Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Relevanta dokument
Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

Jobbhälsobarometern Skola 2015

Jobbhälsobarometern Skola

Hälsa och balans i arbetslivet

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Det visar den här rapporten som bygger på undersökningen Jobbhälsoindex 2018 som genomförs av Svenskt Kvalitetsindex och Jobbhälsoindex i Sverige.

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Medarbetarenkät / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7

Jobbhälsoindex 2018:2

Medarbetarenkät / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3

Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg. År Maria Ottosson Lundström. Dnr:

Medarbetarindex Förutsättningar i organisationen Samverkan och kunskapsdelning

Personalpolitiskt program

2015:2. Jobbhälsobarometern. Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare

Allt farligare att jobba på vägen

Bilen som arbetsplats

Kuratorer inom hälso- och sjukvården Anna Ihrfors Wikström

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor

Socialhögskolan Dolf Tops

ekonomichef i kommunen

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson

Rapport till Ängelholms kommun om medarbetarundersökning år 2012

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T Arne Modig, David Ahlin Datum:

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Chef/Medarbetare

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

2(5) Fula armaturer (d.v.s. belysningsanordningar) Bländande dagsljus eller armaturer 22% 26% 18% 20% 24% 24%

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län

RAPPORT FÖRSTA LINJENS CHEFER ARBETE, UTVECKLING OCH ORO Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson, Anna Ihrfors-Wikström

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Information. Västerviks kommunkoncern Beställda: 3306 Antal svarande: 2653 Svarsfrekvens: 80,2% Skala 1-10 där 1-4 är lågt, 5-7 mellan och 8-10 högt.

Kontaktperson på SSR: Stina Andersson ( ) Undersökning bland socialsekreterare i Stockholms stad. Novus Group

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät

Identifiera dina kompetenser

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

2017:2. Jobbhälsobarometern

IT-chefen 2011 Rapport om IT-chefens vardag på svenska företag

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

SKTFs personalchefsbarometer. Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 2009

UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN. Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald

Sommarjobb i Tyresö kommun 2014, komplettering

2016:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2016:2 Sveriges Företagshälsor

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

Sörmland växer. Faktiskt kanske snabbast i Sverige om man ser. Att välja framåt

Korsholms kommuns Personalstrategi

Frågor? Kontakta Rådgivningen: FAQ om Flexpension

Punkt 18: M edarbetarenkät 2015

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Resultat- och. utvecklingssamtal

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Identifiera dina kompetenser

Alvar Bogren; SOI och upphandlingens framtid

RAPPORT: TJÄNSTEMÄN I PRIVAT SEKTOR OM TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN

STOLTHET OCH FÖRDOMar

Från: *SCB Medarbetarenkät Skickat: Till: Ämne: Göteborgs Stad - Ledarenkät. Välkommen till 2009 års ledarenkät!

Lika eller olika? Hur företagare och unga ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 2009

Enkät bemanning. juni 2014

Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005

Medarbetarundersökning inom Kungliga Tekniska Högskolan Huvudrapport

Jämställdhetsplan för Trosa kommun

Personalpolitisk Handlingsplan

Enkät om organisatorisk och social arbetsmiljö

Struktur Marknad Individuell

Kompetens eller kön. hur sätts. din lön? 10,7% En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt

Svarsfrekvens. Förvaltning Mottagare Svarande Procent. Ystads kommun % Ledning o Utveckling %

FACKFÖRBUNDET ST DITT ARBETSPLATSFACK

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET LUND 2012

29 JANUARI Jämställdhetsredovisning för 2009

Region Gotlands Medarbetarenkät. Resultatrapport

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport

För dig som arbetar inom LSS Leksands Kommun Varmt välkomna till LSS-enheten

Nacka kommun MU Resultatrapport Totalt. Skala: 1 till 5. Grupper och svarsstatistik. % Positiva 4-5. % Neutrala 3.

GÖTEBORGS STADS MEDARBETARENKÄT 2014 Resultat uppdelat på kön Arbetssätt och uppdrag

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263

GÖTEBORGS STADS MEDARBETARENKÄT Grundskola/Grundsärskola 1 Resultat uppdelat på kön Arbetssätt och uppdrag

Riktlinjer för bisysslor

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport Vabb och Vobb

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Spårtrafik. Giltighetstid:

Transkript:

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn November 2013

Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Om jobbhälsobarometern... 4 3 Attityd till arbetet... 5 4 Ledning och styrning... 8 5 Relation till närmaste chef... 10 6 Anställningsvillkor... 11 7 Arbetsmiljö... 13 8 Karriär och ideal arbetsplats... 16 9 Utbildning och kompetens... 18 2

1 Förord och sammanfattning Ännu en gång visar den årliga Jobbhälsobarometern att medarbetarna i privat vård och omsorg är mer nöjda med jobbet än de offentliganställda kollegerna. Det gäller framför allt på områden där välfärdsföretagens kritiker ofta hävdar motsatsen: En majoritet av de privatanställda är nöjda med arbetsmiljön, vilket inte gäller bland anställda i kommuner och landsting. De som är anställda i privat sektor är mer nöjda med hur ledningen kommunicerar och utvecklar verksamheten. Alla är inte helt nöjda med lönen. Men fyra av tio privatanställda anser att lönen står i proportion till arbetsinsatsen. Det är mer än dubbelt så stor andel jämfört med de offentliganställda. I fjolårets mätning minskade andelen av de privatanställda som uppfattade att den egna arbetsplatsen har en god bild i samhället. Vi drog slutsatsen att dippen berodde på debatten om privata alternativ och vinster i välfärden. I år ökar andelen igen, och nu är det 61 procent som anger att arbetsplatsen har ett gott anseende, att jämföras med 42 procent av de landstingsanställda och 37 procent av de kommunanställda. I ett avseende ligger de privata arbetsplatserna efter de offentliga. Det är färre privatanställda som upplever att anställningstryggheten är bra. Vi vet från andra undersökningar att den politiska osäkerheten för de privata vårdföretagen också påverkar medarbetarna. Ifrågasätts den egna arbetsplatsen av politiska partier som gör anspråk på regeringsmakten är det inte konstigt att jobbet känns otryggt. Årets jobbhälsobarometer ger dock många argument för den som vill hävda poängen med konkurrens och alternativ inom välfärden. Den är också ett kvitto på att de privata arbetsgivarna är på rätt väg. Och för den som oroar sig för kvaliteten i den privatdrivna vården och omsorgen är barometern lugnande läsning. För även här gäller givetvis att den som trivs på arbetet gör ett bra jobb. Håkan Tenelius, Näringspolitisk chef Vårdföretagarna Tel. 072 742 69 24 hakan.tenelius@almega.se 3

2 Om jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är en undersökning som genomförs av Sveriges Företagshälsor. Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern för 2013 omfattar ett urval på 4 500 personer. Samtliga uppgifter i Jobbhälsobarometern bygger på de anställdas egen uppfattning och skattning. Sveriges Företagshälsor samarbetar med Svenskt Kvalitetsindex när det gäller datainsamling till Jobbhälsobarometern. Datainsamling sker i huvudsak från slutet april till mitten juni respektive år. Det är sjätte året som Jobbhälsobarometern genomförs. Syftet med Jobbhälsobarometern är att visa på trender när det gäller hälsa och synen på arbetet, skillnader mellan sektorer, åldrar och branscher m.m. och att visa på samband mellan arbetstillfredsställelse, hälsa, och arbetsproduktivitet. Sveriges Företagshälsor har på Vårdföretagarnas uppdrag gjort ett utdrag av Jobbhälsobarometern för enbart näringsgrenen Vård- och omsorg och uppdelat på kommunal, landstings- respektive privat sektor. För 2013 har dessutom på Vårdföretagarnas uppdrag antalet respondenter inom näringsgrenen vård- och omsorg och som arbetar inom privat sektor utökats. Detta extra urval uppgår till 276 personer. Det gör att Jobbhälsobarometern för näringsgrenen vård- och omsorg omfattar totalt 990 personer. Av dessa arbetade 304 i kommuner, 233 i landstingen, 390 i privat sektor och 63 i övrig (t ex statlig, ideell). 4

3 Attityd till arbetet Stoltheten över att arbeta inom vård- och omsorgssektorn är stor. 6 av 10 som arbetar i det privata uppger sig vara stolta över sitt arbete när de talar om för andra var de är anställda. Du är stolt över att tala om för andra var du är anställd Det är fler av de anställda i privat sektor som anser sin arbetsplats som ett bra ställe att vara anställd på än vad det är i kommun och landsting. Andra människor anser din arbetsplats vara ett bra ställe att vara anställd på 5

Allt färre inom kommun och landsting anser att sin arbetsplats har en god bild i samhället. Resultaten för de privat anställda ligger bättre till än för de offentligt anställda. Din arbetsplats har en god image/bild i samhället 2011 ansåg nästan samtliga anställda sitt arbete vara viktigt och meningsfullt. Siffran har minskat något bland samtliga grupper sedan dess. Ditt arbete är viktigt och meningsfullt 6

En majoritet av de anställda känner sig motiverade i sitt arbete. Anställda i privat sektor känner sig något mer motiverade än offentligt anställda. Du känner dig motiverad i ditt arbete 7

4 Ledning och styrning Synen på ledningens förmåga att leda verksamheten skiljer sig åt mellan de privat och offentligt anställda. Fyra av tio av de privat anställda anser att ledningens förmåga att leda och utveckla verksamheten är god jämfört med två av tio av de offentligt anställda. Ledningens förmåga att leda och utveckla verksamheten är god Även ledningens förmåga att kommunicera och informera med personalen skiljer sig mellan privata och offentliga sektorn. De privat anställda är mer nöjda än de offentligt anställda. Ledningens förmåga att informera och kommunicera med personalen 8

Personal i privat driven verksamhet upplever i högre grad att deras åsikter respekteras och tas tillvara. Dina åsikter respekteras och tas tillvara Privat anställda anser i högre grad att de kan påverka hur arbetsuppgifterna ska genomföras. Du har möjlighet att påverka hur arbetsuppgifterna ska genomföras 9

5 Relation till närmaste chef De privata chefernas förmåga att engagera ligger senaste åren högre än cheferna i kommun och landsting. Din närmaste chefs förmåga att engagera Chefer i den privata sektorn upplevs som bättre på att delegera och ge ansvar. Din närmaste chefs förmåga att delegera och ge ansvar 10

6 Anställningsvillkor Privat anställd är betydligt mer nöjda med löneläget än offentligt anställda. Du känner att din lön står i rimlig proportion till din insats Anställningstryggheten upplevs som sämre hos privat anställda. Detta kan hänga ihop med den politiska osäkerhet som välfärdsföretagare upplever idag. Anställningstryggheten är bra 11

Privat anställda är mer nöjda med sin arbetsgivare. Du är i stort nöjd med din arbetsgivare? 12

7 Arbetsmiljö Personal i privat driven verksamhet är mer nöjda med den fysiska arbetsmiljön avseende ergonomi, d.v.s. rygg, nacke etc. Du är nöjd med den fysiska arbetsmiljön avseende ergonomi Anställda inom det privata är i högre grad nöjdare med den fysiska arbetsmiljön i övrigt, d.v.s. lokaler, belysning renlighet etc. Du är nöjd med den fysiska arbetsmiljön i övrigt 13

Det är fler inom den privata sektorn som är nöjd med arbetsbelastningen. Du är nöjd med arbetsbelastningen, dvs. i vad mån du har lagom mycket att göra Privatanställd personal upplever i högre grad att konflikter hanteras bra på arbetsplatsen. Ni lyckas hantera konflikter bra på arbetsplatsen 14

Det är marginella skillnader mellan hur anställda i privat och offentlig sektor upplever att de hinner med arbetsuppgifterna. Under 2013 sjunker andelen privatanställda som upplever att arbetsuppgifterna hinner genomföras under ordinarie arbetstid. Du känner att du hinner med dina arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid Det är något fler inom privat sektor som upplever att arbetet påverkar välbefinnandet positivt. Ditt arbete påverkar ditt välbefinnande positivt 15

8 Karriär och ideal arbetsplats Mindre än hälften av de anställda ser sin nuvarande arbetsplats som ideal. Andelen är något högre bland privatanställda. Din nuvarande arbetsplats i relation till en ideal arbetsplats där du skulle vilja arbeta Det finns en skillnad i anställdas syn på sitt arbete i relation till deras förväntningar. Ditt nuvarande arbete i relation till dina förväntningar 16

C:a hälften av de anställda anser att de har goda möjligheter att utvecklas på jobbet. Utvecklingsmöjligheterna upplevs bäst bland privat anställda. Du har goda möjligheter att utvecklas på arbetet Anställda i landsting och privat upplever i högre grad att de blir mer attraktiva för jobb på andra arbetsplatser. Du blir mer attraktiv för jobb även på andra arbetsplatser 17

9 Utbildning och kompetens En klar majoritet av de anställda anser sig ha tillräcklig utbildning och kompetens för att klara sina arbetsuppgifter. Tillräcklig utbildning eller kompetens för att klara dina arbetsuppgifter Under 2013 har andelen som anser sig få den utbildning de önskar och behöver sjunkit i alla sektorer. Anställda i privat sektor ligger högst. Du får den utbildning du önskar och behöver 18

Anställda i privat sektor anser i högre grad än andra att deras kompetens tas tillvara på arbetsplatsen. Du känner att din kompetens tas tillvara på din arbetsplats Kontakt För frågor om Vårdföretagarna: Håkan Tenelius, näringspolitisk chef Vårdföretagarna hakan.tenelius@almega.se, tel. 072 742 69 24 För frågor om undersökningen: Lars Hjalmarson, vd Sveriges Företagshälsor lars.hjalmarson@foretagshalsor.se, tel. 0708-77 76 80 19