Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Mjölk loket i den ekologiska produktionen
Utvecklingen av den ekologiska mjölkproduktionen i Sverige
Mjölkpriset de senaste 12 år
EKO-merpris i procent av konventionell mjölkpris
Mjölk minus foder Källa: LRF mjölkrapport dec 2015
Ekologisk mjölk i förhållande till den totala mjölkproduktionen 2014 Konv + ekologisk Ekologisk % ekologisk Avkastning, kokontroll (kg ECM) 9700 8900 92 % Antal kor 344200 46900 14 % Total mjölkmängd (ton) 2932400 371000 13 % Levererad mjölk per ko 8500 7900 93 % Genomsnittsbesättning (kor) 78,4 85,6 + 9 %
Ekologisk mjölkproduktion - knäckfrågor Areal foderförsörjning Mindre än 1 ha åkermark per ko och ungdjur => problem Arrondering - tillgång till bete till mjölkande kor Minst 0,15 ha per ko (max 6 kor/ha) Stallförhållande Nyare lösdriftsstallar oftast OK i EKO Uppbundna kor (högst 45 platser) => ombyggnad Heltspaltboxar till ungdjur => ombyggnad Kalvavdelning större? 12 veckor med mjölk Grovfoderlagar, + 25 % efter omläggning vanligt Parasitfria beten till kalvar
Lathund foderförbrukning på årsbasis för en mjölkko Vallfoder + helsäd: 3500-4000 kg ts Bete: 520 1500 kg ts Spannmål: ~1500 kg Proteinfoder: ~ 500 kg Årlig konsumtion 6 ton ts, ca 4260 kg ts grovfoder/bete och 1740 kg ts kraftfoder. Grovfoderandel ~71 %. OBS spill på grovfoder, räkna med minst 10 %. Variation i betesintag beroende av geografisk läge. Betesperiod (minsta beteskonsumtion): Sydsverige 120 dagar (6 kg ts * 120 = 720 kg ts) Mellansverige 90 dagar (6 kg ts * 90 dagar = 540 kg ts) Norra Sverige 60 dagar (6 kg ts * 60 dagar = 360 kg ts)
Foderförbrukning ungdjur 1 års kalvar/kvigor/stuter mjölkras 450 kg mjölk (60 kg ts) 600 kg ts ensilage 300 kg ts bete (åkermark, 120 dagar) 300 kg kraftfoder Total konsumtion ca 1200 kg ts (3,5 kg ts/dag) 2 års kvigor/stuter mjölkras 1700 kg ts ensilage 1300 kg ts bete (naturbetesmark, 150 dagar) Ev 120 kg spannmål. Total konsumtion 3000 kg ts (8 kg ts/dag) BLANDAT UNGDJURSFLOCK 6 kg ts/dag
Grisar stor efterfråga nu!
Ekologiska grisar - knäckfrågor Byggnader kan oftast inte användas i ekologisk produktion utan reella ombyggnationer för utevistelse Nybyggnation? Mobila sytem? Areal för foderproduktion största begränsningen på många gårdar Proteinkvalitet i utfodringen en utmaning speciellt för den avvanda smågrisen Fluktuationerna i foderpriser och notering har varit stora och medfört tveksamheter för omläggning. Men nu är marknadssignalerna mycket klara - BRIST. EU eller KRAV-grisar. Det djurslag där det är störst skillnad på regelverket.
Lathund foderbrukning grisproduktion Smågrisproduktion: Sugga, 2 kullar per år, 40 dagars digivning, 20 avvanda smågrisar per år: 1300 kg spannmål, 200 kg proteinfoder, 400 kg ts bete/vallfoder Smågris (avvänj 25 kg): 30 kg spannmål, 15 kg proteinfoder Slaktsvinsproduktion: Slaktsvin (25 kg 110 kg, 800 g tillväxt/dag, 20 % högre energiintag än norm): 215 kg spannmål, 65 kg proteinfoder, 25 kg ts bete/vallfoder
Lathund arealbehov grisar Total foderförbrukning per producerad slaktgris i integrerat produktion ca: 300kg spannmål, 90 kg proteinfoder, 45 kg ts vallfoder/bete. Vid hög självförsörjning med foder i ekologisk grisproduktion: räkna med en hektar åkermark per kull i integrerad produktion. (9 grisar á 390 kg foder = 3500 kg) Vid självförsörjningsgrad på 50% => högst 2 kullar per hektar i integrerad produktion Tumregeln är att arealgrundlaget bör minst lägga på 1 ha per sugga i integrerad produktion.
Nötköttsproduktion stor ekologisk produktion men når den marknaden?
Dikor enkel i EKO 1/3 av alla dikor är ekologiska. Fri tillgång på grovfoder kan bli ett problem, sent skördat grovfoder eller tidigarelagd kalvning kan vara lösningen. Säkra försörjningen av strömedel Många avvanda kalvar säljs konventionellt Minst 2 ton ts grovfoder konsumerar en diko. Räkna med att det behövs ca 1500 kg ts bete.
Ungnöt Säkra avsättningen och prisförhandla. Grovfoderkvaliteten är avgörande för resultatet, viktigast för tjurar och djur av tunga köttraser. Säkra proteinet för mjölkraskalvarna från avvänjning till ca 6 månaders ålder. Säkra försörjning av strömedel Strategi mot parasiter för mjölkraskalvarna Foderåtgången varierar med uppfödningsmodell.
Lamm bra marknadskanaler behövs då finns det stor ökningspotential
Lamm 21 % av alla får är ekologiska inte alla säljs ekologiska Säkra avsättningen Bra grovfoder är avgörande för lönsamheten Bra betesdrift med en strategi mot parasiterna är helt centralt för att lyckas 70 kg kraftfoder, 300 kg ts grovfoder och 400 kg ts bete är riktmärke för en tacka som lammar på våren med lamm som slaktas på hösten.
Fjäderfä ägg etablerad, slaktkyckling under uppstart
Värphöns 14 % av värphönsen är ekologiska De vanligaste hybriderna fungerar. Vanligast att köpa ekologiskt uppfödda unghöns (speciell regelverk för den uppfödningen). Planering av utevistelse Hur ska grovfodret utfodras? Färdigfoder vanligt men egen spannmål och koncentrat är fullt möjligt. Största utmaningen i utfodringen är att täcka hönans metioninbehov En värphöna äter 130-160 g foder per dag. Gödseln är en resurs som ska användas i ekologisk odling
Slaktkyckling Säkra avsättningen! Det mesta är legouppfödning. Långsamväxande hybrider rekommenderas och finns nu på marknaden. Utevistelsen kräver planering, mycket är fortfarande under utveckling inom detta område Hur ska grovfodret utfodras? Gödseln är en resurs som ska användas i ekologisk odling En slaktkyckling äter ca 6,5 kg foder varav ca 5 kg är spannmål
Två ersättningar inom ekologisk produktion Ersättning för ekologisk produktion 5 årigt åtagande Ersättning för omställning till ekologisk produktion 2-årigt åtagande Djurens/skiftets status på ansökningsdagen för SAM avgör vilken ersättning brukaren ska söka Produktionen ska vara certifierad och anmält till ett kontrollorgan Två ersättningar har skapat inkörningsproblem 2015, men ett krav från EU
Samma ersättning för båda Gröda eller djurslag Spannmål/oljeväxter/proteingrödor med mera (inte vallodling på åkermark) Potatis och grönsaker Frukt och bär Djurersättning åkermark, där 1 ha åkermark motsvarar 1 djurenhet Djurersättning betesmark, där 2 hektar betesmark motsvarar 1 djurenhet Ersättning 1 500 kr per hektar 5 000 kr per hektar 7 500 kr per hektar 1 600 kr per hektar 800 kr per hektar
Ekologisk djurhållning förutsättningar för att lyckas Intresse och engagemang (glöm inte familj och medarbetare)! Förutsättningar på gården Arealgrundlag och arrondering Investeringar i befintliga byggnader och maskiner Förändring på gång på gården, ex. stallbyggeri överväg EKO Lönsamhet Beror på gårdens förutsättningar och avsättningskanaler I många fall är EKO lönsamt, speciellt om lantbrukaren är bra på det han/hon gör i dag! Se upp om gården blir beroende av stora foderinköp Regelverk Grundläggande motstånd mot regler problematisk