SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012-2013 VINSBO FÖRSKOLA



Relevanta dokument
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN VINSBO LÄSÅRET

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Arbetsplan augusti 2013 juni Rönnängs Förskola

Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Pinnhagens kvalitetsredovisning

FALKENBERGS KOMMUN. Kvalitetsredovisning Slättens förskola

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete

Lärande & utveckling.

Verksamhetsplan KÅSAN I UR OCH SKUR

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Systematiskt kvalitetsarbete

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Lokala arbetsplan

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA

Kvalitetsdokument 2014, Altorps förskola (i kommunal regi)

Förskolan Trollstigen AB

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Lärande & utveckling.

Akvarellens förskola Helsingborg

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Bedömningsunderlag förskola

Kvalitetsredovisning Läsåret

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Kvalitetsrapport Så här går det

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Kvalitetsrapport för förskolan Kristallen

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Förskolan Prosten Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Lärande & utveckling.

Sagor och berättelser

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Utveckling och lärande. Förskolan Stiglötsgatan 33

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan Skärsätra Förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Kvalitetsredovisning

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning 2009 Ärlans förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Soluret 2014

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret

Sagor och berättelser

Kvalitetsarbete för förskolan Bikupan period 3 (jan mars), läsåret

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Utbildningsförvaltningen Blästad enskilda kommunala förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Reviderad februari 2015

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fjärilen 2013

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Skogsbacken har 4 avdelningar. Humlan och Myran är 1-3 års avdelningar. Knotten och Flugan är

Verksamhetsplan för Bränninge Förskola

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Transkript:

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012-2013 VINSBO FÖRSKOLA

REDOVISNING AV SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ VINSBO FÖRSKOLA Barnantal Födda - Födda - Födda - Födda - Födda - Födda - F/P 07 08 09 10 11 12 Mumintrollet - - 3 st 8 st 3 st 3 st 1 st 6/12 18 barn Mymlan Personal Förskollärare Barnskötare Mumintrollet 3.0 - - - Mymlan f.o.m. mars 2.0 1.0 FAKTA OCH ORGANISATION Vinsbo förskola ligger alldeles bredvid skolan. Förskolan ligger i en fin omgivning med närhet till skog, sjö/bäck, elljusspår, idrottsplan och i närhet till lantbruk med djurhållning. Förskolan får sin mat levererad från Vinsboskolan, medan frukost och mellanmål lagas av förskolepersonalen. Under våren utökades förskolan med ytterligare en avdelning och förskolan är nu organiserad i två avdelningar med barn 1-5 år. Samordning och samverkan har utvecklats på ett för båda avdelningarna mycket bra sätt. Under hösten när förskolan hade en avdelning var målsättningen inriktad på de yngre åldrarna och således har arbetssättet inriktats på att erbjuda barnen varierande aktiviteter lämpade för denna ålder. Efter jul kom nya barn in i denna barngrupp, främst syskon. I mars utökades förskolan med ytterligare en avdelning, vilket möjliggör samarbete och samverkan mellan pedagoger och barn. Förskolan ingår i utbildningsområdet tillsammans med Sagan, Harnäs och Hattstugans förskolor. RUTINER FÖR ATT TA FRAM UNDERLAG TILL KVALITETSARBETET Det här läsåret har förskolan arbetat aktivt för att få kvalitetsarbetet systematiskt och kontinuerligt. En gemensam föreläsning för all förskolepersonal i hela kommunens startade satsningen kring förskolans strävansmål och pedagogisk dokumentation. Skolverkets bok Uppföljning, utvärdering och utveckling pedagogisk dokumentation har varit utgångspunkt för våra pedagogiska diskussioner på arbetsplatsträffar och kompetensutvecklingsdagar. De pedagogiska diskussionerna har ökat medvetenheten om och kring förskolans uppdrag utifrån styrdokumenten, samt gett en struktur för systematiskt kvalitetsarbete. Under våren samlades alla förskolor i området till lärande samtal genom erfarenhetsutbyte. Mot slutet av vårterminen har analyser och förbättringsåtgärder tagits fram gemensamt av arbetslagen. Detta har sedan sammanställts till förskolans eget dokument. Förutom ovanstående kvalitetsarbete har personalen på förskola deltagit i kompetenshöjning inom följande områden; HLR, föräldrasamtal, handledning från habilitering.

MÅLUPPFYLLELSE UTVECKLING OCH LÄRANDE HELHET/ALLSIDIGHET Förskolans har ett tydligt arbetssätt för att hjälpa barnen utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga. Pedagogerna har ett förhållningssätt där de uppmanar barnen att försöka, prova och utmana sin självständighet. I skolans gymnastiksal och i skogen har barnen fått utrymme för grovmotoriska aktiviteter. Turtagning och samarbete stärker både identiteten och självständigheten, samtidigt som barnen får ett gott förhållningssätt till varandra. Genom att pedagogerna tror på barnen, kan de väldigt mycket på egen hand. Ofta kan barnen själva bli förvånade över vad de klarar. Skogsutflykterna och gymnastiken har uppskattats mycket av barnen och de har fått arbeta med både grovmotorik och samarbete. MATEMATIK Matematik på förskolenivå består mycket av att nyttja de vardagssituationer som uppstår. Liten mindre- minst, hel och halv, geometriska former, hur många fingrar har vi? Hur många barn är här? Osv. När barnen målade sina självporträtt kom matematiska begrepp också in helt naturligt. Barnen har i de vardagliga situationerna fått en start på sitt matematiska tänkande. Detta kan utvecklas ytterligare kommande läsår med pedagogiskt material i i-pad, lekar, spel. Att kroppsligt få uppleva matematik tror vi skulle gynna barnens lärande. SKAPANDE Barnen kan när de vill under dagen arbeta med sax, penna, papper, färger på ett bord som finns tillgängligt för dem. I förskolans temaområden kommer barnens skapande in som en naturlig del. Barnens intresse och upptäckt av fåglarna i skogen bakom förskolan blev till ett stort temaområde. Barnen skapade spillkråkor och gröngölingar utav naturmaterial. Rörelse och motorik tränas främst i skogen och vid utomhusaktiviteter. Barnen har som en del av ett värdegrundsarbete ifrån boken Dramaresan spelat och sjungit, tillverkat maraccas och sjungit gladsången. Under våren gjorde barnen självporträtt, där de med spegel försökte ta reda på hur de såg ut, och sedan försökte de måla av sig själva. Skapandet i förskolan sker dels spontan och dels styrs det av pedagogerna. Det har varit två olika arbetssätt med skapandet. Ett tema var det barnen som styrde och det andra temat planerades av pedagogerna. Skapandet bidrar till att utveckla förståelse och fantasi vid temaarbeten och bidrar till att vidga språk och begrepp. Rörelse och motorik har varit väl tillgodosett med gymnastik och skogsutflykter.

SPRÅK / KOMMUNIKATION Förskolan har under året använt oss av en berättarpåse. Barnen har tagit med påsen hem och valt tre saker att ta med till förskolan. Sedan visar de och berättar för alla andra på förskolan. Temaområdet med fåglar förde in nya begrepp samtidigt som barnens egna funderingar och reflektioner kom fram. Varför hackar fåglarna? För att de ska in till ungarna som ligger i trädet? Var en del av barnens egna finurliga förklaringar. Förskolan har introducerat samtal om dagar, månader och väder när de arbetat med almanacka. De dagliga dialogerna med barnen och förskolans temaarbeten vidgar och berikar barnens ordförråd. Berättarpåsen har gjort att barnen tränat på att tala inför en grupp. Kamraterna har då även haft möjlighet att ställa frågor. Detta har bidragit till både lyssnande och kommunikation. NATURVETENSKAP / TEKNIK Barnen har under våren arbetat intensivt med ett temaområdet som tillkom efter att barnen upptäckte fåglar när de stod och tittade i fönstret. Fåglarna visade sig vara spillkråka och gröngöling. Tillsammans gjorde barn och pedagoger upptäckter, sökte kunskap om fåglarna, lyssnade på deras läten och hackanden. Pedagogerna laddade ner en app med fåglarnas läten och via i-pad kunde alla se på filmer om fåglarna. Temaarbetet vidgades på barnens initiativ med att de tillverkade fågelnäbbar och lekte att de var hackspettar som sprang och hackade. Barnens upptäckt gjorde att det blev ett stort temaarbete under våren. Med modern teknik skaffade man fram fakta genom filmer. Barnen har verkligen utökat sitt lärande. Barnen fick bygga och skapa = färdighet, teknik och fantasi. Det fick ta fram filmer = fakta. Nya begrepp lärdes = språket utvecklades. Barnens känsla för naturen vidgades = förståelse. LEK Leken ges stort utrymme både inom- och utomhus. Förskolan varierar material och möblerar om för att erbjuda möjligheter till ett varierande lekar. En egentillverkad buss inomhus har gett barnen många tillfällen till lek. Möjlighet till vattenlek ute och inne stimulerar till lek och lärande. Pedagogerna delar ibland av avdelningen med en vikvägg för att ge bättre ro för leken. När barnen upptäckte fåglarna i skogen bakom förskolan, blev detta till ett temaarbete som som ledde till lekar och skapande varade under många veckor. Förskolans egentillverkade buss har utvecklat lek och samarbete. Det är också bra att kunna dela upp barngruppen med vikväggen. Temaarbetet med fåglar var utvecklande också för pedagogerna. Detta ledde till nya vinklar och nya vägar till att utveckla arbetet. Lärdomen blev att tänka på att dela upp gruppen vid temaarbete och att anpassa temat efter alla åldrar.

SOCIAL KOMPETENS / VÄRDEGRUND Under läsåret har förskolan arbetet utifrån ett värdegrundsmaterial Dramaresan. Genom fantasi och drama får barnen bl.a. kunskap om känslor. I leken får barnen, med handledning av vuxna, utveckla förmågan att leka i grupp, samarbeta, följa regler, lösa konflikter m.m. Under våren utökades barnantalet i gruppen och nya kamrater fick komma in i gemenskapen. Detta tar tid och kräver att både barn och personal har en förståelse för likheter och olikheter, att man lär sig hänsyn, ansvar och respekt. Boken Dramaresan innehöll ett bra material som vi kunde anpassa och använda oss utav. De dagliga dialogerna med barnen har utvecklat deras samspel och lekar. Förskolan behöver dela upp barngruppen för att temaarbeten ska passa alla åldrar. HÄLSA / RÖRELSE Under hösten och vintern fick barnen utrymme för sina grovmotoriks aktiviteter i skolans gymnastiksal. Under våren har förskolan gjort skogsutflykter för att klättra, hoppa och springa. Grön Flagg arbetet har fortsatt under året. Barnen har varit intresserade bajs och letade under skogutflykterna efter olika sorters djurbajs. Det blev mycket frågor och funderingar kring kiss-o-bajs. Vad är det, och var kommer det ifrån? Barnen har stort behov av grovmotoriska övningar. Bra att vi kunnat nyttja gymnastiksalen och att skogen är så nära. Kiss-o-bajstemat intresserade barnen mycket. ARBETSMILJÖENKÄT FÖR PERSONAL Resultat och analys Personalen tycker om att gå till arbetet och de känner att de har inflytande och påverkansmöjligheter. Arbetet känns stimulerande och man behandlas med rättvisa och respekt. Ett öppet arbetsklimat gör att man tar ansvar för att lösa konflikter, kan samarbeta med varandra och har en god stämning på arbetsplatsen. Information till arbetsplatsen fungerar bra och det är lätt att nå chefen. Personalen upplever att de blir lyssnade på- Ett önskemål är att chefen kunde komma oftare till förskolan för att kunna ge respons på arbetet och för att kunna ha gemensamma diskussioner. En sak som behöver förbättras är bemanning och personalutveckling på lång sikt. Kompetenshöjningen kan förbättras ytterligare. FÖRÄLDRAENKÄT RESULTAT OCH ANALYS Föräldraenkäten besvarades av 50%. De föräldrar som besvarat enkäten känner sig trygga när de lämnar barnet på förskolan, de är mycket nöjda med verksamheten som bedrivs. Någon förälder vill ha mer information vad barnet gör under dagen en annan förälder uttrycker farhåga inför den nya organisationen som innebär ökat antal barn på avdelningen.

SAMMANFATTANDE ANALYS Barnens lekar, behov och intressen står i fokus. Barnes intresse av fåglar var upprinnelsen till ett lånt och genomgripande tema. Det blev en fantastisk aktivitet med många kunskaper och läranden både hos barn och pedagoger. Mijlöarbetet med fåglar och kiss-o-bajs var något som barnen intresserade sig för. Språk, matematik, värdegrundsarbete, skapande, naturvetenskap och teknik, lekar, hälsa och rörelse. Allt rymdes i dessa temaarbeten. Lärdomar är att pedagogerna ska tänka på att begränsa ett temaarbete, det får inte bli alltför stort. Man kanske ska dela gruppen så att temat anpassat för olika åldrar. Personalens arbetsmiljö förbättrades och samverkansmöjligheterna utvidgades när ytterligare en avdelning startades i mars. Föräldrarna känner sig nöjda med den pedagogiska verksamheten på förskolan. Informationen till föräldrar behöver differentieras, en del vill ha mer information - andra tycker att det är bra. Föräldraintresset för i skolenhetsrådet har inte engagerat föräldrar från förskolan. FRAMGÅNGSFAKTORER Genom att vara observant på barnens intresse startades ett temaarbete om fåglar, detta ledde till lärdomar både för pedagoger och barn Ommöblering ger möjlighet till nya lekar; den egentillverkade bussen blev ett exempel på detta. Observations av barngruppen ledde till att de grovmotoriska behovet kunde tillgodoses med gymnastik och skogsutflykter Berättarpåsarna utvecklade barns språk och stärkte samverkan mellan hem och förskola Skapande berikar temaområdena ÅTGÄRDER INFÖR KOMMANDE LÄSÅR Förskolan ska: gå in mer på djupet med matematik tänka på att begränsa temaarbeten ska dela upp barngruppen i mindre grupper reflektera och dokumentera mer tillsammans med barnen Informationen till föräldrar behöver differentieras