkanaler föreslås inledningsvis en frihet i förhållande till den nya samordningsfunktionen. Dock skall alla pågående kliniska prövningar finnas registrerade inom enheten. I ett permanent skede föreslås verksamheten ledas av en styrelse bestående av två representanter för Karolinska Universitetssjukhuset, varav den ena föreslås inneha ordförandeposten, en representant för Karolinska Institutet, en för Södersjukhuset, en för Danderyds sjukhus, en för SLSO, en för Norrtälje sjukhus, en för Södertälje sjukhus, en representerande privata vårdgivare samt en representant för landstingsstyrelsens förvaltning. På sikt är tanken att integrera preklinisk forskning och klinisk forskning. Det är därför viktigt att Ledningsgruppen KI/SLL kontinuerligt hålls informerad om verksamheten. Styrelsen skall till sitt förfogande ha en referensgrupp, där bl.a. representanter för industrin skall ingå. Föreslås vidare att en erfaren föreståndare med hög legitimitet från berörda parter utses för enheten. Den nya enheten föreslås organisatoriskt placeras inom landstinget. Den fysiska placeringen föreslås vara Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. En självklarhet är att det kliniska prövningsarbetet skall utföras inom hela sjukvårdsorganisationen, inklusive primärvården. Den ekonomiska ersättningen för de kliniska prövningarna skall tillföras respektive prövares forskningkonto och således återgå till klinisk forskning. Enheten skall ses som en gemensam samordningsfunktion för hela Stockholms läns landstings sjukvårdsorganisation, för akademin och för industrin. Enheten skall utforma regler och riktlinjer för vad som skall gälla för landstingets medverkan i kliniska prövningar samt även föra register över alla pågående kliniska prövningar. Det är också av stor vikt att enheten vid vissa större, mer omfattande prövningar etablerar samverkan med motsvarande prövningsorgan på det nationella planet. Styrkan i detta koncept är att preklinisk forskning kan integreras, samtidigt som resultat erhållna i den kliniska forskningen adderar värde till grundforskningen. Detta utgör en förutsättning för att bygga upp translationell medicin, vilket medför ett ökat sjukdoms kunnande. I förlängningen genererar detta konkurrensfördelar i efterfrågan av patienter som skall ingå i kliniska prövningar. Resultatet blir att nya läkemedel kan testas på en väl definierad patient population. Det medicinska kunnandet förenas med basal grundforskning och möjligheten förstärks att ta tillvara patientinformation, kliniskt material, utnyttjandet av teknologi plattformar och omsätta detta i utvecklandet av nya läkemedel och kliniska applikationer from bench to bed. Arbetsuppgifter Ekonomi och juridik: Forskningen har blivit mer komplex och lagreglerad under senare år. Inrättandet av en central enhet för samordning av kliniska prövningar är avgörande för att ge stöd till forskarna att fokusera på sin huvuduppgift att forska, samtidigt som landstinget

6 6 (7) i sin roll som huvudman inte riskerar att förlora förtroende genom att medverka i forskning som inte följer regelverken. Avtal och kontrakt för de kliniska studierna är ett område med juridiska och ekonomiska implikationer. Med stöd från den nya enheten säkerställs att full kostnadstäckning för forskningsprojekten erhålles för landstinget. Råd och anvisningar m.m.: Det är välkänt att företag som får god hjälp i tidig utvecklingsfas fortsätter att samarbeta med etablerade partners. En fas-1 enhet med säkerhet för försökspersonerna och kvalitet enligt internationella regelverk ger därför mervärden för övriga forskare inom regionen. Akademiska forskare planerar och genomför också egna jämförande kliniska studier med olika finansiering, både uppdragsforskning och akademiskt initierade studier. Dessa studier, i vilka landstinget också är huvudman, kräver support i form av råd och anvisningar, kompetensutveckling och utbildning för att uppfylla krav ställda i lagar och regelverk. Databas för registrering av kliniska prövningar m.m.: Landstinget står således som huvudman för ett stort antal kliniska prövningar årligen. Det finns starka skäl för landstinget som sjukvårdsansvarig att skaffa sig bättre överblick och kännedom om de prövningar som utförs. Rapporter från landstingsrevisorerna har visat att det idag är omöjligt att skaffa sig en överblick över vilka studier som i en given tidpunkt är pågående. Ett sätt att lösa detta på är att registrera alla studier i en databas med data kring studien. Sådana krav växer också fram inom forskarsamhället, där ledande tidskrifter kräver registrering av studien för dess genomförande för att publikation skall komma ifråga. Ett sådant register kan byggas upp och underhållas via enheten, som också diarieför alla kontrakt avseende kliniska prövningar inom landstinget. Ett särskilt register för påskrivna kontrakt med landstinget som huvudman måste också utvecklas, så att omfattningen av ingångna avtal med företag kan övervakas och hållas uppdaterad avseende de villkor landstinget åtagit sig som huvudman för forskningsprojekten. En vidareutveckling av detta är att forskarna på detta vis kan bli påminda om när fakturering bör ske så att ränteförluster inte uppstår. 3.3 Finansiering av verksamheten - Nytta i förhållande till kostnad Om regionen skall kunna behålla sin nationella och internationella konkurrenskraft är det bråttom med ett beslut om hur de kliniska prövningarna skall hanteras. Att satsa på att bygga upp en samordnande enhet för kliniska prövningar innebär inte några stora ekonomiska kostnader för landstinget och Karolinska Institutet men kan bli av avgörande betydelse för den enskilde forskaren och för industrin. På samma sätt är det en mycket angelägen fråga för SLL och för regionen. Vi ser det därför som en viktig uppgift i förhållande till prövarna och till industrin att bygga upp ett förtroendekapital i form av en väl fungerande samordningsfunktion enligt vad som beskrivits ovan. Betydande delar av den aktuella verksamheten finns idag främst inom Karolinska Universitetssjukhuset. De merkostnader som uppstår för en utvecklad verksamhet i enlighet med detta förslag kommer under uppbyggnadsfasen att finansieras inom ramen för FoUU-budgeten, d.v.s gemensam finansiering mellan Karolinska Institutet och SLL. Vissa mindre avgifter skall tas för de mervärden, t.ex. utbildningsinsatser, som enheten tillför respektive prövare. I detta sammanhang är det särskilt viktigt att betona behovet av fullständig transparens i ekonomin eftersom flera olika intressenter kommer att ingå. Efter uppbyggnadsfasen skall verksamheten övergå till att bli självfinansierande

7 4. Avslutande kommentarer Föreliggande förslag till kraftsamling inom området kliniska prövningar kommer även att utgöra en viktig komponent i det pågående utredningsarbetet om ett nytt universitetssjukvårdssystem i Stockholms län. 7 (7)